Kategorier
Hangflyg modell

MED “ZUNI” PÅ HANGKANTEN…

 

 

 

…flugen av Anders

 

 

 

En av mina modellflygkompisar, Anders från Halmstad har byggt många av “Art Hobbys” modeller.

De är välflygande, lätta och vackra.

Både jag och Anders flyger mycket nere vid Tönnersa Strand på dynkanten mot havet.

Det är Sveriges längsta hang,  från Påarp till Skummeslöv.

Vill du ha info om hanget så kontakta mig.

Här är en film,  då Anders rattar sin “Zuni” nere vid stranden.

“Zuni” är ett jordbrukande folk som kommer från New Mexico.

Som jag brukar säga: Ut i naturen hangburen !

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

KURT LENNÅ – EN INNOVATÖR

 

 

 

 

En av de bästa…

 

 

 

 

Jag fick några bilder av Leif Friman i Skåne, som visar Kurt på Hammars Backar vid SM i F3F 1976 eller 1977.

Kurt flög sin Manta I som var en mycket vacker modell.

Den såg supersnabb ut och det var den på rakorna, men i svängarna hängde den inte med. Trolig orsak var alldeles för små ytor på skevroderna.

Man kunde se, han hade svårt att få modellen ur svängarna, vilket sänkte farten

Hade han haft större roder på modellen, är jag övertygad om Kurt legat i topp.

Modellen var mycket vacker i alla avseenden. Som vanligt med ofattbar finish av akryllack.

Kurt fick aldrig snits på modellen i luften, utan den skrotades…

Med bland bilderna Kurts sista hangmodell Manta III, som han håller i handen vid sitt jobb där han var modellbyggare till yrket.

Jag har alltid undrat var modellen blev av…

Att fått flyga den hade varit en upplevelse.
Kurt byggde modellen ca 1981.

Här kommer några av Leifs bilder.

 

Här kan du se hur Kurt kör med fulla skevutslag, för t få sin kärra ur svängen.

En av de vackraste modellerna jag sett. Alltså inte bara fin utan estetiskt tilltalande.

 

Kategorier
Hangflyg modell

MINNS DU SM I F3F 2005…

 

 

 

…jag gör det !

SM i hangflyg för modell avhölls 2005 på Ålleberg, vars Västhang skulle svara för lyftet.

Hang SM hade sedan slutet av 80-talet fört en tynande tillvaro, varför ÅMFK tog ett lovvärt initiativ att dra igång tävlandet igen.

Det blev inte som 70-talet med 40-50 deltagare, utan vi var väl ca 15,  som dök upp med modeller och fulla av hopp.

Att anordna ett hang-SM i inlandet är en chansning, beroende på vindarnas nyckfullhet.

Tävlingsdagen i april bjöd på västlig vind, vilket är bra, men den var ostabil i styrka och var ca 2-4 m/sek.

Bestämmelserna enligt FAI säger,  man ska ha minst 3 m i medelvind, då man flyger.

Men vi deltagare var ju införstådda med att vinden kunde bli skral, så vi körde på, även om modellen studsade fram på björktopparna på Västhanget.

Tävlingen genomfördes avslappnat utan 70-talets tävlingsfanatism och alla var säkert nöjda.

Joakim Ståhl blev värdig mästare med sin “Flamingo”, vem kunde tro det ? Undertecknad blev två, därför jag gjorde bort mig och missade en vändning…, trea blev arrangörsklubbens Rolf Maier.

Här är ett litet bildspel, om vad som tilldrog sig på Ålleberg 2005.

 

Kategorier
Hangflyg modell

20 ÅRS HANGFLYG RUNT YSTAD DEL 2.

 

 

 

 

Vi flyger på…

 

 

 

 

Dessa bilder är från 2014. Tiden går…men vad är alternativet ?

Ibland då jag kollar gamla bilder får jag tanken: Är vi de sista entusiasterna ?

Hoppas inte det, utan vi ser fram att möta nya hangflygare på Österlens kant mot Östersjön.

Här kommer lite bilder då vi flög på baksidan av hanget vid Hammar. Vinden låg den dagen 180 grader fel.

Men vi fick ändå en fin upplevelse och det är ju det som räknas.

Nedan ett litet bildspel.

 

Kategorier
Hangflyg modell

INTE BARA MODELLFLYG…

 

 

 

…det är ju så vackert på Hovs Hallar.

Jag åkte ut för att få mig en stund i luften på hanget vid Hovs Hallar häromdagen. Tyvärr var det noll vind då jag anlände, men solen sken och jag parkerade mig på min tuva uppe på Platån.

Sitter man där och iakttar, upplever man en hel del, som mina bilder kanske visar.

Jag betraktar aldrig en vistelse på HH som bortkastad, om det är vindstilla.

Efter ca en timma kom vinden, 3-4 m/sek Nord med en dragning åt väst. Bra lyft och det blev landning kl 1430 efter nästan två timmar i luften.

Jag var nöjd med allt. Under min flygning ackompanjerades jag av flyttande tranors rostiga baryton röster och gässens kacklande .

Det går mot den mörka årstiden...

Inte så ofta man ser glador,  som flyger hang på Hovs Hallar.

Gladan  är nu allmän i våra trakter. En skicklig jägare.

Ingen fågel…men den är 8000 meter upp i luften…

Till höger silon i Falkenberg sedd från Hovs Hallar

Halmstad Hamn

Ett torrlastfartyg kryper fram på horisonten som en kålmask på ett blad. 7 knop färdhastighet, jag kollade på AIS:en.

Ett typiskt Cumulusmoln med dragning åt Congestus.
Observera den platta undersidan…

Grågäss på väg söderut.

 

Ormvråkarna migrerar nu.

Det jag inte kan vara utan…en fri horisont.

