…särskilt den senaste.
Jag vet inte varför, jag anser söndagen för tråkig…
Då jag växte upp kunde jag i alla fall glädja mig åt biomatiné . Men nu finns inte Åsa Nisse eller Hopalong Cassidy mer som lockar. Inte ens biomatinéer eksisterar längre i sinnevärlden.
Inte konstigt söndagen är tråkig…
Regnar det troget sedan hela dagen är melankolin total.
Mjältsjukan har din kropp och själ i ett fast grepp.
Så vad återstod att göra ? Jo, ta tjuren vid hornen och bege sig ut.
Det gav mig möjlighet att fördriva tankar och tid .
Naturligtvis tog jag min fotograferingsapparat med, så jag kunde dokumentera de blöta ögonblicken.
Häng med i det gråa och blöta !
Men allt var inte elände !
Solen bröt igenom tillfälligtvis och gjorde, så att naturskyddsområdet vid Tönnersa livades upp…
Gick en runda på mina jaktmarker och kunde inte undgå att plocka en kasse trattisar…det är lite speciellt att hitta mycket svamp…ungefär som då en guldgrävare hittar stora klimpar…
Tänk om en kapital älgtjur stått i sjön och betat näckrosrötter…då hade det varit en vykortsbild.
Regn och grått…
Vattenpölarna får påfyllning…synd jag inte hade med min barkbåt från 1952…som vi seglade med nedanför Kaptensgatan i pölarna på gruskajen.
Solen säger att jag finns här…men jag håller mig i bakgrunden.
Sådant här väder var det ofta, då man satt i aulan och försökte knäcka integraler på provräkningarna…
…men naturen tar alla chanser…
Det gäller att blomma med starka färger om man vil locka pollinerande insekter och därmed säkra släktets fortbestånd.
Till och med en storskarv, fast jag föredrar namnet Kormoran, stod på sin sten i regnet i Nissan och hängde med axlarna.
…men Nissan rann i god ordning vid Slottsmöllan…
…vattenfärger…höstfärger…
Vi håller ut även om det är höst.
Märklig växt…
…vet du vad den heter ?
Regn
Mer regn…
Ett favoritmotiv vid Tönnersa
