About myself

GRAVITATIONSMOLN ÖVER SÖDRA HALLAND

 

 

 

 

 

Lenticularis…vad är det ?

 

 

 

 

 

 

I onsdags for jag iväg för att i det vackra solskenet
få mig en god stund i termiken.

Förutsättningarna tycktes goda med lagom vind från
NNO
och kraftig solinstrålning.

Jag startade min modell upp mot en då molnfri sky,
då klockan var 1100. Steg till 100 m och stängde av
motorn.

Eftersom det var de förutsättningar jag beskrivit,
antog eller
förutsatte jag att, det skulle finnas
torrtermik.

Men det var tomt på termik. Efter 4 uppdrag landade
jag
och tog en lång paus, i hopp om att termiken
skulle dra igång.

Samtidigt såg jag valsformade moln dyka upp
norröver.

Dessa molnen kom så småningom till platsen,
där jag flög
och i hopp om kry korkverkan,
startade jag.

Det var märklig termik och jag utnyttjade den
bäst genom att
princip stå mot vinden och stiga.

Jag minns sen min tid som segelflygare,då vi
flög lävåg
och att vi då stod mot vinden och sakta steg.

Kunde det vara Lenticularismoln ?

Med ihärdighet och envishet fick jag 1.5 timma i
luften med
Avan.
Sen packade jag och åkte hem.

Där jag i Halmstad möttes av en himmel fylld med
valsformade moln.

De var välformade och typiska Strato eller AltoCumulus
Lenticularismoln.

Förutsättningarna för dess bildning är,  att luften är
stabilt skiktad,  det vill säga
ofta ett högtrycksläge där
luftens temperatur inte sjunker
speciellt med höjden.

Vinden var NNO, vilket betyder,  att de utstickande
åsarna i det Halländska landskapet norr om Halmstad,
gjorde att gravitationsmoln
kunde skapas i luften.

Enkelt förklarad princip är att se,  vad som sker i
strömmande vatten, om det ligger en sten under
ytan. Just precis, det uppstår vågor efter stenen.
Tänk dig då luft som strömmar över ett hinder
i terrängen så förstår du principen.

 

Dessa gravitationsmoln kan ibland skapas av Hallandsås
och Nyårsåsen under gynnsamma förutsättningar vid
sydliga vindar.

I dag fanns inga vanliga Cumulus eller Cumulus Congestus
i skyn,
det fanns bara dessa valsformade moln.

Genom vågbildningen i atmosfären tvingas luften uppåt,
trots det är stabilt skiktat och vid viss höjd kommer
fuktigheten att kondensera och bilda dessa valsliknande
moln.

Likna det vid ett vågsystem i havet. Vi vet ju,  att vågor
i havet
är en cirkulär rörelse. Ungefär samma sak händer
i atmosfären.

Då luften i molnet faller nedåt på läsidan, bildas en rotor
framför kanten
på molnet som drivs av dels den fallande
luften på ovansidan och dels den stigande luften framför

molnkanten. Det blir en “minivals” i framkanten.

Detta molnfenomen uppstår,  då många faktorer stämmer in.
I onsdags
spelade tillfälligheterna åt samma håll.

Vid 16-tiden upphörde molnbildningen och skyn blev helt
molnfri.

Jag tog några bilder som illustrerar fenomenet.

Det finns oändligt att läsa om Lenticularis, lävågmoln
eller Moazagotl-moln
på nätet, så fördjupa ditt kunnande
genom att läsa om det.

 

 

 

 

 

 

Ett typiskt Strato/AltoCumulus Lenticularis med sin linsformade form
och med en “påbyggnad” under molnet.

Ser du de mindre valsarna i nederkanten på molnet ?

 

 

Sent på eftermiddagen och molnen löses upp.

 

Jag kollar oxå moln…

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.