Kategorier
Hangflyg modell

EN SÅ HÄRLIG FLYGDAG…

 

 

 

…jag fick uppleva på Hovs Hallar !

 

 

 

 

 

 

 

 

De sista dagarna har en högtrycksrygg växt in över
Skandinavien, vilket har stabiliserat vädret.

Vad vi hangflygare kan hoppas på,  är nordvästlig
vind eller sjöbris vid kusthangen.

Tisdagen öppnade med solsken, 15-20 grader varmt
och i Halmstad i stort vindstilla.

Min planering  var  att åka till Hovs Hallar med hoppet,
att sjöbrisen skulle dra igång vid 11-12-tiden.

Vindmätaren på HH visade 0 m/sek…

Nåväl, jag packade in min “Introduction”, vilket är en
tjeckisk modell med 305 i spv.

Vikt strax över 900 gram inklusive allt och synnerligen
välflygande.

Nedkommen till det nu försommarvackra Hovs Hallar
möttes jag av västnordvästlig vind. Styrka ca 1 m/sek.

Min erfarenhet av Hovs Hallar, 50 års flygande, sa mig,
att en lätt modell kommer att kunna flyta.

Upp till pilotplatsen och iväg. Trodde jag…modellen dök
rakt ner nästan genast efter utkastet.

Som tur var inga skador, men varför dök den ? Jo naturligtvis
gick höjdrodret på fel håll !!!

Jag hade programmerat om min klaff och under detta troligtvis
kommit åt funktionen,  som ändrade riktning på höjdrodret.

Alltså mitt fel.

Efter korrektionen av mitt höjdroder blev det nytt startförsök.

Det blåste mellan 0.5 och 1 m/sek, så jag var aningen tveksam.

Men hanget bar. Inget våldsamt lyft, men tillräckligt för min
modell. Är det dåligt lyft, då får man flyga noga. Inget onödigt
vevande
med spakarna, det skapar motstånd och ligg i bästa lyftet.

Att gneta på i marginellt lyft, det kan vara en utmaning och
det är spännande.

Vinden ökade något efter hand till ca 1.5 m/sek, vilket gjorde
stor skillnad på hangets förmåga att lyfta högre.

Jag satt på bänken och njöt varje sekund av min modellflyg
tillvaro och tänkte, att bättre än så här kan det inte bli !

Min start var klockan 1015 och jag landade slutligen 1450.

Om jag var nöjd…det vore ett understatement.

Således fick jag njuta av min flygning och uppleva naturen,
samt inte minst träffade jag vetgiriga och trevliga människor
som passerade.

Att få göra propaganda för modellflyg är mycket roligt,
enligt mitt sätt att se det. Speciellt då man får tala
med intressanta människor.

Intressanta människor… det träffade jag i tisdags.

Det hade jag aldrig gjort i dvalan framför en tv.

Här är lite bilder och en videosnutt.

Häng med en sväng…

 

 

Det som gör modellflyg möjligt…

Viktigt för mig…fri horisont.

Här sitter en modellflygare och njuter tillvaron !

Allt är grönt…utom skyn…

Iväg !

Ser bra ut…i 2 sekunder…

…för sedan…

…bär det mot jordens medelpunkt…

Men sen gick det fint.

Jag och min modell vid Segeltorp

Förstår du varför jag är en hängiven modellflygare ?

Sedan landning

 

Landning just där…

Efter avslutade flygningar.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

EN INKLÄMD DAG MED NORDLIG VIND

 

 

 

Vädret har sista tiden inte bjudit på …

 

DCIM182GOPRO

…nordliga vindar, så det varit flygbart på Hovs Hallar för hangflygare av
vilken sort det än må vara..fast i dag söndag var det utlovat nordlig vind.

Jag åkte ner dit i uppehållsväder och växlande molnighet från Halmstad.
Bara för att  efter mödan  att ha släpat mig och mina grejor upp på platån,
monterat och gjort
klart,  mötas av först regn och sen en hagelskur.
Skuren drev förbi på 15 minuter, men både jag och min modell blev sura.
Dock icke mitt humör, då jag såg, det klarnade upp över Kattegatt.

Så det blev att vänta, torka av min Gillette från FVK, som var den modell, jag hade
med.

