Kategorier
Naturbilder

IBLAND KÄNNER JAG MIG SOM AHASVERUS…

 

 

 

…den evigt vandrande skomakaren
från Jerusalem…

 

 

 

…som aldrig stannar upp eller kommer fram till målet, då jag företar mig mina regelmässiga strövtåg nere vid stranden i Tönnersa.

Jag tröttnar i och för sig aldrig på att vistas,  där med eller utan kamera, då det i regel sker något oväntat. Varje promenad skapar lite dramatik på något sätt.

Det är nog därför,  jag gärna går här…lite irrande och utan planering.

Har jag förmånen att bo vid havet,  är jag förunnad med möjligheter till mycket händelser. Hav, vind och strand skapar förutsättningar för det oväntade.

Det är därför, jag finner det så givande att promenera där.

Området är för boende i Halmstad ganska okänt. Visste fler om platsen,  är jag övertygad om,  att fler skulle komma för att få uppleva.

Jag tröttnar aldrig på att vistas där. Därför varje promenad är olik den föregående.

Kanske mina eventuella besökare på min anspråkslösa blogg tycker det är tröttande med min irrfärder där, men så är det,  jag upplever mina stunder där.

Jag var där i lördags och hade bara med min telefon att fotografera med. Så bilderna blev som de blev.

Jag vill mina bilder ska förmedla en känsla,  för vad minna sinnen upplevde. Jag hoppas också,  att de kan stimulera din fantasi. Det jag finner på stranden, kan hos min fantasi skapa de mest konstiga varelser !

Har du lust, så fortsätt kolla mina bilder.

 

När jag ser detta trädet, kopplar jag det till fontänen på Stora Torg i Halmstad. Fontänen skapades av den svenska konstnären Karl Milles och heter, som alla vet,  ” Europa och tjuren”.

I hans bronsgrupp finns i varje hörn av fontänen  “Tritoner” . Tritonerna kommer från den grekiska gudasagan och är hälften människa och hälften fisk.

Låter min koppling märklig och långsökt ?

Kanske. Frågan är vad han gör på min bild ?

Fantasin får jobba.

                Triton

Den lilla bäcken, just vid gränsen strandskog-dyner, är nu som en å på grund av riklig nederbörd. Bäcken är en viktig del av reproduktionen av havsöring,  som vandrar upp och leker där.

Orsak och verkan…vad jag menar ? Tänk efter.

Tönnersastrandens giftigaste orm. Alltid på hugget…

En av Laholmsbuktens krokodiler tappade huvudet,  då jag kom instövlande i hans revir…

Välkommen till en strand, där du ser en obruten horisont.

En av de sällsynta krokodilerna i Tönnersa kliar nacken lite lustfyllt mot en tall.

Denna kända fågel gjorde mig sällskap, flygande från träd till träd,  under del av min promenad.

Naturen är obändig. Rhododendron ligger redan i startgroparna.

Alla strävar vi uppåt…

Konsten att slå knut på sig själv.

Ett offer för kanske fågelinfluensan…

Denna al har inverterat sinne för gravitationen.

En storskarv eller som jag hellre säger, en Kormoran.

Är det ett hovdjur som glömt del av sitt framben…?

Kategorier
Naturbilder

UT I NATUREN…

 

 

 

…fotburen…

 

 

 

Som vanligt då vädret är gynnsamt, så blev det två promenader vid Lagaoset och Påarps Strand.

Solsken,  vindstilla och  minus 3 grader…kan inte bli bättre.

Jag dokumenterade några av mina ögonblick…

Häng med !

 

Frost i gräset kl 0900

Solen lågt över horisonten. Det går mot mörker.

Glitter i gräset.

Min stig…

 

De tre musketörerna, som gett sig för vinden…

Sagoterräng.

Parkering Lagaoset.

Efter att solen värmt upp.

Laholmsbukten…dramatik i stillhet.

Färdigapterad julgran säljes i gott skick.
Använd endast en säsong.

Stilla Havet…

I fjärran Kullaberg 50 km bort.

En skrattmås i vinterdräkt. (Den röda näbben).

Fem knubbsälar på revet utanför Påarp.

Isläggning

Inlandsisen har lämnat sina spår.

Lågvatten i Kattegatt beroende på en högtrycksrygg, som pressar vattnet ut i Nordsjön och upp i Östersjön.

De sista hallonbladen…

Kategorier
Naturbilder

ORKAR DU MED EN STRANDPROMENAD IGEN ?

 

 

 

 

 

 

Att gå längs stranden har blivit en daglig rutin för mig.

 

 

 

 

 

 

 

Därför,  då jag gjort det,  är jag,  som det står i böckerna vederkvickt.

Jag vill översätta ordet “Vederkvickt” med “Återlivad” eller något ditåt.
“Veder” kan  härledas till det germanska “Wieder” som betyder “Åter”.

Mitt  liv består till stor del av naturupplevelser, vilka jag får,  då jag
flyger med mina segelmodeller,  eller då jag strövar omkring.

Det är för mig en omöjlighet, med tanke på livets förgänglighet,
att  sitta i dvala framför en tv eller bara vara fullständigt inaktiv.

