Kategorier
Flyghistoria

VINTERVYER FRÅN WASSERKUPPE

På 950 m höjd blir det vinter lite lättare…

 

 

 

 

Som många flygintresserade har även jag besökt Wasserkuppe vid Fulda i Tyskland.

Wasserkuppe är ju segelflygets vagga i världen, där de stora utvecklingsstegen togs.

Dels beroende på det dåvarande tekniska intresset i landet och dels som ett resultat
av Versaillefreden, vilken förbehöll Tyskland att bygga flygplan med motorstyrka i stort över 70 hk.

Detta gjorde att de flygintresserade satsade sina idéer och sin energi på segelplan.

Segelflygningarna och de årliga årliga tävlingarna startade redan 1910. Alltså för mer än 100 år sen !

Platsen, Wasserkuppe var en idealisk plats vad gäller terrängförhållandena.
Vid denna tid, ca 1920 var det hang som gällde vid segelflygning. Att flyga dynamiskt
med hjälp av termik, var ett okänt fenomen som tog fart först i slutet av 20-talet.

En flygingenjör som hette Oscar Ursinus var den store inspiratören och pådrivaren
och han räknas i Tyskland som segelflygets fader.

Wasserkuppe har förutom sina hang/banor också ett utomordentligt fint modellmuseum
och ett museum med fullsize segelkärror.

Att besöka Wasserkuppe under sommartid är en upplevelse. Det är lättillgängligt för modellflygaren,
som kan utöva sin hobby där på ett enkelt sätt.

Boende är lätt ordnat i närheten,  om man inte har husbilen med sig.

I min länklista till vänster hittar ni  en länk till webkamerorna på Wasserkuppe.

Här är några bilder,  som  ger en ide,  om hur det ser ut,  när landskapet är snötäckt:

Visst är det vackert !

 

Här kan ni se två skärmflygare i luften. Trots kylan…men det är så,
att om man är genuint intresserad, så ger man sig ut även om det är lite bistert.

Jo, jag ska åka dit till sommaren igen.

Länkar: http://www.segelflugmuseum.de/

Kategorier
Okategoriserade

MINA FÖRTROENDEVALDA I ÅLLEBERGS MODELLFLYGKLUBB…..

                                    …sköter sina åtagande med fart och fläkt !

 

 

För idag fick jag medlemskortet från SMFF.

Så nu kan jag flyga utan samvetsförebråelser !

Roligt att klubben ordnar detta med medlemskorten så snabbt.
Det är ju en symbolhandling att få sitt medlemskort giltigt för verksamhetsåret redan i januari.

 

Kategorier
Flyghistoria

HISTORISKT MODELLFLYG ….

                                                … från  1930 till 1960.

 

 

 

Som ni alla vet… finns ju en väldig skatt med filmer tillgängliga på webben.
Jag googlade lite och hittade detta från England.

Tänk er in i tiden 1930. Att se ett modellplan som kunde flyga, om inte som ett riktigt plan,
så  i alla fall kunde det FLYGA. Vilken omtumlande upplevelse det måste ha varit för de
ur allmänheten, som aldrig sett det förut. Människor vid denna tid hade ju helt andra
preferenser, än vad vi som kallar oss moderna människor,  har. Vid denna tid var det ju
inte ens säkert, att alla hade sett ett riktigt plan. Att då få se många, som flög med modeller,
måste ha varit en imponerande upplevelse.

De modeller man flög med, var ju inte färdigbyggda modeller från Kina, utan de var
byggda från scratch med ofta dåligt material och med hemgjort lim. Jag har också gjort lim
av celluoid och aceton. För att få ett perspektiv hur exempelvis mina föräldrar hade upplevt
begreppet flyg, minns jag, att jag frågade min mor, när hon för första gången såg något,
som flög i luften tillverkat av människohand.

Hon sa att 1926, hon var född 1915, hade hon sett en ballong med människor i en undertill
hängande korg passera över hennes föräldrars gård öster om Halmstad.
Upplevelsen var storartad för henne och hon berättade, hur hon  och andra försökte springa
och cykla ifatt det ofattbara, som gled med vinden. Naturligtvis hann hon inte ifatt den flyende ballongen.

Jag frågade, när hon såg det första motorplanet och hon var säker, det hade skett på den nyinvigda
Bromma Flygplats sommaren 1936, när hon och min far var på bilsemester i Sverige.

Vid besöket på Bromma tog min far bilder och de har jag kvar. Planet som stod parkerat var en Junkers.

Det jag beskrivit här, ger ju en uppfattning, hur den gamla och nya tekniken möttes och skapade
en sensation för människan. Det vi tar som självklart var inte då självklart.

Modellflygtävlingar på 30-50-talet drog stor publik. Man var inte så kräsen, när det gällde
att kittla nerverna, eller när det gällde att uppleva något utöver vardagens rutin.
Kom ihåg man hade som information i stort sett ett program på radio, tidningar och litteratur.
Jämför i dag. Tv, tidningar, internet, konstiga telefoner och annat. Vi blir översköljda med information.
Kan vi värja oss ? Den tidens människor på 30-60-talet hade inte det problemet.

Så modellflyg och begreppet flyg hade allmänheten ett ofantligt intresse för enligt mitt
resonemang ovan. För att visa lite hur entusiasmen både bland flygare, berättare på filmen och
publiken hittade jag denna snutten. Se på den och försök förstå  den tidens människors reaktion !

Se på kläderna på piloterna…..Hatt, slips och ytterrock ! Det är klarti England är man
ju i alla avseenden en GENTLEMAN !

 

Kategorier
Kuriösa modellflyghistorier

KÄNNER NI…

…Crazy Horst ????

 

 

 

Jag känner inte honom men har träffat honom i Tyskland.

En fullständigt galen modellflygare, som gör i stort det han vill med en modell.

Som en aptitretare så kolla denna videon:

Kategorier
Naturbilder

FÖR KALLT…FÖR MYCKET VIND…

…för att modellflyga idag.

 

 

 

Råkor och kråkor har radat upp sig enligt blixtlåsmodellen i snålblåsten.

Jag tror de längtar till sommaren…

Jag packade min modell i bilen och hade med min modifierade GoProkamera
för att kunna testa den nya linsen. Men det sket sig. Inte för kylans skull, utan
för vindens skull. Den relativt lilla modellen jag fotograferar med,
var med sin konfiguration utan skevroder, lite för osäker att hantera i kytten i dag.

Dessutom om man har en kamera för 10000 spänn i modellen, då är jag försiktig.
Så då återstår bara att promenera vid stranden. Jag släpade med min kamera och
hade apterat ett zoomobjektiv-400 mm,  ifall något längre bort skulle dyka upp.

Att gå mot vinden, det blåste sydost 8-12 m/sek och temperaturen var -4 grader
var kyligt. Vindens påverkan på köldeffekten kan ni själva räkna ut.
Dessutom rök sanden i den hårda vinden, så ansiktet blev blästrat…

Nåväl, jag klämde några bilder,  för att kunna uppdatera bloggen vid hemkomsten.
Tyvärr inga flygbilder, men det kommer.
Ljuset var inte superbra, vilket påverkar bilderna. När jag plåtade fåglarna
hade jag mitt normalobjektiv. Dessutom tog jag bilderna så att säga på rull i min bil…

Om inte annat fick jag frisk luft . Sen åkte jag hem via Erikshjälpens second
handmarknad där jag  köpte 6 kg böcker.