Till slut kom solen och vinden drog sakta igång från nord.
Men den var svag. Den låg på 2-3 m/sek,  vilket är ett gränsfall för att
kunna ta sig upp
i lyftet med en modell som Gillette.

Till slut beslöt jag mig för ett försök. Eftersom jag var på platåns topp,
finns det en
plats,  där det är bäst att kasta ut,  där det normalt inte
finns någon topprotor. 
Det är omedelbart till höger om den lilla
sänkan på toppen,  där vinden brukar vara  laminär.

Uppe på toppen där jag startade anloppet för utkastet,  märkte jag,
det fanns en topprotor ,
för det blåste i nacken…men jag visste,
att vinden längre fram mot kanten borde med viss säkerhet vara laminär.

Så jag satsade för allt jag var värd och fick iväg min Gillette bra.
Den gick rakt och jag förväntade mig lyft,  då jag gick ut över kanten.
Men det blev inget lyft…

Jag såg min höjd jag fått vid utkastet snabbt rinna bort, då jag gick
igenom kantrotorn och förstod omedelbart,  att risken är att modellen,
ve och fasa, riskerade att
försvinna ner under kanten och då skulle det
innebära morsning och goodbye till min modell.

Jag gjorde en snabb rush fram till kanten, det var ca 30 m och samtidigt försökte
jag
kontrollera min modell, som flög farligt nära stallgränsen. Inte enkelt !
Nåväl, framkommen till kanten, visste jag sen tidigare, att jag hade en
plan yta på hanget ca 30 meter
under den ordinarie hangkanten och
beslöt mig för att försöka sätta modellen
där.

Men först gällde det att komma dit. Det är svårt att kontrollera en modell,
om man
befinner sig över den. Dessutom i kraftig turbulens.  Jag fick i alla
fall Gilletten stabiliserad något sånär och styrde in den mot den plana
avsatsen.
Avsatsen består av  buskar och mindre stenar.
Inte speciellt modellplansvänligt, men det var mitt  enda alternativ !

Det finns en option till och det är att gå ut mot havet, accelerera och företa
en landning på stranden.
Jag vet ingen som lyckats, under de 43 år jag flugit
här med denna utmaning !

Min plan var att landa i buskarna,  för att minimera skadorna och rädda modellen.
Att landa modellen in i branten är nästan detsamma som att säga adjö till den.
Jag har en gång klättrat upp för den 60 m höga branten. Det gör jag aldrig om.
Jag kom in mot buskarna
lite vinglande, jag flög på stallgränsen igen och
då jag bedömde modellen var vid buskarna,
vilka var enebuskar, tryckte
jag ner den bestämt.

Modellen tog i buskarnas topp i normalt flygläge,  bromsades upp och modellen
gled sedan av grönskan och fortsatte
ner i stenpartiet, med låg hastighet..
Att trycka ner modellen är ett måste, för att få den dit man vill.
Det kan verka brutalt,  men hellre en landning med säker hastighet än en
vinglande färd i överstegrat läge,  som man inte vet hur det slutar med risk
för snaproll eller så dålig kontroll,  att man kan hamna i stort var som helst.

Det hade gått,  såvitt  jag kunde se,  så bra man kunde önska. Så det blev att
klättra ner för den synnerligen hala stigen
och hämta modellen. Alltid
spännande att inspektera en modell, som man trott var förlorad,
men
som genom tur och lite skicklighet blev räddad.

Jag kunde inte se några omedelbara skador på min Gillette och jag äntrade
kanten med lätt hjärta
och klättrade  tillbaka upp till min depå.

Gick igenom modellen en gång till och hittade en liten  skada i nosen,
som uppstod vid kontakten med stenarna.

Det fixade jag med Plastic Paddingspackel, våtslippapper och sprayburken
med vit färg, då jag kommit hem.

Nu undrade jag ju,  varför det blev så här, för det borde gått att flyga…

Svaret fick jag, när två skärmflygkompisar kom med sina grejor och
skulle flyga.
Det var Anna Hadders och Lars Agnas,  som spetsat på en
fin flygdag på HH.

Men de såg,  att det uppe på platån var dålig vind. Man balanserade lite för att få tiden
att gå i väntan på vind.
Vinden ökade, men där vi stod,  kändes inget.

Jag berättade,  att detta är ingen ovanlig situation. Vi kunde se det
blåste på havet och jag påstod
frankt,  att det finns lyft,  bara man
kommer utanför kanten och upp några meter.

