About myself

RUINEN AV ETT VARV

 

I dag söndag åkte jag ner,

till det före detta varvet i Halmstad

av ren nyfikenhet.

 

 

 

 

Halmstad, som ju är en kuststad,  har haft varv och båtbyggnad
sen tidigt 1800-tal. Man började bygga fartyg för  kustnära
trafik nere på klipporna vid Grötvik nedanför stenbrottet.

Sedan flyttade varvsnäringen upp i Nissan och hamnade på
tidigt 1900-tal på sin nuvarande plats vid mynningen av ån.


Jag känner väl till varvet och har under min uppväxt varit där
många gånger. Min släkt har under lång tid sysslat med sjöfartsnäring.
Eftersom det man upplevt som mycket ung, fortfarande sitter
med sina minnesbilder i huvudet,  ville jag se om min dåvarande
intryck av bilder, ljud och lukt hade någon giltighet i dag.
Jag skulle kunna berätta mycket, om ur det såg ut på varvet förr.
Med förr menar jag från 1950-1965. Men detta är ju bara meningen
det ska var ett nostalgiskt strövtåg, varför jag håller det kort.


Låt mig säga, att det var en besvikelse att komma ner till varvet.
Att varvsverksamheten är nedlagd, det visste jag,
men att det blivit en soptipp, det hade jag ingen aning om.
Här är en uppgift, för de som kallar sig förtroendevalda.
Dock, det blev bilder med lite kommentarer. Den som vill veta
om varv och båtbyggnation i Halmstad, rekommenderas
Föreningen Gamla Halmstads årsböcker.

http://www.gamlahalmstad.se/

En motljusbild mot Halmstad Container Terminal visar att klockan 1000 blåste det hård VNV vind,
så det rök från vågorna inne i bassängen. Bilden tog jag från före detta varvsområdet.

Detta är ju en av grundbultarna på ett varv: Spelet

Spelet som användes för att winscha upp fartygen på slipen. Nu står det här bara..kallas utveckling.

Det krävdes mycket gjutning och smide, för att man skulle få ihop spelet. Ser man på det,  så är det urgammal teknik.

Kolla denna klokopplingen…

Ser ni hur det funkar ?
När man vrider på ratten,  överförs rörelsen via den koniska växeln till en
gängad axel, där en klo sitter,  som greppar om ena halvan i en klokoppling.
Vevas den in,  greppar den och vevas den ut,  kan trumman rotera fritt.

Undrar hur många fartyg som varit säkrade här ?

Detta är den andra viktiga delen av ett varv, slipen.
Varför det heter slip….kanske från engelskan slip = glida ?

Ytterligare ett tillbehör vid sliptagning och sjösättning.
En hydraulisk broms för en wire.

Naturligtvis krävdes rejält fundament, för att kunna slipta ett fartyg.
Denna vinsch byggdes cirka 1970,  för den gamla vinschen stod inne i ett rödmålat litet skjul.

Detta är en capstan, även kallat gångspel.
Som är en anordning man använder,  om man vill tighta ett rep eller wire.
Man sticker i trälattor i hålen i övre delen och sen vrider man capstan
med hjälp av 4-6 man. När man vrider capstan hör man ett klickande
ljud, som ju är den fjäderbelastade spärren, som glider över kuggarna,
vilken hindrar capstan att vridas tillbaka. Moderna capstan är elektriskt
eller hydrauliskt drivna.

Denna capstan är tillverkad i Stockton, som ligger vid en flod, Tee vid Englands ostkust
ungefär i höjd med Isle of Man. Tillverkat, efter att jag googlat runt lite,  på tidigt 1900-tal.
På segelfartygens tid användes capstan till sättning av segel, hemtagning av ankare och
för att varpa fartygen framåt vid vindstilla. Antagligen jobbigt för besättningen.

Länge sen nåt fartyg gled upp eller ner här.

Denna kran monterades också i början av 70-talet, när verksamheten vid varvet i huvudsak
utgjordes av tillverkning av bulbstävar till varven i Göteborg. Vad är det för utväxling över
lyftblocken på bommen…?
Lyftredskapet byggdes ursprungligen som en mobil tyngdlyftskran. Den kunde således flyttas
till den båt, som behövde lyfta tunga laster hos rederi AB Transatlantic.

Ja,  hammarbandet har säkert legat och gnidit mot åtskilliga fartygssidor.
Pollaren har väl hållt fartygen fast på ett säkert sätt.
Hammarbandet
är trästocken, som sitter för att hålla fartygen en bit från kaj.

Spåren av spår….som användes till…ja jag vet inte,
men kanske transport av fartygsplåt och andra delar.

Detta är en rejäl krankrok.

…för den ska kunna hantera 200 ton…
Undrar när Statens Anläggningsprovning var här sist ?

…vilket manövrerades härifrån. Man måste nog ha haft en kortslutning här
för man ser att ett av locken har smält efter en ljusbåge…

Här står kranen som ett monument över varvsverksamheten.
Undrar vad kommunen tänker göra med den……

Här en snabblänk till reportage nummer 2 om varvet.

4 comments to RUINEN AV ETT VARV

  • Drullen Dingwall

    Hej igen, Mats och tack för bilder. Då jag ser dom, så undrar jag varför inte företagen är skyldiga att rensa efter sig?
    I samma veva, som jag såg Dina bilder och läste Din text så fick jag Pilkington i skallen. Hur kommer det att se ut där om något år? De, som etablerar sig där har ju ingen användning flr större delen av produktionsgrejerna, så vad händer?
    Jag bara undrar, och Dina bilder bidrar till att ven en gammal stut börjar fundera. Tack igen, Mats!

  • Henrik Santos

    Hej och tack för de vackra bilderna på det gamla varvet på Söder.
    Jag bor själv på söder inte så långt från det gamla varvet.
    Jag undrar om det finns bilder från den tiden då varvet var i bruk?

    MVH/ Henrik

  • mats

    Hej Henrik och roligt du slirade in på min lilla blogg.

    Jag har letat bilder på varvet från förr och du hittar lite här:

    http://www.hallandskonstmuseum.se/Samlingarna/sok-i-samlingarna/

    Annars är det nog till att googla.

    Eftersom jag är en gammal man 68 år…..har jag sen min uppväxt många minnen
    hur det såg ut på varvet under 50, 60-talet.

    Kan oxå tänka mig att Föreningen Gamla Halmstad har tillgång till bilder.

    Jag ska lägga upp en post till om varvet, där jag beskriver mina intryck från just 50-, 60-talet.

    Besök gärna min blogg fler gånger !

    Här är fler sidor om varvet:

    http://hangflygning.se/?p=21700

    och här är en till om du inte redan kollat posterna:

    http://hangflygning.se/?p=21394

    Hejsvejs

    mats

  • Per Nilsson

    Vi hade under ett par år en förening som arbetade för att göra varvet till ett västkustens Beckholmen där ägare av traditionsfartyg kunnde använda slipen eller sliparna till att själva arbeta på sina fartyg. Idag äger HSB marken och var dom vill göra med den vet jag ej då den säkert är förorenad efter varvstiden. Själv har jag fortfarande förhoppning om ett sjöfartsmuseum som tillsammans med en slip kunde göra området levande. Socialdemokraterna pratar om ett Marint Center men jag är rädd att det bara blir ett målat ankare en frälsarkrans och en spolplatta för fritidsbåtar.
    I Pilkingtons lokaler skall Stenakoncernen bygga sveriges modernaste återvinningsanläggning så där blir fullt med råge.
    Hälsningar
    Per Nilsson Halmstad

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.