 

Herr kråka, jo han sa till mig,   han heter Åke. Åke hade burrat upp sig för att hålla värmen i kroppen…men de bara fötterna…?

Grågäss som jag plåtade,  när jag var på rull.

Det ser ju inte ut att vara ett dukat bord de betar på

Vyn som möter mig vid Lagaoset…och vinden viner vanvettigt vass från vänster. (Allitteration…)

Sanden ryker i vinden

Lite is fanns det. Isen kom från Lagan (sötvatten fryser tidigare än saltvatten).
Nere på andra sidan Laholmsbukten ligger Kattvik,  där fälten slutar och skogen tar vid.

En liten alkvist balanserar elegant på sitt fundament.

Ser nästan ut som en skulptur av Arne Jones.

Men det är gjort av en bättre skulptör; Naturen !

Detta är en Herrljungakobra som kommit vilse.

Men kaxig är han !

Stubben håller om sig själv  för säkerhets skull.

Vem har tappat en högersko ? Ser ut att vara en skyddsko med stålhätta. Måste vara svårt att gå med bara en sådan.
När jag ser en sko man kan identifiera blir jag nyfiken.
Jag googlade på “HKS” som står på sidan av skon och hamnade på en hemsida där skon fanns…
http://www.hksdk.com/k3-sikkerhedssko.aspx

Så vi kan slå fast att skon har rest från Danmark till Lagaoset…

En mockasko gjorde skyddsskon sällskap med lite arrogant öppet gap…nästan som en gädda.
Det var väl nån  Nalensnajdare som tappat sina pjuck efter dansen…..
Sture i Påarp, du vet vad en Nalensnajdare är.

Ni andra får googla på ordet, så lär ni er.

Nån sorts elefant som mest ser korkad ut och som har stukat snabeln.

Kategorier
Flyghistoria

FW 190 FULLSKALA OCH MODELL

En jämförelse  mellan en modells motorljud

och flygkaraktär

och ett fullskalaflygplans.

 

 

 

 

När jag skrev förra posten om B-25 kom jag på det kunde vara intressant med
en jämförelse mellan modellen och originalet. Tyvärr fick jag inte tag i filmen
jag tog i Tarp på en Fw-190, som var 3 m i spv utrustad med en 7-cylindrig radialmotor.
Jag tror säkert den modellen som är på filmen är fin, men han som
flög i Tarp….han kunde sin sak ! Det var ingen frökenflygning utan han tog ut
vad man kunde ur planet.

Men som sagt, i detta kalla vintervädret, som inte i varje ögonblick, inbjuder
till modellflyg sitt ner och njut av Kurt Tanks konstruktion.
Vill ni se Fw-190 med A-8 BMWmotor eller Me 109 så rekommenderas ett
besök på ILA i Berlin. Googla ILA så får ni fakta.

Först kommer här en Fw-190 med A-8 motor i fullskala. Lägg märke till LJUDET !

 

 

Sen kommer här modellen.

Vad tyckte ni ? Ganska mäktigt.

 

Kategorier
Flyghistoria

B-25 MITCHELL

Byggdes av North American och är ett av de mest byggda

och flugna medeltunga bombplanen.

 

 

 

 

Men här kommer flyg filmen:

B-25 Mitchell fick sin berömmelse efter general Dolittles raid mot Tokyo den 18 april 1942.

6608 B-25 byggdes i  Kansas, USA.

Länk att läsa: http://en.wikipedia.org/wiki/North_American_B-25_Mitchell

B-25 har lockat många modellflygare och under mina letande på nätet hittade jag detta,
som jag tycker slår det mesta. Vill ni veta mer om modellen så googla.

Det finns en film där han kör in motorerna i bänk som är intressant också:

Kategorier
Nostalgoteket

VI FÅR PIGGA UPP OSS….

…med lite minnen

från sommaren.

 

 

 

Vintertider i Sverige präglas ju av mörker och dysterhet. Det är ju priset vi betalar för våra ljusa sommarnätter.

För att minnas sommaren och dess flygaktiviteter tog jag fram lite bilder från mitt arkiv.
Förresten, jag kollade hur många bilder jag hade på modellflyg…..574 Gb……om vi säger varje
jpegbild drar 2.5 Mb då ger det ca 23000 bilder!

Jaja, det kan vara bra att ha. Jag valde bilder från Oldtimertävlingen i Rinkaby i somras.
Både från SM och från Hösttävlingen.

Aldrig upphör jag att imponeras av flygarnas kunskap, idog. och hängivenhet !

Som vanligt säger jag, åk och se på en Oldtimertävling, ni glömmer det aldrig !

Njut av bilderna, eller om ni tycker de är usla så gå till denna blogg och få er
intellektuella stimulans: http://blondinbella.se/

Jag lägger inga kommentarer under bilderna, utan ni som lever i den verkliga världen
och inte i tvvärlden, Fakebookvärlden eller Iphånvärlden låt er fantasi sprudla…….

Namnet på modellen:

RAIKA,

är vad lapphund heter på finska. Alltså en vallhund samerna använder för att kontrollera sin renflock.

Det kommer mera !

Kategorier
Dagens snespark

TÖNTERIER UTAN GRÄNS….

…..upplever jag, när nedanstående skyltar dyker upp.

 

När jag är ute och kör i min bil,  lägger jag märke till många saker.
En sak jag funderat länge på utan att nämna det  på en flygblogg,
det är dessa skyltar,  som människor sätter på sina bilar.

Jag tänker på skylten: HUND I BIL och BARN I BIL eller som
man också ser, ännu mera patetiskt,  BÄBIS I BIL.

 

 

 

 

Vad menar de,  som har dessa skyltar ? Jag personligen bryr mig inte  det minsta om,
om de så kör med drottningen av Saba i bilen eller har en flodhäst i bagaget !
Det är ju föraren,  som är ansvarig för sitt fordon och innehåll, då man är ute i trafiken.

Menar man,  att om man har skyltarna,  då kan man köra mitt på motorvägen i 40 km/timman…
för vi har minsann en skylt på bilen….där det står BÄBIS I BIL, så ni andra ska hålla 300 m säkerhetsavstånd…….

Fullständigt befängt. Det är som om medtrafikanterna till skyltuppsättarna inte skulle
kunna fatta att det krävs en människa för att framföra en bil…?

En annan skylt,  som vissa sätter upp längs vägarna och som sätter fart på mitt adrenalin,
  är skylten: LEKANDE BARN, som ofta står jämte ett hus.. Vad menas ? Är det inte
föräldrarnas plikt att utöva tillsyn på sina barn om de leker på en trafikerad väg?
Tror föräldrarna det går att friskriva sig för ansvar för sina barn genom en skylt vid vägkanten.

“Vi har satt upp en skylt, så nu är det inte vårt ansvar mer”!

Ofta kombineras en skylt med en gammal trehjuling som står vid vägkanten,
för att skapa en bild av barnaktivitet på vägen. 

När jag ändå är igång…..har ni sett skyltarna  på barnvagnarna med barnets namn?
Hur kunde vi, som inte hade skyltar klara oss i livet ? Skyltraseriet på barnvagnar är
för mig obegripligt. Varför är det viktigt att tala om,  att ett barn har ett namn ?

