Translate

AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD DEL 1 AV 8

 

 

 

 

En berättelse om Kurt Persson

och hans arbete vid en flygplansfabrik

i Halmstad och Malmö.

 

 

 

 

43-23-_DSC5209

 

.

Att kunna  presentera detta och kommande material som handlar
om Kurt Persson och AB Flygindustri för mina besökare
gör mig glad, för jag vet, det är unikt!

Vet du om, att vi i Halmstad under kriget mellan 1940-1945 hade en fabrik,
som tillverkade flygplan ?

Flyghistoria är ett av mina intressen och när jag funderade på AB Flygindustri,
som jag naturligtvis hört talas om tidigare, väcktes mitt intresse
för att få veta mer.

Jag beslöt mig för att se, om jag kunde få fram någon fakta om AB Flygindustri
och till min oförställda glädje, kom jag i kontakt med Björn, som talade om,
att hans fader Kurt hade arbetat vid dels Flygindustri i Halmstad och dels vid
fabriken i Malmö, dit man senare flyttade.

Det var en förmån att få  träffa Kurt, som enligt Björn berättat var 89 år .

Ni förstår, man föreställer sig en person som är 90 år, som just en
gammal person i sitt uppträdande.

Den förutfattade meningen kunde jag omedelbart glömma, då jag träffade
Kurt Persson ute i hans sommarstuga i Haveral.

Kurt är en synnerligen vital och alert man med ett vaket och klart minne.

Kurt hade tagit fram fotoalbum, som handlade om hans kontakter med
begreppet flyg och det sträckte sig från ca 1940 till en bit in på 50-talet.

När jag såg bilderna, förstod jag, hur värdefulla dessa är att bevara som
kulturhistoriska dokument om flygets utveckling i Sverige.

Bilderna är viktiga ögonblick av det svenska segelflyget och utvecklingen
av andra civila och militära flygplan under och just efter kriget..

Kurt erbjöd mig att få låna bilderna, så jag kunde fotografera av de och
publicera på min blogg. Genom att publicera bilderna och lite om historien
blir det tillgängligt för de, som är intresserade av flygkultur.

Det såg jag som en ynnest och jag grep med frenesi an att fotografera av
och editera bilderna.

Det fanns tekniskt bra och mindre bra bilder. Jag lade ner all min kunskap
och använde alla  mina möjligheter, att få bilderna,  så bra det gick.

Alla blev inte bra, men eftersom de är, som jag bedömer det, viktiga dokument,
tog jag med allt i alla fall.

Totalt editerade jag 450 foto. Det tog mig ca 50 timmar.

För mig är  det Kurts bilder, som är  det absolut primära.

Det är ju hans bilder,  som för  historien framåt och låter oss minnas den.

Jag vill mycket kort rekapitulera historien om flygplanstillverkningen i
Halmstad och
Malmö, som det blev berättat för mig,
av en som var med, Kurt Persson.

När kriget bröt ut,  fanns ett behov, att vi i Sverige skulle kunna producera
segel- och glidflygflygplan, för att kunna tillgodogöra efterfrågan på att lära
sig flyga.
30-talet hade varit allmän- och fritidsflygets startdecennium, som
ett resultat av de tekniska landvinningarna inom motorer och
flygplanskonstruktion och flygintresset har väl aldrig, vare sig förr eller
senare, varit så starkt och utbrett.

Flygning, det var som en språngbräda in i framtiden och ut i det okända.

Alltså började man se sig om, vilka resurser vi hade. Dels behövde vi material,
ritningar och framför allt hantverkare, som behärskade material och tekniker.

I Båstad fanns 1937 ett företag, som hette Kano-Verken.

De tillverkade kanoter, som var spantbyggda med longeronger vilka man
sedan dukade
med bomullsväv, vilken spändes och lackades.

Det är ju inte stor skillnad mellan att klä ett kanotskrov eller klä en kropp eller
vinge till ett flygplan.

Manen som drev frågan om tillverkning av segelplan,  var Rudolf Abelin  och
hans avsikt var att tillverka Hütter H 17 ,
som var ett tyskt segelplan,  på licens.

Kano-verken flyttade till Halmstad, byggde vid kanten av Civila Flygfältet,
bytte namn till AB Flygindustri och under
ledning av ägarna,
Axel och Birger Nilsson drogs  flygverksamheten igång.

Dessa bröder hade svårt att samarbeta och de ersattes av Stig Sundblad,
som var chef 1940-1945.