Jag har bara  ett liv och det vill jag fylla med så mycket upplevelser
som möjligt. För annars…

Jag tänker på Monty Pythons film “Life of Brian”, där man
sjöng sången: Always look on the bright side of life !

En bra devis.

I torsdags förmiddag begick jag min promenad, 8 km, som
vanligt från Lagaoset – Genevadsån – Lagaoset.

Stranden fullkomligt folktom då jag  kom dit 0730.

Men alltid då jag går längs strandkanten, dyker det upp något,
som fångar min uppmärksamhet.

Det gäller  bara att vara receptiv för alla sinnesintrycken,
som roterar igång din fantasihårddisk i hjärnan.

Även i dag såg jag lite ovanligheter i det fantastiska vädret.
Det var då på morgonen vindstilla så gott som och solsken.

Det första jag fann,  var en tumlare, som alla vet,  är en liten
tandval,  vilken  är relativt allmänt förekommande i Kattegatt.

Den låg i vattenbrynet, där kråkor och vitfågel fick ett skrovmål
serverat. Vikten uppskattar jag till 30 kg.

Emellertid…enligt lagen om allts djefvlighet så skrev inte min
kamera
till minneskortet just då…
Varför ? Ingen aning.

Jag hade just köpt nya högkvalitativa 128 Gb minneskort till 
alla mina kameror och vid kontroll av minneskortet hemma med
programmet  H2testw, vilket tog 2 timmar, fanns inget fel.

Men,  som det heter, att det inte skriver till kortet,” these things
happen” !

Då  jag är en envis människa,  åkte jag till samma strand
dagen efter för att plåta om.

Då var tumlaren borta !

Det jag kan tänka hade  skett, var att någon sett den
döda tumlaren, ringt Länsstyrelsen i Halland och rapporterat,
varefter dessa hämtat kadavret och skickat det för obduktion
på Naturhistoriska Riksmuseet….

Min strand- och skogspromenad tog 2.5 timma.
Veckan som passerade,  knegade jag glatt 46 km sammanlagt
vid stranden.

På eftermiddagen startade jag min Ava upp i termiken i årets
första riktigt fina termikflyg.

Så jag har fullt upp.

Bilder kommer med mer eller mindre vettiga kommentarer.

Häng på om du orkar.

 

 

 

 

Den fria horisonten…värd oändligt för en vandringsman.
Har du tänkt på hur vass horisontlinjen är vid havet ?

I horisonten kryper Sten-Lines färja till Grenaa fram.
Vid Lagaoset har Lagan skapat ett näs dekorerat av snäckskal.

När klorofyllen försvinner blir grönt blott blått.

“Kom igen…jag är beredd” !

“Love fifteen”

En vakare som transporterat sig med strömmen från Helsingborg till stranden Tönnersa.

Hela familjen ute och promenerar med sitt senaste slanka sladdbarn i kön.

Den mindre Sandcrawlaren övar torrsim…

Jag tycker detta liknar ett bagghuvud ?

Energidryck…dock innehöll det inte så mycket energi,
så konsumenten orkade bära med den tomma burken hem.

Stornästa Strandskrymtaren ser ganska förvånad ut…

En Euro-pall. Endast Gud och skattmasen vet,  hur många sådana jag sålt i mitt arbete.
Då, för 10 år sen,  fick man 40-60 kr för en begagnad Euro-pall. En bonus i arbetet…

Ingen kommentar.

“Jag orkade inte längre” !

Naturvårdsområdet efter restaurering.

Våren laddar…

Tranor spatserade långt bort på en äng med sina röda baskermössor.
Gick värdigt med försiktiga kliv och inspekterade marken.

Storskarv. Rövare av havets djur. Det finns för många nu,
vilket medför,  att de negativt påverkar fiskbestånden lokalt.

Strandpiparen flög nervöst upp och ner i sitt letande efter föda.

Vad detta föreställer ? Ingen aning, men det är mer lättförståeligt
än de fruktansvärda rostiga plåthjärtan,  som Halmstad Kommun
satt upp i stadens rondeller som någon slags trendig dekoration.
Någon tjänsteman i
hierarkin  har
antagligen fått sitt livs idé och
förverkligat den med skattepengar.

Dyndymlaren har just fått korn på ett betesdjur och ser allmänt glad ut…

Hjärnlös. Varför tänker  jag på FHM och Tegnell, när jag ser bilden ?

Kråka vacker ?  Tja allt är berättigat antar jag.

Kategorier
Okategoriserade

MARIS TRANQUILLITATEM…

 

 

 

 

…kunde Laholmsbukten kallas i dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-_dsc8132

 

 

Ofta har jag beskrivit min strövtåg  mellan Lagaoset och
Tönnersa Strand på min blogg.

Det har inte varit så mycket flyg sista tiden, ty årstiden är sparsmakad
med tillfällen,  då man kan modellflyga. Men jag gör mitt bästa!

