Författare: Mats

Kategorier
Hangflyg modell

BARA DU HAR VILJAN…

 

 

 

 

 

…kan du flyga med din modell på Hovs Hallar…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…även om vinden kan tyckas vara helt frånvarande.

I fredags åkte två av flygsuget hårt drabbade piloter till
Hovs Hallar, för att förhoppningsvis få några timmar
i luften.

Prognosen hade lovat mig och Pär ca 3 m/sek NV, vilket
är nog för våra modeller.

Men vinden på Hovs Hallar är vansklig att förutse.
Vindmätaren nere  Norrehamn kan visa 4 m/sek,
men på Platån vid HH är det 0.5 m/sek.

Så det vi kan göra, är att vi kör dit och kanske riskera
en bomkörning.
Men vågar man inte, lyckas man aldrig, så vi drog iväg.

Framkomna till HH såg vi,  att vinden var ca 1 m/sek
maximalt. Men vi resonerade som så, att har vi åkt så
långt, måste vi gå upp på platån och försöka.
Jag hade med en Spirit och Pär hade med sin Lunak och
sin Odenman A2, om det skulle krävas en lätt modell i
svag vind.

Vilket vi såg, då vi kom upp på toppen av Platån. Det var
i stort sett ingen vind.
Vi såg dock, att löven på träden vid kanten i alla fall rörde
sig lite. Fast där vi stod,  var det stiltje.

Pär beslöt att testa med sin lätta kärra. Som alltid vid
marginella lägen på HH gäller det att vara modig och
gå rakt ut. Alltså ut från kanten och in i den förhoppningsvis
laminära vinden.

På HH är det så, att vid solinstrålning och svag vind
kommer den laminära vinden att ”klättra” över den
markturbulenta vinden närmast kanten. Så vad som
är imperativt är att komma UT !

Pär mötte turbulens,  innan han kom ut i den goa
havsvinden och hans ”Odenman” stadigt började klättra.

Lyftet var trots den nästan obefintliga vinden mycket bra.
Det är ett resultat av  att flyga vid ett havshang, där vinden
tillåts vara laminär, vilket ger hög verkningsgrad på hanget.

Ett inlandshang är turbulent på grund av terrängen
och termikstörningar.

Vinden var inte så stark, så jag startade inte med min ”Spirit”,
även om Pär påstod,  det skulle gå. I slutet av vår vistelse
där hade vinden ökat så mycket, så det troligtvis hade burit
min kärra också.

Men jag är vis av erfarenheten, då det gäller svaga vindar
och Platån.
Att bomma starten och åka nedanför kanten och således
landa i terrängen..det är inte enkelt.

Du måste springa fram till kanten, 50 m,  för att kunna se
din modell och få håll på den.
Du har två val: Antingen landa på en hylla på kanten,
som är lätt tillgänglig, eller så landar du på klapperstensstranden…
det är inte attraktivt !
Risken för haveri är mycket stor, om du inte har mycket rutin på HH.

Risken föreligger alltid,  att jag fastnar på kanten och
det kräver bergsbestigarkonster för att hämta modellen.

Jo, jag har gjort det två gånger.

Men dagen för oss, alltså även för mig, blev en
toppendag med hangflygning i absolut turbulensfri luft.
Det var, som att flyga i grädde.

Så vi kunde sitta på våra tuvor och njuta av våra upplevelser.

Dagen blev en av de minnesvärda  på Hovs Hallar.

Men vem kunde trott det,  då vi hade äntrat Platån
och skådade ut över ett  Kattegatt, vilket var  lika stilla
som vattnet i ett  handfat i brist på vind ?

Vi som är  aktiva modellflygare, vi ger oss dock  aldrig !

Därför vi söker upplevelsen !

Jag har läst  pratet…för annat blir det inte,  om vårt
förbund och tidning på ett av våra modellflygforum
och ständigt undrat:

Varför flyger de inte bara ?

Skribenterna  kallar ju sig modellflygare ?

De missar ju allt det,  vilket vi som flyger i verkligheten upplever !

Jag filmade med en Mobius på nosen på Pärs modell
och min Sony för stillbilder.

Häng med oss och kolla bilder och video !

 

Koll av programmering.

Och att roderna går på rätt håll…

…för annars kan det gå så här !

…å här svängde jag höger…

Klar-parat

Start 1.

2.

3.

Fly baby fly !

Pär Lundqvist 2017 Augusti på Hovs Hallar.

Ut från turbulensen, ut i den laminära vinden.
Det gäller att ha is i magen och vara fokuserad.

Det kräver en aning skicklighet att flyga i den
markturbulenta luften och med närhet till kantrotorn.

Jomenvisst, det flyter på !

 

Landning på gång.

En landning utan bromsar kan vara svårt, men eftersom vinden
var i stort sett obefintlig gick det som smält smör i dag.

En av de två veteranerna som är aktiv modellflygare.

Ibland får man njuta av sin egen flygning.

Eftersom vi saknar ordningsvakter på HH,
får vi utan problem sitta och flyga.

Pärs ombyggda Taranis.

Det är detta,  modellflyg i verkligheten  handlar om för oss !

Den andre åldringen…

Mer typiskt Lundqvist kan det väl inte vara…

I bakgrunden Hallands Väderö.

Inmallning för landning.

Klart !

 

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

BARA FÖR ATT PÅMINNA ER OM…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…min blotta existens såsom varande modellflygare…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…så blev det nästan 3 timmar i termiken i dag tisdag.

Med vem då månntro ?

Jo, jag och min HyperAva.

Start 0905. Landning 1155.

Total tid i termik med min HyperAva: 777 timmar.

 

Bilder: Klipp ur Mobius video. Stillbilder Sony.

 

 

 

 

 

Ava och en Volvotraktor, vid pass 65 år unga tillsammans.

Kontroll av att stabben  sitter rätt.
Jag noterade,  att kroppsbommen inte var 100 %
fixerad i kroppen, men det ordnade sig med en droppe Ca.

Lite justering behövs kanske…

På finalen i den turbulenta vinden.

Final   Snart sättning.

