About myself

GÖR JAG INGET ANNAT ÄN FLYGER ?

 

 

 

Jodå !

 

 

 

 

 

 

 

DSC08230

 

 

Men nu är vi inne i den årstid,  då vädret för modellsegelflyg är
det mest gynnsamma.

Vi har hyfsade temperaturer, förhoppningsvis ett högtrycksbetonat
väderläge, som gör att vindarna ej är för kraftiga och tillsammans
med solinstrålning,  skapar detta bra betingelser för termik.

Kommer sen en kallfront och drar förbi,  får vi labil skiktning,
vilket gör termiken ännu bättre.

Personligen kan jag inte sitta inne och glo vare sig på tv eller dator,
när vädret är som det varit sista tiden i Sydsverige.

Jag tycker min tid är för dyrbar för ett passivt vegeterande framför
en skärm.

Så jag håller ständigt koll på väderläget,  om det kan bli termikflygning.

Sista veckan har jag varit ute varje dag och flugit termik.
Söndag till och med onsdag fick jag 10 timmar i luften med min modell.
Nä, jag tröttnar aldrig.

Flyger man termik på samma plats,  märker man hur olika termiken
beter sig. Ibland kan man ta blåsorna på 50 m höj, ibland måste man
upp på 150 m,  innan man kan få anslutning. För det mesta släpper blåsorna
med regelbundna mellanrum, men ibland hackar maskineriet.

Då är det bara att anpassa sin flygning efter det. I veckan var det stark
termik och som vanligt var problemet,  inte att komma upp utan att
komma ner…Tursamt har jag bra aerodynamiska bromsar på min nu
något ärrade Ava…Jag vet,  att om jag drar full broms och trycker ner i
20 graders vinkel, kommer jag inte
att överskrida modellens maxfart,
innan strukturella skador kan uppstå.
Det känns tryggt.

Man inser vilket drag det kan vara i termiken,  när man trots
full broms stiger med 3 m/sek,  vilket varion glatt talar om. Har man ingen
broms på sin segelmodell, måste man vara förberedd på rätt åtgärder,
om man kommit lite för högt,  så det börjar krisa.

Alternativ ett är att störtspirala ner med full höjd och lagom sidoroder,
så inte inte
hastigheten ökar för mycket.

Det bästa sättet, som kräver lite kalla nerver och eftertanke,  är att trimma
ner nosen,  så du flyger fortare och flyger dig ur
blåsan. Stiger det 4 m/sek,
så sjunker det oxå och då gäller det att hitta sjunket,  så
du kan svänga ner dig.
Men som sagt, bromsar är en bra försäkring för din termikmodell.

Det finns fina elektriska Schempp-Hirth-bromsar man kan köpa i
olika storlekar.
Jag tror,  att Staufenbiel har dessa.

Det hände mig en malör,  då jag skulle reducera höjden i tisdags,
då jag flög
med full broms. Jag tryckte på lite extra kraftigt och märkte
då jag låg på
finalen, att den ena bromsen inte gick ut.

Felet var att växellådan gått åt pipan under bromsning. Servot påverkar
bromsklaffen via en förlängd servoarm, 
som trycker på klaffens insida.
En enkel lösning tillsammans med en tunn
pianotråd som används som
torsionsfjädring på klaffen och som strävar att
hålla den stängd.

Servot var ett billigt kinesservo av lite större storlek, vilket jag bytte ut
mot ett Turnigy, som pallar mer.

I torsdags kalkylerade jag med sjöbris vid Hovs Hallar,  varför jag stod
beredd att starta på Platån kl 1230. Vinden var 5-7 m/sek nord, vilket är
rakt på hanget.

Jag spanade ner mot Segeltorp och såg en för mig okänd skärmflygare
starta. Han jobbade sig sedermera upp på Platåhanget efter visst besvär.
Hade han flugit närmare kanten,  hade han kommit upp lättare.

Jag startade min obelastade modell och kom,  efter efter att ha passerat
den kraftiga kantrotorn,  ut till det lyft som skapas av den laminära havsvinden.
Det bar upp till 285 m enligt telemetrin, vilket räcker för mig.

Flyger du hang vid Hovs Hallar,  kommer du att bli förvånad,  hur långt ut
från kanten hanget bär.

