Kategorier
Modellflyg teknik

STORA MODELLER

 

har jag redovisat,

 

så här kommer något som är mindre..

Vikt 3 gram. Byggd av kevlar,balsa, 30 mA batteri, utrustad med videokamera och flygtid 3-5 minuter. Spännvidd 10 cm. Man håller på att utveckla en modell med 5 cm spännvidd, som kommer att ha längre aktionstid och halv vikt….alltså med kamera och allt max 2 gram !

Detta kan man kalla lättbygge. Farkosten är en ornitokopter. För den som inte vet vad en ornitokopter är så rekommenderas en googling.

 

Här ser ni storleken jämfört med en 1-Euro.

Mottagare, reglage och kamera integrerat. Kolla kugghjulen…..

 

Tekniken sätter inga gränser längre, bara vår fantasi.

mats

Kategorier
Skärmflygeri

UPP KOMMER MAN

Piggis i hård vind på Hovs Hallar. På hjälmen hans flitecam. 

men ökar vinden……

 

som den gjorde i tisdags, då är det problem att komma ner. Fråga Piggis !

 

Piggis under trasan. Kolla hans högerfot. Den trampar så hårt det går på speedpinnen, för att han ska gå framåt och inte backa i den hårda vinden. Speedpedalen drar ner framkanten på skärmen så anfallsvinkeln minskar och därmed kan man öka farten, vilket behövs om det blåser 12 m/sekund. Att flyga, när vinden är för stark så man backar, är ett mycket farligt läge. Man riskerar att åka bakom hanget och  hamna i kant- eller lärotor och ramla ner och slå sig eller ihjäl sig.

 

Han startade under marginella förhållanden, dålig vind, men fick erfara att sjöbrisen kan öka vinden från 5 till 12 meter på 5 minuter. Då blir det problem att landa på det låga hanget vid Hovs Hallar.

 

Han hade inget val utan var tvungen att landa nere vid stranden. Två kameror hade han när han flög så kolla länken:

http://www.vimeo.com/11114431

Kategorier
Modeller värda att se på

LITEN MODELL….

 

kan man väl inte säga om detta plan…..

 

Boeing B-50

Läs om det här och se det flyga:

 

http://www.dailymail.co.uk/news/article-1267783/Chocks-away-worlds-biggest-model-aircraft—shame-8-000-B-50-bomber-fly-8min.html

 

mats

 

 

Kategorier
Skärmflygeri

KANONDAG PÅ HOVS HALLAR

 

Ja det small inte, men…..

 

  

…det var perfekta förutsättninga för att flyga skärm. Det var utlovat 6-8 m/sek nordväst,
vilket är det absolut bästa för skärmflyg.

Nä jag kom vid 11-tiden fanns redan Anders den trevlige där och gick och vankade på hanget.
Han tyckte vinden var lite byig och hård, vilket jag höll med om. Så vi parawaitade och
inväntade dels minskande vind, dels fler piloter. Piggis kom och frågade naturligtvis
varför vi inte flög och påstod som vanligt att: “Det är flygbart nu”….
(Jag tänkte jag skulle frågat om det var flygbart, när han stod insnodd i  de taggiga
buskarna, men jag är en snäll människa….för det mesta)

Japp vi hängde på selarn, tillsammans med ännu en pilot som kommit,  vilket var
HippieKristoffer. Så hela gänget kom i luften. Lyftet var bra, men vinden låg något
snett och det påverkade ju hur vi kunde flyga. Eftersom solen sken var det ju en
njutning att sitta under skärmen, för man kunde gotta sig åt utsikten och flygningen
i det fina vädret.

Gustav dök upp och senare Christina, licenstanten. Vinden minskade något,
vilket Piggis fick erfara, då han gjorde en oplanerad landning  i de hemska buskarna
med sina miljoner  vassa taggar. Man känner sig ganska hjälplös när man står i
buskarna helt omsluten av vassa taggar och skärmen och linorna garanterat är
insnodda i grenarna.

Men med gemensamma krafter fick vi loss Piggis och han fick ut sin skärm hel
Det är väldigt lätt att skada skärmen vid ett sånt här tillfälle, varför man måste
ta loss den försiktigt, så man inte drar sönder den. Hur mycket en skärm kostar ? 25-35000 spänn.

