Kategorier
Termikflyg

EN FÖRSIKTIG PREMIÄR FÖR EN AV MINA AVOR…

 

 

 

…blev det i fredags.

 

 

 

 

 

 

 

_DSC2743

 

 

 

Fredagen bröt in med fint väder,  så när som på det dis som rådde.
Men det är ett naturligt resultat, när relativt sett varma och kalla
luftmassor möts.

Så jag åkte ut en snabb sväng  till hamnen på förmiddagen och såg
då en pilgrimsfalk, 
som satt i ett av de mindre träden längs vägen
ut till Oceeanhamnen.

Naturligtvis saktade jag in i god tid, tog fram min kamera och ställde in
den på  1/4000-dels sekund slutartid.

Sen rullade jag sakta fram, för jag har  inte  just nu, ett zoom-objektiv.
Väntar på ett nytt. Så jag var tvungen att använda normalobjektivet.

Pilgrimsfalken satt kvar och jag siktade genom dörrens nedvevade ruta
för att få en bild,  då den satt och då den troligtvis skulle flyga upp,
när jag rullade fram.

Allt såg bra ut, men avståndsmätaren förmådde inte, tack vare det breda
motivet
låsa på fågeln. Det blev ingen bild.

Emellertid såg jag den flög ca 200 m till ett annat träd, varför jag körde dit
och försökte förgäves igen. Fågeln lättade och försvann söderut längs
stranden av
Laholmsbukten med sina energiska vingslag. Men nästa gång….

Eftersom vädret stabiliserades med blå himmel och därmed mycket instrålning,
borde detta kunna betyda bra betingelser för termikflyg.

Tanken slog mig, att kanske man skulle åka ut med en Ava och testa ?

Jag menar,  en Blue Phoenix är ju vad det är, men en Ava presterar mera.
Min Ava har ju legat på hyllan sen slutet av oktober och var ivrig att komma
upp i luften. Allt på modellen genomgått och testat nyligen, så jag visste att
allt
vad som ankom på mig, det var gjort med min trogna Ava.

Kolla Vladimirs elseglare och övriga modeller här.
Han är mycket hjälpsam. Om du skulle behöva en speciell del av din modell
fixar han det för dig utan problem.

Således in med modell och tillbehör i bilen och klockan 1100 startade jag
vid ett av mina termikflygställen.
En HyperAva är otroligt enkel att förbereda för flygning. 2 plastskruvar
till vingfastsättningen. Jag använder aldrig metallskruv till vingfastsättingar !
Bättre att skruvarna knäcks än vingfastsättningen, som ofta är svårreparerad.
En servosladd för de aerodynamiska bromsarna, anslut LiPo och på med
huven. Klart !

Kommen upp på 50 m höjd började variometern pipa med hög frekvens
och jag
stängde motorn. Japp, jag hade hamnat i en blåsa, förresten
tillsammans
med en tornfalk. Min första tanke var, tur jag flög termik i dag
för det verkar
ju vara mycket bra förhållande. Men den uppfattningen
skulle jag revidera !

Avan hängde med upp till 400 m (icke kontrollerat luftrum, som info till HöPo,
HöjdPoliserna), där jag avbröt. Jag kunde flugit högre, men sikten var dålig på
grund av konvektionsdimma.

Denna blåsa var den enda riktiga blåsan jag fick under min flygning
mellan 1100-1500.
All övrig termik var aldrig så utbredd,  så jag hade stig
under hela varvet. Visst jag kunde
gneta och hålla mig uppe, men inte var
det optimala förhållanden.

Men så är det för en aktiv modellflygare, man har att göra det bästa av det,
vilket
om man flyger  en vältrimmad Ava, inte är svårt eller oinspirerande.

Om du är i närheten av en flygande Ava och för långt bort, lyssna på det
laminära bruset,
som uppstår då luften passerar vingen. Det är en ren klar
och hög ton, som hörs långt. Lite som en timid
kyrkorgel i skyn. Kan man
inte kalla det en sorts Eolsharpa ? Förklaring nedan från Wikipedia.

Eolsharpa, även kallad vindharpa, är ett stränginstrument
där vinden sätter strängarna i rörelse. Eol är äldre svensk namnform
för vindguden Aiolos.

Eolsharpan består av en rektangulär resonanslåda av trä över
vilken vanligen 16 likstämda strängar av olika tjocklek är spända.
När instrumentet ställs i ett öppet fönster låter strängarna genom
vindens inverkan höra både sin grundton och sina alikvoter i
brutna ackord av en ofta förtrollande klang.

Dimman gjorde,  att jag upplevde vädret som kyligt och strax före 1500 landade jag.