Sporren i gräset nu men nosen flyger fortfarande. Allt dokumenterat av den allestädes
närvarande kameran. I detta fallet en Mobius, som jag anser tar mycket bra video och stillbilder.
Detta med tanke på kamerans storlek och pris. Värd att testa.

De vanliga naturbilderna…

Inte något ekivokt… utan ett ekollon…

Regnskvättarna har initierat en något sen sommar-
blomning, som gör,  att markerna är färg- och doftrika.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JOHN WOODFIELD

 

 

 

En engelsk modellsegelflygare och byggare.

 

 

En skicklig flygare och byggare, som har massor av filmer på Youtube
är John Woodfield.

Han bygger ständigt nya modeller för hangflyg av mera ovanlig art.
Han har mycket skalamodeller av äldre flygplan, vilka man inte ser
varje dag.

Han bor i Cornwall England och han har endast 5 min till hanget
vid kusten.
Så sitt ner och njut av nedanstående film, som jag bäddat in på bloggen.

Den är värda att se på.

 

 

 

 

Här en video på en fullsize replika Bugatti.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

SVAMPAFESTIVALEN TOMELILLA 2017…

 

 

 

 

…vad gör man på en ”Svampafestival” ?

 

 

 

 

 

Plockar kantareller ?

Nä.

Man kör räserbil…

Vi hade ett ärende söderöver i ystadtrakten för att hämta
en motorcykel.

När vi passerade Tomelilla,  såg vi där var ett pågående
evenemang, som handlade om ”racerbilar”…det var
”Folkrace”.

Vi hade gott om tid, stannade till och tillbringade några
roliga timmar där.

Du som kanske aldrig besökt en ”Folkracetävling” skulle finna,
att det är så långt från Formula 1, det går att komma på alla sätt.
Folkrace är nog den mest demokratiska formen av motorsport.
Det kostar inte skjortan,  du kan köpa en vinnarbil för 6000 kr.

De viktigaste verktygen i meklådan kan vara slägga och en
domkraft, så bucklorna  kan rätas ut.

Heaten, tävlingsomgångarna matas på hela tiden. Det finns
inga döda punkter, utan hela tiden sker något på banan.
Det är viktigt, för annars tappar deltagare och publik intresset.

Bilarna domineras av 25 år  gamla Volvo, Saab och Vw Golf
i olika versioner.
Motorstyrkan på en Volvo 245 ligger, tror jag, på ca 180-200 hk.

Det lönar sig inte att investera för mycket,  eftersom
vinnarbilarna efter tävlingen automatiskt är till salu för 6000 kr..
Så vinner du en festival, kan du åka hem utan bil,  men med 6000 kr
som plåster på såren i plånboken.

Då man kollar bilarna i depån, säger jag bara: Det finns
mycket bucklor !
Det är det oundvikliga,  som är ett resultat av alla närkamperna.
När det gäller att fixa buckliga karosser, är det inget finlir
som gäller, utan här handlar  det om slägghammare, domkrafter
och spett.

Heaten är spännande,  för naturligtvis vill alla vinna.
Ingen släpper till något.
Rullningar, påkörningar  och  avkörningar är vanliga,
men personskador mycket sällsynta, då hastigheterna inte är skyhöga.

Vi fick några trevliga timmar under vår avbrutna färd, då vi
mellanlandade på Svampabanan i  Tomelilla.

Hoppa in och åk med några varv !

 

 

Starten

Första kurvan efter startrakan.

Så ser en folkracebil ut på undersidan…

Stuhre i sin företagsbil..?

1.

2.

 Stuhre gör en glädjerullning…

Strid om inte på kniven…så är det i alla fall trångt  i kurvan.

Close racing.

Lite småskavanker…

En bil påkörd bakifrån, så den liknade en Lamborghini …

Kolla den negativa Cambervinkeln !

Pass upp för Bondesson Nilsson…

Koncentration av en wannabe Lewis Hamilton…

Hej, stäng dörren…

Som bilförsäljaren Ärlige Erling skulle sagt: ”Går i hundra och knappt sutten i”…

Det sades mig, att man lägger bly bak i Volvo 245,
så den inte ska galoppera i guppen på banan och
få ner kraften i marken från hjulen.

Det kan gå på två hjul i kurvorna.

En tävlande snurrade ett varv, men han fortsatte.
Funktionärerna på alerten.

Detta var en snabb Volvo 245 !

Inte ofta man ser denna Saab ”Gubbabil” i trafiken i dag.

 

 

Kategorier
Okategoriserade

VAD ÅTERSTÅR I SOMMAR ?

 

 

 

Jag menar, vad finns i planeringen ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frågan tycks befängd för mig, då min tid inte räcker till tycks det…

Jag har inga svårigheter att fylla mitt dygn med aktiviteter.
För mig är det så, att aktiviteter skapar nya aktiviteter.

Men jag trivs med det, då jag är en  person, som inte kan ligga
i dvala framför en tv. Livet är för kort att ödsla på ett liv i passivitet,
om man har förmågan att vara fysiskt aktiv.

Ok, vad återstår i planeringen att göra ?

Ja,  vi har Svenskt Mästerskap  för friflygande OT-modeller i början
av september i Bollerup utanför Ystad. Det missar jag inte.

I slutet av augusti blir det modellflygmeetinget i Tarp i Tyskland
för att se fina modeller, fina flygningar och träffa kompisar.

I september avhålls Falkenberg Classical Racing under två dagar.
Racerbilar från 50-talet. Imponerande att se.

I augusti har vi Roskilde Airshow i Danmark. Bara över bron
och en kort tripp på Själland, så är vi där.

Lite senare i höst åker vi från Sverige på semester…härligt.

I dag skulle jag gärna modellflyga, men vädret….8 m/sek SV,
regnskurar. Det inbjuder inte till flyg direkt.

Men det blir säkert bättre i morgon.

Hoppet lever alltid hos en aktiv modellflygare !

 

 

 

Från OT-SM 2016

 

Det flygs fort i Tarp... Vill du veta mer skriv ”Tarp” i sökrutan på min blogg.