Att flyga skärm på Hovs Hallar är alltid en utmaning, men upplevelsen man får
dels av flygningen och dels av naturupplevelsen från skärmen är värd all möda.

Så kl 1600 packade jag och Piggis och knallade upp till parkering för vidare
transport hem.

 

 

 

Videon hittar ni under bilderna.

 

 

HippieKristoffers nya (gamla)skärm. Högpresterande,
men han har en ännu bättre . Man blir avundsjuk….

Nu ska Piggis visa hur man drar upp en skärm i lite blåsigt väder med turbulens…
.först lägga ut den snyggt på marken mot vinden och kolla linorna och annat.

Sen drar vi rätt linor så skärmen fångar vind så den fylls och vill stiga.

Piggis håller koll på läget och sin skärm under uppdragningen
. En skärm har en yta av mellan 20-30 kvadratmeter. Tänk på
vad som händer, när vinden får fatt i den, när den är halvvägs uppe !
Du åker med som en vante med vinden över gärdsgårdar och staket !

Nu ha han fått upp skärmen, bromsat den, så den inte fortsätter.
Nu kollar han att linorna är ok och att skärmen är fullt fylld.
Efter det vänder han sig 180 grader så han står i flygriktningen
med bromsarna dragna lite så inte skärmen sticker framåt.

…och så ta Piggis ett par steg framåt och lättar nästan omedelbart.

Nu gäller det att sätta sig tillrätta i selen, så man sitter bekvämt
och lägga upp strategin för sin flygning. Man vet aldrig, hur det
är på hanget,  förrän man flyger. Sen njuter man !

 

 

Piggis begrundar sitt öde bland taggebuskarna……

Inget roligt läge, men skärmen ligger inte helt insnodd i alla fall.

Ser inte speciellt vänligt  och inbjudande ut att landa i dessa buskar.
…Jo jag har också gjort det…två gånger!

Efter search and rescue !

Skam den som ger sig, Piggis i luften igen.

Piggis och Gustav flyger rote

Gustav, Christoffer och Christina parawaitar.

Vitsippan glädjer betraktaren.

 

Kategorier
Naturbilder

VÄGEN

 

Hur gammal är denna byväg ?

 

Vi var ute och promenerade i söndags och gick då på denna gamla byväg.

Jag tycker, den är en väg, som är typisk för det ganska karga landskapet. Man ser hur långt ner den har skurit i naturen genom århundradens användning.

Tänk efter vad som passerat på en väg som denna….gående, ryttare, häst och vagn, de första bilarna osv. Tänk om man kunde komprimerat de sista 400 åren till en film på 10 minuter och som hade beskrivit det som passerat.

Bilden är tagen i Halland men kunde varit tagen var som helst i de sydliga skogslänen.

mats

Kategorier
Okategoriserade

KIKARE

 

 

Jag har tillvaratagit en kikare..

 

på Höka. Den kan hämtas hos mig mot beskrivning.

 

 

 

 

Den rättmätige ägaren har hört av sig och kommer att få

 

tillbaka sin kikare.

 

 

 

mats

Kategorier
Naturbilder

ATT FOTOGRAFERA EN STORK

 

Pär Lundqvist undrade…..

 

…hur jag bär mig åt att fotografera en så sällsynt fågel
som en stork? Ja det ska jag säga,  det är inte lätt.

För nedanstående bild fick jag ju först ta reda på
var storken siktats och sen fick jag bygga ett gömsle,
där jag kunde inrätta mig med min Canon och 1500
mm tele. Efter tre veckor i gömslet lyckades jag
knäppa en bild på det befjädrade djuret !

Storken var tyligen ute i likhet med UPS på ett
leveransuppdrag….

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

HERRLJUNGAFLYGARNAS EXPEDITION TILL YSTAD

 

 

Friska västgötar drog till Ystad…

  

  

för att flyga hang på Hammar, Kåseberga och Löderup. Rolf-Erik Blomdahl har ringt mig och skickat rapporter för hur det gick där nere. Modellflygarna anlände i torsdags då man flög på Löderupshanget, vilket man kan säga är hushanget för modellflygare. Rolf-Erik berättade att förutsättningarna för hangmodellflyg var under alla fyra dagarna perfekta med vinden rakt på hangkanten och styrkan 6-11 m/sek.