I dag är vädret vackert och då jag brukat förmiddagen för att promenera,
kommer jag att i eftermiddag, förhoppningsvis om jag hinner,  att ge mig
ut med min “Sparky” för lite
flygning. Det kommer redogörelse och video
på mitt bildkonto, som ni
med behörighet att logga in kan se på.

Det var,  då jag kom till Lagans mynning helt vindstilla och  temperatur
10 grader. Härligt i November med dessa temperaturer.

Min promenad ner till Lagan från parkeringen bjuder på många motiv
och jag fångade några.
Dessutom mötte jag en av de trägna fiskarna på väg
hem efter ännu en dag
med fiske utan ett enda napp. Men han sa,  att
det är inte fångsten som är
viktig, det är att man har möjlighet att
komma ut och uppleva naturen
och bara märka känslan: 

Jag lever och har förmånen att uppleva allt omkring mig.

Precis min åsikt också. Kan jag inte flyga,  kan jag uppleva en natur,
som i dag var enastående. Som ni ser i rubriken på denna posten, har jag
döpt den till “Lugnets  Hav”.

Laholmsbukten uppvisade inte en krusning.  Det enda som störde den
blanka ytan,  var där Lagan vällde ut i havet. Där bildades kort sjö med
stationära vågor, eftersom vattnet som rinner ut stöter på den uppgrundning
vid mynningen,  som skapats av Lagans förmåga att transportera sand och
deponera den vid mynningen.

För övrigt ingen rörelse på ytan.

Uppe i dynerna stod en samling militärer och hade någon form av
genomgång. Kändes märkligt att se militär personal här, med tanke på,
att vi nästan inte har något försvar mer…

Vid min promenad norrut observerade jag oljeklumpar i strandkanten.
Ska jag försöka härleda varifrån oljan kom, skulle jag chansa på,  att den
kom rullande på botten av Lagan. Eftersom Lagans vatten senaste tiden har
tagit nordlig kurs längs stranden,  är det naturligt att oljeklumparna hamnar
där. Oljan var bunden i sand och det var tjockolja. Klumparna hade formen,
som om de rullat längs botten av ån. Hoppas bara det inte kommer upp fler.

Ilandspolade maneter finner man hela året. Arten är öronmaneter och
i sällsynta fall blå brännmaneter och mera vanligt röda brännmaneter.
Att bränna sig ordentligt av en röd manet är otrevlig och förutom smärtan
kan det orsaka en allergisk reaktion, som kan behöva bekämpas med
kraftigt intag av steroider. (Kortison) Röda brännmaneter har längre
armar,  än man kan tro.

Som vanligt var strandkanten dekorerad av ilandflutna plastpåsar.
Plastpåsar i havet är vår tids gissel. Hur det ska lösas? Gör som i Kalifornien,

Förbjud plastkassar.

Jag trodde jag kanske skulle se en fiskgjuse, för det är ju ännu milt väder,
men det blev noll observationer. Endast patrullerande havstrutar och
vingelflygande kråkor.

Länsstyrelsen har avverkat mycket i den strandnära skogen, för att
återställa miljön, vilket kommer att gynna de djur,  som lever normalt
i en strandbiotop.

Det tycker jag är bra gjort, för att ha en länsstyrelse som är på hugget
med naturvård är viktigt. De som håller i detta hos myndigheten ska
vara människor som kan driva sina idéer och få de genomförda.
Det har vi nu.

Jag är övertygad om,  att besökande i området kommer att uppleva
ett väldigt lyft. Naturligtvis tog jag lite bilder och redovisar en del här.
Håller sig vädret i morgon,  ska jag dit med min modell.

Jag promenerade från Lagaoset norrut längs stranden till Tönnersa Strand.
Sedan upp till skogen och genom skogen tillbaka söderut till Lagaoset.

Cirka 8 km.

Så nu, häng med  en flanörs irrande vid Laholmsbukten !

24-_dsc8093

Man har gallrat kraftigt i den strandnära skogen.

28-_dsc8118

 Gallringen av tall och björk kommer att skapa en biotop av mångfald.03-_dsc8032

När man gallrar i dag, kör man inte som slåttermaskin över ytan.
Man sparar träd som är av betydelse för de som lever i miljön.

07-_dsc8038

Strandnära skog är utsatt för blåst och salt, vilket gör att träden inte växer som flaggstänger,
utan de försöker anpassa sig så gott de går. Därför ser det ut,  som de är drabbade av reumatism.

08-_dsc8042

Här säger tallen: Pardonnez mon pauvre apperence !
Allt i en djup bugning för besökanden.

32-_dsc8139

En tall som sticker upp en arm

09-_dsc8044

Stigen från parkeringen Lagaoset, som leder ner till Lagan.

10-_dsc8047

En varelse som ligger med nosen i vädret jämte stigen.

34-_dsc8149

Ännu en varelse som synes vara högfärdig…

33-_dsc8146

..fast denna strandvarelse verkar en aning mer timid…

35-_dsc8153

Framkomst till Lagan.

11-_dsc8053

Bäckens flöde har ökat något. Borde vid denna tiden på året vara 5 gånger mer vatten i bäcken.