Skulle detta med namnskylt innebära speciella privilegier ? En annan sak.
Har ni märkt,  hur gamla barnen är nuförtiden i barnvagnen ? Att ser 4-5-åringar
i en barnvagn i dag är inget ovanligt. Jag har en bild på mig själv,  där jag som 1-åring 
står bredvid min barnvagn och där undertexten lyder: Vid barnvagnen för sista gången……..

Hoppas jag retade många med denna posten.

 

Kategorier
GoPro kameror

GOPRO- SKYDDA DIN KAMERA

…man måste ju vara rädd om sin GoPro !

 

 

Därför har jag försökt vidta de mått och steg som krävs, då jag använder den för flygfoto.

Jag använder inte Quadrocopters,  när jag flygfotograferar. Jag föredrar att flyga dynamiskt
med en ordinär modell. Med ordinär modell menar jag någon av mina elkärror.

Flygfotograferar gör jag med i stort alla mina modeller. Mest använder jag min Sparky, 
som jag skrivit mycket om. Den är idealisk för just flygfoto. Den är lätt och vettigt
uppbyggd i balsa. Har bra flygegenskaper om man ändrar lite på dess grundinställningar
.Jag ökade vingens alfa med 2 grader. Det resulterade i ett mera naturligt läge i luften
och att mitt höjdroder kunde ställas neutralt i förhållande till stabben.
Vingen torderade jag genom att vrida den och köra på med Biltemas värmepistol.
Nu fick modellen bättre lågfartsegenskaper.

Man ska vara noga med att balansera propellern statiskt. Allt för att få bort vibrationer, 
som kan påverka din dyra kamera.

Sen kommer vi till nästa del: Hur fäster vi kameran i modellen ? Jag föredrar att kunna
fotografera snett ner i ca 40 graders vinkel mot marken. Det betyder, jag har min kamera
i tyngdpunkten fäst mot kroppssidan. När man har sin GoPro fäst på detta sätt,
ska man vara uppmärksam på,  att man kollar,  så inte vingen kommer med för mycket i bild.

Likaså kan stället komma med, vilket i och för sig inte är en nackdel,  för det hamnar alltid
längst till höger,  om man har kameran på vänster sida. Det går ju lätt att redigera bort.
När man ser sparar sina bilder,  är det bra att kunna kasta allt,  som  har ett hjul med,
för då är det avvisat.

Jag använder GoPros hållare,  som jag limmat med snabblim på sidan av modellen.
Det enda jag gjorde,  var att avlägsna klädseln,  där jag skulle limma. Det sitter som berget.
Kameran kan sen lätt tiltas upp och ner efter behag. Teknikmagasinet brukar ha bra
sortiment på GoPro och andra GoProkompatibla delar till hyfsat pris.

För att skydda kameran och linsen mot mekanisk påverkan använder jag dels en
lätt ram och dels ett objektivskydd. Att använda det stor vattentäta plashöljet som
följer med, det blir för klumpigt och tungt.

I stället använder jag ett “Ramskydd, ” som jag köpt på troligtvis E-Bay.
I detta skydd kan kameran manövreras, då det finns knappar på höljet, 
som når kamerans manövreringsknappar.

Dessutom kan man, som ni ser på bilderna, skjuta kameran fram eller tillbaka.
När jag flyger,  skjuter jag kameran tillbaka så långt det går med hänsyn till linsskyddet.
Har jag inget linsskydd,  för jag tillbaka kameran längst in i ramen.

Linsskyddet köpte jag på engelska E-Bay,  så behöver ni så googla “Lens protection for GoPro 3+”

Min erfarenhet är,  att kameran mest är utsatt för risk, inte när du flyger,
utan när du hanterar den med dina händer. Precis som vad som sker med  modeller.
De skadas inte genom smällar, utan när de bärs ut och in till bilen genom dörrar och
via trappor…känner ni igen det ?

Nåväl, enligt ovanstående hanterar jag min GoPro i samband med flygning.

Lite info: Om man får en skada på linsen….är det ingen fotografisk katastrof.
Du ser inget på din bild av det ! Googla problemet så får du det förklarat.
Du hittar videos om det på YouTube, där det förklaras. Därmed inte sagt,
  att man inte ska vara rädd om linsen. Men jorden går inte under, om du
får en repa på din lins !

Här kommer lite bilder hur jag använder kameran. Plåtat med dåligt ljus
som vanligt, men det visar,  vad jag vill:

Här är kameran med linsskyddet.

Linsskyddet är lite större än ytterringen på objektivet.

Man får skyddet att sitta fast genom att sätta en 4-5 mm O-ring runt objektivhållaren och sedan trä på linsskyddet.

Sen sitter det.

Ni ser linsskyddet sticker ut lite utanför….man kan kapa det för att underlätta att kunna
ha kameran inskjuten i ramhållaren, men jag lät det vara.

Här syns skyddet bra. Köper ni ett linsskydd och ni har vidvinkelobjektivet på kameran,
kommer linsskyddet att synas på bilden, vilket kräver lite beskärning i de fyra hörnen.

Här är den lätta ramen jag använder. Kanske den följer med kameran….annars finns det på E-bay.

Alla som har en GoPro förstår,  hur ramen fästs.

Här kan ni också se min O-ring som ligger som en distans. Ni kan se jag var tvungen att förlänga den.
Lätt gjort genom att skarva in en bit och limma med Ca. Jag använder BilTemas Ca med härdare.
Det fungerar bra. Dessutom, om du tycker BilTemas Ca är för tjockt…? Spä det med aceton.
Fungerar lika bra men är mer lättapplicerat och flyter in bättre. Tar lite, lite längre tid att härda,
men jag tycker inte det är ett problem
. Hur mycket jag spär ? Cirka 60 % Ca och 40% aceton, eller nåt ditåt.

Här ser ni också att man kan kapa lite av ramen för att kunna skjuta kameran fram och tillbaka.

Den röda knappen är ramens avtryckarknapp som påverkar kamerans motsvarande .

I detta läget är kameran skyddad av ramen. Dock är objektivet naket.

Kategorier
Airshows

YAK-11 MED 250 CC MOKI RADIALMOTOR

En snygg modell….men vänta tills ni hör ljudet….!

 

 

 

Jag såg denna modell i Tyskland. Om jag var imponerad ? Det är bara förnamnet.

Vill du köpa den ? Lägg upp 28000 Euro och den är din.

Byggt helt i aluminium. Flyger så bra som piloten är. Njut av planet:

 

Kategorier
Teknik, allmän

ETT VARV TILL TILL VARVET…

 

 

 

…tog jag i dag, för jag kände mig inte färdig riktigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varvsområdet i Halmstad, eller ska vi säga före detta varvsområdet i Halmstad,
ser ut som en soptipp.
Så vitt jag förstår…..äger kommunen marken nu.
Den senaste ägaren av varvet gjorde en fattigkonkurs och försvann.

Detta är en plats med mycket potential, varför man borde göra något åt den.

Det var en del motiv jag ville plåta om, på kanske lite annat sätt och det
fanns motiv, jag inte fått med vid min förra expedition, 
därför åkte jag tillbaka.

Ganska bra ljus var det i alla fall och en del nytt dök upp.