Kategorier
Hangflyg modell

KAN MAN FLYGA HANG OM DET ÄR VINDSTILLA ?

 

 

 

Jo…om man är på Hovs Hallar vid rätt tidpunkt.

 

 

 

 

Högtrycksrygg smög in över Skandinavien och gav oss stabilt väder med svaga vindar.

yr.no lovade 1-2 m/sek nord på Hovs Hallar, så jag gav mig iväg med min lätta 3 m modell 940 gram.

Kom fram och möttes av ett fullkomligt stilla Kattegatt.

Tog fram min Stiga vindmätare som indikerade NOLL.

Ok, jag vill inte åka någon bomkörning, så jag kastade ut min modell längst upp på Platån. Tack vare den har elmotor, har jag en säkerhet just vid dessa tillfällen, då jag osäker på lyftet.

Starten assisterad av elmotorn. Jag märkte, då modellen var trimmad,  att om jag drog 25 grader klaff, då kunde jag flyta…

Märkligt, för inte ett löv rörde sig på hanget.

Jag fick 2 timmar i luften, där jag verkligen fick flyga med kunskap och all erfarenhet.

Det var en ständig kamp om lyftet  Men det gick. Man får inte ge upp.

Varför jag kunde flyga ? Tja, det finns två förklaringar. Antingen var det tryckvind,  som sakta pyste mot kanten och skapade lyft, eller så var det varmluft,  som steg upp från klipporna och stenarna. Det var 25 grader varmt och sol.

Hur som helst en spännande och fordrande flygning !

Denna flygning i svagt och sporadiskt lyft tränar pilotens reaktioner och teknik.

Bilder från min Mobius och en liten snuttevideo.

Ska du kolla videon ha volymen på…så kan du nog höra min Picolario pipa.

 

 

Inget brusande hav i dag…

Kusten är ganska vild,  där den sticker ut näsan i Kattegatt.

Ser du piloten på sin plats?  Det är min främsta njutningstuva…

Pilotplats på Platån.

Motorassisterad start i stiltje

Landning…naturligtvis i en vresros. Dock utan skador på Oralighten.

Väntan och förväntan.

 

Kategorier
Hangflyg modell

LITE HANGFLYG MED ANDERS PÅ TÖNNERSA.

 

 

 

Det var fin vind i lördags…

 

 

 

 

…på vårt kusthang vid Tönnersa/Laholmsbukten.

Cirka 6-7 m/sek väst, vilket är rakt på kanten. Svårigheten, om man vill tala om det, var att komma ner till hanget, eftersom bäcken mellan dynerna och skogen var översvämmad, så det blev till att gå en omväg.

Anders hade med sin mycket lätta “Zuni” vägande ca 300 gram…

Finns att köpa HÄR.

Jag hade med min ärrade Spirit, som jag alltid kan lita på…nästan.

Det visade sig att ett av oken satt fel på klaffservot, varför jag fick deaktivera klaffen.

Det är stor hjälp med rejäl klaff,  då man ska landa på kanten för att slippa ta sig ner på stranden.

Att flyga utan klaff är inget reellt problem, utan jag kom ner hel efter mina landningar.

Lyftet var bra, men Tönnersahanget ger bäst lyft vid 3-5 m/sek… Märkligt…tja det är bara så. Man lär sig egenskaperna på hanget efter att ha flugit där under 50 år…

Anders “Zuni” är en relativt snabb och vändbar modell. Hade Anders lagt i 100 gram barlast, hade modellen ökat hastigheten och penetrationen.

Modellen är attraktiv, tål lite dåliga landningar på grund av sin låga vikt, men är modellen så lätt, så kommer det med ett pris…sprödhet.

Så man får flyga med vett och sans.

Jag fick chansen att flyga modellen och det var med den setupen Anders hade mycket svårt för mig att komma överens med modellens karaktär. Jag är van att flyga utan exponentiella utslag och jag flyger med mycket små spakrörelser.

Anders modell krävde i stort sett tvärt om. Stora rörelser, speciellt på höjd, som reagerade först vid nästan fulla spakutslag. Men vi har alla vår egna inställningar…

Vi landade på på kanten lite bakom hanget vilket var relativt enkelt. Du kan se bilderna. Anders kunde flappa ner elevonerna och få klaff, som underlättade landningen.

Alla bilder har jag tagit med min Mobius. Dels en ombordkamera och dels min “glasögonkamera”.

Alltså kameran på glasögonskalmen filmar det jag ser. Mycket enkelt och bra.

Bilderna klippta ur videon och med tanke på kamerans storlek är de inte dåliga.

Det finns en bra sekvens då Anders landar på kanten, som är värd att kolla.

Här kommer en bunta bilder…

…och en hastigt editerad video…som jag inte är stolt över direkt…

Spänn fast dig och häng med !

 

Anders “Zuni”

Ingen trängsel på stranden i dag. Min ärrade Spirit…still going …

Start

Efter landning

Japp, så här ser den ut.

Mannen på toppen…

Vingarna klädda med tunn balsa förstärkt med lätt glasfiberväv.

“Go for it”!

Så här landar man vid Tönnersa !

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Done deal!

Min Spirit på väg att landa.

Anders vadar till parkeringen

Kategorier
Hangflyg modell

DEN OPTIMALA UPPLEVELSEN…

 

 

 

Jag fick en innehållsrik dag

på Hovs Hallar i fredags.

 

 

 

Eftersom jag är en mycket aktiv flygare av modeller på hang,  är det för  mig väsentligt att veta väderläget.

Om jag vill flyga hang, vill jag veta vindriktning och styrka. Det är ju vinden,  som skapar förutsättningar för mina flygningar på ett hang.

De senaste veckorna har bjudit på lågtrycksväder med i huvudsak sydvästliga vindar, vilket inte är de bästa ur hangflygsynpunkt.