Det blåste i björkarna vid hangkanten, men tyvärr hade jag missat att
ta med min vindindikator för kanten, vilket är ett 6 m långt metspö från
BilTema med en 4 m lång videobandsstreamer. Detta är det bästa verktyget,
om vi vill veta lyftet vid kanten. Genom att använda ett lätt videoband,
kan man se om vinden är turbulent eller laminär, vilket kan bestämma
om förutsättningar för en start eller ej föreligger.

Där vi stod på toppen, var det nästan inget tryck i vinden.
Allt berodde på kantrotorn och topprotorn, som muntra snurrade glatt på,
så vi
hade vind i nacken, då vi stod i riktning mot havet.
Det kan var frustrerande eftersom havet
indikerade 5 m/sekund nord…
Om vinden är 5 m/sek eller mer,  kan man lätt se,  genom att vågorna vid
denna vindhastighet börjar bryta. Det gjorde de nu.

Vi var överens,  att det finns lyft, det gäller att komma ut från hangkanten
och träffa på den laminära vinden. Ett klassiskt hangproblem, som jag
upplevt många
gånger här. Kommer man bara ut, så lyfter det.

Lars kunde slutligen inte hålla sig längre utan drog upp skärmen,   då rotorn tog
en paus eller flyttade sig och kände, det drog ok i linorna vilket indikerade att
startmöjlighet förelåg och Lars startade ut.
Lyftet var naturligtvis… mycket bra och strax efter startade Anna och
brast under flygglädjen ut i sång genom att solosjunga Sankta Lucia…
Det var  troligtvis första gången i historien, som det sjöngs Sankta Lucia
från selen till en paraglider på Hovs Hallar.

Roligt de fick flyga efter all deras möda och väntan.

Jag fick åka hem,  i alla fall rikare på erfarenhet och med föresatsen att
fästa antihalktejp
på kroppen på min Gillette,  så jag får ett rejält tag
med fingrarna utan att glida, då jag ska kasta iväg
min modell.

Jag var nöjd med dagen och i synnerhet,  att jag kunnat rädda min
modell ur ett omedelbart
hopplöst läge.

Ett mail från Lars talade om, att de som flög skärm hade fått ett fint luciaflyg !

Här kommer lite bilder och alla är tagna med min  GoProkamera,
som jag höll i handen.
Vidvinkellins, lite dåligt ljus och då blir det,
som det är.

En del bilder är klippta från en video.

 

 

 

DCIM182GOPRO

Platån 13. December kl 1000

DCIM182GOPRO

En del av sysselsättningen på ett hang för en skärmflygare…

DCIM182GOPRO

...parawaiting

DCIM182GOPRO

Eller gör man som Anna…balanserar…

DCIM182GOPRO

…och hoppas vinden ska ta sig.

DCIM182GOPRO

Lars är sugen…

DCIM182GOPRO

…och vi kunde se att vågorna började bryta , vilket betyder ca 5 m/sek i vind.

DCIM183GOPRO

Lars ringer till väderstationen och kollar vinden.
Framtill sitter hans vario/gps och höjdmätare.

DCIM183GOPRO

Anna Hadders, en frisk fläkt i skärmflygarskrået med mycket energi och flyglust !

DCIM183GOPRO

Lars kan inte bärga sig längre utan…

DCIM183GOPRO

…drar upp för att starta.

HH Lucia del 2.-004

När Anna såg att det bar ok, var hon inte sen att ta efter…

 

HH Lucia del 2.-006

…så hon tipptåade sig framåt tills det lyfte henne…

HH Lucia del 2.-007

…över björkarna och ut…

HH Lucia del 2.-009

…i fri luft.

DSC05627

Sen var det bara att njuta på !

DSC05631

 

DSC05638

 

DCIM182GOPRO

…medan en  frustrerad  modellflygare  vankade runt i väntan på vind…tur han
hade med sin skärmflygoverall,
som är ett utomordentligt plagg.

.

Kategorier
Hangflyg modell

GÅR DET SÅ GÅR DET…

 

 

 

…hade  varit en lämplig rubrik på dagens flygningar.

 

 

IMAG0272

Pär och jag hade bestämt oss för, att idag lördag måste det bli fin vind på Hovs Hallar.