Deltagarna bodde hos Henry i Glimmingebro på hans gästhärbärge, där man bor billigt och bra. Det boendet kan varmt rekommenderas om man söker övernattning i trakten av Österlen.

Om 12 dagar börjar Ålleberg Modellflygklubbs årliga hangläger i Ystad, som brukar locka ett 50-tal hangflygare under  de 4 dagar det pågår. Är du intresserad av att se hur det ser ut när man hangflyger så åk dit.

Här är några bilder på hangflyg på Löderup med Herrljungaflygarna.

Volare !  (Vet ni inte vad det betyder…Googla)

Rolf-Erik

4 m spännvidd

Gäller att vara påpälsad, våren är kylig på kanten på Löderupshanget.

En Loppa

En Loppa till.

 

 

Flyby

Ikarus flög också nära solen…..

 

mats

Kategorier
Naturbilder

RÖDA SOLNEDGÅNGAR

 

Vulkanutbrottet på Island ger oss röda solnedgångar.

 

På grund av det vulkaniska materialet som kastas ut i atmosfären, kan vi räkna med vackra solnedgångar en tid. Om man nu menar att röda solnedgångar är vackra.

Orsaken är,  att det material som kommer ut i atmosfären,  i princip är små glaspartiklar.

Det är ju krossade och granulerade metamorfa bergarter, som vid eruptionen och kontakten med luftens syre och den kallare luften bildar glasliknande partiklar på samma sätt,  som när man gör glas i en hytta.

När solljuset ska passer genom glaspartiklarna,  bryts ljuset,  så att det röda ljuset ur spektrum framträder.

Jag kunde inte motstå att ta en bild i fredags kväll-

 

Bilden tagen från balkongen på Beverly Hills…

 

mats

Kategorier
Naturbilder

LÄTTAR PÅ TRYCKET….

 

 

gör ju en av Islands många vulkaner.

 

 

Den sprutar ju aska och lava upp i atmosfären i stora mängder. Isländska vulkanologer säger det kan hålla på i ett  eller två år.

På kort sikt just nu innebär det stopp i flygtrafiken över norra Europa. Kolla min länk till höger: “Vad flyger över oss nu”? så får ni se något ni aldrig sett förut. Ett helt tomt luftrum över norra delen av Europa.

Här är länken om ni inte orkar leta:

http://www.flightradar24.com/?lat=58d5&lng=15&zoom=6

Så vitt jag förstår,  gäller flygförbudet endast turbofan och turboprop, inte kolvmotordrivna flygplan.

Vi kan också räkna med röda solnedgångar nu, på grund av askan i luften som bryter ljuset.

 På lång sikt om utbrottet fortsätter med full kraft, kan det innebära lägre temperatur på vårt klot på vissa ställen.

Här ligger vulkanen

..å så här ser det ut på Island…vulkanen ligger under en glaciär, varför stora mängder vatten frigöres.

 

Lite snyggare bild som jag snott på nätet.

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

FLÄKTAR OCH TÄNDSTIFT

 

 

 

 

 

Hawker Hunter och Square Shooter behärskade skyarna.

  

  

På torsdagskvällen var som vanligt ett gäng på Höka och flög. Lennart hade sin Extra och Cub, Uno hade med sin fina J34 Hunter och Frank kom på att tändsystem kan störa radion…

Uno flög Lennarts fina Extra, som flyger just som en  Extra ska flyga. Aerobatiskt. Framför allt hans motor går fint i den modellen. Är det inte en tvåcylindrig Tartan ? Sådana modeller som Extra är dock lite svåra att landa. Det är lätt att kapottera.

Unos J34 Hawker Hunter är en tjusig och relativt välflygande modell med indragbara ställ och impellermotor. Den flyger väldigt skalenligt. Roligt för Uno, som ju flög J34 under sin tid i Flygvapnet. Jag har inga flygbilder i dag på hans modell, för jag har redan publicerat bilder i tidigare inlägg .

Frank trälade med sin modells motor,  som är en konverterad glödstiftare till tändstift. Frank sa den funkade förra året, men det gjorde den inte i år.

Efter han startat,  fick han svårartade störningar från tändsystemet och han hade att landa fortare än kvickt. Han kom ner hel och kunde edteråt konstatera,  att det var tändsystemet,  som krånglade.