Då hade jag flugit upp 2380 mA ur acken, vilket var vad jag fick i,  då jag laddade
efter hemkomsten.
Som sagt första flygningen med Avan är en liten milstolpe i termikflygandet

varje vår.

Förresten lärkorna spelade intensivt och jag såg också två glador flyga runt den
dungen i närheten,  där jag vet, de regelmässsigt häckar. Dock såg jag  eller
hörde inga tranor.

I morgon lördag är det utsikt för nordlig svag vind, vilket kan innebära en tripp
till Hovs Hallar för lite avslappnat hangflyg.

Lite allmänna bilder av min fredag kommer här.

_DSC2765-001

Foto från en modell eller från en kulle ?

_DSC2760

Min Ava inför premiärstarten 2016.

DCIM208GOPRO

Snart så…

DCIM206GOPRO

                                                                                                                                                        …då dra vi på försiktigt

DCIM210GOPRO

…och iväg !

_DSC2713

Det Avan gör bäst…flyger.

_DSC2754

Varje sekund med en vältrimmad Ava i luften är en njutning !

_DSC2785-001

Som ni ser blommade Cumulusmolnen vid 12-tiden…

DCIM206GOPRO

Piloten hade glömt sin stol, så han satt i bilen mellan varven och flög.
Radion funkade ua,  trots jag satt i en Faradays Bur…
_DSC2755-001

Undra hur många timmar min gamla Ava ska logga 2016 ?

DCIM209GOPRO

Jag fick syn på en bock och tre getter av rådjur framför
mig nedanför kullen,  där jag har min pilotplats..

DCIM209GOPRO

Två getter och en bock på jordbrukarens privata mark.
Skuggorna blir långa redan kl 1400.

DCIM209GOPRO

Djuren har koll på modellen…i sin vinterpäls

_DSC2778-001

Min HyperAva efter 3 timmar i luften 11. Mars 2016

 

Kategorier
Segelflyg

TERMIKFLYGNING…

 

 

 

…med min Ava, bara en liten rapport.

 

 

 

 

DCIM132GOPRO

 

 

I dag söndag skedde för mig två saker jag kommer att minnas.

För det första var jag ute och flög i termiken 2.5 timmar med Avan.

Som vanligt fungerade den utomordentligt och jag njöt varje minut
där jag satt i min stol och hade Avan i en termikblåsa.

Det var utomordentligt fina förhållanden för termik idag.
Lagom temperatur, cumulus i skyn och drag i blåsorna.

Jag fordrar inte mer  av livet !

Den andra saken var,  att jag sammanträffade med en person,
som hade dels mycket fina bilder från 1940-1950 vilka beskrev
en viktig del av flyg i Sverige vid denna tid,  dels hade han
knivskarpa hågkomster om händelser och personer.

Det var en skattkammare jag fick del av. Bilderna ligger i två
album hos mig nu i väntan på avfotografering och redigering.

Jag kommer att publicera 4 poster med många bilder så småningom.

Ni får ge er till tåls, men alla vilka är genuint  intresserade av flygkultur
har något att
se fram emot !

Jag lovar !

 

 

 

DCIM132GOPRO

Kan detta vara landningsplatser för utomjordingars  farkoster ….månntro…?

DCIM137GOPRO

3 ridhästar var mina trogna åskådare. Men de  var inte speciellt pratsamma i dag…

 

DCIM137GOPRO

Min pilotplats…där jag trivs bäst.

Modellflyga.

Livskvalitet.

DCIM137GOPROMin Hyperava just innan touchdown.

För er  som kollar eventuella flygbilder för att se om de
förenliga med lagstiftningen gör jag er besvikna,  då

dessa bilder är tagna på privat mark, dit allmänheten
inte har tillträde

Kategorier
Segelflyg

STRÖVTÅG I LUFTEN OCH PÅ MARKEN

 

…ger mig möten med situationer,

natur och upplevelser.

 

Min,  nu till perfektion  trimmade Hyperava,
är den ultimativa flygupplevelsen för mig.

Efter lite motorstrul och servobyten är den nu så bra,
den kan bli i stort sett.

Jag ställer inte några  högre,  vidare krav på min modell,
för den är i alla avseenden mycket  flygbar.

Det betyder,  den flyger,  som jag förväntar mig,
den är agil
och producerar rätt output, då jag ger ett kommando
via mina roder.

En vältrimmad modell är en förutsättning, för att jag ska kunna
njuta
av flygningen. 

Om  den är  i bra flygtrim, då kan jag utnyttja modellens inneboende
potential fullt ut.

En Hyperava är normalt sett mycket lätt.