Vinden ska var helst väst (Tönnersa Strand), nord-nordväst (Hovs Hallar).

I fredags skulle det växa in en högtrycksrygg mellan lågtrycksfronterna med nederbörd, vilket kunde skapa förutsättningar för hangflygning med modeller på Hovs Hallar.

Precis som yr.no utlovat,  blev det solsken med behaglig temperatur och mycket svag vind från nordnordväst.

Det skulle kunna utveckla sig till en bra dag på Hovs Hallars låga hang vid Segeltorp.

Men eftersom det var i stort vindstilla, for jag under resan till Litorinavallen vid Tjärby för att få flyga lite termik.

Dit anlände jag kl 1100 och fann att sjöbrisens förbannelse slagit till.

Från 0-200 meter hade vi en kall laminär sjöbris från Kattegatt, som effektivt såg till att stoppa eventuell adiabatik. Över 200 m var det de vanliga nordvästliga tryckvindarna.

Så fungerar sjöbrisen. En stor pump, vilken suger in kylig luft från Kattegatt , som ska ersätta den uppvärmda luften, som stiger över inlandet.

Så jag packade ihop min “Introduction” och satte kurs mot Hovs Hallar.

Där jag under min färd förstod att köra genom Båstad med bil, det var inte att tänka på. Det var kö redan före Båstad Entré.

Alltså körde jag en omväg över Hallandsås och kom  fram till parkeringen vid Hovs Hallars Värdshus.

Parkering var överfull av naturlängtande turister. Mycket tyskar, danskar och holländare,  dragande nytta av vår svaga krona.

Vet du,  att en dansk krona kostar 1:60 nu ? Då jag växte upp, kostade en dansk krona 76 öre…

Uppackning av prylar och promenad ner till hanget. Under promenaden märkte jag,  att vinden var ca 2 m/sek rakt på, vilket lovade gott.

Montering under överinseende av många nyfikna turister och start.

Inte mycket lyft, men modellen väger 1 kg med 3 m spännvidd och det var inte svårt att hålla sig uppe även i denna svaga vinden.

Sittande på bänken njöt jag av min flygning och naturupplevelsen.

Har man flugit sina modeller,  så mycket som jag gjort, sitter det i förlängda märgen. Jag flyger modellen omedvetet, så min hjärna kan syssla med annat.

Ska jag göra en jämförelse hur det fungerar, jämför jag med då jag, eftersom jag är sändaramatör, kör telegrafi.

Jag kan under tiden jag sänder eller tar emot telegrafitecknen, samtidigt syssla med helt annat med fingrar eller hjärna.

Vår hjärna är fantastisk.

Jag njöt av min lugna flygning, där modellen verkligen svävade fram i lugnt tempo, skapande intrycket av något byggt av människan, som verkligen kan flyga !

Jag tycker det är ett mirakel rent känslomässigt varje gång. Jodå, jag vet varför ett plan flyger, men detta faktum skapar hos mig andra tankar också.

När jag sitter där fullständigt avslappnad skapar det en meditativ stämning, nästan ett Yogaliknande sinnestillstånd.

Men det blir en paradox…ett meditativt  tillstånd ser jag som ett läge,  där perceptionerna utifrån inte påverkar mig. Alltså sinnesintrycken inverkar inte på mig.

Men…jag har märkt, då jag sitter och mediterar under mina flygningar, då reagerar jag mycket starkt på plötsliga sinnesintryck…

Exempelvis en sjungande fågel, den ljumma vinden som för med sig en doft av den eterisk oljan från kryptallens varma barr och enebuskarnas bär. Eller ett över Kattegatt upptornande Nimbusmoln.

Hmm…märkligt…men det är ju paradoxalt eller ?

Dock härligt. Mina själsliga batterier laddas och min hjärna fylls med goda intryck.

Under de 3 timmar jag flög, kom det fram människor och frågade om modellflygande och jag lovar, jag försökte göra alla till modellflygare !

Alla jag träffade var trevliga och de tyckte,  att  sitta på marken och kunna flyga en modell till synes utan motor, det var en otrolig upplevelse.

Ofta har jag på min blogg och i andra sammanhang påpekat,  hur viktig den fria havshorisonten är för mig.
Att bo i granlandet är för mig en omöjlighet.

Vi som bor vid kusten är priviligierade, då vi har tillgång till de fria vyerna vid ett hav och vi tar det som självklart.

Hur det är för de som bor i skogslandet, fick jag berättat av ett par, som flyttat till Halmstad från Anderstorp för ett år sedan. De berättade följande lite kortfattat:

“Vi besökte ofta kusten runt Halmstad för att kunna uppleva havet med dess olika attribut. Ett av de viktigaste var den fria horisonten. Då vi åter åkte hem till de småländska granskogarna,  fick  vi en deprimerande känsla, då vi visste, att var än vi skådade, såg vi bara granar.

Vi kunde inte vila blicken !

Till slut bestämde vi oss för att flytta till Halmstad, eftersom havet lockade oss så starkt.

Vi har inte ångrat det en sekund” ! 

Under 60-talet minns jag,  hur smålänningar vid Midsommartid kom som utsläppta ur fållor ner till Östra Stranden för att leva ut sin längtan efter havet. Då betraktades detta som något lustigt, men nu förstår jag tankarna bakom det.

Är du modellflygare och flyger hang,  får du din längtan efter fria horisonter uppfylld med råge.

Att flyga hang med en modell på Hovs Hallar är en storartad upplevelse. Skulle vinden på något sätt svika modellflygaren, kan man njuta av naturen. Jag tröttnar aldrig på denna platsen !

Pröva du också ”

Nåväl, deomde…efter 3 timmar i luften i underbart väder landade jag  varande mycket nöjd med min flygupplevelse.