12-_dsc8058

Detta är den mindre Sandhasaren, som med evolutionens hjälp har
fått sin nos så förstorad,att han har utvecklat stöd för den.

13-_dsc8061

Han,  som alltid hävdar ,  att han är den som bestämmer vid Lagaoset ,
var ganska lugn idag…

14-_dsc8065

..vilket berodde på att han hade fått ett barn…

37-_dsc8164

Där Lagan rinner ut bildades stående vågor, då Lagans vatten mötte uppgrundningen i havet.

16-_dsc8070

Rester av bordläggningen…

18-_dsc8077

Man pratar om Loch Ness-monstret…Då har ni inte sett Lagaos-monstret. Här är en nytagen bild

19-_dsc8078

Ett utomordentligt fint hang både för skärmflyg och för modellhangflyg.

21-_dsc8084

Som jag hävdat flera gånger, hanget är just å bra det kan bli, med de fysiska förutsättningarna som finnes.

22-_dsc8087

Kanten borta vid nedgången från parkeringen Tönnersa Strand.

42-_dsc8192

En…vad som kan vara illa medfaren blå brännmanet…men jag är osäker.

41-_dsc8188

Plastpåsarna är en  förbannelse för våra  stränder och  vår natur.
Hur lång tid tar det,  innan en påse är helt nedbruten ? Vi måste minska användningen av dessa
plastpåsar,
om inte ekosystemen ska skadas. Hur man löser det ? Enkelt. Lägg en avgift på varje
plastpåse med 3 kr, så
kommer garanterat användandet av plastpåsar att sjunka med 90 %.

I England har man lagt 75 öre i skatt på påsarna och det har minskat användandet med hälften.
I Kalifornien har man helt sonika förbjudet användandet av plastpåsar. Människorna märkte,
att
jorden gick inte under på grund av detta beslutet.

Vi har levt under flera hundra år,  då vi handlat utan plastpåsar. Skulle vi inte klara det i dag ?

40-_dsc8184

En vesen öronmanet, som ligger på stranden och väntar på sitt diskreta försvinnande.

39-_dsc8181

Då Lagan flyter ut i Laholmsbukten svänger den åt höger och lämnar det den fört med sig längs stranden

38-_dsc8173

Civilisationens avtryck i naturen. Tjockoljeklumpar i strandkanten.
Jag fann ett hundratal på 200 m strand. Kommer troligtvis via Lagan.
Blir uppenbarat till sommaren,  då de badande trampar i oljan…

36-_dsc8156

Lagans vågsystem i mynningen och bortom sträckande sjöfågel.

48-_dsc8242

Det finns inte många hinder på stranden som kan vara besvärligt vid landning med en modell.

46-_dsc8235

Här ser du hur ripströmmar formar stranden. Det är en varning för badande.

43-_dsc8193

Denna växtlighet talar om,  var dynkanten fanns innan stormen “Gudrun”…

20-_dsc8082

Hangkanten norrut från Tönnersa Strand.

19-_dsc8078

Västlig vind och du har ett perfekt hang för din modell eller skärm.

58-_dsc8289

En tall som tyvärr har brutit nyckelbenet…

57-_dsc8285

Nyuppsatta bostadsrätter, som har haft besök av någon..som försökt
hacka upp ingångshålet.
Det kan man förhindra med en plåtskoning, eller
att
man nubbar dit  pappspik runt hålet. Man ska aldrig fästa någon “sittpinne”
utanför ingångshålet. Det gynnar bara boplundrare av olika sorter.

56-_dsc8282

En gallring röjer de mest fantasirika former på träden.

51-_dsc8265

Björkskogen närmast dynerna har det inte lätt.
Dessa träden vet jag är
mer än 40 år gamla…

52-_dsc8266

En vacker skägglav…

53-_dsc8276

…som jag tycker sprider sig mer och mer mot förr…
Strukturen på växten tycker jag påminner om vissa cellstrukturer
vi förhoppningsvis har i våra hjärnor. Naturen vet vad som är bäst.

44-_dsc8218

Länsstyrelsen har satt upp en snygg sten, vilket bidrar till att höja statusen på området.

29-_dsc8126

När jag körde hem höll solen på att gå ner och sista bilden blir från Fladje Backe mot solen.

Kategorier
Naturbilder

IBLAND RÄCKER INTE ENS MIN VILJA

 

 

 

 

 

…för att modellflyga.

 

 

 

 

 

 

 

 

DSC00232

 

 

 

 

Lördagen vaknade med frisk västlig vind med ca 8 m/sek i styrka.
Hangnerven blev ju omedelbart kittlad och jag laddade upp med
min Arrow och bly, för att få mig en tur nere vid Tönnersa Strand.

Hanget är nu  precis så bra det kan bli, varför det går att flyga
på ordentligt där.

Nedkommen till parkeringen blev det att hänga på sig utrustningen,
som i mitt fall är en kameraväska, min väska för radion och annat
samt min modell. Icke att glömma riktig och varm klädsel.