Om jag är tvungen att lägga i 100 gram bly i nosen för att få CG,
där jag vill ha den,
tvekar jag inte i valet, utan gör det.

En modell som är alldeles för baktung, kommer du aldrig att bli nöjd med,
då du inte kan få  fram och utnyttja de fina egenskaperna,
som ger din Ava sin  unika  flygkaraktär.

Jag var tvungen att lägga bly i nosen,  på grund av att jag bytt mina
servo i fenan.

De gamla servona vägde 8 gram styck, de nya väger 22.5 gram styck.
Det är ytterligare 29 gram,  jag måste kompensera för genom mer
tyngd i nosen.

Kroppen är ju en tvåarmad hävstång och att väga upp 29 gram i fenan
kostar på i nosen av lättförståeliga skäl.

Vad jag kan göra ytterligare,  är till exempel att pröva   med olika trimning
på höjdrodret i olika hastigheter för att kunna observera
hur planet reagerar i olika avseenden.

En Ava ska inte flygas för sakta, då flyger den inte effektivt,
eftersom dess fina profil
inte kan utnyttjas fullt ut.

Avan kan flyga sakta,  men den har en hastighetspolar,
som är mycket gynnsam, om du flyger med högre hastighet.

Alltså om du ökar hastigheten behöver du inte betala det med
en
kraftig höjdförlust.
Således flyger vingen effektivt även i högre
hastighet tack vare en utmärkt profil.

Nåväl,  i fredags var det utomordentligt goda betingelser för att flyga termik.
Lagom temperatur, solsken  och så gott som ingen vind var förutsättningarna.

Start klockan 0955 och sedan termikflyg,  tills jag utförde sista
landningen 1405.

Det blev minst 3 timmar i termiken sittande i min goa Biltemastol.

För dig som söker en bekväm stol, om du har något fysiskt handikapp,
som gör det svårt
för dig att stå och flyga, rekommenderar jag den varmt.

biltemastol

                                                                                                                                                                      Fakta stol

Under min flygning kunde jag njuta av kontinuerliga cu-nybildningar,
som gav mig en rask skjuts uppåt.

När vädret är med segelflygaren,  blir det en storartad flygupplevelse.

Inga problem att hålla sig uppe och med hjälp av de aerodynamiska
bromsarna
kunde jag reducera höjd,  då jag så önskade.

När jag flyger under en längre stund, är det en nästan en meditativ situation
jag
upplever.
Flygandet av min modell blir mitt mantra.

Tiden går för mig  mycket fort, då  begreppet tid  mister sin vikt och
jag går helt upp i
flygandet av mitt plan.

Härligt !

Efter en flygning upplever jag,  att jag är uppladdad på nytt med
psykisk energi,
som möjliggör och initierar andra aktiviteter
genom att verka som en katalysator.

Bättre att lyckligt få flyga en timma, än gå omkring  förgrämd  och
bitter tänkande om jag hade…

I de korta pauserna mellan flygpassen flanerade jag omkring
med min allestädes närvarande 
kamera.
Det kan ju dyka upp något…fast gör det inte det,  kan jag ju försöka
ta några naturbilder.
Det blev några hastiga snapshots.

Kallas det impressionism, om jag och min kamera  tecknar
en känslomässig bild av min verklighet ?

Min flygning i  fredags och naturupplevelser, det gjorde mig
glad och på
gott humör !

SONY DSC

Nybildningar som hela tiden poppade upp vid mitt flygställe.

SONY DSC

Platsen där jag landar. Vaktad av vältor och en trädridå…

…att landa i sidvind kräver planering och vaksamhet.

SONY DSC

Min trogna…i väntan på start.

SONY DSC

 

SONY DSC

  SONY DSC

Jag tycker hägern är en ful fågel !

SONY DSC

Lite blomsterbilder illustrerande begreppet… överflöd .

SONY DSC

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

  SONY DSC

SONY DSC

 

SONY DSC

The evil eye… på Tjärbyhanget

SONY DSC

“Jag vann”, sa han som svettig kom i mål och sträckte upp armarna…

SONY DSC

  SONY DSC

Se på frönas aerodynamiska bihangs utformning,  så de ska spridas för vinden…genialiskt !

Kallas evolution.

SONY DSC

 

SONY DSC

Detta var en dag i mitt modellflygliv.

För mig innebär begreppet “Modellflygare” just vad det säger.

Att jag flyger mina modeller !

Fast jag ser med förväntan fram emot SM i OT-friflyg nästa vecka.

En friflygande modell som kurvar upp sig till ett par hundra meters höjd utan radio…det är imponerande !