About myself

DET SOM INTE FICK HÄNDA

 

hände i alla fall

 

 

när en nyrenoverad Me 109 G havererade vid en landning. Enligt uppgift pilotfel. Men det är ju lätt att vara efterklok.

Planet heter enligt sina militära märkningar “Der rote Sieben”. Varför, det ser ni på kroppen.

Efter flera års renovering och jobb small kärran i backen vid en landning 2005.

 

 Men skam den som ger sig. Nu är kärran rekonstruerad

 

och   luftvärdig igen!

 

Här är länken till deras sida:

 

http://www.heinzaero.com/index.php?id=3

Tack för länken Berndt!

Åter på vingarna: “Der rote Sieben” efter ett 80% haveri.

 

Jag letade upp några bilder:

Här står hon “Der rote Sieben” i all sin prakt. Kolla det smala huvudstället.

I raden bortåt en Yak 9,  Zlin Akrobat och tror jag en Dornier. Man skymtar fenorna på en Mig-29 till vänster. Denna uppvisningen gick i Tjeckien.

Finalen med stället ute, klaff nere och kylklaffar öppna och propellern på liten stigning. Inte mycket sikt över den långa motorhuven. man kan se piloten sträcker på nacken för att kunna se för sin planering.

 

Förbiflygning med öppna kylklaffar till motorn. Motorn var vätskekyld och vid start och landning öppnade man kylklaffarna, vilket kunde ske manuellt eller automatiskt för att få tillräcklig kylning innan fartvinden ordnade det. Det var samma system på stjärmotorer som var enbart luftkylda. Vid start kan man se att kylklaffarna är öppna för att tillgodose motorns kylning.

 

Sorgligt. Ser ut som piloten gjort en groundloop om man beaktar skadorna i nos och bakkropp. Verkar som om bakkroppen slängts runt och gått i marken vilket är exakt vad som sker vid en groundloop.

 

Motorfästen utan motor….däckens fabrikat ? Continental naturligtvis.

 

 

mats

3 kommentarer tillDET SOM INTE FICK HÄNDA

  • Berndt Knothe (DaBlueVax)

    Hej Mats!
    Var inne och läste om vindmätarna när jag fick syn på detta intressanta inslag. Har alltid haft ett stort intresse genom åren för stridsflyg, i synnerhet ww2. Me 109 :an var ökänd för sina dåliga start och landningsegenskaper. Ett landningställ med hjulen tätt ihop,stark motor och fältmässiga förhållanden var inte rätta medicinen för låg olycksprocent.En fördel med landningstället var att man kunde plocka av vingarna utan att palla upp flygkroppen då landningstället var monterat i flygkroppen vilket underlättade vissa reparationer. Tror att 15-20% av maskiner förstördes under start och landning.Men då får man ta i beaktning att det kunde röra sig om isiga ,leriga, blöta, hala gräsfält.

    Läste att vid ett tillfälle när en erfaren enhet på 14 maskiner som förflyttade sig från östfronten till medelhavet mellanlandade på cementbana i Wien så var det bara 2 st som lyckades landa helskinnade pga att man inte var van vid såna bra förhållanden.

    Har tyska föräldrar så har väl fått mycket krigshistoria genom modersmjölken. Mammas kusin flög Stuka och lyckades dessutom överleva. Pappa kom ut till östfronten okt 43 som 17 årig pansargrenadjär. Sårad tre ggr av kulor och granatsplitter.Pappas kusin omkom på slagskeppet Tirpitz, Morfar fick en kula i skallen av en amerikansk spaningspatrull krigets sista dagar, Carl Percy Knothe (sydafrika) slogs på den allierade sidan vid El Alamein så hypotetiskt kan släktingar ha skjutit på varandra då jag vet andra i familjen som stred i Nordafrika på tyska sidan.

    Brukar flyga på datorn och då blir det Il-2 Sturmovik, Har roderpedaler(Hoffman), Force Feedback joystick samt Track Ir, Flyger gärna Me109: an i det spelet.

    Var mitt flygintresse som gjorde att jag började med skärmflyg. Vill passa på att tacka för ditt slit med vindmätarna.
    Vi ses på hanget.

  • Hej och tack för en innehållsrik kommentar.
    Ja, jag är ju så gammal att jag inte har hunnit bli historielös, vilket jag tycker många yngre är idag.
    Speciellt intresserad av WWII flygplan.
    Vi har träffats på Hammar tror jag.
    Jag mötte Heinz Knoke, du vet säkert vem det är nere hos Fanenflecks i Hamburg av alla platser. Han var vänlig och signerade boken för mig som jag köpt i en bokhandel vid Baumwall. Denna mannen, Knoke var en hård gosse. Jag trodde han blivit ödmjuk, men…..det måste ha varit omkring 1990 jag träffade honom.

    oK Berndt vi hörs och ses på nåt hang!

  • Berndt Knothe (DaBlueVax)

    Stämmer, vi möttes på Hammar i början på flygsäsongen förra året.Var iallafall mitt första flyg 2008, Sven var nog också där. Fantastiskt att du mött Heinz Knoke. Jag har hans bok i hyllan. Jag flög för fuhrern.De flesta från den generationen är döda idag. Jag beundrar deras inställning att de var beredda att göra det ultimata offret även om det var fel bakomliggande orsaker. Idag blir man hjälte om man spelar musik och trashar hotellrum.

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.