Vinden gick upp och ner i styrka under dagen och ibland var det på gränsen. Man ska bara aldrig ge sig !

Lite bilder som vanligt. Alla bilderna är klippta ur videon från min Mobius, som satt tejpad på vingen filmande framåt. Kvalitén är av förståeliga skäl inte på topp, men de duger.

 

Landningplats

30 ungnöt höll koll på mig.

Japp, jag slog emot en buske då lyftet var dåligt.
Inga skador.

Just landat

De fria horisonternas landskap

En gammal man njuter.

Livet blir inte bättre än så här.

Final

Hangflygarbänken…

Eftersom jag är lat…landade jag närmare parkeringen.

Det gäller att vara på alerten och undvika taggiga buskar och stenar.

“Done Deal” !

 

Bilfärd Hovs Hallar – Båstad.

 

Kategorier
Hangflyg modell

KONSTEN ATT MISSLYCKAS FEM GÅNGER.

 

 

 

 

5 gånger är mer än 1 gång…

 

 

…vilket jag gjorde,  då jag skulle flyga med min “Lilloo”.

Jag och Frank skulle försöka flyga min “Lilloo” på Tönnersahanget, eftersom det är 5 m/sek rakt på, vilket skulle garantera bra lyft.

Men jag misslyckades grundligt.

Varför ? Troligen en kombination av olika orsaker.

Tänkbara skäl, fel tyngdpunkt, för stora utslag på elevonen, dåligt lyft, how knows ?

Vi vidtog de åtgärder,  som var adekvata, men det hjälpte ej. Troligtvis kräver modellen bättre lyft.

Modellen har nu fått mindre utslag och utslagen  är mycket mer exponentiella, än vad de var vid detta flygtillfället.

Vi får se hur det går…som flickan sa.

Här en liten videosnutt som visar mina tillkortakommanden;

Kategorier
Hangflyg modell

ÅTERKOMSTEN…

 

 

 

…av en bortflugen modell.

 

 

Då jag och David flög på Hovs Hallar senast, hade han lite otur…och landade sin “Weasel”, en flygande vinge , i den djungelaktiga växtligheten framför hanget vid Segeltorp.

Vi vet alla…att det är näst intill omöjligt att få tag i en modell där. Dels är växtligheten mycket tät, buskarna har otaliga vassa taggar och buskarna är höga.

Som grädde på moset är marken kraftigt lutande och mycket svår att ta sig fram över.

Vi beslöt, då modellen lagt sig till ro i buskarna, att vi skulle bärga den om några dagar. Beslutet grundades på, att vädret skulle bli torrt och ingen skulle kunna se modellen, så den borde ligga säkert.

För att se exakt var modellen fanns tog jag flygfoto , så vi hade en uppfattning , vilken väg vi skulle välja.

I onsdags for vi ner till platsen utrustade med kläder och utrustning för att bärga Davids modell.

För modellflygare känns det som en hederssak att bärga en modell, som ligger bortflugen i naturen. Det känns inte bra, att lämna den och det handlar inte här om pengar, utan det handlar om den egna modellflygstoltheten !

Nåväl, David utrustade sig och begav sig försiktigt in i det gröna okända.

Relativt snabbt kunde han rapportera,  att hans modell var inom synhåll. Den hade efter tisdagens hårda vind fallit från kronan av buskarna ner mot marken och hängde bara en meter upp.

Efter en stund knakade det i buskarna och en vit modell dök upp ur det gröna följt av ett glatt men svettigt ansikte.

David hade räddat sin modell.

Det fanns inga skador på modellen utan förhoppningsvis ska det räcka att ladda acken och sen flyga på nytt.

Dagen var mycket varm, men det avskräcker inte oss hängivna vår hobby,  utan vi flög ett par timmar.

Jag provade Davids “Ceres” som är en snabb F3F-modell.
Den är ganska tung och ska flygas med press genom svängarna för att hålla och om möjligt öka hastigheten.

Jag önskar,  man haft en sådan modell 1975…

Vi  lämnade platsen nöjda med flygning och räddningen av en “Weasel”.

Vi ses på Hovs Hallar !

Lite bilder blev det från vår återfinnandets dag.

 

Segeltorpshanget vid Hovs Hallar

Den mycket besvärliga terrängen..om man ska finna sin modell.

Så var det.

Endast modellflygarens hatt återstår…

En modell skymtar i det gröna…

…följt av en modellflygare…

…med sin åtråvärda modell i handen…

…det känns ok nu…

…så han lyfter på hatten !

Grejat !

Klart starta efter SAR-operationen. (SAR = Search-And-Rescue)

“Ceres”på Segeltorp.

Den gamle…men ung i sinnet !

Flygande en “Ceres”…fast han behöver nog gå till frisören…Landningssekvenser.

“Kråkbroms” aktiverad för landning.
Som innebär,  att skevrodren fälls upp och klaffen fälls ner, vilket ökar sjunkhastigheten avsevärt.

Här var det nära ögat med slickstenen…

 

Kategorier
Hangflyg modell

SOM VANLIGT DÅ VI FLYGER…

 

 

 

…något oväntat sker.

 

 

 

 

Häromdagen träffade jag David från Falköping vid Hovs Hallar, där han ville flyga hang.

David bor numera mellan Gislaved och Smålandsstenar, varför han ju har en bit att köra.

Vädret var perfekt med svag nordvästlig vind och behaglig försommartemperatur.

Förvånansvärt lite folk vid denna normalt välbesökta naturplats.

David flög med dels in flygande vinge, vilket jag ska berätta om senare och med sin fina “Ceres” fullkompositmodell.

Jag kanade runt med min “Introduction” alltid pålitlig i svag vind.