Man hade även en ekonomisk garant för verksamheten som hette
Carl August Wicander

Som chefskonstruktör anställdes Jan Weibull.

Under slutet av 1941 ombildades Kano-Verken till AB Flygindustri.

Man kunde komplettera arbetsstyrkan med lokala hantverkare och man
var ca 30 montörer
anställda som mest.

Jag vet inte,  om företaget hade statligt stöd, men med tanke på tiderna och
flygvapnets behov av piloter tror jag,  att
AB Flygindustri hade stöttning av
i alla fall flygvapnet.
Antingen det gällde pengar eller kunskap.

Produktionen omfattade SG-38, , Weihe, H-17, Olympia, FI-3, Anfänger eller Grunau-9,
och FI-1 bland annat.

Fi-1 ritades av ritad av Tord Lidmalm. Planet provflögs av Rudolf Abelin
och man tillverkade 7 styck.

En Fi-1 står på museet på Ålleberg.

Man tillverkade ett relativt stort antal flygplan och dessutom byggsatser,
som flygklubbarna själva byggde ihop till flygfärdiga plan.

Kurt anställdes 1940 som flygplanmontör och han utförde nästan alla
förekommande arbeten.

Man hade även kvinnor anställda, som enligt Kurt, blev experter på att klä
vingar och andra ytor.

Kurt berättade om, hur noga det var att applicera bomullsduken med rätt
spänning och hur viktigt det var, att lacka på spännlack i rätt mängd och
med rätt mängd  förtunning i.

Om man spände för mycket,  kunde spännlacken dra sönder spryglarna.

På min fråga till Kurt, om det var svårigheter, med tanke på kriget och
avspärrningar, att få tag i material som plywood, trä och lim, sa han,
det var inga problem.

Kraven på kvalitet,  både vad gäller arbetet och materialet,  var höga hela tiden.

Kurt berättade, att då man använde treskiktsplywood till exempelvis
torsionsnäsan
på vingen, kontrollerades plywooden i en ljuslåda innan användandet.

Om man i ljuslådan såg, att det i något skikt fanns en knagge, skars materialet
bort en bit utanför knaggen och en ny bit laskades i.

Vid bygget av Fi-3, som var en lastglidare för militären var kroppen uppbyggd av
svetsade stålrör.

Även segelkärran Fi-1 hade en svetsad stålrörskropp, vilket troligtvis räddade i
alla fall en pilots liv, då han vid en landning for in i en stor stengärdsgård.

Kurt berättade att stålrören svetsades med gas och pinnar av hantverkare,
som
hade avlagt licensprov och alltså hade behörighet svetsa på ett flygplan.
Stålrörskropparna svetsades i en fixtur eller jigg,  så allt skulle bli exakt.

Vid Flygindustri i Halmstad,  sa Kurt, att produktionen var rationell.
Man tillverkade långa serier, vilket gjorde, man kunde producera ett plan
relativt fort.

Detta trots att bygget av ett plan var mycket arbetsintensivt.

Att man var så produktiv, var nog ett resultat av bra ledning och framför
allt  anställda,
som var hängivna flygplansbyggare.

Vid AB  Flygindustri fanns det dynamiska människor, som kom med nya friska idéer
och som hade  den kraften som krävdes för att genomföra sina visioner.

Där fanns Björn Andreasson konstruktör, som också arbetade på KZ-fabriken i
Danmark och sedermera flyttade till USA för att arbeta som konstruktör.

Där fanns den mycket initiativrike och drivande Rudolf Abelin.

En annan anställd, som jag träffade under mitt utövande av min hobby som
sändareamatör, var Walter Tschannen och han arbetade, om jag förstod honom rätt,
som provflygare och instruktör.

Att han var engagerad i Flygindustri har jag fått bekräftat av Bertil Dahlqvist,
som var vid denna tiden en djupt engagerad modellflygare i Halmstad Flygklubb.

Walter kom från Schweiz och arbetade efter kriget som pilot och navigations-lärare
på Swiss-Air.

1944 på hösten påbörjades flytten till Malmö. Så våren 1945 var AB Kockums
Flygindustri
etablerat under ledning av Frans Henrik Kockum.

Platsen var Bulltoftafältet och som vd tjänstgjorde Stig Sundblad.

Produktion rullade på bra och man gjorde allmänna jobb på alla sorters plan,
vilket ni kommer att se på bilderna.

Kurt Persson flyttade alltså med till Malmö och arbetade där till ca 1950.

