About myself

EN FÖRSIKTIG PREMIÄR FÖR EN AV MINA AVOR…

 

 

 

…blev det i fredags.

 

 

 

 

 

 

 

_DSC2743

 

 

 

Fredagen bröt in med fint väder,  så när som på det dis som rådde.
Men det är ett naturligt resultat, när relativt sett varma och kalla
luftmassor möts.

Så jag åkte ut en snabb sväng  till hamnen på förmiddagen och såg
då en pilgrimsfalk, 
som satt i ett av de mindre träden längs vägen
ut till Oceeanhamnen.

Naturligtvis saktade jag in i god tid, tog fram min kamera och ställde in
den på  1/4000-dels sekund slutartid.

Sen rullade jag sakta fram, för jag har  inte  just nu, ett zoom-objektiv.
Väntar på ett nytt. Så jag var tvungen att använda normalobjektivet.

Pilgrimsfalken satt kvar och jag siktade genom dörrens nedvevade ruta
för att få en bild,  då den satt och då den troligtvis skulle flyga upp,
när jag rullade fram.

Allt såg bra ut, men avståndsmätaren förmådde inte, tack vare det breda
motivet
låsa på fågeln. Det blev ingen bild.

Emellertid såg jag den flög ca 200 m till ett annat träd, varför jag körde dit
och försökte förgäves igen. Fågeln lättade och försvann söderut längs
stranden av
Laholmsbukten med sina energiska vingslag. Men nästa gång….

Eftersom vädret stabiliserades med blå himmel och därmed mycket instrålning,
borde detta kunna betyda bra betingelser för termikflyg.

Tanken slog mig, att kanske man skulle åka ut med en Ava och testa ?

Jag menar,  en Blue Phoenix är ju vad det är, men en Ava presterar mera.
Min Ava har ju legat på hyllan sen slutet av oktober och var ivrig att komma
upp i luften. Allt på modellen genomgått och testat nyligen, så jag visste att
allt
vad som ankom på mig, det var gjort med min trogna Ava.

Kolla Vladimirs elseglare och övriga modeller här.
Han är mycket hjälpsam. Om du skulle behöva en speciell del av din modell
fixar han det för dig utan problem.

Således in med modell och tillbehör i bilen och klockan 1100 startade jag
vid ett av mina termikflygställen.
En HyperAva är otroligt enkel att förbereda för flygning. 2 plastskruvar
till vingfastsättningen. Jag använder aldrig metallskruv till vingfastsättingar !
Bättre att skruvarna knäcks än vingfastsättningen, som ofta är svårreparerad.
En servosladd för de aerodynamiska bromsarna, anslut LiPo och på med
huven. Klart !

Kommen upp på 50 m höjd började variometern pipa med hög frekvens
och jag
stängde motorn. Japp, jag hade hamnat i en blåsa, förresten
tillsammans
med en tornfalk. Min första tanke var, tur jag flög termik i dag
för det verkar
ju vara mycket bra förhållande. Men den uppfattningen
skulle jag revidera !

Avan hängde med upp till 400 m (icke kontrollerat luftrum, som info till HöPo,
HöjdPoliserna), där jag avbröt. Jag kunde flugit högre, men sikten var dålig på
grund av konvektionsdimma.

Denna blåsa var den enda riktiga blåsan jag fick under min flygning
mellan 1100-1500.
All övrig termik var aldrig så utbredd,  så jag hade stig
under hela varvet. Visst jag kunde
gneta och hålla mig uppe, men inte var
det optimala förhållanden.

Men så är det för en aktiv modellflygare, man har att göra det bästa av det,
vilket
om man flyger  en vältrimmad Ava, inte är svårt eller oinspirerande.

Om du är i närheten av en flygande Ava och för långt bort, lyssna på det
laminära bruset,
som uppstår då luften passerar vingen. Det är en ren klar
och hög ton, som hörs långt. Lite som en timid
kyrkorgel i skyn. Kan man
inte kalla det en sorts Eolsharpa ? Förklaring nedan från Wikipedia.

Eolsharpa, även kallad vindharpa, är ett stränginstrument
där vinden sätter strängarna i rörelse. Eol är äldre svensk namnform
för vindguden Aiolos.

Eolsharpan består av en rektangulär resonanslåda av trä över
vilken vanligen 16 likstämda strängar av olika tjocklek är spända.
När instrumentet ställs i ett öppet fönster låter strängarna genom
vindens inverkan höra både sin grundton och sina alikvoter i
brutna ackord av en ofta förtrollande klang.

Dimman gjorde,  att jag upplevde vädret som kyligt och strax före 1500 landade jag.

Då hade jag flugit upp 2380 mA ur acken, vilket var vad jag fick i,  då jag laddade
efter hemkomsten.
Som sagt första flygningen med Avan är en liten milstolpe i termikflygandet

varje vår.

Förresten lärkorna spelade intensivt och jag såg också två glador flyga runt den
dungen i närheten,  där jag vet, de regelmässsigt häckar. Dock såg jag  eller
hörde inga tranor.

I morgon lördag är det utsikt för nordlig svag vind, vilket kan innebära en tripp
till Hovs Hallar för lite avslappnat hangflyg.

Lite allmänna bilder av min fredag kommer här.

_DSC2765-001

Foto från en modell eller från en kulle ?

_DSC2760

Min Ava inför premiärstarten 2016.

DCIM208GOPRO

Snart så…

DCIM206GOPRO

                                                                                                                                                        …då dra vi på försiktigt

DCIM210GOPRO

…och iväg !

_DSC2713

Det Avan gör bäst…flyger.

_DSC2754

Varje sekund med en vältrimmad Ava i luften är en njutning !

_DSC2785-001

Som ni ser blommade Cumulusmolnen vid 12-tiden…

DCIM206GOPRO

Piloten hade glömt sin stol, så han satt i bilen mellan varven och flög.
Radion funkade ua,  trots jag satt i en Faradays Bur…
_DSC2755-001

Undra hur många timmar min gamla Ava ska logga 2016 ?

DCIM209GOPRO

Jag fick syn på en bock och tre getter av rådjur framför
mig nedanför kullen,  där jag har min pilotplats..

DCIM209GOPRO

Två getter och en bock på jordbrukarens privata mark.
Skuggorna blir långa redan kl 1400.

DCIM209GOPRO

Djuren har koll på modellen…i sin vinterpäls

_DSC2778-001

Min HyperAva efter 3 timmar i luften 11. Mars 2016

 

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.