About myself

HANGFLYGNINGEN PÅ HOVS HALLAR SOM…

 

 

 

 

 

som blev en sorts kompensation för de oturliga vindarna i Ystad.

 

 

 

 

 

 

DSC06175

 

 

 

 

 

Jag kollade väderutsikterna för Hovs Hallar i går kväll och fann,
att
det fanns goda möjligheter för hangflyg på HH i dag lördag.

Man lovade, enligt yr.no, att dagens skulle börja med NNO ca 2 m/sek
för att så småningom dra över på N och vid 15-tiden gå till NV.

Klockan 1000 stod jag på Platån med min modell monterad och kollad
liggande på marken vid den grästuvan,  på vilken jag brukar sitta och flyga.

Väderläget var något märkligt, som ni kommer att se på bilderna längre ned.
Vid Hovs Hallar var det blå himmel och solsken, temperatur ca 12 grader.
Men söderut, i riktning Danmark fanns höga Cumulus i långa gator.

Redan kl 1000 hade dessa övergått till Cu Congestus,  vilket tydde på,
att den
nordliga vinden dragit ner kall arktik/polarluft, som vid
kollisionen med
den varma luften skjutit varmluften i höjden,
då den kalla luftmassan glider
in under varmluften.
Det blir labilt skiktat således och adiabatiskt.

Ungefär som då vi får ett kalluftinflöde i slutet av sommaren, vilket orsakar
kraftiga
åskväder.

I riktning norr mot Halmstad fanns 2 stora Cumulus med dragning på Nimbus,
som betyder
höga moln med risk för nederbörd. Det märkliga var,  att molnen
låg i princip stilla.

Jag såg, att det kom nederbörd ur molnen, men om den föll över land eller
hav, 
kunde jag inte avgöra.
Enligt yr.no kunde vi väntat åska och det bekräftades av de höga molnen.

Då jag kl 1530 var tillbaka i Halmstad, regnade det bitvis. Men hur mycket
man fått
i form av nederbörd,  har jag ingen aning om.

Nåväl, detta var en liten redogörelse för väderläget. Vi kan säga,  jag var
klämd mellan två
Cu-fronter med nederbörd, men inget regn på HH.

Eftersom jag kommit för att flyga,  kunde jag trots vinden bara var ca 1 m/sek
inte hålla mig,
utan jag gick med modellen så långt åt öster på Platån det gick,
kollade om löven
rörde sig i växtligheten på kanten, vilket sa,  att det troligen
skulle fungera med
min lätta Spirit.

Jag kastade iväg så hårt,  jag mäktade med, gick över kanten och ut i en
mycket stark
kantrotor. Med nöd och näppe kunde jag kontrollera min
modell i rotorn, vilket
jag fick betala med förlorad höjd och jag fick rädda
mig in över kanten och göra en oplanerad
landning i en lågt krypande enebuske.

Det var så,  att turbulensen berövade mig på min modells rörelseenergi  och
höjd, det var därför, 
jag var tvungen att landa lite oplanerat.

Så jag fick sätta mig på min tuva och filosofera för att invänta något
starkare vindar.. Träffade glada och trötta vandrare
som gick Skåneleden.
Det kom två unga kvinnor och de såg verkligen medtagna ut.
Men det är
friskt och sunt att vara ute i naturen.

Efter 15 minuter märkte jag på havet,  att det mörknade en aning, vilket
kunde vara ett
tecken,  på ökande vind. Dessutom rörde det sig  i löven
på en nästan utslagen björk, som står just vid kanten, där det vertikala
hanget övergår till 45 graders lutning.

Med den erfarenheten jag har av HH,  tog jag beslutet att pröva igen,
för det borde gå att hålla en lätt Spirit i luften  nu.

Så jag gick upp på det högsta mot NO,  kollade av roder, fulla rörelser och rätt håll.
Dessutom, 
genom en ödets försyn kollade jag vingfastsättningen, som består av
två 5 mm polyamidbultar.

Tur jag gjorde det, för en av skruvarna hade tappat huvudet…..troligtvis då
jag oplanerat
landade i enebusken. Så åter till min depå, upp med väskan
där jag har mina reservbultar.
Bara för att finna att inga M5 fanns kvar….
Bittert. Vad gör man ? Ja,  jag hade bara att
bära mitt pick och pack upp emot
ett hus som ligger vid skogen, där jag nödtorftigt gömde
mina grejor,
ty jag var tvungen att gå ner till bilen och hämta en skruv…

Inget att be för, för vill jag flyga,  var detta enda optionen.

Ner, där jag  fyllde min vattenflaska, rotade fram ett par M5 skruv och
begick den mödosamma vandringen
från parkeringen upp på Platån igen.
(Tur jag har hyfsat flås tack vare flitig cykling).

Åter uppkommen  hämtade jag grejorna och bar fram de till min depåplats,
där jag skiftade ut
den huvudlöse skruven,  till en som var hel.
Nu var det klart för start.

Jag kastar ut min modell,  så hårt jag förmår nästan parallellt med hangkanten,
för att jag skulle få handlingsfrihet
att manövrera, om utifall jag skulle behöva
avbryta på grund av kraftig turbulens.