Det flögs oxå med frigolitvinge, som dock oturligt nog tappade mottagaren, tror jag. Hoppas de hittade den igen. Krister P flög med sin aerobatträningsmodell, som flyger bra.

Kallt var det på kvällen, kan jag säga och blåsten var envis.

Lite bilder kommer här:

 

 

Unos J34, stationerad på F9 Säve.

 

 

Hawker Hunterns framsida, utan beväpning i balkarna men med fälltankar under var vinge. I nosen 4 x 30 mm automatkanoner M/55B.

 

Rakt framifrån.

 

Huvudställsben med inbyggd fjädring.

 

Nosställ med fjädring och täcklucka.

 

Nosställ och luftbroms

Uno flyger förbi med Lennarts Extra

Extran innan eventuell sättning.

Takeoff

 

Landning……hur tror ni det går ?

 

Ja, ni får gissa vad som hände sen………

 

Lennart och Uno efter testflygning.

 

Frank grejar med tändsystemet

“Nu kommer det att funka”, säger Frank

 

mats

 

Kategorier
Okategoriserade

ATT FOTOGRAFERA

 

 

 

ÄR DET SVÅRT ELLER ?

 

 

Dagens digitala teknik har ju inneburit en revolution, när det gäller den enskildes möjligheter att åstadkomma bra bilder.

Man behöver inte köpa systemkameror för 50000 spänn,  utan man kan få till hyfsade bilder med en kamera för en tusenlapp. 

Sen hänger ju det mesta på motivuppfattningen.

Min filosofi är att använda min kamera,  som impressionisterna målade under slutet av 1800-talet. Alltså jag vill fånga en känsla,  som skickas vidare till betraktaren.

För vad det handlar om,  när det gäller bilder,  är ju att starta betraktarens fantasi, när han ser bilden. Alltså skapa en känsla eller illusion.

Jag ser hellre på en suddig bild,  som uttrycker en känsla, alltså en bild som fångar ögonblicket än en bild på en stork,  som står på en åker rätt upp och ner.

I mina ögon finns det inget mer dött än en bild på en stork,  eller vad det nu är, tagen med häftigt tele, photoshoppat in absurdum, stående på en åker. Fullständigt meningslöst. Hade varit bättre att ta en uppstoppad fågel och fotograferat den och sluppit allt besvär.

För min del,  använder jag min kamera som anteckningsbok,  över vad som händer. Det är ju bara att trycka av, till skillnad från förr, när man hade pappersfilm, då man var tvungen att tänka efter vid varje bild, just med tanke på det begränsade antalet bilder.

Att photoshoppa bilder för de ska bli “konstnärliga”…nä, det är inget för mig. Ändra ljus och kontrast, beskära är ok för mig. Men inget mer.

Om jag ger mig ut för att plåta något speciellt, något som jag ställer vissa krav på, då använder jag ett enkelt stativ från NetOnNet. Kostade 100 spänn. Har jag inget stativ använder jag stöd. Därför då kan du köra med längre exponeringstider och få större skärpedjup.

Att fotografera svartvitt är en annan del av fotografering,  jag tycker om.

En svartvit bild är direktare och man kan använda kontraster att uppnå vissa syften med bilden. Det är ju enkelt att göra om en färgbild till svartvitt i ett bildbehandlingsprogram.

Picasa från Google är ett  i sin genre ett bra program, som är lätt att använda.

Så plåta på och fånga ögonblicket. Inte så roligt att se på i dag, men i morgon!

Ta inga skyltdockebilder !!! Ta bilden oväntat !!!

 

(Fast ibland hemfaller jag till skyltdockebilder  också)…

 

mats

Liten film om fåglar ochhangflyg:

http://www.liveleak.com/view?i=b15_1271300789

Kategorier
Okategoriserade

NYA HYPERMODERNA STATE OF THE ART MASKINER

 

 

har vi ju i garaget på Höka.

 

 

 

Peter i cockpit på vår dragare. Svårighetsgraden att köra denna maskin är i nivå med att flyga en Boeing-747.

 

I dag var det dags,  att lufta vår traktorII av fabrikatet Ransomes årgång ????

Pilot på traktor  och tillika igångdragare Peter Gårdö. Vi har den till att dra välten, så ni ska kunna starta på jämnt underlag, när ni är på fältet och flyger.