AB Kockums Flygindustri blev sålt till Förenade Bil och blev 1952 ombildat
till MFI, Malmö Flygindustri.

1950 flyttade Kurt tillbaka till Halmstad och blev rekryterad till Haldex i Halmstad,
där man bland annat tillverkade taxametrar.

Här blev Kurt kvar, tills han blev pensionerad.

Innan Kurt började med fullskalaflyg, var han en aktiv modellflygare och medlem
i Halmstad Flygklubbs modellflygsektion.

Kurt var också en aktiv fullskalasegelflygare och mångårig medlem i Halmstad Flygklubb
där han var byggledare i kraft av sin erfarenhet

Med tanke på alla bilder så ordar jag inte mer om historiken, utan jag kommer
att lägga kommentarer vid bilderna, så utförligt jag kan.

Allt material jag har, kommer att kräva ca 10 inlägg på bloggen, vilket jag
kommer att publicera efterhand, som jag hinner.

Jag ser Kurts bilder, som det absolut viktigaste och jag har många att publicera.

Denna första post om Halmstad Flygindustri handlar om Kurt Persson personligen
och hans anknytning till produktionen av flygplan och hans deltagande i flygning och underhåll.

Alla kommande inlägg om AB Flygindustri är på något sätt anknutna till Kurt Persson

Alla bilder, där inte annat anges, är tagna av Kurt Persson,
som alltså oförbehållsamt innehar copyrighten,  vilket upphovsrättsligt
skyddar bilderna genom nationell och internationell lag..

08-_DSC4842

Kurt Persson som värnpliktig 1945-1946 vid F 14 Halmstad.

01-1-DSC01697

Kurt Persson vid stugan i Haverdal, 89 år ung.

03-3-DSC01703

Kurt hade mycket att berätta, som jag inte hade en aning om.

04-5-DSC01737

Kurt Persson montör vid AB Flygindustri i Halmstad och
AB Kockums Flygindustri 1940-1950.

06-4-DSC01730

Kurt i berättartagen vid sina fotografier.

Kurt är troligtvis den siste,  som ännu är i livet
från montörsstyrkan vid AB Flygindustri i Halmstad.

09-24-_DSC5227

Kurts lumparkompisar vid F 14 1945-1946.
Kolla den individuella stukningen på plattsmäcken…
Kurt i bakre ledet något till vänster.

11-26-IMG_1065

Kurt vid en Grunau Baby B.

Det märkliga var,  att vid  AB Flygindustri i Halmstad tillverkades
bara 2 Grunau Baby från tyska byggsatser.
Övriga Grunau Baby tillverkades av AB Flygplan i Norrköping,

som dels tillverkade färdiga plan dels producerade byggsatser.

Som ni ser i bakgrunden,  har AB Flygindustri flyttat ut och
in kom Widengrens konfektionsfabrik.
Motorkärran i bakgrunden är en Klemm 35, vilken lätt skiljs från Klemm 25,
då vingarna är “knäckta”.

12-27-IMG_1066

Kurt och en kompis framför Halmstad Flygklubbs hangar vid
Civila Flygfältet i Halmstad på tidigt 50-tal..
Bakom dem står en av flygklubbens bilar.
Flygklubbarnas bilar var ofta målade i rött och gult

eller vitt och svart,  för att de skulle vara lätta att upptäcka.

Synd inte bilen finns kvar…hade nog varit värd några kronor.

13-29-IMG_1068

En av flygklubbens vinschbilar.

Det fanns ingen standardvinschbil man kunde köpa, utan flygklubbarna
byggde ihop sina egna konstruktioner av de mest vilda slag.
Det viktigaste var en stark V-8 motor,  som hade kraften att dra upp en

segelkärra utan att tveka !
I Lidköping, när jag bodde i Västergötland, åkte man vinsch uppdragen
av en Chevrolet Corvettmotor med 245 bhp!
Där gick det uppåt,  antingen man ville eller inte !

Kurt med foten på bakre kofångaren.

14-30-IMG_1069

En Baby som Kurt var väl förtrogen med.
Vad som sitter på nosen med en vimpel ?

Det är ett pitotrör, som ger dynamiskt tryck till hastighetsmätaren bland annat.

15-32-IMG_1076

Under kriget var många lantbrukare utkallade i beredskap, vilket gjorde,
att andra fick
hjälpa till att bärga skörden.
Här är ett gäng från AB Flygindustri ute i grödan och gör en insats.
Kurt i mitten i första raden med vit skjorta.
Inga sura miner här inte, utan alla besjälade av samma anda

vilken var så klart påverkad av kriget.

