About myself

VAD STYR VÅRT VÄDER ? DEL 2

Något som ofta nämns i väderrapporterna och

som påverkar vårt väder i allra högsta grad,

är begreppet fronter.

 

 

Vi nöjer oss med att beskriva de två vanligaste:

Kallfronten och Varmfronten. 

Vi börjar med varmfronten.  Det är så med luftmassor, att de vill inte gärna
blanda sig med varandra, om de har olika temperatur. Det medför att det blir
ganska hårt skurna gränser mellan de två luftmassorna. När en sådan “kollision”
mellan luftmassor med olika temperatur inträffar, uppstår det en front.

Dessa fronter är inte stillaliggande utan rör sig och är det då så att varm
luft trycker bort kall, då kallar man det en varmfront. Varmfronter bildas
ofta  runt Skandinavien därför här kolliderar polarluft med varmare luft söderifrån.
Om det är bra fart på den varma luften, kan den slå in en bubla i den kalla och
då är det början på ett lågtryck. När varmfronten närmar sig har den varmare
luften glidit upp ovanför den kallare luften och det bildas, av olika orsaker,
utbrett regn från Stratusmoln.

 Lätt att komma ihåg:Stratus-Strila. Vi brukar kalla detta utbredda regn från
varmfronten/lågtrycket för dagsregn för det är allmänt och utbrett.

Varmfronterna kommer ofta från sydväst och man märker när fronten kommit
in förutom regn också att temperaturen stiger markant. När varmfronten
passerat vrider vinden ofta till sydväst.

Efter en varmfront, kan man ofta förvänta en kallfront.

 

bild (2)

Här är en principskiss av en annalkande varmfront från vänster.

Ni ser hur den glider upp ovanpå den kalla luften och hur det i varmfrontens släptåg
bildas utbredda stratusmoln med regn, det är det markerade området längst till vänster.

 

varmfront från tv2

Här ser ni på en väderkarta hur det markeras. En varmfront har runda former
och en kallfront spetsiga. Dessutom är varmfronten röd och kallfronten blå.
Som som ni ser har varmfronten ett lågtryck med sig i släptåg och det blir regnigt och ostadigt.

Ibland rör sig en varmfront så snabbt, att den hämtar in den kalla luften hel toch hållet.
Det blir som två pannkakor. Det kallas ocklusionsfront. Ni kan se symbolen på kartan
. Varannan tagg och varannan båge, samt att rött och blått är blandat till en violett färg.

Hur många gånger har man inte hört väderrapporten på radion börja med:
“Ett lågtryck över Engelska Kanalen och Brittiska öarna rör sig åt nordost och når med sitt regn Sverige….”

extra bild (21)

Här kommer varmfronten med sitt molnsystem som en baskermössa över hamnen och Laholmsbukten.

 

 

bild (3)

Kallfrontens uppbyggnad ser ut som ovan. Den kalla luftmassan sniker sig under den varma,
som åker i höjden och det bildas åskmoln Cb. Mellan åskmolnen bildas det också
Cumulusmoln (vackert vädersmoln)

I samband med åska kan det bli lokalt stora nederbördsmängder.

När kallfronten kommer med sin relativt kalla luft, kommer den att skjut upp
den varma luften i höjden och glida in under varmluften. Detta händer ofta i
augusti-september hos oss.  Man märker kallfronten just genom att det blir
kallare och ofta vrider vinden mot väst-nordväst.

 När den kalla luften tvingar upp varmluften blir skiktningen labil, det vill
säga luften far uppåt fort. I stället för att det bildas vackra sommarmoln,
får vi åskmoln eller Cb. Dessa moln kan nå höjder på 10000 m och utvecklar
enorma energier dels som åskväder och dels som vertikala rörelser i luften.
Upp- och nersvep enkelt uttryckt.

Regn vid en kallfront är ofta häftiga åskskurar och spridda vanliga skurar.
Efter kallfrontens passge kan en högtrycksrygg växa in och ge soligt väder
och nordliga vindar.

Kallfronten ger ofta mycket mera dramatiska följder som blixt och dunder
och skyfall. Varmfronten är ju mera mjäkig med utdraget segt regnande,
molnigt och grått.

varmfron 2 tv2

Här är en annan skiss på rörelserna i luften vid en kallfront.
Rött är varmt och blått är kallt

 

kallfront tv2

 

När det blir riktig fart på det uppstår ovanstående situation.
Mycket kraftiga vertikala rörelser i luften. I molnet kraftiga uppvindar
och utanför kraftiga nedsvep med kall luft.

Trafikpiloter drabbas ju av något som heter windshear och det är
kombinerad horisontell och vertikal vind, som kan tvinga ner ett
landande flygplan.

Det finns också nåt som heter microburst .

 275px-Microburstnasa

 Här är principen för en Microburst under ett Cb. Det är som
om man slår botten ur en spann. Mycket kraftiga fallvindar,
som lätt kan få ett flygplan att komma ur kontroll. Med hjälp
av dopplerradar på flygplatserna kan man se microburstar och
varna piloter.

cb-moln

Ovanstående bild förklarar lite mer ingående hur maskineriet i ett Cb fungerar.

Vanligt förekommande vid stora Cb-moln är tromber, eller kalla det twisters
eller hurricanes eller tornadoes. Det beror på styrkan. De senaste åren
med varmare havsvatten, som kan tillföra energi har tromberna hos oss
blivit allmännare och kraftigare. I slutet av sommaren i augusti september
när kallfronterna kommer rullande är det ett vanligt fenomen hos oss på västkusten.

I år har jag säkert sett ett tiotal tromber, varav en mycket kraftig som jag
“körde ikapp” två mil från stan. Mycket imponerande och naturligtvis hade
jag ingen kamera med….

 

 

Recovered_JPEG Digital Camera_858

Ett åskmoln under utveckling över Kattegatt. Man kan se en antydan till “Städ”
längst upp. Hur högt detta molnet är? Jag tror minst 8000 meter.  

.PICT2021

Här kan ni se det valsformiga långa molnet som bildats vid framkanten på åskmolnet.
Det är den valsen som ligger i mitten
.
Jag såg när det bildades
, då hela valsen sakta roterade. Bilden från där jag bor i somras.

Mycket imponerande moln var det i alla fall!

 

molnfoto (18)Ett åskmoln i södra Halland som håller på att falla ihop.
Molnet hade ett väl utvecklat städ, men energin räcker nu inte
till att låta det växa mer, då det har åskat i molnet och regnat
ur det en god stund.

Fortsättning följer.

 

 

2 kommentarer tillVAD STYR VÅRT VÄDER ? DEL 2

  • Ellen Böhm

    Hej, jag heter Ellen och jag går på Ankarsrum skola. Jag skriver ett arbete om Vindkraft och undrar om jag nu kan få använda er bild i arbetet. Arbetet ska inte publiceras.
    Med vänlig hälsning Ellen Böhm

  • Hej Ellen,

    använd så mycket bilder du vill som handlar om väder och natur !

    Lycka till

    mats

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.