Under min promenad ner till pilotplatsen hade jag  lite tankar om, att
kanske vinden var för hård, för det skulle vara angenämt.
Men eftersom jag var flygsugen,  tog jag mig de 800 m till min pilot-
plats.
Där jag upptäckte,  att vinden var 12-15 m/sek, vilket fick mig att ändra
mina planer.

Flyga hang i 15 m/sek på denna vassa kant….nej, jag valde bort det.
Så det var att gå tillbaka till bilen och lägga in prylarna igen

utom kameran.

I stället för att flyga promenerade jag en rejäl promenad och tog lite bilder.
Det var ju stora fågelräknardagen i dag, men det jag såg i fågelväg var
inget att hänga i granen.

Dagen avslutades med en sväng till hamnen Halmstad där ytterligare
bilder togs, så ni får en bild av svunnen halländsk vinter.

Förresten en bra väska då man är ute och segelflyger, där man kan
förvara radio och allt man behöver,  är en väska för en laptopdator.

Jag köpte en för 30 kr på en loppmarknad och den fungerar mycket bra !

Här kommer mina strövtåg vid havet på två olika platser !

_DSC0263

Den isbeläggning som fanns vid kusten försvann fort.
här tallriksis vid vågbrytaren Halmstad.

_DSC0331

En underbettad varelse från stranden Lagaoset.

_DSC0334

Detta bränningsmonster  har vissa likheter med ett kattdjur…i alla fall huvudet.

_DSC0340

Men ser man efter framifrån,  liknar det mera som något grisigt…

_DSC0346

Den numera återuppståndna bäcken. Undrar om öringen går upp och leker här…?

_DSC0350

Västlig vind rakt in i Lagans mynning.

_DSC0368

Vy mot Hovs Hallar och Båstad.

_DSC0374

Här promenerar jag mycket ofta.

_DSC0392

Ser ni att knopparna har växt….våren kommer !

_DSC0400

I Hallands kustbygd just där denna bild är tagen
där finns Sveriges högst avkastande jordar.

_DSC0405

På denna is modellflög jag på för en vecka sedan…

DSC00219

Som sagt…fågelräknardagen….

DSC00226

Blåmesen, en fågel jag tycker om. Liten men  envis.

DSC00229

Ser ut som en gammal gubbe….kollande omvärlden.

DSC00234

 

DSC00261

…sen flög fågeln…

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

DE FRIA HORISONTERNAS LANDSKAP

 

 

 

Lämna närheten till havet ?

Aldrig !

 

 

 

_DSC6986

Jag är uppväxt med närhet till havet och har tillbringat nästan
hela mitt liv här.

Att man kan komma ut i naturen och se en obruten horisont,
ser jag som ett
privilegium.

Föreställningen att jag skulle bo i inlandet och se grantoppar i
vilken riktning man än
skådade, det är för mig en omöjlighet.

Att man får en känsla för vyerna,  där man bott och växt upp, det
är något som
tar tid. Låt oss säga att man danas av sin miljö.

Får jag promenera längs stranden,  då blir jag och  det finns
ett bra engelskt ord: enlighted.

Mitt inre batteri blir cyklat. Det töms och fylls på med nya
intryck, som kan ligga
som en grund,  för de andra aktiviteterna
jag kommer att företa mig.

För den som inte är född vid havet,  låter detta kanske främmande,
men för oss som levt vid en
kust är det  naturlig  realitet och jag
fick det senast i dag bekräftat, av en person jag
mötte, som strövade på
stranden i likhet med mig.

Nåväl,  vädret var vindstilla, 10 grader varmt och molnigt, således
perfekt
strandpromenadväder .

Jag hade verkligen hoppats på västlig vind, för att få mig en stunds
hangflyg, men
då vi har ett högtrycksläge,  så skapade det dåliga
förutsättningar för västlig
vind.

Jag gick min vanliga runda på 9 km och eftersom jag är en flanör
och upptäcktsresande,
tog det gott 2 timmar.

Kameran är alltid med  som  min fotodagbok och som vanligt
blev det bilder.

Häng med på min promenad och upptäck mina ögonblick !

För är du aktiv, då händer alltid något oväntat. Så och denna gång.

Det blir tredje gången,  jag hittar ett sådant föremål…

_DSC6977Som ni ser…ingen trängsel. Härligt !

_DSC6997.ARW

Ett havsodjur som spolats iland.
Undrar om man ska rapportera till Naturhistoriska Riksmuseet ?

_DSC7007.ARW

Den vitnosade sanningssliraren kan man se i sällsynta ögonblick.

Den verkar kroniskt oberäknelig och opålitlig. Jag tror denna arten
har en variant av  Aspergers Syndrom .

_DSC7014.ARW

…och den mindre…algaparen pratade som vanligt nonsens,  då jag gick förbi…
men han är ofarlig,  för han är helt enkelt genuint  dum i skallen.

_DSC7015

En skiss av Picasso eller Miró kanske…ser ni vad det föreställer ?

_DSC7016.ARW

Detta belätet hade smugit under sanden med bara huvudet synligt ända till strandkanten.

