About myself

ETT GYTTER AV GETTER I EN GETTERBUG..

 

 

 

 

…vi var en brokig samling

på Hovs Hallar  den 17. Januari.

 

 

 

 

_DSC9311

 

Först lite info om rubriken på denna posten:

Som ni ser,  utnyttjar jag i min rubrik ett begrepp inom grammatiken, syntaxen,
som heter allitterationDe tre substantiven Getter, gytter och getterbug
börjar med samma ljud

Det tredje substantivet i rubriken,  “Getterbug” är vad man kallar en homonym.
Eller på svenska ungefär likljudande ord.

Det fanns en dans på 20-50-talet som hette “Jitterbug”,  vilken utmärkte sig
av stor rörlighet genom sin
obundna form.

Jitterbug heter egentligen “LindyHop”. Så min rubrik var ett försök,  att få till
ett sammanhang
mellan GETTER -GYTTER. JITTERbug.

Att försöka översätta ordet “jitterbug” till svenska är svårt. “Jitter” betyder,
att man är nervös,
eller bekymrad och ängslig. Bug i detta sammanhang får
anses betyda insekt.

Jag antar,  med mina begränsade kunskaper,  att ordet beskriver en sorts
insekt,  som rör sig på ett icke planmässigt sätt, 
alltså lite slumpmässigt nervöst,
vilket skulle kunna vara en beskrivning av dansen Jitterbug.

Deomdetta.

I söndags var det   vinterns mest perfekta väder hittills,  som
en hangberoende flygare kunde
önska sig det på Hovs Hallar.
Ett sådant väder man upplever 5 gånger på ett
år kanske.

Den norska vädersidan, yr.no,  hade lovat 3 m/sek nord och solsken.

Jag kuskade ner i god tid med min Spirit,  för att i alla fall hålla
modellflygarnas
fana högt och fladdrande i vinden.

Framkommen till Hovs Hallar stod jag på Platån kl 1015 med min Spirit liggande
monterad och klar för start.

Jag vill bara tala om,  att det var inte enkelt att ta sig uppför den hala backen
med modell, flygväska
och kameraväskan. Två gånger drösade jag omkull ,då
jag halkade, men inget eller ingen blev skadat
eller skadad.
Nästa gång tar jag med broddarna till mina skor, ty mina skor hade plana sulor
och var hala som skidor!
En billig försäkring.

Vinden var 2 m/sek,  så jag beslöt att avvakta lite grann, då jag hade en känsla
av,  att vinden nog skulle ta sig.

Jovisst, innerst inne visste jag vinden räckte som det var med 2 m/sek. Men med ökad
erfarenhet vet jag,  att varför ska man chansa, för att få starta 30 minuter tidigare ?

Därmed riskera ett totalhaveri eller en skadad modell…..nä bättre att vänta !

I stället tog jag under min väntan och kollade de vilda frigående getterna,  som
håller slyet  i någon så när tukt och förmaning. Jag hade hört en lång stund,
vad jag tyckte lät som smådiskuterande människor människor 
bakom kullen,
men så kände jag den  omisskännliga  doften av …get och
“pratet”  visade sig
vara getternas samtal sinsemellan.

De är inte speciellt skygga till en viss gräns, så det gick  bra att plåta.
Getterna sattes ut för
några år sen och det visade sig när vintern närmade sig,
de var i stort omöjliga att fånga in, varför man
tog i mitt tycke ett bra beslut,
vilket var,  att de skulle gå fritt året runt.

Detta tycks fungera bra och deras flock har växt och de är ett naturligt inslag
nu i Hovs
Hallar biotop och utför ett viktigt ekologiskt arbete genom  att hålla
väck en del av slyet.

Vid ungefär 1050 kom vinden klockrent rakt på kanten. Det var som att trycka
på en knapp. Tidigare var vinden NNO, nu blev den direkt nordlig, vilket är
det optimala vid Platån. Styrkan var ca 4 m/sek med tendens ökande.
Min vindindikator gick från att ha hängt rakt ner till att peka rakt upp i kantrotorn
på 2 sekunder.

