Kategorier
Flyghistoria

DANMARKS TEKNISKA MUSEUM DEL V

 

 

 

Här är den troligtvis det sista  av redovisningen

 

från en  resa till Helsingör.

 

Den avslutande delen av berättelsen bjuder på diverse bilder och en del,
som har lite specifikt intresse, när man tar reda på historien bakom.

Objekten som redovisas,  har sin bakgrund i 50- och 60-talen. En del är
svenska,  annars är det mesta USA-tillverkat.

Vi ska veta,  att detta museum är jämfört med RAF-museet i Hendon (Colindale)
och Flygvapenmuseum på Malmen ett litet museum.
Men läser man på nätet , så verkar det som om,  man ska bygga ett nytt museum
i Helsingör som blir modernt och större. Då åker vi dit igen.

Jag vet inte, om jag påpekat det, men ljuset inne i lokalerna är dåligt, men inte så dåligt
att det inte går att fotografera utan blixt.
Så åker ni dit, så ta med kameran. Om man får använda  blixt vet jag inte.

På de engelska museerna får man inte plåta med blixt. Inte heller sist när jag
var på Deutsches Museum i Muenchen fick man använda blixt.

Ok, nog gaggat så här kommer det bilder:

 

 

 

 

 SONY DSC

En ritning av en Blohm & Voss BV 138 flygbåt

Här är en film med rysk kommentar över den engelska
men det är ju filmen som är viktig…

SONY DSC

BV 138 hittades vid bottenundersökningar för Öresundsbron. Det är det enda
existerande exemplaret av typen idag
Utrustat med 3 dieselmotorer och en märklig vingbalk som syns ovanför kroppen.

Jag fick reda på att i balken hade man tankar för dieselbränslet.

Länk att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Blohm_%26_Voss_BV_138

SONY DSC

Cockpiten på BV 138.
Planet kallades av de tyska piloterna för:

“Den flygande träskon”

SONY DSC

Här en modell som visar hur flygbåten kunde sett ut.
Observera startraketerna under vingarna, som assisterade
vid takeoff med maxlast eller i bleke.

SONY DSC

Ett segelplan konstruerat av den Polytekniska högskolan i Danmark.

SONY DSC

Vi är i Danmarkoch  här  är flaggan vit och röd.
Stabben på F-84 ser ut, som något vilket suttit
på en propellerkärra från 1935.

SONY DSC

Republic Thunderjet F-84

SONY DSC

F-84

Länk för att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Republic_F-84_Thunderjet

SONY DSC

Lockheed T-33 Shooting StarLänk att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Lockheed_T-33

SONY DSC

Man kan se det är en produkt av sent 40-tal.
Flög för första gången 1948

Användes i Korea

SONY DSC

En Gruanu Baby som ser riktigt fin ut.

SONY DSC

Konstruerades på 30-talet i Tyskland och blev mycket spritt genom licenstillverkning
i andra länder. I Sverige tillverkades över 100 exemplar.

SONY DSC

Hela konstruktionskonceptet ser man att det är 40-tal.

SONY DSC

En av de avgörande skillnaderna mellan propellerplan
och jetplan var, att jetkärrorna hade mycket lägre ställ.

De senaste propellerplanen, exempelvis Corsairen hade så stora propellrar,
att det var problem med markfrigången. Man var tvungen att ha stora
snurror, för att få ut energin ur de starka motorerna och  för att undvika
att propellerspetsarna passerade Mach 1, då verkningsgraden sjönk drastiskt
på grund av kavitation.

SONY DSC

T-33 fighting face.

65 år gammal konstruktion…jag skulle gärna flyga den !

SONY DSC

Ni ser att nosställsgaffeln är rejäla don.

SONY DSC

Vingkonfigurationen ger ett högt Re-tal, vilket alla flygare vet vikten av.

SONY DSC

Med den dayglowmärkningen har den väl synts ordentligt.

SONY DSC

Nosen på en Starfighter eller F-104

Planet konstruerades av Clarence “Kelly” Johnson. Ett geni som arbetade
vid något som kallades Skunk Works vid Lockheed.

Vill ni vet mer om F-104 och till exempel gränsskiktskontrollen på vingarna
med hjälp av små hål där man sög luft för att strömningen skulle vara laminär,
så kan ni klicka på länken:

http://www.militaryfactory.com/aircraft/detail.asp?aircraft_id=113

SONY DSC

Detta var den sista stolen många piloter satt i, då F-104 hade
många haverier.