Vi hade en bra dag med näktergalar, gulsparvar, gökar och glador. Gladorna rövade ägg ur fiskmåsarnas bon vid stranden. Glador är rovdjur !

Då David flög med sin Multiplexvinge ? var han nog lite okoncentrerad, därför vi stod och pratade och var tvingad att göra en forcerad landning just framför hangkanten.

Alla som varit och flugit vid Segeltorp vet, att landar du i slyet framför kanten…då har du ordnat jobb åt dig, då du ska bärga modellen.

Modellen ligger ca 6 m in i slyet nere på kanten och vi beslöt,  att modellen ska vi bärga, då vi har bättre kläder och utrustning.

Ett långt glasfibermetspö, minst 8 meter är en god hjälp att fiska upp modeller med. Spöet försett med en snara i spetsen.

Jag själv några gånger fått bärga min modell från denna täta djungel av vildnypon, vresros och hagtorn. För att inte tala om,  då jag åkt ner där med min skärm…

Därför vet jag, vad som krävs för att komma helskinnad därifrån. Man ka ha en kraftig overall, rejäla skor och tjocka skyddshandskar. Allt för att vara skyddad mod de miljoner taggar,  som finns på växtligheten.

Jag har plockat taggar i en vecka från händer och armar efter att ha rotat efter en modell…

Bortsett från Davids bortflygning hade vi en fin dag och vi kunde åka hem trötta, solbrända och med fina upplevelser.

Modellen ska vi om nån dag åka ner och bärga. Som modellen ligger och med torrt väder närmsta tiden, så ligger den säkert där den ligger i sitt rede.

Jag ska redovisa bärgningen här senare.

Häng med !

Mina bilder tagna med min Sony och framför allt med min lilla eminenta Mobius actioncam.

Här kommer ett urval.

 

Hanget vid Segeltorp. Cirka 30 m högt och utmärkt lyft. Synd invasiva växtarter har brett ut sig. Då vi började flyga här under tidigt 70-tal, fanns här bara gräsbeväxta sluttningar.

Davids flygande vinge, som gick ett oväntat öde till mötes…

Ceres, en fin högpresterande modell.

Gladan som rövade ägg vid stranden bland fiskmåsarna.

Ständigt spanande efter möjligheter till mat…

Davids flygande vinge tar i under sväng…

En av de stadiga fåglarna vid HH är gulsparven med sitt typiska läte ” Fi-fi-fi-fi-fi fritt flyt”

Tjänare ! Kolla som han kniper om grenen,  han sitter på..

Ceres över Kattegatts fria horisont.

Tänk om haft en sådan modell 1975 ?

David koncentrerad

 

“Ceres”en snabb modell.

Modell och pilot Segeltorp Juni 2023

Tidigt på dagen kom dimmoln rullande in söderifrån.

Ja, du ser själv modellen…inte det enklaste att bärga, men vi kommer att göra det.

 

Kategorier
Hangflyg modell

ÄVENTYR PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

Hangflygningar vid Hovs Hallar i dag innebar glädje, svett och blod…

 

 

 

Väderinstitutet yr.no lovade nordväst ca 5 m/sek för vårt  hang vid Segeltorp.

Alltså beslöt jag att åka dit med några modeller. Dels min lätta modell “Introduction” med vikt 900 gram och spännvidd 3 meter. En lätt modell som så gott som alltid är flygbar.

Dels hade jag med en ny modell, “Lilloo”, vilken är printad ut. Spännvidd 70 cm och vikt 270 gram. Jag hade endast handkastat den och var osäker  på dess trimning.

En annan som ville utnyttja vinden var en skärmflygare från Eslöv som heter Jan. En duktig pilot som alltid tycks kunna flyga, även om förhållandena tycks marginella.

Kan skärmar flyga, då kan mina modeller flyga, så jag startade för att omedelbart hamna i en buske…

Nåväl, ingen skada skedd, utan jag gick gjorde ett nytt försök och det gick bra. Lyftet starkt och jämnt och en piece of cake att flyga.

Dock var jag nyfiken på min “Lilloo” hur den skulle flyga på ett hang.

Startade  i den kanske just då lite avtagande vinden.

Problem direkt. Den var alldeles för nostung. Lyckades hålla den i luften 10 sekunder, varefter jag landade mitt i buskkaoset. Buskarna är vresros, vildnypon och hagtorn. Samtlig försedda med långa taggar.

Jag var tvungen att landa eftersom det på grund av den felaktiga tyngdpunkten inte gick att få upp nosen. Men under den korta tid jag flög, kände jag att modellen hade potential och kommer att flyga ok då tyngdpunkten är ok.

Problemet nu var att bärga modellen. Jag gick ner till stranden för att försöka nå modellen den vägen. Men det var omöjligt på grund av växtligheten. Dessutom hade jag inte lämplig klädsel för att skydda mig mot alla taggar och törnen.

Janne kom till min hjälp, eftersom han hade rejäla skor och handskar. Det var inte lätt att  ta sig fram, men efter ett frenetiskt jobb kom vi fram till min modell och fick den bärgad.

Stor glädje och tacksamhet.

Låt mig säga att jag var blodig efter eskapaden ! Höll på hemma i en god stund och pillade ut törnetaggar ur min späkta kropp med en synål…

Trots detta återvände jag till hemmet med rika upplevelser, nya erfarenheter och lite mindre rik på mitt blod…

Min modell klar för start.

En art av Blåvingefjäril

Jan från Eslöv

Det vi har vid havet, den obrutna horisonten,

Skärm över Bjärebygd.

Start för min modell.

Start för min “Lilloo”.

Ingen rolig terräng att ge sig ini.

Bara taggar

Janne har fått grepp om modellen.

Vassego !

Du ser själv hur det såg ut…

 

Jo jag var något ledbruten oxå…

Här lite bilder och en hastigt hopkommen video.