Så jag tryckte igång min kamera slog på strömmen i modellen och startade
ut över kanten. Först sjönk modellen oroväckande,  men 15 m utanför
kanten blev det hiss rakt upp. Skulle man åka nedanför kanten,  är det i stort
sett kört,  i alla fall vintertid om det har snöat.  Du har inte fotfäste att springa
fram till kanten och “fånga” din modell igen. Åker den nedanför kanten,
är det bara att : “Just wave goodbye “!

Sommartid har du  chansen att hinna fram till kanten och försöka landa
modellen på en av 
de tillgängliga avsatserna på under kanten. Missar man det,
är sista alternativet att landa på stranden. En svår operation, då det är mycket
svårt att bedöma höjden,  om man står 80 m över modellen…

Är man mycket erfaren flygare,  så försöker man flyga nära klippkanten,
för att, kanske gneta
sig upp,  så man kan komma in över hanget för  att landa.
Jag och Pär har lyckats med detta flera gånger med lite tur.

Men en start i svag vind är ju alltid en utmaning på Platån. Kasta aldrig rakt ut,
utan starta i någon av
ändarna på det absolut högsta och flyg parallellt med
hanget så du kan känna på lyftet, för då har du 
valfriheten att kunna styra in och landa.

Det viktigaste i ett trängt läge är: Håll farten uppe !
Ingen fart – ingen lyftkraft !

Det är en utmaning…men vad är utmaningar till för  ???

Det var i alla fall i söndags  ett makalöst fint lyft,  som var helt turbulensfritt en
bit ut och över kanten
och att modellflyga i detta,  är en avkopplande njutning.

Efter hand ökade vinden till 5-6 m/sek och jag tänkte,  det är märkligt,
att det
inte dyker upp några skärmflygare….för bättre kan det inte vara,
än vad det var
just då.

Hur högt jag kom ?  Min höjdmätare i modellen sa;  att jag var 170 m över hangkanten.
Vilket betyder 250 m över havsytans medelnivå.

Nåväl, det vackra vädret hade lockat ut flanörerna,  som då de passerade mig,
frågade intresserat om
hur det här med modellhangflyg fungerar,  om  vilket jag mer
än gärna berättar om.

Folk är intresserade och lyssnar,  då man försöker värva de till hangflygningens förtrollande
värld av olika upplevelser väntade och oväntade.

Det var förvånansvärt tomt på fåglar. De enda jag såg,   var björktrastar, korpar och
nere på havet ejdrar.

Min acke i modellen är en LiPo till mottagaren med två celler med kapaciteten
3.2 Ah. Kanske overkill, men i stället för bly lägger jag i batterikapacitet.
Har man 6 digitala servo i modellen,  så drar de mycket ström.

Hemkommen laddade jag acken och fick i 1595 mA…. efter 3.0 timmars flygande.

Kan tyckas mycket och jag var lite förvånad att det gått så mycket, för jag är
inte en pilot som “vevar” med spakarna i onödan. Sommartid brukar det går
ca 250-300 mA för varje flugen timma.

Batterierna i kameran, GoPro, höll inte länge i den 8-gradiga kylan.
Jag bytte batteri
3 gånger.

När klockan var 1500,  gjorde jag en smyglandning  i höjd med fortet, vilket utgjorde
slutpunkten för dagens härliga flygupplevelse med min Spirit på Hovs Hallars Platå.

En dag jag inte ångrar, men kanske skärmflygarna ångrar,  då de inte dök upp.
De kunde ringt mig , så hade de fått väderbriefing i realtid. Jag har alltid min
vindmätare med mig. Är det flygbart på HH, då är jag där och flyger.

Här kommer ett fåtal av de bilderna,  jag tog. Alltid svårt att flyga med
vänsterhanden
och sen sköta en systemkamera med högerhanden,
om man ska plåta sin modell i luften. Prova och flyg med vänsterhanden, så
får du erfara att det är knepigt.

När jag landade efter senaste flygningen,  hade vågorna just börjat bryta på havet,
vilket är en säker indikation att vinden ligger på ca 6-7 m/sek

Men det blir,  som det blir. Här kommer ögonblicken:

_DSC9302

Platån Hovs Hallar den 17. Januari 2016, vinterlikt.