SONY DSC

Instrument från vänster:

Accelerometer, Utetemperatur, Machmeter, Höjdmätare, Radarscoope,
Kula och Spade, Rate of Climb, Horisontgyro,  Varvräknare, Oljetryck
Motorutloppstemperatur, Ögonlocksinställning, Bränsletryck/flöde,
Bränslemätare 1, Bränslemätare 2, Horisontgyro.

Inte var det mycket instrument…och det är ju bra.

Det som fattas är scoopet till radarn. Annars är det de vanliga instrumenten.

SONY DSC

En Sud-Aviation Caravelle.

Kolla det stadiga stället. Nästan som på en Yak-12.

SONY DSC

Detta var ju en av de plan som tog turisterna till sydliga länder.
Det är skillnad på cockpit då och nu.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Man har blandat teknik från perioden.

SONY DSC

Ultralätt hembygge.

Kanske nåt för modellflygaren ?

SONY DSC

Gyrokoptrar eller heter det autogiro…?

SONY DSC

Konstruerade av Vincent Seremets

Kolla videon:

SONY DSC

Drakens cockpit

SONY DSC

SAS Caravellen Ulf Viking.

SONY DSC

4 x 20 mm akan i nosen

SONY DSC

Spaningsversionen av 35 Draken.

Under två fälltankar för bränsle.

SONY DSC

Dykbroms

SONY DSC

Undrar vad man mäter med detta pitotrör ?

Jo,  jag vet,  man mäter det dynamiska trycket, men jag har svårt
att tänka mig,  det skulle vara planets hastighetsmätare
med dess placering just i luftintaget till jetmotorn…?

SONY DSC

Ännu ett glidflygplan, får man väl kalla det.

SONY DSC

Vy mot entre och café.

SONY DSC

Avisningsgummi på vingframkanten.

“Rubber boots på vingarna , Man tar luften från jetmotorn och blåser upp
en “ballong” på vingframkanten som spränger bort isen.

De plan som inte har rubber boots har oftast pneumatisk,  alltså
man tar luft från motorn och leder den ut i vingframkanten utan att blåsa upp något.


Men det är även för att öka slagsegheten
( alltså tåla mer stötar tex om en birdstrike skulle uppstå) “

SONY DSC

En Dakota eller DC-3.

SONY DSC

Här har konstruktören insett vikten av att ha täta roder, för att förhindra
att luft strömmar från undersidan upp till översidan, vilket
orsakar turbulens och sämre roderverkan.

SONY DSC

DC-3 har en mycket enkel klaff som heter klyvklaff.

Viktigt med en DC-3 vid landningen är att man snabbt
får ner stjärten i marken.

SONY DSC

Motorkåporna med öppna kylklaffar.
Vid körning på marken har man klaffarna öppna, medan
man vid normal flygning har de stängda.

Kylklaffarna kan var styrda manuellt eller med termostat.

SONY DSC

Höjdroderlås på en Dc-3.

Det var detta lås man glömde ta bort före start med den Dc-3 som skulle flyga
prins Gustav Adolf från Köpenhamn till Stockholm på
slutet av 40-talet.

Vid denna tid fanns ingen obligatorisk checklista för piloterna prestart.
Hade man haft det hade man märkt vid kontrollen:

“Samtliga roder fria, fulla roderrörelser”

att låset satt på plats.

SONY DSC

Framför Dc-3 en avskalad De Havilland Tiger Moth.

  SONY DSC

Så här är en Jodelvinge uppbyggd.

SONY DSC

Balken är en lådbalk, som ger bra styrka.

Det är annat än de balkar av 10 mm massiv rundstav, som en
modellflygkonstruktör tyckte,  var en god idé på slutet av 70-talet.

Jag vill inte avslöja hans namn.

SONY DSC

En lite dimmig bild av cockpit på Draken.

SONY DSC

 En Draken i spaningsversionen.

Men varför har danskarna målat sina kärror i denna hemska blanka färg…?

SONY DSC

 Efter museibesök och inmundigande av lunch inväntade vi skeppet, som skulle föra oss till Sverige igen.

Ja, detta var en liten ytlig redovisning, av vad du finner i Danmarks Tekniska Museum i Helsingör.

Har du några frågor så kan du maila mig.

mats

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.