Åker du till Falkenbergs Classical , kan du se sådan bilar.

Kategorier
Termikflyg

ÄNNU MER TERMIKFLYGNING…

 

 

 

 

 

 

…vilket är självklart i det nu fina vädret.

 

 

 

 

 

I måndags och tisdags fick jag nästan 6 timmar i termiken…

Självklart kan jag inte sitta hemma i dvala framför en tv,
utan då vädret är som det var  dessa två dagar, solsken, vind
svag, i synnerhet i tisdags och med fin Cumulusbildning.
Då tar jag naturligtvis  en modell med mig för att kunna
svinga mig uppåt i termiken.

Det är ju det, att få vara ute med mina termikmodeller,
jag drömt om hela vintern…så visst flyger jag under
dessa  förhållanden, då ALLT  tycks falla i den aktive
modellflygarens händer.

Min HyperAva har efter dessa två dagar med 6 timmar
i termiken loggat 771.5 timmar under termikflygning.

En respektabel siffra.
Troligtvis ligger siffran över 800, då jag inte alltid
noterat mina flyg.

Måndagen bjöd på fin termik redan klockan 0930.
Att hålla sin Ava i luften var en piece of cake.

Varje minut då jag satt i min stol och hade min
kärra på höjd njöt jag.

Enda nackdelen i måndags var, att vinden på
förmiddagen var ganska frisk, så varje termikvarv
drev iväg modellen.
Men eftersom termiken på höjd var stark och
framför allt utbredd, behövde jag inte kurva speciellt
mycket, då jag utnyttjade termiken under delfinflygning.
Detta går utmärkt att göra med en Ava tack vare
dess mycket fina profil med dess fördelaktiga polar.
Avan tål att flyga fort utan att stå stilla och sjunka
i motvinden.

Tisdagen var väderläget perfekt. Ingen vind, solsken,
3/8 Cu och  23 C.

Enkelt uttryckt jag fick 3 timmar i luften.
Hemma  då jag laddade min acke från modellen,
som används för rx, telemetri och motor, så fick
jag i 650 mA…Du förstår, att jag inte körde motor
i större omfattning.

Min Ava är en segelmodell…inte en motorkärra.

Förresten, efter regnskvättarna som kommit,
har naturen formligen exploderat i sin blomning.
Överallt blommar det,  för att blommornas färger
och dofter ska locka till sig insekter , så   örterna
ska bli pollinerade för att säkra arternas fortbestånd.

I tisdags startade jag 0950 och min modell tog
mark 1315.
Detta inkluderar en landning för att montera
min kamera.

Här kommer två videosnuttar,  som i någon
mån illustrerar mina två dagar under termikflygande
och förverkligande av drömmar,  som ger mig
de upplevelser jag söker.

Vet du om, att från 1. Augusti gäller nya regler
för foto från luften ?

Ett förnuftigt beslut som är taget.

 

Fibblorna blommar längs grusvägen.

Växtligheten är överväldigande som i en Hollywooddjungel.
Jag tyckte jag såg Tarzan komma farande genom luften, svingande
sig i imaginära lianer med sitt för oss, som kollade Tarzanfilmer
på matinéerna på söndagseftermiddagen, typiska stridsrop…?

 

 


Jag växer inte mer…men jag har inte stupat…

Ljungen blommar efter regnet…naturens överflöd.

Meklåda, modell och stol…allt förberett för en fin flygdag.

Vinden…max 0.5 m/sek,  väst
…Tjärbyhangets högteknologiska sensor,
som indikerar  vind och nederbörd,
till gagn för ovetande modellflygare…

Åkervädd

Full fart på blomningen.

Komplicerad öppen överarmsfraktur…

Känner du lukten av blommande örter ?


Så såg skyn ut över mig.
4/8 Cu

En bra bild som illustrerar,  vad som sker,  då sjöbrisen slår till
med sin relativt kalla luft, som lägger sig som ett spärrlock närmast
marken och förhindrar termiken. Kallas också Laholmsbuktenväder.
vilket är till glädje för badgästerna. Dock icke för termikflygare…

 

Picolario Talk

 

 

 

Hoppa upp och sätt dig och kolla roderutslagen !

 

Kategorier
Termikflyg

SOMMAREN SOM INTE VAR

 

 

 

 

 

 

 

Sommar…har vi haft det i år ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förra veckan var  det sommaren 2017. På onsdagen…

För övrigt har denna sommar varit lika dålig som förra årets.
Det har varit kallt, det har blåst.
Observera att jag skrev inte, att det har regnat.

Hade det kommit 300 mm,  hade det varit en välgärning
med tanke på vårt  mycket låga grundvatten.

Kanske en av de få gånger jag önskat och många med mig,
att det kommit rejält med nederbörd.

Min ingressbild visar en grusväg på landsbygden kantad av
blommande örter.
En idyllisk bild av sommar ?
Tja, det kan det vara, men det är knastertorrt i markerna.
Med mera nederbörd hade blomningen varit ofantligt mycket
rikare..hoppas det blir regn…

Då jag tänker på väder och sommar, blir jag nostalgisk.
Därför, förr i tiden, för länge sedan…var det ju alltid fint
väder på sommaren.

Direkt efter skolavslutning ca 5-7 Juni åkte vi var dag till
stranden. Antingen var vi tåliga för kallt badvatten, eller så
var det varmt i havet.

Jag tillbringade ofta sommarloven  hos mina
morföräldrar på landet. Där sken alltid solen.
Ibland saluterad av ett brakande åskväder. Jo men,
visst åskade det annorlunda förr ?

Men det var varmt. Då vi gick för att bada i den
förbiflytande ån,  var det ständigt varmt i det bruna åvattnet.
Den enda kyla vi kände i vattnet, var då vi kom till ett bäckutflöde,
vars kyliga vatten virvlade runt vår kroppar och gav oss rysningar.

Nä, vädret var bättre förr ! Kom ihåg sommaren 1959…

Vill ni lyssna på en fin satirisk sång om sommaren förr,
så finns den här.

Fast i onsdags i förra veckan var det sommar. I alla fall där
jag modellflyger termik. Alltså i närheten av Laholm vid
Tjärby Kyrka.