_DSC9305

Vinter eller sommar…här har jag alltid min depå, därför just till höger finns en tuva ,
jag kan sitta på, då jag flyger.
Här har vi tursamt nog förbjudit alla ordningsmän…

_DSC9317

Ni ser havet börja frysa på. Min väska, ett litet stativ för min GoPro och modellen…
jag brukar alltid ställa en av mina GoProkameror på ett stativ högt och fritt
så den tar 4 bilder i sekunden på min flygning.

_DSC9405Min högteknologiska vindindikator vid kanten…

_DSC9423

Solen kommer inte högt i skyn,  även om klockan är 1200…

DSC09595

En bild på Halmstad 23 km avstånd,
tagen från min modell eller…

DSC09620

Min Spirit Elite fotograferad och flugen av mig…

DSC09627

…undrar hur många mil modellen har flugit  under 2015 ??

DSC09630

Om ni ser noga på stabben, ser ni att ett gångjärn till
mitt höjdroder på höger sida, har snäppt ut…

DSC09643

…men modellen flyger ju utan problem. Felet är fixat nu i hemmets värme.

DSC09651

En mycket välflygande modell, som jag varmt rekommenderar för alla !

DSC09665

Lite klaff ansatt för att gneta upp mig…

DCIM192GOPRO

Här har jag fått främmande…

DCIM192GOPRO

…som ville veta lite om modellflygande…

DCIM192GOPRO

Modellflygare och getter i någon sorts symbios…jag menar getterna håller
växtligheten tuktad, så vi modellflygare lättare kan landa våra modeller…

DCIM192GOPRO

Det ser kallt ut, men där vi står finns en topprotor, vilket innebär, 
det blåste svagt i nackarna på oss, då vi stod vända mot havet,
så vi upplevde inte det som kyligt..

DSC09777

Dessa var nyförlovade och kunde inte vara ifrån varandra…

DSC09782

Ser inte denna bocken lycklig ut…kolla pupillerna i hans ögon…

DSC09810

Getter…trevliga djur, speciellt om man är en killing..

_DSC9335

Undrar vilken ras det är på getterna ?

_DSC9352

De är väl anpassade för kylan. Mycket underull och långa luftfyllda täckhår.
Även benen välklädda. Behöver inga mamelucker…

_DSC9387

Mycket horn…

_DSC9335

Fästefolket…

DSC09813

Undrar om det känns,  om man får sig en smäll i ändan av dessa hornen…

DSC09838

Ännu en bild på det nyförälskade paret,  som bara gosade med varandra i solskenet…

DSC09844

Det syns nästan,  att damen är drabbad av förälskelse…

DSC09864

Kyla en vecka till, så har havet närmast kusten frusit.

DSC09869

Getflocken på väg ner kanske för att dricka.

DSC09872Blicken från närmaste geten säger mig,  att han tänker…Vi har koll på dig…

DSC09876

Hej då…

DSC09900

…därför nu ska…

DSC09909

…vi dra vidare,  men vi ses gång du kommer och flyger !

DCIM191GOPRO

5 m/sek, bilden tagen från höjden längst i öster med 350 mm zoom..

Fullskärmsinfångning 2016-01-18 134353

En hangflygare som är lika intresserad nu, 
som då han flög hang första  gången i mars 1973 !

DCIM191GOPRO

Självporträtt…

DCIM191GOPRO

Solen väldigt stark, varför min sändare fick skugga mig.
Har ni sett,  så smala alla hangflygare blir på Hovs Hallar …
om man ska döma efter skuggan ?

DCIM191GOPRO

Riktning Halmstad tagen med Sony 350 zoom från fortet.

DCIM192GOPRO Modellflygare,  flanörer och en flock getter på Sveriges bästa hang, Platån hovs Hallar 80 m asl.
Här sitter jag i en gran då jag tar bilden…njaaa…nåt ditåt var det i alla fall…tror jag.

…slutligen:

Jag  har under 6 år skamlöst gjort ohejdad  reklam för segelflyg med radiostyrda
modeller och då speciellt hangflygmodeller, för att i någon mån försöka få med
fler,  som är intresserade av hangflygning.

Men det är svårt. Jag har försökt fundera ut varför, men jag har inget heltäckande
svar att komma med. Kanske modellflygare i dag ska ha allt lätt serverat. Alltså
köpa en färdigbyggd elkärra,  in i bilen med den och ut till fältet och flyg. Att flyga
hang fordrar lite mera.