1-12-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192545

Bilden från en tysk bok från 1944 “Segel Flug” utgiven från
ett i München 1945 avsomnat tyskt förlag.

2-08-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192352

Kurt vid vingen på Gunnar Brenkners Grunau Baby vid Segel-SM i Örebro 1945
Kolla den härliga bilen med sufflett…hade varit något att glida med idag.

Denna Grunau Baby var byggd 1942 och havererade 1958 då den skrotades.

16-33-IMG_1089

Fyra man ur montörsstyrkan vid AB Flygindustri Halmstad.
Från vänster: Kurt, Nisse A, Nisse J och “Blacki”.

17-34-IMG_1092

Samma gäng som bilden ovan.
Jag minns fortfarande eternitplattorna,  som byggnaden var klädd med.
Håller i tusen år.

44247-img-web-0 birger nilssonEn av delägarna från Kano-Verken Birger Nilsson sittande i en
SG-38 utstyrd med den tidens störthjälm…han var vd 1939-1941.

1-1111
Ingenjör Rudolf Abelin 1943

civila

Vy mot de västra stadsdelarna från Civila Flygfältet.

18-35-IMG_1099

Ett glatt gäng med medlemmar i   Halmstad Flygklubb    framför en SG-38.
Bilden från tidigt 50-tal och representerar med de
närvarandes klädsel
väldigt väl, hur ungdomen såg ut då…

Jag tänker tanken….tänk om en riktig punkare med hår stående rätt upp,
säkerhetsnålar genom kinder och öron,  som genom ett under dykt upp  helt plötsligt?
Hade han blivit omhändertagen och insatt på hospital
eller hade nedanstående  herrar blivit totalchockade ?
Ja, det var bara en tanke som slog mig…

För övrigt var det  vid denna tidsepok, som det var ett honnörsbegrepp att
vara hel och ren !
En dygd så god som någon.

19-37-IMG_1107

Piloter och likasinnade verkar spana mot aktiviteter i skyn ovanför Civila Flygfältet.
Alla på bilden medlemmar i Halmstad Flygklubb.

Platsen just framför hangaren, vilken tillsammans
med medlemmarna 1956 flyttades till F 14.

20-39-IMG_1110

Motorburen ungdom 50-talet.

Motorcykeln till vänster…? jag tycker märket på tanken ser ut som
ett BMW-märke, fast motorn är ju en JLO. Jag vet JLO byggde en
250 cc twinmotor i början av 50-talet. Kan vara en sådan eller ?
Den andra cykeln är en   Ardie  . Kurt står längst åt höger.

21-40-IMG_1111

Utrustning: Hatt skinnjacka eller rock. Inget annat.
Det var hårda grabbar på den tiden. Ganska allvarliga var man också.
Kolla regskyltarna fram. Inga dåliga grejor.
Kurt på Ardien
Jag undrar,  om inte bilden är tagen nere vid
gamla industriområdet på Söder i Halmstad.

22-01-_DSC4736

Halmstad Flygklubbs lag vid SM i segelflyg vid sin Fi-1.
Piloten längst till höger Gunnar Brenkner,  före detta Gunnar Jönsson…
Kurt i vit skjorta till vänster vid Grunau Babyn.
De andra två är Bertil och Brandt.

23-02-_DSC4762

Laget vid SM i segelflyg 1944 på  Ålleberg  framför kärran,
som är en Fi-1, tillverkad av  AB Flygindustri Halmstad.
Planet hade för den tiden goda flygegenskaper och var godkänd för avancerad flygning.
Piloten i mörka glasögon, Gunnar Brenkner och till höger om honom Kurt Persson.
Det måste ha varit en stor fördel,  att ha med männen i laget,  som hade byggt kärran.

24-04-_DSC4767

Förberedelser för start.

25-05-_DSC4777

3 man ur laget. Kurt, Kjell och Gunnar Brenkner

26-06-_DSC4838Bygget av en vinge till en Weihe utomhus vid AB Flygindustri Halmstad.
Kanske för att undvika gaserna från lösningsmedlen man arbetade med…

27-07-_DSC4852

Kurt Persson i en Grunau Baby på Ålleberg då han avlade prov för sitt C-Diplom.
Båtmössa var nog ett vanligt plagg inom flyget vid denna tid.Inga baseballkepsar då inte.
Grunau Baby kunde man både flyga som “Sedan”, täckt cockpit och som “Cabbe” öppen cockpit.