När jag parkerat och monterat min modell,  gick jag fram på
Litorinavallen och njöt av utsikten mot Laholmsbukten och
Hovs Hallar, vilket är  spetsen på  Bjärehalvön.

Då kände jag den nästan överväldigande doften av blommande
örter, då lukterna  kom  rullade upp över kanten från ängarna
nedanför.

Vinden var svag, solen strålade och jag njöt av att finnas
till just här och då.
Lukten av blommor var kraftig, det är ett sätt att beskriva
den. Den var sötaktig och gav mig ett starkt intryck i mina
sinnen av blommande natur. Doften var tung.

Denna naturens dofter kom till mig i pustar eller vågor
beroende på vinden.
Jag blev nästan överväldigad.

Men jag var där för att flyga och min Ava fick 2.5 timma i
luften och den har nu loggat i termikflygning 762 timmar…
vilket är mycket.

Varför så många timmar i luften ? Modellen flyger bara så perfekt.

Så här var min dag, den dag det var  sommaren 2017…

Förstår du,  varför jag helst flyger här ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Platsen: Örelidsgravfältet.

Segelflygarens önskemoln.

No comment.

Mot Halmstad från  min Ava.

Tittut, sa en talgoxe till mig.

Mot Laholm

Österut…bilden tagen tidigt förmiddag.

En blå Veronika.
Axveronika

Innan vinden som förde med sig budskapet av blommande örter till mig,
hade den rullat fram i den svaga vinden och tagit med sig dofterna över
den halländska kustbygdens odlingslandskap.

Hade du varit med mig…hade du känt naturens dofter just här.

Vi ses !

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS BILDER

 

 

 

 

 

 

Mitt sista inlägg med cruisingbilder från ”Wheels and Wings” 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det jag som utomstående har med mig som bestående
minne från Wheels and Wings cruising i Falkenberg,
är för det första,  vilka makalöst fina bevarade amerikanska
bilar, det finns.

Jag kan inse,  hur mycket tid och pengar som läggs ner,
för att bevara dessa kulturobjekt.

Ja, det är kultur i allra högsta grad, eftersom bilismen under
100 år har präglat det moderna industrisamhället.
En stor amerikansk bil i Sverige under 50- och 60-talet
symboliserade måttet på framgång och materiellt välstånd.

Vi som står vid sidan av och ser på, vi kan bara tacka , för allt
arbete och pengar som läggs ner av hängivna människor på
dessa vackra objekt, vilket gör det möjligt för oss att njuta
av bilarna.
Jag tror många av åskådarna i sin fantasi tänkte:
”Tänk om jag haft en sån bil och fått glida runt här” ?

De som deltog, vilka jag pratade med, sa att deras bilar har
blivit en del av deras familj.

Hela familjen deltar i underhåll och åker gemensamt till
träffar och andra meetings. Bilen är det objekt, som samlar
familjen.

En annan sak som slog mig,  var att stämningen var
så positiv.
Här fanns inga sura miner eller någon huliganism.
Alla var vänliga och glada,  vilket gjorde,  att stämningen
runt torget i Falkenberg var synnerligen avslappnad.

Jag såg inte polisen göra ett enda ingripande. Det jag såg
polisen vara sysselsatt med var att sitta och fika i
ledningsbussen.

Eftersom de flesta bilarna var pietetsfullt restaurerade
och vars lack och krom glänste, var det nästan så jag
längtade efter det, som kunde bryta mönstret.

Det som bröt mönstret,  var de bilar som illustrerar
begreppet ” Stylade i en  lada” och utrustade med detaljer,
som man inte direkt anknyter till blankpolerade USA bilar…

Vem förväntar sig en Cadillac med takräcke från 50-talet
lastat med mjölkkanna, reservhjul, ölback, gräsklippare
och PA-högtalare osv ? Försedd med en häftig
stereoanläggning till glädje för de medåkande och de
boende i kvarteren runt torget Falkenberg…

Har du aldrig sett dessa åk, så kom till Wheels and
Wings 2018 så får du se !
Eller så kan du kolla bilderna nedan.

Som jag sagt tidigare, att vill någon ha nån bild i full size
mejla mig så skickar jag bilden via mejl till dig .

Vi ses nästa år !

 

 

 

Kolla den vackra chauffören med en ros i håret.
Passar perfekt till bilen !

Jag vill ha en sån här bil…

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi öser på med lite mer…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…bilder från cruisingen i Falkenberg vid ”Wheels and Wings” 2017.

Som vanligt lägger jag inga kommentarer, då jag vet, att mina
besökare kan det mesta om bilar…

Häng med..njut av de unika fordonen…och det kommer mera !

 

Allt material på sidan, text och bilder
Copyright (C) hangflygning.se

Vill du ha bild (er) för eget bruk i fullsize, så maila mig.
Adressen hittar du upp till vänster i listen under ”About myself)

 

 

 

 

 

”Two Field” = ”Tvååker” ? eller borde det heta ”Two Fields” ? …eller…
Namnet har en folketymologisk förklaring, att det skulle funnits två åkrar
i byn en på var sida om kyrkan. Svenskt Ortnamnslexikon från
2003 ger däremot en annan förklaring.  Ordet to som finns i det
första skriftliga belägget för namnet  Toaker från 1198 är ett dialektalt
ord med betydelsen ”lin”.  Namnet kan alltså tolkas Linåkern.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

Nu kommer det mera bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer en  laddning bilder från cruisingen på
fredagskvällen i Falkenberg vid torget.

Det var lite dåligt ljus, men det får ni tåla…

Bilderna är utan kommentarer,  för jag vet,  ni kan det mesta
om bilar redan…
Det kommer mera.

 

Buckle up, här kommer 50 nya pics !

 

 

 

 

Kategorier
Airshows

SAAB 39 GRIPEN OCH EN YAK 55…

 

 

 

 

 

 

 

…genomförde en uppvisning över havet utanför Halmstad i lördags.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I min hemstad anordnas en sportvagnsutställning varje
sommar, vars överskott går till behövande…

Träffen har blivit en stor succé och har växt kraftigt,
vad gäller  deltagare och åskådare för varje år.