Man måste ha en lämplig segelmodell, som kan flyga både hang och termik.
Första valet för en nybörjare blir då följdriktigt en elseglare på

ca 250 cm spv med en hyfsad elmotor.

En modell försedd med elmotor,  ger piloten stora valmöjligheter, då det gäller
flygning. Man kan använda sin elseglare som sin
nybörjarkärra att lära sig
flyga på, man kan använda en elseglare att provflyga hang
och skulle hanget
inte bära,  har man elmotorn som räddningsplanka, så man kan ta

sig in över kanten igen.
Så modellen är inte bekymret. Du kan köpa en fin elseglare
med motor och
servo för 2400 kr. Kolla Staufenbiels webbsida, de har bra sortiment.

Att flyga hang innebär,  att man måste ha kunskaper om väder.
Den informationen
hämtar jag långsiktigt hos yr.no för platsen som är aktuell
och på kort sikt för väder i
realtid eller på kort sikt, då kollar jag skärmflygarnas
väderstationer. Hur man gör
det,  kan ni läsa i tidigare inlägg av mig.

Man blir efter ett par år rätt bra på att bedöma väder och vind,  på de platser där
vi flyger hang. Varje plats har sin egenheter,  som upp
träder under olika betingelser.

För de flesta piloter som börja flyga hang,  är inte tekniken i luften det svåra, alltså att
hålla sig uppe och flyga, utan det är landningen.

Man har att ta hänsyn till,  hur terrängen ser ut, så man vet,  hur man ska planera sin
landning för att minimera risken för haveri.
På Hovs Hallar har  det varit igenväxt,
men markägarna håller på att gallra, så det
kommer att bli  enklare i framtiden.

Ett annat fysiskt problem nybörjaren möter vid landningen,  är turbulensen.

Ser vi på Hovs Hallars Platå, som är det 80 m höga hanget, finns det ett antal för
nybörjaren irriterande orosmoment och det är ROTORER.

Då den laminära (jämna) vinden från havet träffar ett hinder, det vill säga hangkanten,
kommer det att bildas en medsols roterande rotor just vid hangkanten.
Alltså en roterande rulle som snurrar vid hangkanten upp till ca 5-10 m höjd, allt
beroende på vindhastigheten och vinkeln på vinden mot kanten.

Uppe på toppen av hanget finns topprotorn, som är större än kantrotorn i diameter.
Den manifesteras,  genom att man får vinden i nacken  eller från “fel” håll, då man

står på toppen. Topprotorn roterar också medsols och når upp till ca 20 m höjd.

Ca 50-100 m bakom hangkanten åt lä hittar vi en lärotor, som till volym är den största.
Vi talar hela tiden om förhållandena vid Platån på Hovs Hallar och där kan lärotorn
var 50 m i diameter.

Det är alltså ett gott tips,  att ha mycket höjd, om man ska gå bakom, gå framåt och landa.
Mer än en har landat i träden,  då höjden inte räckt till.

Men allt detta med rotorer är inte så farligt,  om man är medveten och vet hur man ska minimera
riskerna. Så fort du får lite rutin,  minskar riskerna och du kan anpassa din flygning,  så
du inte utsätts för farorna i en rotor.

Som sagt,  jag har försökt beskriva hangflyget,  som jag uppfattar det,  så som varande en
intressant och
spännande del av modellflyget. Ett sätt att förhålla sig,  som ger både  en
flygupplevelse
och också fina naturupplevelser.

Varför inte pröva på ? Risken finns,  att du fastnar för det !

Vill du ha hjälp,  ställer jag upp i mån av tid och möjlighet.

Hoppas vi ses på ett hang !

1 comment to ETT GYTTER AV GETTER I EN GETTERBUG..

  • Rolf H

    Hej Mats.
    Äntligen Getter på HH.
    Det är säkert 20 år sen jag sa att “Kräsna hästar & kvigor” bara skitarner!
    Kanhända att man får ha ögon i nacken, för dom äter “allt”!
    Härliga bilder på dom kreativa djuren.
    Mvh. Rolf H.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.