I dag var dock marken för blöt,  eftersom traktorn inte fick grepp utan hjulen slirade. menPeter ger sig inte utan kommer tillbaka.

Depåstaketet är borttaget och arbete pågår,  för att restaurera den förstörda dräneringen. Vidare är det rensat sly vid toaletten och vattenslangen är kontrollerad men ej inkopplad.

Bernhard, vår medlem från Tyskland som arbetar på Lidl som chaufför, får hit sin husvagn nästa vecka och kommer att bo hos oss tills vidare. Kan bli i 7 år !

Det blir bra med en permanentboende medlem,  som är social och hjälpsam. Kör man ner till fältet,  finns det ju då alltid nån att prata med.

Det är också ur säkerhetssynpunkt bra med en permanentboende medlem.

Hoppad du ska trivas Bernhard  !

Jag tog några bilder:

 

Gårdö junior, Linus på väg till undsättning av fadern,  som fastnat med maskinen.

 Linus, en grabb med initativ och vilja !

Peter manglar asfalten….

Marken var sur, så det var problematiskt att köra.

 

mats

Kategorier
Nostalgoteket Old Timer flyg

..ATT BLÅSA I ETT HORN…

för att styra ett flygplan…

 

 

 

 

 

 

 

 

Nä det är inget aprilskämt, det är dagsens sanning.
Jag fick ett tips från Blomman, en trogen läsare från
Karlshamn och en av Sveriges mest erfarna modellflygare,
om en amerikan som på 40-talet hade en idé om hur
man kunde styra en modell.

Han hette Jim Walker och var modellflygare.
Han ville ju på något sätt kunna kontrollera sin modell
, med de medel man hade till buds vid denna tiden.
Det var ju innan transistorn, IC-kretsen och den digitala
teknikens erövring av världen.
Naturligtvis kunde han bygga sin sändare och mottagare
med rörteknik, men han ville ha något enklare.

Således monterade han en stor högtalare på sidan
av sin modell. Den tjänstgjorde som en mikrofon,
som kunde uppfånga vissa ljud som Jim åstadkom.
Ljudet triggade sen via enkel elektronik roderna
enligt följande: Ett tut-vänster sidoroder, två tut-höger
sidoroder och upprepade tut-neutralroder.

Sättet att avge ljuden prövade han många. Det bästa
var en sorts signalhorn eller en trumpet !
Systemet fungerade förvånansvärt bra och han flög
sina modeller med god kontroll. Nu ska vi komma ihåg
att modellerna var byggda enligt konceptet friflygande
modeller, så de var väldigt självstabila.

Jin berättade att roliga saker kunde inträffa.
En gång när han skulle demonstrera sitt systems
förträfflighet, hade en granne släppt ut en flock
llen hel.

Som sagt, detta sätt att styra fungerade förvånansvärt
bra, men vi ska hålla i minnet att världen 1940 var
avsevärt tystare, än vad den är idag. Överallt idag
finns det ljud från trafik, maskiner och annat.
Även på landsbygden är där nu mycket ljud.
En skördetröska dånar mer än en häst !

Jim Walker är ju ännu ett exempel på hur en
modellflygare med kreativ fantasi med enkla medel
lyckades åstadkomma ett system för att med i stort
sett full kontroll flyga sina modeller.

Det måste ha sett aningen bisarrt ut att se en
människa springande på en åker spelande trumpet
i staccatotakt !!

Så här såg modellerna och piloten ut.

 

 

 

 

                                                                                                 En ganska stor segelmodell i balsa och siden med en
rekordelig högtalare/mikrofon på sidan.

 

Kategorier
Hangflyg modell

HYFSAD SPEED UTAN MOTOR……

 

 

 

får man ju om man flyger Dynamic Soaring.

 

 

 

Här är en redogörelse för hur piloten kände det,

 

 när han flög 416 miles/tim = 680 km/timman !!

 

Här är rekordkärran en Kinetic 100

Spencer Lisenby säger: “Jag kastade ut och började bränna iväg några varv.

Luften var ren och vinden var stark med bara ett ställe det var turbulent. 500 km/timman uppnådde jag snabbt och jag försökte nå 600.

Jag hittade en flygbana som var ganska flat och som gav 600 km/timmen på radarpistolen upprepade gånger. Loopen jag flög tog i tid 2-2.5 sekunder.