Väderläget har sista tiden varit osäkert, men lördagen
uppvisade, hur sommarväder kan vara vid en västkuststad
som Halmstad. Alltså solsken, lite vind och värme.

Enligt programmet för bilträffen skulle det bli en liten
flyguppvisning med 39 Gripen kl 1200 och naturligtvis
hade vi som är flygintresserade i god tid intagit bra platser,
där vi kunde se på och kanske fotografera.

Eftersom vår stad just nu är knallfull av turister, gällde
det att vara ute i god tid med tanke på trafikproblemen.

Så vi var i god tid parkerade ute vid småbåtshamnen, vilken
ligger 2 km från utställningen med fri sikt över havet dit.
Eftersom detta är en perfekt åskådarplats, var här massor
av människor, som njöt vädret och som förväntansfullt
inväntade flyguppvisningen.

Det första planet var en YAK-55,  som genomförde uppvisningen
ute över havet relativt långt från publiken.

Piloten genomförde de vanliga 10 loopingarna och rollarna,
men det var inget,  som jag och mina kompisar lyfte ögonen
för direkt i entusiasm…
Jag menar, vi har ju sett det så många gånger…det tenderar
att bli lite för mycket exercis och förutsägbara rörelser över det hela.

Tänk om piloten kunde förevisa något icke förväntat ?

Exakt i tid kl 1215 anlände en Jas-39 Gripen från havet på låg
höjd med hyfsad hastighet in mot den delen av Halmstad där
träffen utspelades och han tog upp brant ca 1500 m från stranden.

Gripen är ju Gripen och vi var förväntansfulla på uppvisningen.
Jag blir alltid imponerad av dess svängprestanda, men jag undrar,
om piloten under denna sin uppvisning någon gång flög med
maximal lastfaktor ?

Vi satt och väntade på,  att han skulle visa egenskaperna tydligt, men
det blev inget…han hade inte ens med sig rökfacklor i vingspetspodsen.
Vidare kunde han skjutit ut ir-facklor, det imponerar.

Jag har sett många flyguppvisningar i Europa.
Vid enskilda uppvisningar, brukar uppvisningspiloter flyga
relativt sakta  görande två förbiflygningar framför publiken,
där han visar planets ovansida och undersida, så fotoentusiasterna
får sitt tillgodosett.
Men det skedde inte här.

Efter 10 minuter avbröt han, tände full motor och steg mot norr,
kanske för att flyga hem och äta lunch på F7 Såtenäs ?

Vi undrade varför blev det inte visade mer ? Kanske svaret är,
att han flög med mycket bränsle ? Fast han hade kunnat starta
med så mycket bränsle han behövde för uppvisningen, för att
sen kunna landa på F 14 och tanka upp för hemfärden till Såtenäs ?

I alla fall tyckte vi och andra som satt där, att vi hade sett
bättre uppvisningar med Gripen.

Det kan ju också vara så, att vi entusiaster som sett många
uppvisningar, vi har blivit lite blasé och kräver mer och mer
av flygningarna…

Eftersom flygmomenten var förlagda långt ut från stranden,
var det knepigt att fotografera. Dessutom var det delvis motljus,
vilket inte gjorde det enklare.

Men här kommer några av våra ögonblick från uppvisningen.

 

 

Flygplanet alltså 30 år gammalt.

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

…å nu blir det fler bilar !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här får ni en ny laddning vackra bilar från cruisingen
på” Wheels and Wings” i Falkenberg på fredagskvällen.

Bilderna har jag tagit vid torghörnet i centrum, varför
de flesta bilderna visar bilarna framifrån.

Du känner till uttrycket ”Dollargrin” eller ?

Vill du ha en bild i full size, 5-10 mb, så kan du maila mig.

Häng med …

Det kommer mera bilder.

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP I OLDTIMER RC- MOTOR OCH RC-SEGEL 2017

 

 

 

 

 

Det är dags för SM i OT-RC  i Norrköping 2017.

 

 

 

 

 

 

På F 13 Bråvalla i  Norrköping avhålls SM i OldTimer för
RC motor och segel den 26. Augusti .

Om du är OT-flygare så anmäl dig och din Blue Phoenix
eller Vagabond !

Har du ingen modell så är tävlingen ändå värd ett besök,
så du kan återuppliva de svunna tiderna och de gamla minnena !

Här kan du få information om   inbjudan och anmälan

 

 

Varmt välkommen !

SMOS

 

 

Kategorier
Termikflyg

BARA EN DAG MED TERMIKFLYGNING

 

 

 

 

 

En av de där dagarna,

då det inte var supertermik,

utan man fick gneta.

 

 

 

 

 

 

 

Vi som bor vid eller nära kusten är drabbade av termikflygarens gissel,
vilket är sjöbrisen. Där jag normalt flyger, ca 10 km från kusten, är jag
vanligtvis relativt förskonad från sjöbris.

Sjöbrisen uppstår,  då landet värmts upp tillräckligt, kanske vid 12-13-tiden och
cumulusbildningen är stark i inlandet. Den stigande varma luften över land
kräver, att annan luft sugs in och det är den svalare luften över  havet.

Sjöbrisen hos oss på västkusten av landet är aktiv mellan 0-300 m.
Den kalla luften flyter in under den varma luften. Vilket effektivt stoppar
den adiabatisk luften.

Oftast går sjöbrisen från 150 m och därunder, vilket gör, att
om man kör upp sin modell till den höjden,  kan du påträffa termik.

Men generellt är sjöbris pest för modellsegelflygaren, som räknat med
att kunna kurva upp sig.

Alltså , även om det finns cumulusbildning, kan det vara sjöbris, vilket
gör flygandet svårt.

Detta var en sådan dag,  då jag var ute.

Trots sjöbrisen lyckades jag få två timmar i luften,  genom att hålla mig
på 150 m och däröver.

God hjälp i termikletandet är min Picolario variometer. Utan den vore
jag mer eller mindre prisgiven,  under de förhållanden som rådde.