Jag gick en bit innanför hangkanten,  där den övergår från att var helt
vertikal till sista 20 meternas
45-gradiga lutning. Jag fick nästan omedelbart
30 m höjd i turbulensfri luft,  vilken  jag
hade kvar då jag svängde höger och
tillbaka. Efter svängen, hade jag god fart och jag gick ut från hanget.

Fick omedelbart en rejäl  smäll av kantrotorn, som jag dock tack vare min
högre fart kunde bemästra.

Flyger jag denna min Spirit, behöver jag aldrig tänka på att fippla med
trimrarna efter start,
för jag vet,  att med alla trimrar neutralt, så flyger
modellen perfekt. Det gör allt lättare vid
kärva startförhållanden.

Sen var det bara att glida. Vinden var ca 2 m/sek rakt på 85 m hang.
Laminär vind som kommer från havet, 
gör att lyftet en bit ut från hanget
och en bit upp är absolut kyttfritt. En njutning att bara glida!

Naturligtvis satte jag mig ner på min tuva och bara njöt av flygningen,
naturen och modellen.

Jag tänkte, att sitta här och flyga under dessa avkopplande förhållanden,
det är ungefär
samma känsla jag får,  när jag flyger skärm i perfekt vind vid
Hammars Backar.

Bättre kan jag inte ha det. Regnet ramlade ner i Halmstadtrakten från de
i stort sett
stillastående molnen. Molnen söderut såg inte ut att ge regn,
men de var höga och då kan,  vad som helst
hända.

I bilen hade jag med en snabb F3F-modell, men jag brydde mig inte om att
hämta den. Jag var så nöjd, 
med det jag flög med. Ok, det är
adrenalinframkallande att flyga en snabb modell på HH, men det som är
viktigt
för mig, flygupplevelsen, den är för mig lika intensiv med en väl
influgen Spirit Elite. 

Flyger jag min Spirit, så vet jag,  den modellen gör exakt,  det säger till den.
Jag känner dess gränser och vet,  vad den kan. I och med jag känner min

modell,  som jag gör, kan jag flyga totalt avslappnad.
Själv upplever jag miraklet med flygning lika intensivt nu med min Spirit bara
glidande i den svaga vinden, 
som då jag utförde min första EK-start 1968,
då jag tog mitt flygcert.

En del kanske tycker,  det här med flygning, det är inget konstigt…Tänk efter,
så ändrar du uppfattning,  om vad
som gör det möjligt för oss att sitta på en grästuva
och styra en maskin, som till synes utan motor glider förbi.

Efter en timma i luften landade jag för att hänga på en GoPro i nosen, så jag
kunde dokumentera min flygning.

Visserligen har jag dokumenterat mina flygningar förut, men dagens väder
var så exceptionell bra, så en video
hade säkert gjort sig i den absolut
turbulensfria luften.

Det var bara det,  att batteriet i kameran var slut av någon okänd anledning.
Jag vet,  vad den okända  anledningen var, det var operatören som
hade glömt
stänga av den, då han åkte hemifrån…..
Man lär sig förhoppningsvis. Jo,  jag hade extrabatterier i bilen,
men jag orkade
inte gå ner en gång till parkeringen. Kalla det lathet.

Efter hand drog vinden mot NV och efter min start märkte jag,  hur mycket
sämre lyftet blev på Platån jämfört med
förra starten. Trots vinden nu
var 5 m/sek,  hade jag bättre lyft med 2 m/sek, då vinden låg vinkelrätt
mot kanten.

Inga skärmar syntes nere vid Segeltorp. Kanske man inte fick rätt indikation
av vindmätaren i Norrehamn ?

Vinden kan variera 40 grader mellan Norrehamn och Hovs Hallar,  beroende
på sjöbris.

Jag stod nu vid Fortet och flög för att kunna gå ner över Segeltorp,
där lyftet på det låga hanget var bra.
Efter ett antal flygpass beslöt jag kl 1445
att avbryta, svänga in,
dra aerodynamisk broms och landa lätt som en fjäder på gräset.

Detta var min dag på HH och jag har inga bilder på min modell i luften bara
lite runtomkringbilder,  som jag
vill ska beskriva miljön,  jag flyger i !

Vill du uppleva din modell och naturen, då ska du värva dig i Hangflygvapnet !

Att flyga hang, det är mera än  bara flygning !

Här lite bilder sen lördagsflygningen:

 DSC06169

Depå med Spirit och kameror

DSC06172

                                                                                                                   Riktning söder med Cu Congestus  DSC06187

Tuvan som är mitt mekbord…

DSC06194

Hallands Väderö.
Observera iskristallerna vid CU-molnen.

DSC06199

Regnet ? över Halmstad. Molnet låg nästan stilla.

DSC06207

Till höger nederbörd i centrum ett nybildat Cu-moln som växer till på höjden

DSC06218

Upptornande Cumulus över Bjärehalvön ungefär.

_DSC6032

Silon i Falkenberg. Bilden tagen på ca 50 km avstånd från Hovs Hallar.

_DSC6035

Halmstad på 25 km avstånd

_DSC6059

Nu kommer snart skäggmesar och andra fåglar till dukat bord.

_DSC6073Kanske en knölsvan är lika svårstartad som en hangkärra i dålig vind…?

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.