 Jag förändrade flygmönstret för att få högre fart men speeden sjönk till 550. Det här fortsatte tyckte jag i en evighet innan farten började byggas upp igen.

Det gjorde den, genom att jag flög en loop, som var närmare marken i lä. Joe skrek ut 620 km/timman, men när modellen passerade mig hörde jag ett svagt fladder.

 Nästa varv sa radarpistolen 416 miles i timman =  670 km/timman och denna gången var fladdret än mer hörbart.

 Jag avbröt och gick ur loopen och bad Joe ta radion då jag var mentalt totalt slut av spänningen. Han gled runt med min modell, medan jag lugnade ner mig och kunde landa i vetskapen jag hade nått målet 670 km/timman.”

Detta rekord sattes för mer än ett år sen och nu siktar man på 1000 km/timman !!!!!!!!!

Hur många g tror ni modellen utsätts för när man flyger en DS-loop ?

Lite bilder på snabba modeller för DS:

Thundertaker

Dynamic 80

Whizzard

 Tack för tipset Blomman !

mats

Kategorier
Skärmflygeri

Å HÄR BLIR DET MER SKÄRMFLYGA AV

 

för vi kan ju bara inte hålla oss, när det är lovat

 

NNV 5-8  m/sek på Hovs  Hallar.

 

Så jag och Piggis hade en kanondag på Hovet.

Vittne till vår flygningar och som kan intyga det vid förfrågan är ju Hugo. Han ljuger aldrig!

Senare på dan drog vinden mot NO, vilket betydde, att vi packade ihop. Troligtvis Johan från Hjärnarp flög på det höga när vi kom och han satte nog  personligt höjdrekord ?

Kartis och Kristina hade dragit till Danmark, men jag undrar,  om inte vinden var för hård där….

Japp, så var det och här kommer lite bilder och en filmsnutt.

Piggis var tvungen att landa där nere på grund av sned vind i slutet

Allt under kontroll!

Piggis med Hugo. Det är hunden till höger.

Hugo sitter och filosoferar över livet som hund…

Fråga honom här om ni vill veta sanningen !

På hemvägen såg jag rester av två Lenticularismoln. Det hade varit väldigt stabilt skiktat på förmiddagen men vid 1100-tiden kom det in instabil luft. Lenticularismoln vid Hallandsås är ju inget som syns varje dag men ibland. När man studerade molnet kunde man se cirkulär cirkulation. Dock höll de på att falla ihop när jag fotograferade. De uppträder oftast vid nordostlig vind och vågrörelsen induceras troligtvis av Nyårsåsen norr om Halmstad som ligger lägligt till för att luftpartiklarna ska studsa på slätten norr om Hallandsås och få igång vågrörelsen.

 Kortkort video från Hovs Hallar

Piggelin glider förbi under sin trasa from mats strömberg on Vimeo.

mats

Kategorier
Flyghistoria

SOLDRIVET PLAN

 

 

 

Flygplanet Solar Impulse

 

har jag skrivit om tidigare och det  har visserligen varit i luften tidigare, men flög då endast en meter ovanför marken på en startbana i närheten av Zürich. På onsdagen var det dags för den officiella jungfruturen för prototypen, med take-off från flygplatsen Payerne.Som mest låg planet på 1200 meters höjd under den 87 minuter långa flygningen, som rapporteras ha gått bra. Vädret var enligt nyhetsbyrån AP soligt och vindstilla – klara fördelar för ett så lätt plan.

 

 

 

– Trots planets väldiga storlek och fjädervikt matchar kontrollbarheten våra förväntningar, sa testpiloten Markus Scherdel.

 Vägen till premiärturen har varit lång och dyr, närmare bestämt sju år av forskning och förberedelser med en budget på 70 miljoner euro

Planet har 12 000 solceller inbyggda i det breda vingspannet och är byggt i kolfibermaterial. Det bärs fram av fyra elmotorer som går på solkraft och ska kunna flyga även nattetid genom att samla energi i batterier.  Genomsnittshastigheten när Solar Impulse är uppe i sin maxkapacitet kommer att ligga på 70 kilometer i timmen och planet ska kunna nå en höjd på 8500 meter. Det finns planer på att genomföra en jordenruntflygning med planet år 2012.

 

Länk: http://www.solarimpulse.com/index.php

mats

Kategorier
Nostalgoteket

NÄR ÅSKAN SLOG….

