About myself

MERA FLYGPLAN

här kommer flygplanbilder tagna vid flygshowen i Växjö.

 

 

 

 

J 29 “Flygande Tunnan “

Ett rätt bra namn tycker jag.

Planet bygger aerodynamiskt (vingarna) på beräkningar och tester från konstruktionen
av bland annat Me 262, Me P1101 och Ta 183  i Tyskland. Utan denna informationen skulle Saab aldrig
kunnat fått till en fungerande vingkonfiguration. Det andra som planet drog fördel av var
DeHavilland Ghost motorn, konstruerad i  England och licenstillverkad i Sverige..

Det som gjorde J 29 till ett bra plan var helheten. Saab tillverkade ca 661 stycken. Av dessa havererade
242 stycken…….och 99 piloter miste livet. Helt häpnadsväckande siffror…men det var ny teknik och utbildning och
urval hade inte kommit ifatt den utvecklingen. I början hade man flera haverier vid landning, då piloten glömde
styra med sidorodret. Vid landning med klaff kunde man få en girstörning och man försökte korrigera detta med
skevroderansättning, varvid planet klippte och gick i backen. Lösningen var att lära piloterna att använda sidoroder
för att kompensera yaw. Sen försvann problemet. På vingarna ett hjälpmedel (stallfena) för att behålla strömningen
där man vill ha den under vissa omständigheter. Ett plan som var likt Tunnan var Mig-15. De hade likvärdiga prestanda
i stort , men Mig-15 hade i hög fart en instabilitet, som gjorde det till en dålig vapenplattform.

Var tror ni jaktradarn satt…?
Nä ,just det, den hade ingen, utan piloten fick lita på sina ögon eller
radarjaktledarens anvisningar.

4  x 20 mm akan M/47 .

Tre generationers plan.

J 29 är ju inte särdeles stort.

Om man skulle landa….i ödemarken fanns det nödproviant med.

Här ser det nästan ut som piloten gjort en kort  mellanlandning för att köpa en hamburgare och sen sticka igen. Hjälmen har han hängt på stegen.

Hans fordon är ju en AJ-37 Viggen.

Planet har varit hemmahörande på F 7 Såtenäs vid Lidköping i Västergötland.

På modernare jaktplan har man relativt stor nos, vad gäller diametern,
detta för att få plats med så stor radarantenn som möjligt.

Observera spalten mellan luftintag till motorn och kroppen.

Här syns vapenbalkarna under vingen och utsläppet för motorn med sin spalt.

Här kan man se två saker:

Spalten som används vid reversering av motorn och att planet
är civilregistrerat med beteckningen SE-DXN

En J 29, Gul Rudolf,  från Skånska Flygflottiljen F 10 i Ängelholm.
Som lades ner ca 2002 i december.

Viggen är imponerande. Säkert var stormakterna imponerade av vad
lilla landet Sverige kunde åstadkomma vad gäller flygteknik.

Saablineup

A 32 Lansen.

Ett plan anpassat till svenska förhållanden. Lansen med sjömålsrobot 04 hade kunnat
effektivt stoppa fientliga marinstridskrafters inträngande på svenskt vatten.

Eftersom Lansen var ett  attackplan behövdes dykbromsar i vissa anfallslägen
så det inte gick för fort. Här syns de utfällda.

Överdelen av pilotens raketstol i Lansen. Observera extrahuven navigatören har som skydd.

Vapenbalk och stall-fena på vingen. Det sistnämnda medverkar att hålla kvar strömningen
över vingen under höga belastningar och låga farter. Det minskar alltså risken för avlösning på vingen.

Stabilisatorn där man märkt ut anfallsvinklarna ? Många undrade varför inte
Lansen hade en all moving tail eller stabilator. Svaret från Saab var att den konstruktion som fanns
av konventionell typ fungerade utan anmärkning.Man provade endast en stabbe med mera
V-form men det var endast på ett plan.

 

1 comment to MERA FLYGPLAN

  • Drulle Dingwall

    Hej Mats och tack igen för en flyghistorisk tripp. Det du nämnde om Sk 16 var lite i underkant.
    Den var rejäl, men tung som attan, men nu slapp man ha flygläraren vid sidan om. Tack igen – och fortsätt och pynta julen med bra saker.Dingwall

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.