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

LILLOO

 

 

 

En spännande modell

 

 

En spännande flygande vinge på lite nytt sätt för mig.
Efter att jag sett “Lilloo” i verkligheten och sett den flyga, blev jag intresserad.
Den är förvånansvärt snabb och mycket vändbar.
Modellen ska printas ut vilket en kompis gjorde för mig.
Filen som ska printas, modifierades av kompisen, så modellens finish blev avsevärt bättre. Dessutom printade han ut fenan och roderhornen.
Som du ser på bilderna, väger modellen från printern 220 gram, vilket får sägas vara lätt.
Servona måste vara små och jag beställde av MBS i Herrljunga.
Det ska bli spännande att bygga den, vilket borde gå snabbt.
Ännu mer spännande blir att flyga den, speciellt om jag vill DS:a.
Mottagaren blir en lätt mottagare jag strippat på hölje och allt onödigt. Mottagareacken är en cell . Det gäller att hålla allt lätt.
Vi får se hur det går…
Kategorier
Hangflyg modell

MODELLFLYGARE FRÅN SKARASLÄTTEN BESÖKTE HOVS HALLAR

 

 

Vi fick kanondagar

på Segeltorpshanget

vid Hovs Hallar.

 

 

 

 

Stefan och hans fu Elisabeth bördiga från Vara på Västgötaslätten hälsade på vid vårt hushang vid Hovs Hallar.

För en gångs skull blev vi förunnade med mycket
fint väder.

Solsken och svag vind rakt på hanget. Förutsättningar som skapade fina möjligheter för ett njutbart flygande.

Har man bara lätta välflygande modeller,  kan man flyga på vind,  som nästan är 0 på Segeltorp.

Torsdagen var det svagt, men flög,  det gjorde vi i alla fall.

På fredagen startade vinden med ca 2 m/sek,  för att med sjöbrisens hjälp under eftermiddagen öka till ca 6 m/sek,
vilket gjorde,  att vi kunde ta ut svängarna och flyga med goda marginaler.

Men att flyga i svag vind är inte negativt. Vid svag vind prövas din skicklighet. Det gäller att flyga ekonomiskt, vilket innebär,  att ligga just där lyftet är bäst.

Framför allt , måste man flyga rent. Alltså inte glida eller kana i svängarna, inte ligga och flyga med för hög nos, utan låta planet flyga i den anfallsvinkel,  där det flyger bäst.

Man ska undvika att veva med spakarna i onödan. Varje spakrörelse skapar motstånd och det måste du betala med hastighet och således lyftkraft/förmågan att hålla dig uppe.

Att flyga vid Hovs Hallar är en härlig naturupplevelse tack vare närheten till havet. Att bara kunna vara där i vackert väder gör besöket värt.

Redan nu i Maj fanns många besökare på Hovet. Mycket folk från Tyskland, Danmark och Holland.

Jag tog massor av bilder från vilka jag satte ihop en enkel PhotoStory, vilken i någon mån visar vad vi gjorde och upplevde.

Jag är övertygad,  att Elisabeth och Stefan var nöjda  och att vi kan hälsa dem välkomna även nästa år !

Häng med !

 

Kategorier
Hangflyg modell

PÅSKAFTON…EN GLIDARDAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

Påskafton blev en god dag…

 

 

 

 

 

…för hangflyg på Hovs Hallar. En tillfällig högtrycksrygg gav oss stabilt väder med varm luft. Temperaturen nådde 16 grader under dagen. Det är vi inte bortskämda med.

Enligt yr.no skulle det bli 2-4 m/sek nordlig vind, vilket lovade gott. Att flyga i svaga vindar med en lätt modell på HH är en lustfylld upplevelse. Med svag vind, som skapar ett stadigt lyft, är det en piece of cake att ge sig viiingar även utan Red Bulls sockerkaffe…

Vinden från havet är laminär, det vill säga fri från turbulens och därmed skapar den fint lyft på hanget.

Nåväl, vid ankomsten möttes jag av en fullsatt parkering eftersom besökarna var ute efter samma sak som jag, vilket var en fin naturupplevelse den första vårdagen.

Bestigandet av Platån, vilket inte är en sinekur, då stigen upp är fullständigt söndertrampad, vilket gör promenaden svår…för oss som lämnat tonåren och har att bära modell, väska och annat, som hör modellflyget till…

Väl uppe möttes jag av 1 m/sek nordlig vind.

Dock, efter lite vankande av och an  monterade jag och kastade ut min mycket lätta modell med spv 3 m.

Jovisst, hanget bar och jag kunde njuta min flygning…i en halv timma, sen var det slut med vind. Klockan var 1200 och jag närde ett visst hopp,  att vinden skulle ta sig, eftersom solen sken och borde skapa sjöbris.

För att förbereda mig transporterade jag mig upp till toppen av Platån eftersom jag misstänkte,  vinden kunde komma med dragning på NO.

Efter en halvtimmas väntan kom vinden och det blev ny start. Lyften stadigt och starkt, vilket gav mig just en så avkopplad flygning,  som jag önskat.

Eftersom det var mycket strövande turister kunde jag på deras frågor gör ohöljd reklam för vår hobby modellflyg.

Jag tycks alltid träffa trevliga människor här under deras promenader.

I går mötte jag en person, som arbetade vid SAAB och hade en ledande funktion vid utvecklingen av SAAB Gripen version E.

Han gav mig mycket intressant information om planet och hur SAAB besitter absolut spetsteknologi,  vad gäller digital integration mellan olika system.

Jag hade förväntat mig att få se lite flyttfåglar, men det ar dåligt.

Men då jag gick till min bil hörde jag glädjande nog bofinkens sång. Du vet , den som låter i rytm, som då man startar en gammal bil…

Vitsipporna blommade lite försynt på marken som ett tecken på att vi går mot ljusare tider. Hoppfullt.