 

i Pär Lundqvists modell…

 

eller i alla fall nära.

 

 

En historia om åskväder och modellflygning

 

Den som jag flugit mest ihop med under mitt aktiva modellflygarliv är Pär Lundqvist. Jag förutsätter läsaren vet vem han är, då han ju i bland annat modellflygsammanhang är en känd person. 

Alltnog, det jag ska berätta tilldrog sig ungefär 1994 och jag hade vevat igång Pärs hangflygning efter att par års stiltje. Själv hade jag under 5-6 år helt ägnat mig åt segling, varför man kan säga, att vi var väldigt sugna på att flyga.Problemet för Pär var. att han av alla, hade dåligt med modeller för hang. Detta var ju efter den stormande hangperioden, så satsningen på hangmodeller var ju lågt prioriterad. För egen del flög jag med en California, som var byggd 1978. Fördelen med Californian var att den flög både på hang och i termik.Pär hade en god vän, som hette Bertil och som hade ett stort lager modeller lämpliga för lätt hangflyg.Pär lånade en modell av Bertil. En Graupners Mosquito. Detta var ju den första elmotordrivna segelmodellen Graupner hade för övrigt. Pär flög den utan motor. Modellen var fint byggd och klädd med siden. 

Vresrosen som välkomnar utelandande modellflygare

 

En vacker sommardag i augusti skulle vi åka till Hovs Hallar och flyga. Vinden var dålig, men vi hade som regel, att vädret aldrig stoppade oss från att flyga. Det ska gå! Vi körde ner, parkerade bilen och tog en promenad till det låga hanget vid Segeltorp. Ska man flyga där, parkerar man bilen vid Norrehamn och går ca 500 meter, innan man är framme vid hanget.Promenad bort till hanget, noggrant kollade av de därstädes varande kvigorna. Framme på hanget, som här är ca 30 m högt, vidtog montering av modellerna. Vi var ju sugna på flyg, så monteringen tog inte lång stund.

På himlen syntes inte ett enda moln över Laholmsbukten mer än en låg mörk rand utanför Halmstad. Eftersom vi hade haft högtrycksläge länge, var vinden svag och sjöbrisen var heller inget att hoppas på, då vi under högtrycket haft varmt väder, vilket gjorde att skillnaden i temperatur mellan land och hav var ringa, vilket försvårade sjöbrisens bildande. Meterologen hade lovat en kallfront från nord under dagens lopp, vilket kunde innebära risk för åska.

Nåväl, Iväg med Californian och koll om det lyfte. Vinden var ju nästan noll och vi försökte och försökte. Men det blev bara att glida en vända och sen landa där vi stod. Undrar hur många gånger man slängt iväg sin hangmodell egentligen?Nu vet väl de flesta, hur det ser ut nere vid Hovs Hallar på det låga hanget ?Hangkanten är beväxt med vresros, nypon och enebuskar och denna vegetation är garanterat svårgenomtränglig, om man ska hämta en modell, som landat längs hanget nånstans. Vegetation är inte bara svårgenomtränglig, den är dessutom försedd med långa synnerligen vassa taggar, som effektivt stoppar en inkräktare eller modellflygare som ska hämta bortflugna modeller.Eftersom vinden var svag blev också humöret lägre på oss, men trots detta, vi stannade kvar. Riktiga modellflygare ger sig inte, i alla fall inte när man kört 5 mil. 

Här ser ni Segeltorphanget med sin infernaliska buskvegetation.

 

Denna vackra dagen märkte vi hur höga moln började dra in över kusten norr om Halmstad vid 1500-tiden. Det var voluminösa Cumulunimbusmoln , som bredde ut sig både horisontellt som vertikalt.Under dessa molnen fanns det vind, men hos oss var det nästan stiltje. Min California kunde jag, som det heter i berättelserna, med uppbjudande av mina sista krafter, hålla flygande.Pär hade inte riktigt samma flyt i sin flygning, vilket inte berodde på brist på kunskap utan på brist på vind och ovan med Mosquiton. Mosquiton var en modell med speciella egenheter, i alla fall Pärs. Den ville inte svänga till höger………..