Här lite bilder och en videosnutt,  som ger dig en föreställning,
hur det låter,  då man använder en Picolario.

Spänn fast dig och häng med !

 

 

 

Det såg ju bra ut i alla fall…

…så vi startar…

…fast det var knalt med termik…

I min stol njutande.

Den högteknologiska väderstationen för oss aktiva modellflygare.

Dags att tänka på finalen både bildligt och bokstavligt.

Allt nerpackat – Slut för i dag !

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017 DEL II.

 

 

 

 

…här kommer mycket bilder och lite ord !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wheels and Wings blev den största framgången  hittills för arrangörerna.
Rekordmånga deltagare och rekordpublik.

Speciellt lördagens cruising var något speciellt. Så nu vet jag det, att man
ska vara där på lördagen.

Här kommer nästa batch med bilder utan kommentarer. Du som ser på
bilarna vet säkerligen mycket mer om det tekniska,  än vad jag gör.

Om du vill ha bilder i full size, så kan du maila mig: 

flyhigh@bahnhof.se

Buckle up !

Det kommer mer !

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi besökte Falkenberg i fredagskväll för att se på cruisingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Falkenberg anordnas ett träff med äldre företrädesvis  amerikanska
bilar varje år och den har växt sig allt större.

Gamla bilar har alltid intresserat mig,  varför vi åkte dit.

Falkenberg är en liten stad och man har ordnat en slinga ,där
bilarna glider runt, så de kan visa upp sig.

Här finns alla sorter. Perfekt renoverade och rosthögar.
Jag måste medge, att man blev lite mätt på allt polerat krom
och djup lackering som bjöds.

Därför kom de,   jag kallar rosthögar, som en trevlig avvikelse.
Människorna som är hängivna sina bilar som dessa, de är av en särskild sort.

När dessa är på ett cruising meeting släpper alla hämningar. Man spelar
tidsenlig musik från häftiga musikanläggningar i fordonen, så taken på
husen nästan lyfter och nyfikna pensionärer flyr.

Men alla var glada och vänliga. Jag hörde inte en enda hårt ord,
under de timmar vi besökte meetinget.

En upplevelse som är värd att besöka. Ta med en stol att sitta på !

Jo, bensindoften låg tung runt torget i västkuststaden…

Här kommer lite bilder och jag kommer att presentera ca 250 till efter hand.

If you wanna hitch a hike , just ride along with the bunch !

 

 

Jo, den ska se ut så här…

Undrar om damen där bak ligger bekvämt bak på en Chrysler Valiant ?

Allt hade varit perfekt, om ägaren fäst sitt namn med hjälp av linjal…

En av de finaste ekipagen.

Ett åk från bygden…

Inga dåliga grejor… Mercedes 300 SL.
Pris: 2.5-3 mille.

Äldre klassiska Pickups är populära.

Jag trodde först det var en brandbil…

Imponerande ! Varför tillverkas inte dessa bilarna i dag …

Jag undrar om inte barnvagnen, den vita, är värd lika mycket som bilen ?

Kromets gyllene era 1955-1965

Även yngre generationen hängde med.

En av de finare, Ford Thunderbird.
Jag minns, när ”Hep Stars” kom till Lidköpings Folkets park 1966 med var sin ny Thunderbird.
Det var den modellen med vandrande blinkers bak. Respekt då bilarna svängde iväg…

Visst ska han ge tummen upp i en sådan bil.

Chevrolet kan det vara en 1958 ?

Ford V8 Pickup

En makalös dragbil och husvagn. Det kommer fler bilder senare på ekipaget.

Varför inte en PV 544 årsmodell 1966…

Kommer dessa grabbarna från Reftele ?

De hade bra tryck i stereon i alla  fall och de var glada.

Cadillac…

Ett näpet ekipage eller ?

Låt dig inte luras av utseendet på karossen. Ägaren som syns på bilden under berättade
det fanns en häftig V-8 under huven och att drivlina och ram var nyrenoverat.
Gick igenom besiktning med blankt papper.

Det trevliga paret som ägde Chevrolet 63-an.

Tja, man hade sådana färger på 50-talet…när man söndagskörde med sin Hillman

En bra representant för cruisingen i Falkenberg.

Ett mycket glatt gäng med stora högtalarresurser i bilen…
…övriga tillbehör, hellre mycket än finsnickeri…

Eddie Meduza…vad är Ulf Lundell jämfört med honom ? Ingenting !

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

FINNS DET BJÖRKAR SOM ATTRAHERAR BALSA ?

 

 

 

 

Fråga Pär Lundqvist.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi vet ju alla,  att det finns något,  som heter magnetism.
Men att det fanns björkar,  som drog åt sig segelmodeller,
det visste jag inte.

Själv har jag erfarit tallar, som attraherat
min modell 2 gånger, men björkar…detta var första gången.

Hur som helst så ringde Pär och talade om, att han landat
i toppen av en björk och att hans ASW-15 där hade rett
sig ett bo.

Ok, jag åkte med honom till platsen och jo, kärran låg kvar.
Den låg ca 10 m över marken i en smal björk, som inte
hade grenar,  så man kunde klättra upp.

Pär hade med en 4 m aluminiumstege och ett 6-7 m långt
metspö.

Efter att ha surrat stegen mot trädet klättrade han upp
och förstod det skulle gå att lägga linan från spöet runt
stabbe och fena, för att därigenom möjliggöra ett dragande,
så modellen skulle lossa.

Problemet var, att nosen var kilad mellan två grenar och
ena vingen satt i spänn mot en annan gren.

Men genom att förändra draget mot marken, lyckades
han  frigöra modellen, så den rasade ner.

Tursamt nog var det ymnig växtlighet på marken, varför
en mjuk landning var att förvänta.

Det blev det också. Ena skadan var att ett skevroder
lossnade redan uppe i trädet och en mindre skada
uppstod på ena klaffen.

Vad vi lär oss:

Planera landningen noga och se till du har tillräcklig höjd.

Ska du plocka ner en modell,  är en stege, minst 4 meter
bra att ha och dessutom ett glasfiberspö med rulle minst
8 meter långt.