Då fick det ju bli det oavsett eller…Vindmätaren på HH sa 2-4 m/sek nordnordväst.
Vi drog slutsatsen, att då är det flygbart antingen på Segeltorp eller uppe på platån.

Vindindikationerna på vägen till HH var inte positiva. Flagorna hängde slaka och
det det tycktes inte gå våra vägar  idag.

Men vid campingen vid Kattvik såg jag flaggorna viftade och hoppet steg.
Framme vid parkeringen visade flaggan på nord, varför vi tog vårt pick och pack
och knatade upp.

Det var nästan ingen vind, men  vad det var gott om, var värme!

Vi monterade modellerna, det vill säga jag monterade, min för Pär hade satt
ihop sin på parkeringen.

Jag gick som en äggasjuk höna och till slut kunde jag inte bärga mig,  utan jag
startade
ut över kanten, som då tycktes  som ett Damoklessvärd.

Det gick vingligt till en början, men så fort jag kommit upp några meter,
stabiliserade sig planet och fick lite fart.

Jag lovar, att vinden var inte över 1.5 m/sek !

Men trots den svaga vinden, trots att det var termiskt, kunde jag klättra, så jag fick
100 m över kanten eller ca 200 m över havets nivå.

Väl på höjd var det en baggis att flyga.

Jag landade efter en kort stund för att montera min kamera på modellen
och för att kunna få med Pärs första start med sin Lunak på det höga.

Pär drog på starten,  för han ville ha en stadig vind, innan han startade, vilket jag kan förstå,
med tanke på allt jobb han lagt ner på sin scratchbyggda modell.

Han försökte skjuta med gummirep, men det fungerade inte, då gummirepet fick
för mycket friktion mot marken och orkade således inte dra upp modellen ordentligt.

När Pär tyckte vinden var ok, startade han och det var problemlöst. Lunaken flög
utan problem och han var snabbt uppe på säker höjd.

Under flygningen försökte jag än en gång fotografera Pärs plan med kameran i
nosen på min Spirit, bara för att än en gång när jag kom hem och kollade bilderna
bli besviken. Det är mycket svårt att plåta så. Några bilder blev det i alla fall.

Det kom ju en ständig ström av människor förbi oss och nästan alla stannade
och pratade och ville veta “Hur fungerar det “?

En person, Mark från Malmö kom på cykel….och var genuint intresserad
av modellflyg och vi förklarade lite, hur det hängde ihop.

Hoppas han fick så mycket inspiration, så han tar upp hobbyn !

Min modell funkade fint, men min ena klaff hade lagt av.
Det är inget livsavgörande, för jag kan flyga och landa utan klaff.
Felet visade sig vara, att i vingen har jag en skarv med hane/hona och
den skarven hade lossnat, när jag utförde en mindre reparation på
vingen i går.

Efter ett par timmar dog lyftet rent av. Pär lyckades, jag trodde inte han skulle
klara det, hanka sig in över kanten och landa på framkanten utan skador.

Jag fortsatte att flyga en stund till, men även jag gav mig, medan jag
fortfarande hade betryggande höjd, så jag kunde göra en riktig
bedömningslandning med full kontroll.

Sedan inpackning i bilen och hemåt och vi var ganska så slaka både
jag och Pär efter timmarna i värmen.

Men våra unga sinnen  var revitaliserade av upplevelsen !

Å nu blir det bilder…

Vi fick en fin flyguppvisning av en J35F som uppträdde vid Hamnfesten i Torekov.

Ett imponerande flygplan som flög för ca 50 år sedan första gången.

Dånet då det flyger med full EBK på låg höjd borde skrämma den hårdaste fiende…

SONY DSC

Vår vanliga depåplats på HH, vilken har den vackraste utsikten bland flygställen.

IMAG0029

En bild min kamera på min Spirit tog då modellen låg i gräset i väntan på start.

SONY DSC

Pär har spänt sitt gummirep för att kunna skjuta sin Lunak i den svaga vinden.

  SONY DSC

Då kör vi, säger Pär och släpper Lunaken.

