DET OTÄNKBARA

 

som aldrig får hända,

 

hände mig i dag torsdag. Jag flög med min HyperAva och hade avverkat ca 3 timmar i luften. Modellen kändes perfekt och presterade långt över vad jag förväntat. Både vad gäller ren prestanda som glidtal, bra polar och annat bestämt av grundkonstruktionen.

Den var också mycket mer agil,  än jag hade förväntat. Med mer än 4 m vinge förväntade jag , att den skulle vara trög att justera i termiken, men den var förvånansvärt livlig.

Vad jag märkte omgående,  var känsligheten på höjdrodertrimmen. Med trimmen neutral flyger den utan motor  perfekt. Den glider super utan stall eller hastighetsökning. Men ett hack på höjdrodertrimmen sätter omedelbart fart på den. Avan är med sin profil en mycket snabb modell,  som man gläds åt,  när man går mellan blåsorna.

Att flyga termik med HyperAvan,  är en njutning. Lägg den i blåsan, låt den flyga och hålla farten och du far upp. Kommer du snett i blåsan, är det enkelt att justera så du ligger i kärnan.

Nåväl jag njöt av flygningen och hade bestämt mig för att landa , då jag själv behövde tanka vatten. Det var ju ganska varmt idag.

När jag kom in på lång final från kommunens lada,  hörde jag varningston från min sändare,  att ackens spänning var låg.  Inte bara var spänningen låg, uteffektmätaren fladdrade vilket betyder att oscillatorn i slutsteget hackade på grund av låg spänning.

Jag förstod,  att kanske jag har 5 sekunder på mig att få ner modellen. Jag lyckades nästan. På ca en meters höjd med modellen hade jag en avstängd sändare. Noll. Nada. Jag var passagerare.

Vad som skedde,  var  att min mottagare går in i failsafe,  vilket jag ställt in,  så det innebär planflykt och en mycket svag vänstersväng. Modellen, som ju hade mycket överskottsfart tack vare min tryckning för att komma ner, steg omedelbart till vänster och la sig i en sväng.

Man känner sig ganska hjälplös, när man är åskådare. Modellen försvann i en sväng bakom de fällda buskarna i ridån.

Ganska moloken marscherade jag iväg för att se hur det gick. Jag hade haft tur. Den hade landat i ca 15 graders vinkel i en vänstersväng i ett buskage.

Skador? Visst blev det skador. Klädseln rippades på undersidan på två ställen på mittdelen av vingen, men inga strukturella skador fanns. Klädseln har jag lagat men olyckligtvis hade jag inte den kulör som var på vingen, men jag ska skaffa och klä om.

Sen syns inget av smällen. Trots allt ett ganska lyckligt slut. Jag vill inte tänka på, vad som hänt,  om detta skett  10 minuer innan,  när jag var på 500 meter……… Men det är klart, en splitt ny ganska dyr modell, vill man ju hålla fin så länge det går…….

Min acke i sändaren var en original sändaracke för Graupner med 3 celler och 2750 mA kapacitet.  Jag har aldrig märkt några problem med sändaracken förut, för då hade jag ju slängt bort den.

Sändaren var nyladdad i dag och borde hållt till början av augusti. Hemkommen satte jag  i en ny acke i sändaren och den står nu på i min verkstad för test.

Sens Moral är väl,  att man ska inte ta något för självklart,  när man är modellflygare. Vem kunde anat att  LiPon var kass ? Men det är sånt som kan hända. Nu ska jag testa den nya acken genom att belasta med en lampa och kolla spänningen.

I morgon ska jag på det igen och prova.

mats

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.