Om dessa bilderna är objektiva ? Nä.

Här kommer lite nytt, som visar statusen:

Så fort det sätts upp så kallade “fiskarbodar” så innebär det nästan alltid
att området skräpas ner….Förstår inte vad “Fiskarbodar” eller “Sjöbodar”
har att göra här. Det finns inga yrkesfiskare i Halmstad mer.

Frigolit är ju härligt…det kan flyga hur långt som helst med vinden…

Jag vet vilka jag skulle vilja hägna in.

Nån som är sugen att köpa en 20-tons fiskebåt ? För den händige, som det brukar
heta i husmäklarannonserna om något är riktigt dåligt…

Båten kan beses vid f.d varvet i Halmstad.

Byggd i ek 1946

Lite hammare och spik, sen är det bara att kasta loss. Undrar om kommunen debiterar kajhyra ?

Denna stävplankan bara väntar på att få kasta sig mot vågorna.

Är du en playboy…varför inte köpa denna skönhet från tidigt 70-tal ?
Tänk dig  att du  glider fram med den,  med ett par vackra
damer utsträckta på de härliga klibbiga  plastsätena ute i Tylesand ?

Jag vill inte skylla någon,  för det som hårda vindar och vatten fört upp på land.

Lägga nytt tak någon ??

                                                   De bilder som följer nu  är tagna ett år senare.

_DSC1521

Nedfällda railer så man kan hantera tunga stålkonstruktioner.

_DSC1524

På tidigt 80-tal byggdes här bulbstävar för Götaverken i Göteborg.
Bulbarna las på pråmar som bogserades till Göteborg.

_DSC1526

Det man förknippar med varvet och dess verksamhet.
Den gamla bomkranen. Byggd ursprungligt för
Rederi AB Transtlantic för att kunna användas på
flera av deras båtar, som krävde hantering av tung last.

_DSC1530

Endast låsblecken finns kvar av rälsen.

_DSC1533

Hjärtat och aortan på ett varv. Slipen och vinschen som användes för att sliptaga ett fartyg.

_DSC1537

En av de två Capstans, eller gångspel på svenska,  som återstår.
Jag anser dessa borde räddas från rostdöden, då de är en del av
Halmstads varvshistoria. Ordet “Capstan” kommer från franskans “Cabestan”,
som i sin tur kommer från verbet “Capestre, ” vilket betyder, att dra i ett rep.
Ordet finns i latinet, “Capistrum”, som betyder “Hållare” och från verbet
“Capere”  “Något som hålls fast…”

_DSC1540

Denna lysmast har inte fungerat på 25 år.

_DSC1545

Friborden på babordssidan av den sjunkna fiskebåten vid slipen.

_DSC1549

Denna rälsen valsades vid Domnarfvets Mekaniska Verkstads AB 1936
vilket är 80 år sedan.

_DSC1550

En konstruktion som hade till uppgift att förhindra  en av varvets kranar att köra av spåret.

_DSC1562

Hur många Brutto Registerton har sammanlagt gått upp för denna slip  under årens lopp ?

_DSC1569

Man kunde sliptaga två fartyg  samtidigt. Under min uppväxt i hamnen på 50-talet var beläggningen
hög på varvet både av underhållsarbeten på fartyg såväl som ny- och ombyggnad.

_DSC1575

Nu har slipen blivit en uppsamlare av skräp från det som blåser in i jacket.

_DSC1577

Det finns annan mekanik som synes, då man man idag behöver lyfta.

_DSC1584

Hjärtdelen i varvets motorutrustningen, vilket är slipspelet. Jo, det heter spel, inte vinsch.

_DSC1597

En annan spelmotor. Fabrikat Nohab. Drog 61 Amp. För det stod på dataskylten på motorn

_DSC1598

Två hamnattribut, varvets tunglyftande kran och Svenska Malts silo- och produktionsbygnad.

_DSC1601

På varvet fanns från början två stora produktionsbyggnader, vilka hyste
fartyg under produktion eller underhåll.
Dessutom fanns mindre byggnader
och specialenheter. Jag minns särskilt en liten tegelbyggnad med en ganska
högmurad tegelskorsten, som hade ett förlängts med ett plåtrör. Denna
byggnaden innehöll en vedeldad gryta,  där man höll becket för nåtning och
drevning av friborden varmt.
. Flytande beck användes då man tätade nåten
i friborden på kravellbyggda
motorseglare. Materialet man drevade nåten med,
var antingen bomullsgarn eller repat hamprep. Lukten av brinnande ved och
kokande beck är två luktminnen,  som sitter i min hjärna,  ända sen jag var 4-5 år
gammal
och då jag var med min far,  då han levererade förnödenheter till varvsliggarna.

_DSC1604

Spelet

_DSC1607

Där det förut bodde yrkesfiskar, där har överklassen låtit bygga sig dyra bostadsrätter.

_DSC1616

Varvets mark är en soptipp

_DSC1617

Jag hoppas kommunen har en långtidsplan,  för vad man vill med det gamla varvets mark…

_DSC1618

Nästan överallt påträffar man förstärkningar i marken.
just här brukade bulbstävarna ligga i väntan på bogsering
till Göteborgsvarven.

_DSC1623

Denna stora kran var ett måste, för man skulle
kunna hantera stävarna, 
som kunde väga 300 ton.

_DSC1632

Nu är det en sorts båtförening som disponerar marken.
För mig som utomstående ser det ut som maskerade

sommarstugor med bästa läget….omgivet av en soptipp.

_DSC1635

Undrar vad en sådan krok med svirvel skulle kosta att producera i dag ?

_DSC1642

 

_DSC1644

Inte en toupé…men en polypropylentross.

_DSC1651

 

_DSC1652

 

_DSC1655

Fd Pilkington Float Glass sandlada och Svenska Malts byggnad.

_DSC1659

Går denna krankonstruktionen…

_DSC1660

…att bevara för framtiden ?

_DSC1669

Skräp från båtföreningens aktiviteter…

_DSC1676

Rakskurna kuggar i spelet. Blir mycket starkare än snedskurna,
eftersom det inte uppstår axiala påfrestningar med raka kuggar.
Snedskurna kugghjul pressar åt ena hållet vid belastning, varför
man då måste använda kraftiga lager för att hålla axeln på plats.

_DSC1686

En eka ligger lite slarvigt sliptagen.

_DSC1706

Sista fartyget som var sliptaget….? Jag tror det var en fiskebåt.

_DSC1707

För fler lär det inte bli….

Fullskärmsinfångning 2016-02-17 161237.bmp
Här ligger Najaden på slipen för ännu en meningslös reparation.
Det som ser ut som en färja i bakgrunden,  är det oxå.
Det är
överbyggnaden till den gamla Helsingör- Helsingborgfärjan
, som här användes som personalutrymme.
Färjan  byggdes 1935 och skrotades 1972,  vilket var det
året,  då överbyggnaden hamnade på varvet i Halmstad.

Skenorna och kopplingsstyckena producerade av Krupp i Tyskland 1898. Det stod det på i alla fall.

Behöver ni isolera grova rör?
Här finns tydligen polyuretanisolering upplagd för försäljning…

På ringen står det: Maker Stockton on Tees. Som jag skrev om i förra posten om varvet.