 

SONY DSC

Kom ihåg att det var cirka 1 m/sek i vind bara…

 

SONY DSC

…därför kan det var problem att få upp modellen…

 

 

SONY DSC

…så Pär kämpar med det vilket…

 

SONY DSC

…innebär en smal balansgång mellan förhållandet hastighet och anfallsvinkel…

 

SONY DSC

…men piloten får ge sig därför gummirepet fastnade i marken så det…

 

SONY DSC

…drog inte som det skulle, vilket innebar att…

 

SONY DSC

…att modellen kopplade ur och…

 

SONY DSC

…piloten för att rädda situationen var tvungen att trycka för att få flygfart så att…

 

SONY DSC

…han kunde landa säkert.

 

 

SONY DSC

Lunak

 

SONY DSC

Det var riktigt varmt !

  IMAG0073

Kattegatt,  en obruten horisont, därför kan inte jag tänka mig att bo i skogsbygd !

 

IMAG0093

Mark, en besökare som kom cyklande uppe på HH

…från Malmö och som var intresserad av modellflygning.

 

IMAG0273

Efter en kort stund kom vinden och Pär startade
sin Lunak på vanligt sätt genom att kasta ut över kanten.

 

IMAG0298

Mark vinkar åt fotografen…

 

 

 

IMAG3464

Den gamble ska landa sin Spirit.

 

IMAG3472

…och här ligger hon i högsommargrönskan bland blommor och blad.

 

 

IMAG3517
En hangflygare plockar ihop grejorna för hemfärden efter en fin dags hangflygande.

Kategorier
Hangflyg modell

VADÅ FLYGA…….DET ÄR KLART MAN MÅSTE UT….

 

 

 

 

 

 

…när vädret är så bra som i dag söndag.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Så vi åkte till ett minst sagt känt ställe och det är Segeltorp,
beläget just söder om Hovs Hallar.

Jag hoppas ni inte tröttnar, men man har ju inte en uppsjö
av flygställen inom rimligt avstånd att åka till, då det gäller
hangflyg.

Var och vad flög du själv med i söndags…?

Hovs Hallar med sitt låga hang Segeltorp har så mycket positiva
egenskaper man tar del av, så det är alltid värt en resa att
komma dit.

I söndags drog vi dit och anlände vid 1430-tiden, då den värsta
turistrusningen avtagit.

Efter diskussion på parkeringen om vi skulle gå upp på det höga
hanget eller ner till Segeltorp beroende på vindriktningen, beslöt
vi gå ner till Segeltorp, vilket visade sig vara ett riktigt val.

Där nere låg vinden rakt på med ca 3-5 m/sek.

Det var perfekta förutsättningar. Det visade sig att lyftet var mycket
bra och jämnt. Det var inte termiskt, vilket gjorde att den laminära
vinden från havet utan störning träffade hanget och skapade lyft.

Pär flög sin numera influgna Lunak och jag  kanade runt med min
Spirit.

Båda modellerna flög fint och det var en fröjd att hålla på.

 

Nöjda och belåtna med flygdagen landade vi hemma hos Pär
klockan 1815.

Ännu en upplevelserik söndag !

Ja, nu blir det bilder……

 

SONY DSC

Pär har gjutit en ansats i plast och mikroballonger på sin modell,

så han får grepp vid utkastet. En typisk problemlösning av Pär.

  SONY DSC

Ja, då är det dags…

SONY DSC

The point of no return….

SONY DSC

Lunak

SONY DSC

Just hämtat efter landningen på gräsytan bortom.

SONY DSC

start nummer två.

SONY DSC

…ett djupt andetag och sen…AVANTI !

SONY DSC

Pär pekar med högerhanden att dit ska du flyga eller…

SONY DSC

En god representant av 50-talets teknologi och kunskap.

SONY DSC

Jag tog med denna bilden, inte för att visa en mogen man,
utan för att visa att det finns fortfarande modellflygare
,
som använder 35 mHz.

Vilket vågutbredningsmässigt är
mycket mer fördelaktigt än 2.4 gHz.

SONY DSC

Jag sa till Pär, att Lunaken har stora likheter med en Salto.
Om Lunak hade haft V-stabbe, hade de varit nästan identiska.

SONY DSC

Den gula Lunaken gör sig bäst mot den blånande ocean….

SONY DSC

…eller ?

SONY DSC

Solen började stå lågt vilket syns på bilderna.

SONY DSC

Jag har uttryckt det många gånger, men modellflyg är vackert !

IMAG2186

Där satt den !