Translator

Senaste kommentarer

VAD ÄR EN STJÄRNMOTOR OCH HUR FUNGERAR DEN?

 

Radial_engine

En stjärnmotor är en tidig lösning på motorkonfigurationen på ett propellerdrivet flygplan.

De första pionjärerna använde stjärmotorer. Till exempel Bleriot, som flög över Engelska Kanalen med sitt flygplan. En stjärnmotor har vissa fördelar. Den är luftkyld och den är mekaniskt ganska enkelt uppbyggd.

Under första världskriget hade man ofta stjärnmotorn roterande, alltså propellern satt fast monterad i motorn medan vevaxeln satt fast i planet enkelt uttryckt. Detta för att få bättre kylning. På köpet fick man en icke önskvärd gyroskopisk effekt, som gjorde att planet i vissa lägen blev mindre manövrerbart.

Den är således ganska lätt att tillverka. Under andra världskriget användes stjärnmotorn främst i  bombplan och vissa jakt- och attackplan. Exempel på bombplan är ju B-17 Flying Fortress och exempel på jaktplan FW-190.

En stjärnmotor har alltid (med något undantag inom motorcykelbranschen) ojämnt antal cylindrar. Till exempel 3-5-7-9 cylindrar. Om man lägger två 9-cylindriga motorer på varandra får man en dubbelstjärna på 18 cylindrar. Man byggde upp till quadruppelmotorer, alltså med 4 rader efter varandra. Den största stjärnmotor man byggt hade 4 x 9 cylindrar och producerade nästan 10000 hk! Tänk att byta tändstift på en sån motor! 72 stift att byta och ställa in…..

Att bygga dessa stora motorer var så gott som meningslöst, då man inte kunde överföra kraften till hastighet på grund av tekniska och fysiska begränsningar med propellern.

Som ni ser på bilden,  har man i en stjärnmotor en vevaxel. På denna vevaxel är huvudvevstaken fäst. De andra vevstakarna kallas hjälpvevstakar och är i sin tur fästade på huvudvevstaken.  Detta är en lösning som jag tycker är ganska genial.

Tändningsföljden för en stjärnmotor är ”efter hand ”, dvs cylindrarna tänder efter varandra i  följden: 1-3-5-7-2-4-6, när det gäller exempelvis en 7-cylindrig stjärna.

Kamaxeln sitter i vevhuset runt om som en vågformad ring.  Kammarna bestämmer ventilernas öppnings- och stängningstider via stötstänger till vipparmar och ventiler. Det är en enkel mekanisk lösning. Står du jämte en stjärnmotor, som går på tomgång, kan du höra hur cylindrarna tänder runt om i följd enligt angivet tändföljdsschema ovan..

Effekten på en stjärnmotor var lika hög som på en radmotor. Det som var negativt var att den hade stor frontal yta, vilket ökade luftmotståndet och gjorde den känslig för beskjutning.

En av de bästa stjärnmotorerna var en Bristol Centaurus,  som producerade, när den gick på alla cylindrarna nästan 3000 hästkrafter. Denna motorn satt i Hawker SeaFury.

Ett år när jag besökte Farnborough och den stora flyguppvisningen, fanns där en Hawker SeaFury som deltog. Piloten flög så det skrek i däcken.

Dagen efter träffade jag piloten vid hans SeaFury på Duxford, där planet var stationerat. Jag frågade piloten, som var en 65-årig herre, hur mycket han tog ut ur planet, när han flög på en uppvisning. Han svarade,  att han tog ut allt. Dock påpekade han,  att motorn gick bara på 16 cylindrar, när han flög på Farnborough. 

Detta  hade dock inte avgörande betydelse för prestandan på planet och att motorn inte gick på alla cylindrarna var inget ovanligt utan snarare regel.

Samma problem har man på vår svenska B17 lätta bombplan utrustad med en  Pratt & Whitney Twin Wasp, som är samma motor som sitter i Dc-3. Här färresten en länk till hemsidan för vår B-17:

http://b17blajohan.wordpress.com/flygplanet/

Man kunde öka effekten på sina motorer genom metanol/vatteninsprutning, genom att kyla insugningsluften och genom avgaskompressorer.

Tyskland hade problem att producera bränsle med högt oktantantal. I slutet av kriget använde de allierade bränslet Aviationgas 108-135 octane.

Tyskarna hade bara bränsle, producerat genom att extrahera brunkol, som höll max ca 87 oktan.

För att kompensera för lågt oktantal tillsatte tyskarna metanol, vatten och andra ämnen för att kunna använda motorns hela kapacitet.

 

300px-Bristol_centaurus_arp_750pix

Bristol Centaurus

 

En annan av stjärnmotorerna som var bra var BMW:s motor som satt i FW-190. En dubbelstjärna på 1400-1800 hk beroende på versionen.

 

BMW dubbelstjärna för FW-190

 

bmwmotormuseum

BMW:s dubbelstjärna med 14 cylindrar, som finns på BMW:s motormuseum i Muenchen.

 

 

Ja detta var lite om stjärnmotorn och dess principiella uppbyggnad.

mats

2 comments to VAD ÄR EN STJÄRNMOTOR OCH HUR FUNGERAR DEN?

  • Jocke

    Hej!

    Tändföljden på en 4-takts stjärnmotor är i regel ‘varannan’ cylinder, därav att det måste vara ett ojämnt antal cylindrar.
    1 3 5 7 2 4 6 på en 7-cylindrig stjärna med cylindrarna numrerade 1234567 i en ring, endera mot eller medsols.

    mvh Jocke

  • Hej Jocke,

    tack för du rättade mig. Jag var slarvig när jag skrev om tändföljden i en 4-taktsstjärna.
    Nu har jag rättat det.

    Bra med vakna läsare !

    Välkommen tilbaka

    mats

Leave a Reply

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>