 Till slut sa jag till Pär, att vi ger oss nu och åker hem. Nä, vi stannar, vinden kommer, replikerade Pär. Min modell låg på marken, det var nästan stilla i luften och skådade vi åt Halmstad såg vi en blåsvart vägg av åskmoln som en fond av hot. I fjärran hörde vi dovt muller och från molnen föll kraftig nederbörd som syntes som tunga gardiner i eftermiddagssolen. Pär kastade ut sin Mosquito snett åt höger och mallade in sig med millimeterprecision just där det lilla lyftet var. På hanget bildas en liten frontrotor, som ger en hangflygare med modell chansen att hålla sig uppe, om han kan flyga med precision.På ett mirakulöst sätt lyckades han hålla modellen i luften, även om den i mitt tycke studsade fram på buskarna.Modellen var ju lätt, så även om den landat i buskarna, hade ju inget skett med den. Pär slet och släpade med sin flygning och jag sa, vi skulle åka hem. Mitt argument var ju, att det är bättre att landa modellen där vi står, än att behöva plöja in bland buskarna och hämta den. Men som jag borde vetat vid detta laget så är inte Pär den som ger sig för dåliga argument. Det ska bara gå! Bara viljan finns.Just det jag befarat hände. Hans modell vek sig strax efter vänstersvängen till höger och landade i vresrosornas grönskande säng. Pär visste, jag skulle fälla en besk kommentar, men han förekom mig och jag fick mig en förklaring på en utelandning jag aldrig fått förr i hela mitt liv:

 

Jaha, så här ser det ut. tänk att gå där en het sommardag och leta en försvunnen modell !

 

 Han sa: Hörde du inte åskknallen?  

Njae, sa jag för jag undrade varför han blandade in åskan i sin flygning. Det var blixten, som störde ut min radio, så jag vek mig! sa Pär. Jag tänkte, att med tanke på den sinnestämning Pär var i nu, för jag ville inte ha några åskväder från Pär, ville jag inte käfta emot utan jag hummade med, att det kan nog vara så kanske, eventuellt……Nu hör det till saken att den gode Pär hade väldigt svårt att överhuvudtaget acceptera begreppet radiostörning som en ursäkt för något oväntat skeende.Naturligtvis var det blixten som gjorde att mottagaren……….och så fick jag en förklaring, för lång att redovisa här, av Pär. 

Pär la ner sin sändare och promenerade iväg bort mot nedslagsplatsen. Problemet är att hitta en modell, när den står rakt upp och ner i buskarna. Modellen försvinner helt. Tänk på att modellen försvunnit bland vresrosorna, som ogärna släpper ifrån sig ett flygplan i säkert förvar bland taggar och törnen.Jag skrek till Pär att jag kör servona ,så du kan höra servoljudet. Jo, han lyckades efter intensivt lyssnande lokaliserade modellen och det enda som hördes, var det energiska knaket och knastret när Pär trängde in i de ogenomträngliga buskagen för att rädda sin Mosquito.

Pär kom tillbaka svettig, det var ju högsommar och aningen blodig efter kampen mot taggarna med sin Mosquito i handen. Den var utan skador, så där ser man fördelen med en lätt och starkt byggd modell. Siden och balsa ska de va! Jag hann inte säga nåt förrän Pär slog fast:. 

Det är ingen tvekan, det var blixten , som störde ner mig!

 Jag vågade inte protestera, varken nu eller under hemfärden, då problemet blixt och radioflyg gicks igenom.

Moralen av denna historien är väl, att inte flyga Mosquito när det åskar och det finns vresros i vegetationen, eller att diskutera med Pär hur åskan över Halmstad störde ut hans modell på Hovs Hallar!

 

Men det viktigaste var ju att vi hade gjort det vi föresatt oss.

 

Vi hade fått flyga och flygningen hade lagt sig tillrätta i minnet då den avvek från det man normalt förknippar med radioflyg och kunde berättas igen nästan 20 år senare.

 

Mats

 PS

Jag beklagar den usla formateringen, men jag orkar inte konvertera om. Det går ju att gör objektet större i din browser.

Kategorier
Okategoriserade

TROR NI DET BLIR SÅ HÄR SNART ?

 

Kommer våren och grönskan…..

 

 

att Höka ser så här inbjudande ut ?

Jo det kommer nog. Tänk hur det ser ut om en månad eller så. Grönt och förhoppningsvis varmt.

 Är era modellerna redo ?

 

mats