28-08-_DSC4888

Kurt är med och kör  vinschen i kostym, vit skjorta och slips
ihop med Bernt nere vid Civila Flygfältet.
Notera fälgarna på vinschvagnen….träfälgar.

29-09-_DSC4913

Arbetsstyrkan med flygplanmontörer vid AB Flygindustri 1943-1944.
Kurt i bakre ledet till höger.
Se de unga arbetarna som sitter bakom stabben till
den färdigbyggda Weihe-kroppen.

30-10-_DSC4950

Kurt och “Blacki” monterar bromsarna(?) på hjul till kanske en Fi-3.

31-11-_DSC4970

Gunnar Brenkner beredd starta med sin Grunau Baby vid Segelflyg-SM i Örebro 1945.
Vid höger vingspets stöttar Kurt Persson.

32-12-_DSC4976

Man är på väg att hämta kanske efter en utelandning vid SM i Örebro.
Ingen dålig bil ! Fast här krånglar den…varför ser inte dagens bilar ut så här ?
Då hade man kunnat laga de själv…
När man studerar flygplansvagnen och jämför med dagens smidiga vagnar,

ser vi,  att tiden fört utvecklingen framåt med stora steg.
Tänk vi denna tid, mitten av 40-talet,  om en pilot landade ute?
Det var inte enkelt. Leta upp var man är på kartan. Se efter om
man kan köra
fram bil och flygplansvagn till planet.
Leta upp någon med telefon på landsbygden. Det var inte många,
som hade
telefon på landet vid denna tiden.
Sen ringa till TL eller tävlingsledaren, om det nu var på Ålleberg

och informera var plan och pilot finns.
Sen var det att sitta ner och vänta.

För du vet…det fanns ju inte så mycket Iphånar då….som man kunde sitta och fippla på…

33-13-_DSC4977

Inför starten vid SM i Örebro 1945 studerar piloten Gunnar Brenkner
iförd rock, spetsbyxor och långa läderstövlar samt en militärliknande
båtmössa och selen till en sittfallskärm skyn över startplatsen.
Kurt Persson står avslappnad till höger.

34-14-_DSC4994

Kurt övervakar monteringen av Babyn i Örebro.
Han ser till,  att vingen hakas på rätt,  så att vingbultarna,
då den andra vingen ska på passar in.

35-15-_DSC4995Nere vid Halmstad Flygklubb, som har dragit ut sin flygplansflotta av segelplan.
Ett glatt gäng ställer upp för foto. Jag kan identifiera Gunnar Brenkner med båtmössa,

Bernt,  Kurt och längst bak Bengt Klauser.

36-16-_DSC5002

Som sagt: Mycket slit och lite släp…Kurt under vänster vinge.
Babyn hade ju inte hjul utan en skida. Men man kunde montera

ett hjul tillfälligt vid marktransporter,  för det skulle gå lättare.
En situationsbild från Halmstad Flygklubbs aktiviteter

vid Civila Flygfältet på Söder.

37-17-_DSC5075

Kurt och Bernt kör vinschen vid Västra Strandens kant i Halmstad.
Bernt sköter gasen och Kurt sköter bromsen, samt det viktiga verktyget,
som hugger av wiren,
om det uppstod en kritisk situation och segelplanet
behövde göra en snabb landning och lösgöras från linan.

Det fanns visserligen på vinschlinan  ett bleck försett med en brottanvisning,
som då belastningen blev för stor skulle ge sig, vilket
medförde att linan lossade
mellan vinsch och flygplan. Men det var inte alltid det fanns tid att
montera blecket….
Vindstruten med dess stolpe i bakgrunden.
Enligt uppgift från Kurt ska stolpen stå kvar fortfarande,

60 år efter att struten togs bort…

38-18-_DSC5089

Medlemmar i Halmstad Flygklubb. Glada och förväntansfull ansikten.
Fast Gunnar Brenkner till höger i båtmössa tycker jag ser ut som en nitisk SJ-konduktör…

39-19-_DSC5129

Arbetsstyrkan vid AB Kockums Flygindustri i Malmö stående framför
en P-51 Mustang
döpt till “STINKER”..
Jag tror Kurt stå längst bak med huvudet vid frontrutans list på Mustangen.

44-björn persson

Kurts medlemskort i Halmstad Flygklubb.

Vad som är intressant för mig i alla fall, är att det  är en gammal modellflygkamrat,
till mig,  som var kassör i föreningen.

Det var Bertil Dahlqvist, fotograf i Laholm sedermera, som skrivit under kortet.