Min lite ovetenskapliga beskrivning av lyftet är, att om man tänker sig en
kvadrat placerad med spetsen vid hangkanten och basen parallellt med
havsytan, 
så har du ett flygbart område,  som till arean bestäms av din
maximala höjd.

Din maximala höjd blir kvadratens sidor och inom denna kvadrat,  har du lyft.

Kan du stiga till 250 m,  har du en kvadrat med 250 m sida.
Det betyder,  att från din pilotplats till modellen på dess maxhöjd,
har du ett avstånd på 250 x Roten ur 2 = 353 meter cirka.

På 70-talet…minns ni….försökte vi ofta trimma våra drakar,  Graupner
Cirrus, Debutant och allt vad de hette att stå mot vinden perfekt trimmade,
så de kunde klättra. Under tiden kunde vi sitta och dricka kaffe, för modellerna
var stabila och skötte sig själv.

Lyftet i torsdags var starkt och jag testade genom att ligga och loopa kontinuerligt
och det visade sig,  att jag vann höjd för loop jag gjorde. Åskådarna jag hade runt mig,
en busslast tyska pensionärer,  var mäkta imponerade.

Att få sitta på sin tuva med kärran på hanget, det är för mig en höjdpunkt och som
jag sagt flera gånger : Jag tröttnar aldrig !

Klockan 1530 efter mer än två timmar i luften landade jag min modell, plockade
ihop och gick ner till parkeringen för hemfärd.

Genomblåst och solstekt men mycket nöjd med min flygdag.

Prova du också hangflyg. Du får motion, mycket flygning och upplever naturen.

Här kommer de obligatoriska bilderna från denna veckas flygningar.
I dag fredag ska jag gör annat nödvändigt.

DSC08259

Plats för termikflyg. Klockan ca 1100 och härliga Cumulus som borgar för lyft.

_DSC8270

Alltid roligt att möta en ryttarinna och prata hästar…

DSC08252

Örnen på Tjärby blir surare och mer fårad för varje år

DSC08282

Detta är en jättelik insekt,  som har sina flesta ben på en sida,
därför den är specialiserad på att klättra på snedden.
Vad den heter ? Ingen aning. Men fort kryper han inte…
han har hållit på att klättra upp här sen 2005…

DSC08297

Liljekonvaljen blommade i omåttliga mängder.
En extremt  giftig växt, vars alla delar innehåller gift.
Varför så giftig ? Ett skydd mot djur.

DSC08343

Min Ava på min flygstol och i bakgrunden de härliga Cumulusmolnen.

DSC08346

På sidan av modellen min ombyggda GoPro naturligtvis.

DSC08364

Denna bild illustrerar två saker. Dels den fina molnbildningen
och dels den frodiga björken som tyvärr växer, fortfarande,
trots ihärdiga försök att bekämpa den, då den ligger mitt
på hangkanten. En sådan tät växtlighet räcker för att skärma
signalen från en 2.4 gHz- sändare…..

DCIM206GOPRO

Depån på Platån HH

DCIM206GOPRO

Spiriten skimrar i solskenet.

DCIM206GOPRO

Inför starten…

DCIM206GOPRO

Snart nog.

DCIM206GOPRO

Platån vind nord 5-6 m/sek.

DCIM206GOPRO

Min modell och längst bort i kustlinjen silon i Falkenberg.

DCIM207GOPRO

Förberedelser för landning

DCIM206GOPRO

Piloten framför fortet, förhoppningsvis koncentrerad…

DCIM206GOPRO

tycker piloten knäar lite under landningen ?

DCIM207GOPRO

På finalen i turbulensen…

DCIM207GOPRO

…klaffen  åker in och ut…

DCIM207GOPRO

…för att landa på avsedd plats…

DCIM207GOPRO

…sen gäller det att dra in klaffen en sekund innan sättning, då landar modellen.

DCIM207GOPRO

Nu ta jag in klaffen

DCIM207GOPRO

…och kan hämta en oskadd modell.

DCIM207GOPRO

Det är inte enkelt att landa på Platån !

DCIM207GOPROEn belåten pilot efter en dags fin flygning på Hovs Hallar !

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.