Han ser ganska korkad ut…och tycks ställa frågan: “Vad är det som händer”…

_DSC7018.ARW

…och denna varelse stack huvudet i sanden, för att jag inte skulle se honom…

_DSC7021

Ett enormt djur jag fotograferat flera gånger…

_DSC7023.ARW

…i dag sa han till mig, det kostade 4 dollar att fotografera honom…
…eftersom han var sminkad

_DSC7025

…när jag inte ville betala,  vände han sin sämsta sida mot mig.

_DSC7029

Vildsvinen lämnar sina visitkort på promenadstigen.

DSC03493

Det är mycket gott om grågäss i kusttrakterna fortfarande.

_DSC6999

På stranden fann jag en just ilandkommen ballong,  som ni ser på bilden,
vilket omedelbart satte igång mina funderingar: Var kom den ifrån ?

Fullskärmsinfångning 2015-11-04 191259

Efter en snabb googling fick jag reda på, att den kom från Harlem,  Holland.

Ett företag säljer ballonger för 80 års dagar i Holland.
Jag läste att man i Holland mycket mer än i Sverige,  firar olika
händelser med ballonger.

ny karta ballong

Ballongen hade flugit 1000 km minst.

 

DSC03477

Tornfalken en skicklig flygande jägare med vackra röda/bruna  färger nu.

Kategorier
Naturbilder

HÖSTKÄNSLOR

 

 

 

 

 

 

 

Som jag upplevde det i torsdags.

 

 

 

 

 

 

 

 

_DSC6192

 

 

 

Jag tvekade,  huruvida  jag skulle ta med ovanstående bild, för alla som
har en kamera har naturligtvis förevigat ett träd med brinnande
höstfärger…

Men ok, för den här gången må det vara som det är , för att växla in
betraktaren
på begreppet höst lite brutalt.

Om jag tycker om hösten ? Nja, alla tider som går mot mindre ljus,
tycker jag inte om.

Vad jag tycker om av hösten,  är lukterna i naturen. Speciellt i skogen
och där vi har fuktig mark.

De skapar perceptioner,  som i min hjärna väcker minnen av skilda
upplevda händelser och som startar fantasin.

Här kommer lite höst- och strandbilder så häng med du !

 

 

_DSC6217

Den sig  ohämmat utbredande vresrosen är i full gång att fördärva kustlandskapet.
de enda som tar utrotandet av vresrosen på allvar är Finland, där man jagar
busken intensivt.

_DSC6220

 

Jag påstår, att om inget görs,  är denna ytan om 5 år helt förbuskad av vresros.
Vad man kan göra, vilket är det enda möjliga,   för att bekämpa busken,
är att använda en  traktorgrävare med sandskopa,  som drar upp buskar och
så mycket rötter det går ,  för transport till förbränning.

_DSC6223

Vågbrytarormen ligger och lurar,
just där vågorna bryter och bromsas upp av strandkanten.

_DSC6229

Märkliga fynd. En sida i en bulgarisk bönbok som varit limmad på en brädbit.
Vattnet har löst upp papperet men spegelskriften är kvar.

_DSC6234

Ni kanske inte tror det ….men det finns faktiskt troll vid Lagaoset,
vilket fyndet av  denna svans är beviset på.
Trollen vid Lagaoset ömsar inte skinn en gång om året,
däremot ömsar de svansarna…så man kan hitta de avlagda
om man har tur.

_DSC6245

Detta beläte vet jag inte,  vad det är för en art.
Jag tror den kallas” Den  Mindre Leende  Mjuggspanaren”,
men helt säker är jag inte.

_DSC6254Detta är den”Större Gaphalsen” som…

_DSC6255

…idogt ropade: “Jag vill ha en glassstrut” !

_DSC6296

Brysselkålssnörvlaren har,  som ni ser,  levt ett hårt liv…

_DSC6308

…grått…

_DSC6312

Hvordan deponerer du din Tuborg öldose ?
Smider den hvor jeg står…hvergang !

_DSC6360

                                                                 Här kan du se hur dynerna byggs upp igen efter att hård vind skurit kanten rak.

_DSC6363

                                                                             Saltarven binder och sanden som flyttas av vinden stannar.

_DSC6369

Detta är en Saltarvfrossare. naturen är anpassad…

_DSC6374

Torpedormen är känd för sina blixtsnabba och för det mesta
misslyckade angrepp på sina bytesdjur.

_DSC6383

Varför fotograferade jag en spretig gren ?

Jo de flesta föremål på stranden är mjukt rundade
efter lång tid i vattnet, så jag ville ha en kontrast.

_DSC6386

                                                                        Strandstaplaren viftade glatt på sin svans och trodde han inte syntes…

_DSC6411

Än blommar det…

_DSC6414

..men jag kunde inte artbestämma växten, trots jag nyttjade den digitala
floran .

Men jag vet,  att något ute i cybervärlden kan ge mig rätt svar.

_DSC6421

                                                                 Dvärgknuten trippade fram på sina korta ben med nosen i vindriktningen…

 

Kategorier
Hangflyg modell

SLOPE SOARING…

 

 

 

 

 

…måste jag få uppleva varje vecka…

 

 

 

 

DCIM102GOPRO

 

Trots uselt väder och att jag har haft fullt upp med annat,
smet jag iväg till hushanget vid Tönnersa för att få mig en tur.