Stockton är en stad som ligger vid floden Tee i England. Denna stad var danad av den
industriella revolutionen i England
och fick ett kraftigt uppsving då malm och kol gjorde
det möjligt att utveckla produkter av järn.

Rejält gjutgods här.

Det fanns ytterligare en capstan eller som man kan säga på svenska, ytterligare ett gångspel, som var lite mindre.

Jag tycker dessa capstans är värda att bevara. De är ju mer än 100 år gamla och
är representanter för en epok, som aldrig kommer igen.

Här kan ni se hur spärrarna fungerar, så inte spelet backar. Spärrarna hugger tag i de kanter,
som ni kan se på förra bilden, om ni spanar noga.Spärrarna kunde ju spärra åt båda hållen,
beroende på hur man ställde in de. Det finns capstans, eller gångspel,    som har en växellåda inbyggd,
som ger mer kraft men naturligtvis mindre väg. De två på varvet här är direktdrivna.

Capstans användes både på stora segelfartyg och de tidiga ångfartygen. De ersattes sedan av
ångdrivna winschar och efter det av hydrauliskt eller  elektriskt drivna spel.

Vad är det miljöpartiet säger? Atomkraft, Nej Tack.
Nä, självklart är det mycket bättre med oljekraft, för det är ju miljövänligt.

En bild av varvet omkring 1980. På slipen ett kustfartyg. På kajen bulbar som väntar på färdigställande
och transport via pråm till Göteborg eller Kockums.
Den vita byggnaden är riven.
Företaget hette Hallverk som drev verksamheten.

Bilden från Digitalt Museum.

Avslutningsbilden får bli en bild på kranen, som står som två likbenta
trianglar på sina fundament, som en artefakt från en svunnen
industriell  epok.

 

 

Kategorier
Okategoriserade

GRAUPNER MC-24 OCH BLUE PHOENIX PÅ HÖKA…

…kunde ses i dag, när Rolf Holmer och jag flög.

 

 

 

Rolf kom upp till mig i Halmstad från Hjärnarp för att hämta sin Mc-24,  som jag hade lagat.
Vi var ju spända på,  om den skulle fungera nu. Rolf hade med sig sin Blue Phoenix, en sliten
och ärrad maskin, men still going slow….

Det första vi gjorde var att kolla sändaren Mc-24,  om den funkade efter mina operationer.
Vad tror ni ? Alldeles rätt den funkade inte. Kändes roligt eller…?Efter allt jobb jag lagt ner, 
var det surt. Men, det var ett enkelt fel: Ingen x:tall i sändarmodulen. I med en och sen
funkade allt utan anmärkning. Hemma hade jag programmerat in dels hans delta och dels
hans elseglare. Vad som krävdes var att trimma utslagslängder, mittlägen och att servona gick på rätt håll.

Dags för provflygning och Rolf kastade iväg sin modell under ett ohyggligt rasslande
. Ja det var inte Rolf som rasslade utan det var hans motor. Han berättade sen att det
nog var nåt fel och det var det. Segersäkringen saknades,  som håller statorn fixerad till axeln….

Efter lite flaxeri fick Rolf modellen trimmad,  så den flög ok. Som nyfiken reparatör bad jag
honom flyga långt bort och det fungerade bra. Rolf kör med en förkortat antenn jag gjort för Mc-24:an.

Så allt var ok med radion. Nu är det bara att flyga.

Landning och Rolf monterade sin nya GoPro ovanpå nosen,  så han skulle få lite bilder.
Det fick han och sedan slog vi om kameran till video. Hoppas video och bilder blev bra Rolf…?

Vädret var ju inte helt inbjudande, ganska kyligt och rått, men vi fick ett par goda stunder i luften.

Vi gick ner till fältet och kunde se,  att vildsvinen varit mycket aktiva med sitt bökande.

Någon kamera hade jag inte med mer än en actioncam,  som jag tog stillbilder med och de bilderna redovisar jag nu:

Rolf monterar sin trogna Blue Phoenix.

…och här stoppar han ner Mc-24:an i kolfiberpulten.

Dags att flyga.

Koll av att allt antingen är krokigt eller rakt….

“Så snygg min modell är”, säger Rolf…

Dessa stegen tar jag när jag dansar hambo……

Off she goes…

Än funkar det…

Det gäller att ha rejält tag om spakarna…..

Blue Phoenix ruling the skies

Nu ska jag montera på min Gopro

…som sitter i en hållare av balsa ovanpå kroppen…

Enkelt

Två gummiband håller hela konstruktionen

Ja, då skulle det vara klart för foto och flyg då…

“Vad säger du ? Är den inte snygg min modell”?

Modellflyg den 14 januari 2014 Höka av Rolf Holmer

Ajajaj….

Ser ni den lilla pricken upp till vänster i hörnet ? Det är Rolfs Blue Phoenix.

Som sagt bilderna tog jag med min GoPro 3+ i fotoläget. Ljuset var dåligt och linsen på kameran vidvinkel, så det blev som det blev.

Nu är min andra GoPro 3+ skickad från firman i Tyskland, som har monterat mitt nya proffsobjektiv,

så jag är förväntansfull att prova den. Det kommer en post här med bilder så kan ni bedöma själva.

Kategorier
Dagens snespark

JAG BLIR FULLSTÄNDIGT RASANDE…

……..när jag läser om  de äldre, som ska få mat hemkörd av kommunen.

 

 

 

Sätt er in i situationen,  att en 84-åring får hemkört en djupfryst klump mat,

som han eller hon  ska värma i sin mikro……tror ni det funkar för alla ?

I dag kan man läsa på SVT text,  att 90% av de äldre människorna,
som får färdiglagad mat hemkörd, inte blir kollade om de äter eller inte……
Alltså släng till gamlingarna en djupfryst klump. Äter de inte,
så vad ska vi göra åt det….?Så går säkert resonemanget bland de ansvariga.
Alla vet,  att gamla människor inte äter så mycket,  som ska de skall.
Det kan bero på depressioner, fysiska problem till exempel man tappat smak eller lukt.
Är läget sådant,  måste man kontrollera,  att de får i sig näring
!Men i 90% av Sveriges kommuner sker inte det.Tänk på en sak:
Tiden går, det är väl demokratiskt,  för det gäller alla och  du kan komma
att hamna i en situation,  då du blir beroende av samhällelig stöttning,
men jag säger bara: Lita inte på det !En snabb sökning på nätet ger
rubriker som: “Tröstlösa kommun slutar köra ut varm mat”, “Vi måste spara “,
säger kommunalrådet  Bror Vindflöjel, “Så att köra ut maten ryms inte i
budgeten längre”.Alltså,  vi talar om gamla människor,  som arbetat och
varit goda medborgare hela sitt liv. Nu,  när de behöver hjälp,  så säger de,
som kallas politiker: “Vi måste spara i budgeten”…….