Då kommer du att ha en räckvidd på minst 10-12 meter.
Håller man i linan från toppen av spöet och
drar, kommer det att bli en ögla i toppen,  som gör det ganska
enkelt att trä linan över någon del av planet.

Sen ska man ta det lugnt och tänka,  innan man handlar.

Så löser det sig.

Skulle allt verka hopplöst och du inte under några omständigheter
får ner modellen så vänta.

Du kan ju inte annat. Det är förvånansvärt,  hur vinden
kan skaka ner en modell, som kan tyckas sitta inkilad stenhårt !

 

 

Pär få väg att tränga in i  vår Sydhalländska djungel.

Först 4 m stege.

  Sen 6-8 m metspö.

Undrar om det nappar ?

Så här satt modellen. Kilad med nosen och spänd med vänstervingen.

Glad modellflygare.

 

 

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

EN KONSTRUKTION 30 ÅR FÖRE SIN TID

 

 

 

 

D-30 Cirrus (Austria, Elefant) 1934.

 

 

 

 

Efter första världskriget etablerades grupper vid de tyska universiteten,
vilka utvecklade, byggde och flög konstruktionerna vid de tyska nationella
tävlingarna.

Tyskland var det ledande landet, vad gäller utvecklingen av flygplanen och
sättet att flyga. Det nästan allenarådande vid 20-talet var flygning på ett hang.
Men man kom på, att man kunde flyga dynamiskt i termik och flyga lävåg,
när betingelserna var de rätta.

Det finns på nätet oändligt att läsa om dessa universitetsgrupper.

En av de dominerande grupperna var och är Flugtechnische Fachgruppe
Darmstadt.

I början av 30-talet beslöt man att konstruera och bygga en segelkärra,
som tänjde gränserna, vad gäller möjligheterna med den tidens material.
Kostnaden var inget problem. Man hade understöd av stat, privatpersoner
och företag.

Konceptet var ett flygplan med 30 m spännvidd, som hade variabel
vinkel på yttre delen av vingen.
Planet skulle byggas med den tidens hitechmaterial, alltså aluminium,
elektron (som också är en aluminiumlegering med hög styrka),
bakat plywoodlaminat.

Det som skulle ge planet överlägen prestanda,  var den laminära profilen.
Den gav högt glidtal och låg sjunkhastighet även vid hög hastighet.

Den tunna vingprofilen ställde höga krav på på balken och vingens
uppbyggnad. Som balk använde man en dubbelbox i aluminium,
se bild, som bara var 20 cm hög…Vingen var troligtvis den första,
som hade en D-box i torsionsnäsan.

Utan D-boxen hade vingen varit en omöjlighet.

Då piloten fällde upp vingspetsarna, se bild nedan, kom ju planet
att få vissa likheter med de F3J modeller, som vi använder idag.
Vingspetsarna kunde fällas upp ca 10 grader och ner 2.5 grader.

Även fullskalasegelkärror av i dag har dubbelknäckta vingar…

Cockpit byggdes till absolut minimal frontal yta, allt för att minska
motståndet.
Bakkroppen var en nitad rörbom i elektron. Cirrusen hade först
dubbelfena, men efter att man fick självinducerade oscillationer,
enligt en uppgift, bytte man till enkel fena, där man hade helt
rörlig fena/sidoroder.

Man hade beräknat att glidtalet skulle ligga på 1:33/34, men det
visade sig med det reviderade höjdstyrverket att glidtalet var 1:37.6.

Detta var ett prestandatal,  som kom att slås först på 60-talet av
kompositbyggda flygplan.

D-30 var inte enkel att flyga enligt en uppgift. Alla högpresterande
flygplan kräver kunskap och skicklighet av en pilot, oavsett om
det är ett militärt plan eller en vass F3F modell.

D-30 Austria slog världsrekord i tur- och returflygning under
sin första säsong.
Piloten, som hette Flinsch, flög Bremen-Lübeck-Bremen.

Men sen gick det galet. En pilot flög IFR med Austrian i moln över Lübeck.
Åskådarna såg en skärm med en pilot hängande under komma ut  ur molnet,
beledsagat av ett plan som regnade ner i konfettistora bitar.
Vad som hänt ? Ingen aning men en gissning så god som vilken
annan, är att planet kommit i ett okontrollerbart flygläge,
varvid belastningsmaxima har överskridits,  varför det blev ett strukturellt
brott.

Det var förresten just precis, så piloten kunde frigöra sig från planet,
då det desintegrerade i luften.

Man byggde inte fler av D-30.

Här kommer en bild, som jag tagit från den tyska  tidningen ”Flugsport”,
som lades ner på hösten 1944.

Två bilder kommer från  FFG Darmstadt.

Två bilder från den tyska” Handbuch der Segelflieger” utgiven 1944
av det dåvaranden tyska flygsportförbundet.

”Handbuch der Segelflieger” anses för den bästa handbok om segelflyg,
som nånsin givits ut och jag är väldigt glad, att jag fick den till skänks
av Uno Andersson i Halmstad.

Cirrus 20 m spv modifierade med enkel fena/sidoroder..

D-30 Austria 30 m spv.

Första utgåvan. D-30 Elefant/Austria.  Ser ut som…ett bombplan i stjärten.
Tänk när denna stabben började självsvänga…?

 

Vingbalk i aluminium till D-30

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

SÅ ÄR VÅR VÄRLD EN SÖNDAG MORGON

 

 

 

 

 

…om du ser den från olika vinklar.

 

 

 

 

 

 

 

Jag ville bara i dag, en tidig  söndagsmorgon,   visa dig lite  natur
från SMOS tävling vid Fedingshult.

Men då jag  satt och bläddrade framför datorn efter nyheter,
såg jag ett reportage i Hamburger MorgenPost, som kallas MoPo,
från vandalismen i Hamburgs gator vid Altona och SchanzenViertel
utfört och orkestrerat av ”Det svarta blocket” i samband med G-20 Mötet.