Jag har ju många gånger visat bilder därifrån, men ni slipper inte
dessa senaste heller..

Min modell var min Spirit II. Nummer I var utsliten och skrotades
med undantag för vingarna.

Att jag flyger med en enkel modell, beror på att det just ska vara enkelt,
då jag flyger. Tekniken är viktig, men att få en bra flygupplevelse är för
mig det essentiella.

Flyger jag med en enkel och välflygande modell, där dess goda flygegenskaper
är ett resultat av idog trimning och justering, då kan jag ägna mig
åt finsnickeri på kanten. Med det menar jag att prova nya sätt att få
fram det bästa på modellen.

Har jag en snabb modell triggar det adrenalin så binjurarna får jobba
150 % av sin kapacitet.

Alltså en snabb modell formar piloten så tillvida att han medvetet
eller omedvetet försöker flyga så fort det går nästan till varje pris.

En sån flygning innebär risker. Flyg 1 meter över kanten i rotorn
i 100 km/timmen….ett misstag och det är finis.

Men flyger jag i 60 km/tim, då hinner jag med att korrigera.

Såedemede !

Jag har under alla år varit “sidoroderbrukare”. Antagligen som ett
resultat av min fullskalaflygning.

Ett rätt använt sidoroder under hangflygning, framför allt under
svängar, det höjer modellens prestanda.

Man behöver inte bruka stora rörelser, om det är laminär vind på en Spirit.

Det syns knappt.

Många tycker det är svårt att styra med både skev- och sidoroder,
i synnerhet om roderna ska ansättas åt olika håll.

Men det är bara att öva och till sist sitter det i den förlängda märgen
och det går av sig själv. Alltså dina perceptioner går via dina ögon-
ryggmärgen-direkt till dina fingrar.

Nåväl, nu lite bilder och en videosnutt.

Alla bilder tagna med Gopro och klippta ur video.

Åk med !

PS.

Jag skrev rubriken på engelska, vilket inte är för jag är högfärdig,
utan det är för sökmotorerna lättare ska hitta inlägget och min blogg.

 

 

DCIM101GOPRO

Två som har modet att sticka upp i det gröna kollektivet…

DCIM102GOPRO

Efter flygningen, modellen paketerad och promenaden, 600 m till bilen.

DCIM102GOPRO

Bland dynerna växer det nu tall och björk. Det gjorde det inte förr i tiden…

 

DCIM102GOPRO

Naturens styrka.

DCIM102GOPRO

Här finns en göl med träd. Jag undrar hur gamla björkarna är vid framkanten?
Så fort de sticker näsan över kanten kommer vinden och knäpper till dem
så de backar och  viker de sig för något som är starkare…

DCIM102GOPRO

Sämre parkering finns. Enda orosmomentet är människor,
som inte kan skilja mellan ditt och mitt.

I bilen har jag en dold videokamera, som startar vid rörelser,
som ett skenbart skydd mot inkräktare…

GOPR1983-009

Sekunden innan landning i turbulensen just bakom hanget.

GOPR1984

Den gamle förbereder

GOPR1984-005

Klart

 

GOPR1984-007

Avstängning av kameran.

GOPR7338-006Det gäller att ge modellen fri passage !
Bilden tagen med min GoPro på stativ vid kanten.
inställd för att ta flera bilder i sekunden.

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ATT ALDRIG GE SIG…

 

 

 

 

…om modellen sjunger på sista versen.

 

 

 

 

 

Som jag skrev tidigare om  min Spirit Elite nummer 1.
var den väldigt sliten och skulle behöva en uppryckning

ur sin dekadens.

Modellen har ju givit mig så fina upplevelser, tack vare dess
goda flygegenskaper, att man som pilot naturligtvis har fäst
sig vid den särskilt.

Det är inte världens bästa segelmodell i 2-m klassen, men samman-
taget har den väldigt goda egenskaper.

Både för termikflyg och hangflyg. Att den är försedd med stora
klaffar, underlättar vid flygning i dåligt lyft och för att kunna landa,
där man vill.

Finns det nåt, som inte är bra ? Ja, det är ju en balsamodell, vilket
gör, att den är spröd. Balsan i byggsatsen var mycket lätt, med tanke
på att den är avsedd för 2-metersklassen i termik.

Men hanterar man modellen mycket, blir det lätt skador i balsan.

Vingfastsättningen är ett svagt kapitel och där ska man förstärka
kroppsidorna på insidan med 1 mm ply eller kolfiber.

Min Spirit har gått sönder här ett flertal gånger vid hafsiga
landningar.

Kroppen har lång momentarm, vilket gör,  att det aldrig är
problem med tyngdpunkten. Bly ska aldrig behövas, då
acken kan flyttas, så cg finns, där du vill ha den.

Den långa momentarmen gör att kroppen framför vingen
är utsatt för brott vid usla landningar.

Det finns ju en naturlig brottanvisning där.

Hursomhelst så var min Spirit lite sunkig, milt uttryckt.