Hur tror ni det känns ? Är detta moraliskt försvarbart ?
Vi i Sverige tar nu varje år  emot ca  75000  människor,  som sökt sig till vårt land.
De blir väl omhändertagna, får bostad, kläder, sjukvård, tandvård, skola och social
lön.Jag vet,  att en del av er  säger,  att man kan inte ställa dessa mot varandra.
Nähä, säger jag, då är ni välkomna till verkligheten, för alla  pengarna tas ur den
svenske skattebetalarens fickor.För jag frågar mig själv: Varför kan vi inte dra
försorg om våra åldringar på samma sätt,  som vi tar hand om nyanlända ?
I Sverige i dag känns det,  som om samhället har en önskan för pensionärer,
eller som jag säger, de mer erfarna och det är att de dör  kvickt och lätt,
så de inte kostar pengar !Tänk på det käre läsare, du kommer själv att bli
gammal och då hamnar du i en annan (o)verklighet.Bakom det samhälleliga
agerandet måste det ju finnas en politisk vilja och en vilja att prioritera eller ?
Jag  hoppas någon slår näven i bordet så bläckhornen flyger hos politiker
och byråkrater !

Ett citat av Wilhelm Moberg  :

“När politikerna säger,  vi sitter i samma båt, ska du vara misstänksam,
för det betyder, att det är du som får ro” !

 

Kategorier
Okategoriserade

RUINEN AV ETT VARV

 

I dag söndag åkte jag ner,

till det före detta varvet i Halmstad

av ren nyfikenhet.

 

 

 

 

Halmstad, som ju är en kuststad,  har haft varv och båtbyggnad
sen tidigt 1800-tal. Man började bygga fartyg för  kustnära
trafik nere på klipporna vid Grötvik nedanför stenbrottet.

Sedan flyttade varvsnäringen upp i Nissan och hamnade på
tidigt 1900-tal på sin nuvarande plats vid mynningen av ån.


Jag känner väl till varvet och har under min uppväxt varit där
många gånger. Min släkt har under lång tid sysslat med sjöfartsnäring.
Eftersom det man upplevt som mycket ung, fortfarande sitter
med sina minnesbilder i huvudet,  ville jag se om min dåvarande
intryck av bilder, ljud och lukt hade någon giltighet i dag.
Jag skulle kunna berätta mycket, om ur det såg ut på varvet förr.
Med förr menar jag från 1950-1965. Men detta är ju bara meningen
det ska var ett nostalgiskt strövtåg, varför jag håller det kort.


Låt mig säga, att det var en besvikelse att komma ner till varvet.
Att varvsverksamheten är nedlagd, det visste jag,
men att det blivit en soptipp, det hade jag ingen aning om.
Här är en uppgift, för de som kallar sig förtroendevalda.
Dock, det blev bilder med lite kommentarer. Den som vill veta
om varv och båtbyggnation i Halmstad, rekommenderas
Föreningen Gamla Halmstads årsböcker.

http://www.gamlahalmstad.se/

En motljusbild mot Halmstad Container Terminal visar att klockan 1000 blåste det hård VNV vind,
så det rök från vågorna inne i bassängen. Bilden tog jag från före detta varvsområdet.

Detta är ju en av grundbultarna på ett varv: Spelet

Spelet som användes för att winscha upp fartygen på slipen. Nu står det här bara..kallas utveckling.

Det krävdes mycket gjutning och smide, för att man skulle få ihop spelet. Ser man på det,  så är det urgammal teknik.

Kolla denna klokopplingen…

Ser ni hur det funkar ?
När man vrider på ratten,  överförs rörelsen via den koniska växeln till en
gängad axel, där en klo sitter,  som greppar om ena halvan i en klokoppling.
Vevas den in,  greppar den och vevas den ut,  kan trumman rotera fritt.

Undrar hur många fartyg som varit säkrade här ?

Detta är den andra viktiga delen av ett varv, slipen.
Varför det heter slip….kanske från engelskan slip = glida ?

Ytterligare ett tillbehör vid sliptagning och sjösättning.
En hydraulisk broms för en wire.

Naturligtvis krävdes rejält fundament, för att kunna slipta ett fartyg.
Denna vinsch byggdes cirka 1970,  för den gamla vinschen stod inne i ett rödmålat litet skjul.

Detta är en capstan, även kallat gångspel.
Som är en anordning man använder,  om man vill tighta ett rep eller wire.
Man sticker i trälattor i hålen i övre delen och sen vrider man capstan
med hjälp av 4-6 man. När man vrider capstan hör man ett klickande
ljud, som ju är den fjäderbelastade spärren, som glider över kuggarna,
vilken hindrar capstan att vridas tillbaka. Moderna capstan är elektriskt
eller hydrauliskt drivna.

Denna capstan är tillverkad i Stockton, som ligger vid en flod, Tee vid Englands ostkust
ungefär i höjd med Isle of Man. Tillverkat, efter att jag googlat runt lite,  på tidigt 1900-tal.
På segelfartygens tid användes capstan till sättning av segel, hemtagning av ankare och
för att varpa fartygen framåt vid vindstilla. Antagligen jobbigt för besättningen.

Länge sen nåt fartyg gled upp eller ner här.

Denna kran monterades också i början av 70-talet, när verksamheten vid varvet i huvudsak
utgjordes av tillverkning av bulbstävar till varven i Göteborg. Vad är det för utväxling över
lyftblocken på bommen…?
Lyftredskapet byggdes ursprungligen som en mobil tyngdlyftskran. Den kunde således flyttas
till den båt, som behövde lyfta tunga laster hos rederi AB Transatlantic.

Ja,  hammarbandet har säkert legat och gnidit mot åtskilliga fartygssidor.
Pollaren har väl hållt fartygen fast på ett säkert sätt.
Hammarbandet
är trästocken, som sitter för att hålla fartygen en bit från kaj.

Spåren av spår….som användes till…ja jag vet inte,
men kanske transport av fartygsplåt och andra delar.

Detta är en rejäl krankrok.

…för den ska kunna hantera 200 ton…
Undrar när Statens Anläggningsprovning var här sist ?

…vilket manövrerades härifrån. Man måste nog ha haft en kortslutning här
för man ser att ett av locken har smält efter en ljusbåge…

Här står kranen som ett monument över varvsverksamheten.
Undrar vad kommunen tänker göra med den……

Här en snabblänk till reportage nummer 2 om varvet.

Kategorier
Hangflyg modell

ÖRNFLYG I STÄLLET HANGFLYG…

…blev det ju i fredags, på Hovs Hallar…

 

 

 

 

Fredagen var utlovad med 5 m/sek nordväst på Hovs Hallar och efter några dagars uppehåll
med modellflygandet,  ville jag inte missa en sån chans. Yr.no hade lovat avtagande vind,
så jag planerade att vara nere på hanget klockan 1200,  medan det var bra vind.

Modellen  jag hade med var min Spirit. Det borde funka bra på lite svagare vindar.
För att allt skulle funka bra,  hade jag bytt förlängningssladdarna från vingarnas 4 servo
till mottagaren till splitt nya silikonsladdar från Staufenbiel. Allt funkade perfekt på bordet
hemma, acken var laddad, så det borde vara bara att kasta ut.

Med på trippen hade jag min Mobiuskamera, som tar mycket bra bilder och video trots
sin lilla storlek, för att kunna sätta den på nosen på Spiriten. Alltid bra att kunna
dokumentera, om det inträffar något oväntat. Vilket det gjorde.

När jag kom ner till hanget,  blåste det cirka 4 m/sek vilket var förträffligt. Inga turister,
inga skärmflygare och inga kreatur på hanget, bara just nu en ensam modellflygare.