Klockan 1430 lade vinden av igen och jag packade ihop, lastade bilen och for hemåt.

En av mina flygkompisar, Stefan Tholin fanns i trakten, men då jag besökte HH,  var han upptagen med annat.

Synd vi inte träffades. Men det blir fler gånger. Han skickade en bild på sin vackra Multiplexmodell, som jag bara hört gott om. Hans fru Elisabet är en alltid alert fotograf under Stefans flygsejourer.

Det blev lite bilder i alla fall. Så ha du inget att göra så häng med en tur…

 

Som synes…nästan vindstilla…på Platån.

En bit ut i Kattegatt stråk av vind.

En föraning av det som ska komma…

Stigen upp till Platån…inget gjort för stela åldringar som jag…

Stefans vackra flygande vinge från Multiplex.
Försiktigtvis försedd med elmotor, vilket är bra, om man
flyger under marginella förhållanden och behöver en
räddningsplanka.

Hovs Hallars vilda front mot Kattegatt.

Här ser du hur man rensat enbuskar och vresros, vilket om inget annat förbättrar förutsättningarna för hangflyg, då turbulensen minskar.

Inte direkt styv kuling…

Näsan i kanten,  som kan ställa till det för modell- och skärmflygare…

Här ser du,  att Länsstyrelsen Kristianstad rensat sly.

Bil tagen från Platån.

Kategorier
Hangflyg modell

EN TUR MED MIN SPIRIT ELITE TILL HOVS HALLAR.

 

 

Svag vind…vem bryr sig…

 

 

 

Dagen såg lovande ut på yr.no med svag nordvästlig vind utlovad på Hovs Hallar. Dessutom var det förutsport solsken.

In med grejorna i bilen och iväg. Jo,  jag var mycket förväntansfull, då jag var flygsugen,  efter det som kallas vinter. Fast vintern för mig som modellflygare har i år varit ekvivalent med uselt flygväder…

Nåväl jag anlände till Hovs Hallar och möttes av solsken…och mycket svag vind.

Montering av som skulle monteras och bedömning av läget. Som alltid vankade jag som en äggasjuk höna på kanten och höll otåligt koll på vinden.

Vinden var svag och till slut kunde jag inte hålla mig…Jag kastade ut, det fick bära eller brista…Jo, det bar.

Med 50 års erfarenhet av modellflyg på Hovs Hallar i förlängda märgen kunde jag flyga.

Hanget bar  i den svaga vinden, som naturligtvis var helt laminär havsvind.  Som sagt min erfarenhet och min modell gjorde flygning möjlig. Fast det krävde sin man…

Inte speciellt mycket turister men dock träffade jag ett par från Tyskland,  som jag fick en trevlig pratstund med.

Efter mer än 2 timmar i luften var jag nöjd, packade ihop och åkte hem med modell och en fin upplevelse.

Här några bilder klippta ur en video tagen med en av mina små Mobiuskameror.

Dessutom en liten Photostory från dagens äventyr,  som jag editerade i all hast…

 

Min kamera som vanligt på glasögonskalmen…

 

Start Segeltorp.

Kameran på nosen.

Iväg !

Done deal !

Färdigfluget så av med min gamla Graupnersele från 2003…

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

KAN MAN STYRA ETT MODELLPLAN MED MAGNETER OCH KOMPASS ?

 

 

Japp, det går !

 

 

 

Det finns en modellflygklass som heter F 1E, vilket innebär en segelmodell som flyger på ett hang.

Det vill säga modellen står mot vinden styrd av ett roder på nosen. Rodret styrs av i princip en kompass och magneter, vilka håller modellens roder i samma vinkel i förhållande till marken.

Ett genialiskt sätt att kontrollera en modell.

Kom ihåg att dessa modeller är högteknologiska mästerverk, som man inte svänger ihop på en kafferast.

Det kräver kunskap, hängivenhet och uthållighet att få konceptet att fungera.

Dessa bilder fick jag av en tjeckisk modellflygare, Martin Hurda, som bevistade en tävling för just magnetstyrda modeller.

Häng med och beundra de vackra modellerna.

 

Kategorier
Hangflyg modell

MODELLFLYG GER DIG VIIINGAR… ÄVEN OM DET ÄR…

 

 

 

…stiltje…

 

 

 

 

Med trycken över norr Europa ganska fast parkerade, räknade jag med stabila vindförhållanden. Ett lågtryck över Baltikum borde pumpa ner arktik/polaluft över södra Sverige. Trodde jag…

Väderutsikterna enligt yr.no förutsåg för måndagen 1-3 m/sek från norr. Låter för en hangflygare som ljuv musik, om man har en lätt modell.

Från mer än 50 års erfarenhet av hangflyg på Hovs Hallar så vet jag, att det är flygbart även vid näst intill noll vind…

Jag åkte dit och möttes förutom av solsken och ett folktomt Hovs Hallar även av ett totalt vindstilla väder…

Inget att göra åt utan bara att montera och förbereda sig.

Jag hade mina aningar, att vinden skulle ta sig ganska snart.

Stående på Platån kände jag att det började dra vid toppen. Mycket svagt men det var dock rörelser i luften.

Min modell har 3 m spv ch den väger mindre än ett kg.
Modellen försedd med elmotor. Bra att ha under marginella förhållanden vid starten.

Jag prövade vid “Fortet”, men det visade sig ogörligt. Det fanns inte lyft så min lätta modell kunde hålla sig flytande. Alltså gick jag upp till toppen av Platån för att pröva där.

Jag kastade ute och klarade av att flyta ett par vändor, innan min höjd var förbrukad och jag måste landa.

Flera försök gjorde jag med samma resultat.