8 kronor i årsavgift…hmm vad kostar det i dag ?

1-10-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192510
Bertil Dahlqvist 1982

1-11-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192525Halmstad Flygklubb 1944.

Det var noga med titlarna…se på Bertil Dahlqvist…kandidat !

45-DSC_1004Intyget som visar att Kurt var byggledare i Halmstad Flygklubbs segelflygsektion.
Troligtvis blev han byggledare i kraft av sin erfarenhet och sitt hantverkskunnande.
Byggledaren svarade för reparationer och underhåll av klubbens plan, vilket gjorde

uppdraget ansvarsfullt.

Ja,  detta var den första lite allmänna delen om Kurt Persson, då han arbetade
vid AB Flygindustri i Halmstad och AB Kockums Flygindustri i Malmö.
Denna artikel uppdaterar jag efterhand,  då jag finner något värt att lägga till.

Snart kommer del II så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se,
är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt.

4 comments to AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD DEL 1 AV 8

  • Ingvar L Nilsson

    Makalöst! Har du kollat om stolpen för vindstruten finns kvar???

    Kurt borde ha känt Sigurd Isacson som ju bodde på Haverdal.

    Ja det finns riktiga krutgubbar/gummor. Jag var uppe i Torrskog i Dalsland nära Norge (=Egron baklänges!) för 3 år sedan för att hämta ett nytt exemplar av släktforskningsboken “Tassebysläkten” eftersom jag lånat ut detta digra bokverk och sedan inte fått tillbaks det. Jodå – kom bara förbi vi är oftast hemma. Men jag avtalade ungefärlig tid för säkerhets skull. Jag kom alldeles för tidigt – bulldegen höll fortfarande på att jäsa – och adressen “Norra Tassbyn, Bengtsfors” ville inte bil-GPSen känna igen så jag ville vara ute i god tid… Men jag skulle kolla några geocacher en bit norrut och gissade att det skulle ta 2 timmar. Bra sa Ylva – då kommer svärfar också (alltså Arne Jonsson som gjort släktkrönikan bak till Gustav Vasas tid). Han är nyfiken på att träffa dig . När jag var tillbaks var det dukat ute i skuggan och det var en hel del folk där eftersom detta var precis höbärgningsveckan. Så kommer en röd Golf och svänger in. Ut kommer Arne ur bilen. Ylva säger att han är pigg för sin ålder (92 år!!!!!) men börjat höra sämre. Det var en supertrevlig kille och jag märkte inte att han hade svårt att höra.

    Jag skall nog upp till Ålleberg nästa vecka och se vad som finns i skjulet. Med framgången med Slingsby Kadet K7 så vore väl en svensk segelkärra något att göra en skalamodell av!

    Bästa hälsn // Ingvar

  • Bengt Magnusson

    Olle Jensen skrev en skröna om stolpen i någon flyghistorisk tidskrift. Om hur den bara försvann utan att någon visste vad det var. Om Olle – https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6218586

  • Bengt Magnusson

    En liten undran – Bilden med texten “Kurt och en kompis framför Halmstad Flygklubbs hangar vid
    Civila Flygfältet i Halmstad på tidigt 50-tal.. ” om det möjligen kan var min far Bernt Magnusson, flygplasmästare påå F 14 och mekaniker vid Halmstad FK. Reparerade SE-BGD bland annat!

  • Hej Bengt,

    roligt du hittade min lilla anspråkslösa blogg. Men du vet, man gör så goot man kan…
    Angåendestolpen, så har jag varit och letat eftr den på plats. Men jag hittade den inte.
    Stolpen för vindstruten stid kvar långt efter att Civila FLygfältet upphörde att vara
    flygfält.
    Jag ska göra en ny expedition ner till f.d flygfältet och återkommer med resultat och ev
    foto.

    Jag kan inte svara på din fråga om din pappa på bilden. Jag ska se om jag kan kontakta
    Kurt son Björn, så kan han kanske fråga Kurt om det är din pappa.
    Jag återkommer Bengt, då jag har något att rapportera.
    För övrigt mina inlägg om Flygindustri i Halmstad har väckt stort intresse
    vilket jag märkt genom många mail
    Vi är intresserad av flyghistoria och nostalgi !
    Förresten de största publika evenemangen i Sverige är utan konkurrens: Flyguppvisningar.
    Uppvisningen på Malmen 2017 drog 150000 åskådare på två dagar !
    Hur mycket drar en allsvensk match ???

    Fly low and slow !

    mats

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.