Så ok, jag monterade modellen, satte på kameran, kollade att alla roder inklusive klaffarna
funkade och sen iväg med ett rejält kast.

Starten perfekt, modellen steg och flög rakt fram. Jag tänkte för mig själv, det här blir en
kanondag på hanget…..Men så började vänster vinge hänga lite, varför jag höll emot med
skeven. Svängen åt vänster ökade och jag fattade,  nåt var fel. Första tanken var,  att jag
kanske kommit åt knappen för kråkbromsen, men det var det inte.

Just som modellen var på väg ner i en svag dykning mot åkern i en vänstersväng,  kom jag på det:
Skevroderna måste gå på fel håll !

Jag gav motsatt skev och fullt sidoroder och lyckades  få bort störtspiralen,  så landningen i
den mjuka åkern blev relativt mjuk.

Så det var ju bara att ta sig över elstängslet och gärdsgården in på det sådda fältet.
Modellen låg tio meter in cirka. Medan jag gick fram till modellen,  förbannade jag mitt slarv,
  att jag inte kollat att roderna gick på rätt håll. Jag vet,  man kan inte förutsätta,  att allt
funkar  som man förväntar, om man har en modern sändare.

Så fort det finns mjukvara och processorer inblandade, då kan felfunktioner uppstå på
grund av något hanteringsfel. Men oftast nöjer man sig med att rota runt med spakarna, 
för att höra att det rasslar i servona, sen tror man det är ok.

Nåväl, efter lite akrobatik hade både jag och modellen kommit över stengärdesgården och
elstängslet. Nu var det dags att kolla eventuella skador. Jag hoppades på noll skador, 
för jag hade inte med något,  som jag kunde laga med.

Skadan var att en vingbul i nylon  gått av och en spricka vid innesprygeln mot kroppen.
Enligt lagen om allts dj—-lighet, hade jag ju ingen reservbult i plast med…..

Så det var ju bara att ställa in flygandet för dan. Surt !

I stället för att flyga tog jag min kamera för att smälla några pics. Vid avspanandet av
skyn såg jag, vad jag tyckte, två havsörnar. Det var havsörnar och som vanligt,
  hade jag bara normalobjektiv.

En örn kan man svårligen ta fel på med sitt typiska utseende. Jag tog de bilder jag kunde,
vilket ju var på stort avstånd med tillhörande problem, om man vill dra upp bilderna.

Efter hand flög en örn mot Hovs Hallar och en flög mot Hallands Väderö.

När jag efter en stund såg bort mot stora HH såg jag tre (3) havsörnar……..är det möjligt
tänkte jag. Jag tror det var de två jag sett plus en till. Inte alldeles uteslutet men nog ganska sällsynt.

Jag fotograferade så gott det gick,  men det blev svårt.

Att se tre havsörnar på en gång,  kompenserar fiaskot med min modell.

Om ni tror jag sett i syne….? nä det har jag inte, för det var en kvinnlig ornitolog
närvarande,  som oxå var säker på sin sak med hjälp av kikare.

En av mina modellflygkompisar, Rolf Holmér från Hjärnarp och som jag medlem i
Ålleberg Modellflygklubb hade lovat dyka upp,  vilket hand gjorde vid 13-tiden.

Med sig hade han en delta och för att styra den,  hade han med sin Mc-24. Vädret var nu
perfekt med vind cirka 3 m/sekunden och solsken. Allt var så att säga upplagt för Rolf…

Efter att ha förklarat mitt fiasko,  skulle ju Rolf rädda vår flygarära ! Jag hade sett fram
mot lite snygga bilder på hans kärra i luften, som jag kunde redovisa på min blogg.

Men……det sket sig rent ut sagt. Rolf var oxå drabbat av Murphys Lag. Hans sändare
hade fått om inte spader så i alla fall spatt.

Det fungerade inte,  hur mycket han än tryckte. Fiaskot var nu monumentalt för oss.
Inget flygande.

Men,  kan man inte flyga,  kan man diskutera livets väsentligheter som till exempel
modellhangflyg. Det gjorde vi också. SÅ småningom drog vi oss upp till bilarna lastade
in våra prylar och med mig hem fick jag  Rolfs Mc-24, som jag skulle kolla upp.
Jag sa till Rolf,  han skulle skaffa en 2.4 utrustning och göra sig av med det gamla möget…

Nåväl, efter hemkomsten fixade jag min Spirit Elite, så den var bättre än innan haveriet.
Jag upptäckte, när jag kollade,  att ena klaffservot hade knäckt ett drev i växellådan och
jag började rota efter ett reservdrev, tills jag kom på,  att det är ingen mening att byta drev,
så jag bytte servo i stället.

I stället för de  som satt där,  satte jag dit nya servo på båda klaffarna och det blev
Dymond med metallväxellåda.

Samtidigt kollade jag att ALLA RODER GICK PÅ RÄTT HÅLL INKLUSIVE KLAFFEN

Nu är det bara att flyga…efter jag kollat roder fulla rörelser och på rätt håll.

I lördagsmorse kl 0700 satte jag mig med Rolfs Mc-24 och började felsöka. Jobbigt, för
man måste montera isär så mycket för att kunna mäta. Där fanns en misstänkt glappkontakt,
som jag fick lösa genom att plocka ner nästan hela radion för att kunna fixa glappkontakten
och löda om. Dessutom bytte jag  två kablar,  som var misstänkta. Efter bytet och
omlödningen av kretskortet var jag ganska säker på att funktionen var ok.

Jag hade lite misstankar mot backupbatteriet för processorn, men det var ok och
höll den spänning det skulle.

Hast du mir gesehen…..Mc-24:an startade och spelade sin glada välkomtstruddelutt
och visade sin bästa sidan i displayen.

Sen resettade jag processorn, programmerade upp en fiktiv modell, för jag hade
ingen mottagare, stängde av och kopplade bort acken. Sen i med acken och på med strömmen.

Nu var klockan 1200.

Förhoppningsvis löste jag problemen. Men jag kommer ändå att rekommendera Rolf
att skaffa en 2.4 gHz. Varför inte en Walkera ?

Här kommer lite dåliga bilder från en strulig dag:

Ja ni ser själva….meklådan =plastkasse. Alltså back to basics

Här ut ska modellen  Bild tagen med min Mobius ombordkamera under hela flygningen.

Utkast rakt mot vinden med bra fart.

Ser bra ut, rakt och fint och lyftet bra.

….men horisonten börjar luta åt vänster…

…inga problem, bara lite motroder med skev och sida så löser det sig…

…hmm…

…det börjar luta mer trots motroder…

…och mer…

…nu börjar det bli kris eller …

…nu fattade jag något var galet, så jag kollade kråkbromsen…

..men det var inte den…

…åkern närmade sig och det var nu det slog mig att skeven kunde gå på fel håll..

..så här håller jag emot…

…och jag fick den nästan ur svängen …

…men jag var för lågt.

Nu ligger modellen i grödan och huven har hoppat av och
ligger med sin kamera och knäpper 2 bilder i sekunden.

Det gäller nu att ta sig själv och modell över hinderna. Mobiusbild

Stengärdsgården brukar vi förbättra och hålla i stånd,  genom att när vi är där
plocka upp nedfallna stenar. Så blir markägaren på gott humör…

Mobiusbild

Prickarna är havsörnarna.