Efter att ha spanat efter vind i 30 minuter såg jag hur havet fick mörka partier, vilket för mig betydde, att vinden håller på att vakna till liv.

Vindstyrkan stabiliserade sig runt 1 m/sekund, vilket inte direkt är styv kuling, men det räcker att kunna flyta på hanget.

Sammantaget fick jag 1.5 timma i luften denna fina solskensdag.

Jag kan inte vara annat än glad …

Lite bilder blev och en videosnutt.

Alla bilder är klippta ur videofilm tagen med min lilla Mobiuskamera. Som med förlov sagt är en makalös kamera. Att en så liten kamera kan åstadkomma så bra bilder, är om inte ofattbart så i alla fall imponerande !

 

Som du ser, havet ligger stilla…platsen är vid “Fortet”

Mitt Hovs Hallar, en av mina favoritflygställen. Min modell vid min vanliga tuva beredd att starta.

Start !

Up and away…

  Loss … Nu är det upp till dig !

Utsikt mot Hallands Väderö från Platån.

Landning och inflygning.

Landning med full klaff och full kontroll.

Min trogna JR, 7 år gammal.

Fungerar perfekt och har alla funktioner jag behöver.  Varför skulle jag byta ?

Jag har som regel; Ändra inte något,  som fungerar !

En gammal hangflygare…fast  ung i sinnet.

 

Kategorier
Hangflyg modell

PREMIÄR FÖR MITT HANGFLYGANDE 2023 PÅ…

 

 

 

…Hovs Hallar.

 

 

 

Mellan lågtrycken med regn, hårda vindar från sydväst
dök det helt  osannolikt upp en dag, som innebar möjligheter att få flyga hang med en av mina modeller på Hovs Hallar.

Det var utlovat 3-5 m nordlig vind med dragning på väst
under dagens lopp. Dessutom, som grädde på moset, kunde vi förvänta solsken.

Inga dåliga förutsättningar, vilka naturligtvis triggade mig att förbereda min gamla Spirit Elite för flygning.

Vi for iväg ordentligt påklädda vid 1300-tiden och möttes
av ett Hovs Hallar med NNV vind.

Dock var inte vinden 3-5 utan 6-10 m/sek…
Det lovade,  det kunde bli en kylig upplevelse.

Montering och utkast vid “Fortet”. Jag var för lat
att gå upp till toppen av Platån. Med tanke på vinden
var jag övertygad om, att lyftet skulle vara monumentalt,
även där jag startade.

Starten problemfri då jag kommit förbi kantrotorn
och kommit ut i den laminära havsvinden.

Här steg min modell som en raket, precis så högt som jag ville och som det kändes bekvämt.

Jag hade glömt min sele för sändare och jag hade fel vantar. Temperaturen var minus 1 grad, så du kan förstå, att det var aningen kylslaget att flyga under de omständigheterna med bara fingrar…

Själva flygningen var problemlös, men som alltid här så är det vid landningen,  då agnarna sållas från vetet…

Men det menar jag, att  det krävs en del erfarenhet att få ner en modell vid denna vindstyrka, allt med tanke på topprotorns kraft.

Jag gjorde två landningar och båda gick mycket bra med full kontroll trots en infernalisk turbulens. Kanske i någon mån beroende på mina 50 års erfarenhet av modellflyg på Hovs Hallar…

En tid på hanget hade jag sällskap av en ganska närgången ormvråk, vilket är ovanligt. Vråkar brukar vara skygga och hålla sig borta från mina modeller.

Ska jag flyga under dessa kyliga betingelser, drar jag mig efter starten bakåt och ställer mig i lä bakom enebuskarna. Där var det behagligare.

Så behagligt så jag fick sammanlagt 1.5 timma i luften.

Att jag stod ut så länge i kylan…? berodde på att modellflyg är den bästa sysselsättning jag vet och speciellt på Hovs Hallar.

Ett besök på detta hanget ger mig alltid goda upplevelser, vilket gör livet värt att leva.

Alla bilderna är tagna med min lilla Mobiuskamera,  där jag också klippt bilder ur videofilmen.

Videon från mitt flygande tog jag med kameran monterad på min glasögonskalm. Jag har funnit,  att detta är bästa sättet att dokumentera min verksamhet med.

Det du ser, det filmar du.

Prova ska du se.

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

NÄR DET BLÅSER I NACKEN…

 

 

 

Om vinden är nordlig på Hovs Hallar…

 

…borde det vara perfekta förhållanden för att flyga hang.

Det var det just denna dag.

Men under vissa betingelser, det vill säga, då vinden ligger på nord med en aning dragning på NO och styrkan är ca 5 m/sek, då händer märkligheter.

Vi som brukar flyga på platsen känner väl till fenomenet…
att det blåser ut mot havet vid nordlig vind högst uppe på Platån…

Märklig ? Nja, under ovanstående omständigheter bildas en topprotor som roterar medsols sett från parkeringen, vilket medför att vinden närmast kanten och bakom kanten vid nordlig tryckvind tar helt omvänd riktning.

Detta har många modell- och skärmflygare smärtsamt fått uppleva på olika sätt. Modellflygare genom att modellen viker sig efter start och skärmflygare med ett inslag…

Som sagt, det känns märkligt att stå uppe på Platån vid nordlig vind och känna att vinden blåser i nacken vid utkast…

Har du lyckats kasta ut och kommit utanför kanten, kommer du att mötas av det vanliga genuina lyftet då kantrotorn inte existerar framför kanten. Så därefter är det en piece of cake att flyga.

Hur jag vet detta ?

51 års erfarenhet av hangflyg med modell och erfarenhet av skärmflyg på Hovs Hallar.

Spirit Elite
Vid kanten nordlig vind ca 5 m/sek
Du ser lyftet
Men på toppen…
…där blåser det tvärtemot…i nacken.