Eftersom jag har en nybyggd till, tänkte jag, att jag ställer undan
den gamla och flyger med den nya.

Det varade inte länge, bara till kvällen,  sen tog jag fram trotjänaren
och kollade, vad
som borde göras.

Min avsikt var att få ihop den, så allt funkade 100 %.

Kroppen var spräckt vid vingfastsättningen på båda sidorna.
Det var enkelt att få ihop med lite CA och balsabitar.

Huvens fastsättning var skadad och det  fixade jag med lite pilleri.

Vingen hade en skada vid fastsättningen i kroppen och mitt klaffservo
hade en söndrig växellåda.

Vingens fäste fixade jag med Biltemas epoxielim och lite slipning.

Det var värre med servot. Det satt i sin hållare mot balsan på
översidan av vingen, varför jag var tvungen att skära bort en del
av klädselbalsan för att får bort servot.
Sen laskade jag i nytt 1.5 mm flak på ovansidan av vingen.

Jag bytade servona i båda vingarna, för deras växellådor var
utsatta vid landningarna
genom den djupt fällda klaffen,
som kunde ta i marken.

Jag bytte servona mot  Hitechs skevroderservo med metalllåda.

Naturligtvis slipade, lackade och klädde jag om med en bit
Oralight,  som jag hade över.

Jag tog god  tid på mig att justera in utslagen på klaffen, så de blev
likadana på båda vingarna.

Allt avslutades för kroppens del med ett par våtslipningar,
grundmålningar och sprayning med fin akrylatfärg.

Kroppen blev som ny.

Sen ville jag ju flyga, men det fick anstå till i dag fredag.

Väderläget var på förmiddagen molnigt, disigt och ca 8 grader C.

När jag fått in grejorna i bilen, såg jag det började duggregna,
men jag var så sugen, att inget kunde hejda min planerade
provflygning…

Jag körde till Tönnersa Strand, eftersom vinden var västlig.

Efter jag anlänt till parkeringen,  gick jag  till stranden och kollade
vinden.

Det var ju inte, så man blåste bort…Västlig vind ca 1.5 – 2.0  m/sek.

Min erfarenhet säger,  att detta är ett gränsfall om jag ska  kunna flyga.
Eftersom jag nu hade kört hit,   monterade jag och tog med min modell och
packning ner till kanten.

Där tvekade jag en kort stund, men slog på modell och kameran
som sitter i nosen och startade.

Jo, det gick att flyta på kanten…precis… om jag drog klaff.

Efter hand som jag flög,  ökade vinden ,till jag tror ca 3 m, därför
det gick bra att flyta utan klaff, men det var just precis.

Jag tycker det är lite veset att flyga nästan under marginalen med
klaff och hög nos.

Man har ingen marginal,  om det uppstår en situation. Till exempel om
modellen skulle vika sig.

Modellen flög lika bra som nånsin, kanske en aning baktung, då den
var mycket känsligare på höjdrodret.

Så  10 gram bly i nosen fixar detta lilla problem.
Jag vill ha mina hangmodeller i alla fall inte baktunga utan i
stort neutrala. Mina termikmodeller trimmar jag något
baktunga, för de ska indikera termik bättre.

Efter 50 minuter i duggregnet konstaterade jag, att jag var
nöjd med mitt flygande och gjorde en riktig smörig landning
på den platta fina stranden.

Hämtning av modell och demontering för att sen fara hem
till andra uppdrag, jag hade i dag.

Så har man en modell, som är skadad, så är det lättare och
snabbare att laga den, än att sätta sig och bygga nytt.

Men det är klart, man kan ju inte lappa och laga hur
länge som helst, eller kan man ?

Förresten, jag tror jag ska bygga en 3-m vinge med en moderna profil.
Till exempel en Rg 14 och vingen försedd med klaff.

Det tror jag hade blivit bra…och så haft en bättre vingfastsättning
som skonar kroppen. Alltså ett vingstål modell Gaupner och vinghalvorna
fästa i fram- och bakkant med M4 polyamidskruvar.

 

DSC05691

Här ligger min mycket flugna Spirit innan testflygningen.

DSC05694

Vingarna sitter med två hårdträpinnar framtill, en balk mellan vingarna och
två  M5 polyamidskruvar där bak.

Det är ingen bra lösning, för vid en hårdare landning är sannolikheten stor,
att stypinnarna ryker av och kroppen skadas
då vingarna vill fortsätta framåt.

DSC05698

Så där, nu är det klart att knalla ner till kanten !

DSC05701

Jag träffade på två damer med sina lösa ouppfostrade hundar i Naturreservatet,
När jag påpekade, att man inte får ha hundar lösa, fick jag en fnysning till svar…

 

GOPR6614-018

När man ska landa, ska man flyga så länge det går…

GOPR6614-019

..för att trycka ner sin modell, det ser bedrövligt ut…

GOPR6614-020

Där ligger min modell stilla efter en fin landning.

DSC05704

Ni kan se spåren efter kroppen i marken.

DSC05707

 

 

DSC05714

 

 

DSC05723

Spirit