Imponerande fåglar.

Mycket vinge kort stjärt

Vingspetsarnas vingpennor uppvikta för att minska det inducerade motståndet.

Ett hav och en örn, det måste ju bli en havsörn eller…?

Ja, detta är två örnar troligtvis 3 !.

Här är örnarna i höjd med värdshuset vid Hovs Hallar.

Här kommer en hangflygare full av förväntningar…

I handen sin modell och sin radio som…

…ju svek honom.

Jobbigt att gå så långt säger Rolf…

..men huvudsaken man får flyga.

Så här glad var han, när han visade sin nya GoPro innan han slog på sin Mc-24…..

Denna bilden tog jag med min Mobius.

Ingen vidare lycka idag på Hovs Hallar, men vi försökte i alla fall och fick frisk luft,
så vi slapp ligga framför dumburken eller sitta och scrolla på facebook eller vad det heter.

http://www.webbkameror.se/djurkameror/storemosse/bilder/storemosse_3_640.jpg

Vill ni se fina örnbilder ? Klicka på länken så kommer ni till en webbkamera vid en åtel i Småland. Det är väl värt att kolla!

http://www.webbkameror.se/djurkameror/storemosse/storemosse_2_1280.php

Här kan ni läsa om Mobiuskameran:

https://hangflygning.se/?p=20047

mats

Kategorier
Airshows

MAN FÅR TÄNKA TILLBAKA….

.

..på positiva upplevelser, när utevädret är bedrövligt ur modellflygsynpunkt !

 

 

 

 

Tack och lov att vi passerat vintersolståndet, vilket innebär att dagarna blir längre, 
ju mer jordaxeln rätar till sig i förhållande till solen.
Nu har vi respit till Midsommar…sen vänder det igen.
Man förleds, när det är gråväder och idag har yr.no lovat nästan 20 mm regn.

Vi får pigga upp oss med lite bilder från i somras från IGG på Ålleberg.

Hangaren på Ålleberg

En modern elseglare. Kostar väl en 20 K med allt.

En STOR seglare.

Den röda kärran en Ka6E, tror jag det är.

Landning på stripen

…och en start

En norskreggad segelkärra blir vallad av husse.

Bogserkärran nere med linan

8  m spv……

…undrar vad denna kostar……upp mot 70000 spänn med allt.

Bogserkärran en Wilga. Mycket power och STOL-egenskaper. Drar upp allt antingen det vill eller inte.

Segelflyg……det vackraste.

mats

Kategorier
Dagens snespark

HÖGSKOLAN HALMSTAD

…är det Sveriges sämsta ?

 

 

 

 

 

Jag läste just att Universitetskanslersämbetet, långt ord,
har underkänt 13 av 20 ingenjörsutbildningar vid högskolan i Halmstad.

Det är ett bottenbetyg på utbildningen. Vem kontrollerar högskolorna ?
Jo det ska väl vara ovanstående institution…

Bara de underkända, som vilka flera är från andra länder, inte kommer
och kräver sin studieavgift tillbaka. Det blir dyrt.

Om någon är ansvarig ?

Det finns inga man utkräver ansvar hos i en svensk byråkrati.

Jag minns,  när högskolan i Halmstad fick storhetsvansinne
och ville kalla sig “Universitet”.

Tack och lov blev det bara en galen tanke !

 

Kategorier
Okategoriserade

INTE BLEV DET FLYGNING I DAG….

…även om min modell låg i bagaget.

 

 

Det blev i stället en riktigt lång promenad. Cirka 15 km i rask takt. Min bil var parkerad vid Lagan
och jag spankulerade längs stranden mot norr. Det var relativt mycket folk ute och  gick  och undfägnades med frisk luft.

Denna stranden är populär och eftersom vädret var bra med sydostlig vind,  var det behagligt vid havet med sin frånlandsvind.

Norrut såg jag ett par ryttare på islandshästar och naturligtvis var jag nyfiken. Fin motion för hästarna att trava
och tölta i den mjuka sanden. Efter hästkollning vände jag och gick tillbaka mot bilen, för att jag ville gå min
vanliga runda, som är ca 8 km. Så jag gick runt genom tallskogen upp till Tönnersa Strands parkering, vände
och gick gick än en gång längs stranden till bilen.

Mitt promenerande, hästpratande och fotograferande tog  lite mer än 2 timmar. Härligt.

Bilder blev det och tycker ni inte om det,  säger jag som jag brukar: Surfa över till denna sidan för livets
väsentligheter och kognitiva krumsprång:

http://blondinbella.se/

Här ser ni huvudena på två fruktade rovdjur………

…som ligger blickstilla efter att ha jagat och ställt den magra…..

….Mångbeningen vettskrämd vid nåt han trodde var räddningen…..

Jämte låg en spetsnosödla och lurade på byte också…

..fast denna alen sa bara : “Det var hemskt vad jag är trött, jag tror jag  vilar mig  några dar”

Alltid finns det nån,  som sätter näsan i vädret.

Kan ni förstå varför han är så glad ?

Ingen ordning på vågorna….där Lagan möter Kattegatt.

Gässen vinglar söderut. Roligt att se nåt annat än Kanadgässen.

Den större tränäbban

Trädet pekar med sina grenar : Söderut !

Ibland…..blir det bra ljus i en bild…

Mellan strand och skog har länsstyrelsen tagit bort sly. Men efter 3 år kommer tusentals nya tallplantor uppspirande med obeveklig växtkraft.

Min promenadväg något svårforcerad nu. Det blev mycket motion på min runda, för många träd låg utslaget raklånga.

mats

Kategorier
GoPro kameror

GOPRO BLACK EDITION 3+

Nu är jag trött på fisheyobjektivets förvrängande  av perspektiven…

 

 

 

 

 

 

 

Att jorden kröker, det vet vi. Men att se det så här på en bild, det vill inte jag i alla fall.

Objektivet som levereras med den nya GoProkameran är ju ett extremt
vidvinkelobjektiv.

Detta medför,  att exempelvis horisonten och   annat långt bortaliggande
blir krökt i bilden.

Jag har försökt beskära,  så gott det går…men nu, blir det ändring.

Efter att ha googlat runt på nätet efter andra objektiv hittade jag två alternativ.

Dels ett objektiv 5.4mm 60 grader som man kan köpa för 1000-1300 spänn
cirka och sen
får man själv byta, med de risker som det medför.
Jag har sett på YouTube hur man byter
med hjälp av en polygriptång,
vilket på mig inte verkar helt säkert.

Alternativ två var en tysk firma som heter:

http://www.pimp-your-kopter.de/

De har ett proffsobjektiv, som används av de som professionellt
använder GoProkameror.

Exempelvis 3Sat, SkyPic, SKySport. Det är inte jämförbart med det
jag skrev om tidigare
utan det är det bästa som finns.

Här kan du läsa om det och här står , hur du ska gå tillväga,
om du funderar på att bygga om:

http://www.pimp-your-kopter.de/gopro-objektive/mp-10-pro-chance-lens-1.php

Hur det blir med det nya objektivet,  kan ni se här:

http://www.pimp-your-kopter.de/G0033563.zip

Det kostar alltså:  lins +ombyggnad och inställning: 595 Euro = 5500 kr.

Hoppas min kamera är tillbaka om en vecka.