About myself

VINTAGE GLIDERS

eller redan på 30-talet kunde man konstruera,

bygga och flyga segelflygplan.

Segelflygets vagga och dess utveckling kan i hög grad härledas till den utveckling, som skedde i Tyskland före kriget.

Dels genom att utvecklingen skedde i de olika universitetsstäderna och dels genom privata firmor. Dessutom stöttade regimen segelflygverksamheten med pengar och resurser, då man ju fick färdiga piloter i stort sett gratis.

Samma sak skedde ju i Sverige ,där också segelflyget var kraftigt stöttat och subventionerat av staten via Flygvapnet.

Pionjärtiden i Tyskland hade sina Tekniska centra. Jag tänker på det främsta vid Fulda och det heter ju Wasserkuppe. Här uppstod en stor anläggning, som fortfarande finns kvar och i tjänst. Terrängen var här för segelflyg perfekt. Hur än vinden blåste kunde man flyga hang, då det finns hang runt hela berget. Vi ska veta, att vid denna tiden, sent 20-tal tidigt 30-tal flög man inte dynamiskt (termik), utan man flög hang och i hangflyg slogs de mest konstiga rekord. Man kunde sitta och kana fram och tillbaka på ett hang i 50 timmar ! Undrar hur piloten kände sig………

Sedermera förstod man hur termiken kunde utnyttjas och därmed tog segelflyget ett jättesteg framår, för nu var man inte beroende av hang för att få flygtid.

Wasserkuppe är värt ett besök, om man kör förbi. Där är alltid aktivitet och när vi var där i april, såg man kolonner med modellflygare på väg ut till hanget för att flyga. Som jag tidigare skrivit och beskrivit, finns det två fina museum att bese.

Här har jag samlat ihop lite bilder från 30-talet, som jag tycker teckar en bra bild , av hur det såg ut på Wasserkuppe då.

Håll till godo.

Denna bild beskriver bra hur mycket folk som dök upp en söndag på Wasserkuppe för att se på segelflygandet. Bilden tagen från högsta punkten där det nu finns en väderradar. På bildens mitt syns en liten kulle och ett där stående minnesmärke. Det är Fliegerdenkmal som är rest till åminnelse av de som strök med under flygning just här.

Inför ett av de tyska mästerskapen. Planen uppställda ganska militärt tycker jag.

En typisk tidig 30-talsprodukt. Estetisk tilltalande men prestandamässigt klarar den ungefär en tredjedel av dagens moderna segelplan.

Efter hand som kriget gick kunde man märka en militarisering av segelflyget både vad gäller utseendet på planen och inriktningen av piloternas utbildening. Nu utbildade man piloter direkt för att flyga lastseglare och genom att utbilda piloter på segelplan med hög tillåten fart skulle det underlätta för övergången till jetplan, till exempel till Heinkels Volksjäger. I bakgrunden en Fieseler Storch.

En av de vackraste bilderna på en segelkärra överhuvudtaget. Bilden tagen vid Wasserkuppe.

Efter en gummirepsstart har piloten gått ut till vänster, plockat höjd och gör nu en tryckare framför sitt startmanskap.

En dröm att få flyga här.

EN D-30. Ett specialbygge med 30 m spv och med fräst balk i aluminium. Vingarna dubbelknäckta och knäckvinkel kunde ändras under flygning både positivt och negativt.

I väntan på termik.

Det som ser ut som ett infällbart ställ på denna kärran är en tillsats med ett hjul man kunde montera när flygplanet lättare skulle förflyttas på marken.

Terrängen runt Wasserkuppe.

En rad med SG-38:or uppställda i rad. Ordning och reda !

Ganska futuristiskt eller ? Tyvärr inte lika bra prestanda som innovationen lovade.

FLygarmonumentet.

Gummirepsstartad kärra.

En Weihe startar. Fast blåser det inte lite snett ?? Nä det gör det inte. Det man ser är gummirepet som just lossat.

En märklig konstruktion. Seeadler eller havsörnen. Hade bra prestanda för sin tid.

En Weihe startar och släpper snart stället.

Denna kärran har ganska stora likheter med den svenska konstruktionen FI-1 som ju konstruerades och byggdes av Flygindustri i Halmstad på 40-talet.

För övrigt var FI-1 den enda segelkärran som då var tillåten för avancerad flygning. En FI-1 finns på museet på Ålleberg.

En Focke Wulf 56 bogserar upp en flygande vinge, Horten 3.

Här kan man tala om spjälstaket. EN Grunau 9 nybörjarkärra. En föregångare till SG-38.

Detta var en segekärra som togs fram för att prova ut viss aerodynamik och hydrodynamik för en jätteflygbåt man avsåg att bygga.

En Kranich gör en linstart och har just släppt stället. Man kan inte släppa för tidigt, för då var det en risk det kunde studs upp och skada planet.

En gummirepsstartad Minimoa på väg.

Samling vid pumpen. Eller i alla fall samling på Wasserkuppe.

mats

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.