Alltså extremisterna, ”Der schwarze Block” svartklädda och med
de barnsliga huvjackorna och maskeringarna infiltrerade de förmodat
fredliga demonstrationerna.
Dessa kriminella bryr sig inte om G-20 mötet, de vill endast förstöra
och riva ner.

Hoppas de som greps får de straff de förtjänar.

Här en bild,  där en av de svartklädda tar en,  vad som kallas ”Selfie”
på förstörelsen och sig själv.
Han ser stolt ut. Hoppas han får ett uppvaknande till verkligheten i dag,
när hans bild finns i alla media i Tyskland.

Bilden från Twitter

 

Texten under inlägget:


”Att protestera mot globaliseringen  genom att bränna ner second-hand-
affärer för barnkläder och att sen fotografera  med en Apple-produkt
och ta en ”Selfie”. Arschgeigen ! ”

”Arschgeigen” behöver jag väl inte översätta. Men för dig som är
nyfiken riktigt…så är det ett typiskt tyskt uttryck som uttrycker,
att någon utfört en handling som inte har någon relevans.
”Arschgeigen” = Spela rövfiol…allegoriskt menat.

Nä, nu återvänder vi till den riktiga verkligheten och ser,
hur intensivt naturen  exponerar sig.
Vid Fedingshult finns det en mycket artrik flora och under
lunchpausen hade jag gott om tid att ströva omkring och ta lite bilder.

Dessa bilderna hoppas jag kontrasterar mot besinningslös
förstörelse och våld, som det vi sett i Hamburg.

Luta dig tillbaka och följ med migut i naturen vid Skånes Fagerhult !

Du kan ju fundera på, hur länge evolutionen har arbetat på att skapa denna form ?

Symbios

Kolla hålen i bladen…I den större droppen
kan du med lite god vilja se fotografens ansikte.

Käringtand och fibblor

 

Fingerborgsblomma

Dödligt giftig på grund av olika glykosider som DIGOTOXIN och DIGITALIN.
Hela växten giftig även i torkat tillstånd.

 

Kategorier
Teknik, allmän

ETT PARADIS AV MEKANISKA RELIKER

 

 

 

 

 

Fedingshults flygfält hyser en skatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid mina strövtåg runt fältet i Skånes Fagerhult vid E4,
då det var uppehåll i flygandet med modeller, träffade
jag på ett otal gamla entreprenadmaskiner.

Dessa var uppställda på ett sätt, som om man bara gått därifrån
under pågående arbete.
En del stod under tak och användes aktivt. Tydligen har ägaren
av maskiner och mark använt en del för att harpa grus till fältet.

Fedingshultfältet är numera privatägt och jag antar, att det är
samma ägare till maskinerna.

De stående maskinerna har jag delvis fotograferat och presenterat
förut, men här har jag lite nya bilder.

Maskinerna representerar tiden 1940-1980 i grova drag.
Man kan följa utvecklingen av mekanik och hydraulik
och hur dessa två parametrar påverkat varandra.

När jag ser på en grävmaskin från 50-talet, har jag
som pensionerad förare av olika tyngre maskiner svårt
att förstå, hur man kunde sitta och arbeta ett liv i denna miljö.

Med odugliga stolar, reglage som kräver mycket kraft
att hantera, fruktansvärt buller från motor och lindrivning var detta
en miljö, som absolut ingen skulle sätta sig i i dag.

Om du sitter i en modern grävmaskin eller lastmaskin från Volvo idag,
då kommer du att sitta i en bättre miljö än hemma i tv-fåtöljen !

Men vid tiden för dessa gamla maskiners drift var det bara att
gilla läget. Undrar hur hörseln funkar på gamla maskinister ?
Eller hur deras leder knakar ?

Jag har personligen kört entreprenadmaskiner och kranar i hela
mitt liv till min pension. Trots det hör jag bra och jag kommer
fortfarande ur sängen utan hjälp. Detta för att jag tillhör den första
generationen maskinister, som kom i åtnjutande av bättre förarmiljö.
Bara en sån sak som att jag alltid använde bra hörselskydd, har
gjort att jag inte använder det vanliga uttrycket mellan gamla
maskinister vilket är: ”Va sa du”?

Här kommer lite förklarade bilder från min exkursion från
Fedingshultfältets maskinuppställning.

 

Ett elverk från 50-talet. Jag minns när de stod och skramlade
vid ett bygge där jag växte upp. Sidoplåtarna var lösa och
skramlade hemskt. Konstigt ingen iddes fästa de.

Problem med framvagnen…

Fabrikat: Elektroscandia

AMS…vad heter det nu ?

Även en Mercedes rostar. Tänk då dessa var nya…Imponerade säkert.

En grusharpa/sorterare står på bete ute på fältet…

Klart att skörda vallen…fast traktorn har inga bakhjul…
kanske ägaren tagit med sig hjulen hem för att förhindra
att traktorn stjäls.

Är du spekulant på en käck husvagn ? Här har du en med inbyggd uteplats.
Som det brukar stå i mäklarnas annonser: För den händige…

Fingeborgsblomma står som en dödens representant jämte en avliden maskin.
Fingerborgsblomman är en av våra mest toxiska blommor.
Blomman har använts i mer än tusen år som hjärtmedicin.
Ämnet digoxin utvinns vilket används inom hjärtbehandlingen.
Jag själv får det för arytmin i min pump.
Men konsumera inget från blomman och var försiktig vid hanterandet.

Kom inte närmare !

Åkerman grävmaskin. Ett klassiskt svenskt märke.
En av de första med hydraulik till skopan.
Denna maskin en hybrid med både lin- och hydrauldrift.

Inte direkt flybywire kontroller…

Volvo power

Linaggregatet

Motorn näst intill outslitlig.

Instrumentpanelen. Jag kunde inte låta bli att vrida på nyckeln…
Jo just precis, det var full ström. Kanske motorn startat om jag
tryckt på startknappen ?

Kolla strömbrytarna på spakarna. Kanske extrakablarna går till magnetpaketet
med hydraulventilerna för manövrering av den hydrauliska skopan ?

Inte direkt som cockpit på en Gripen…

En häftigt modifierad Scania lastbil.

Det var rejält byggt på tidigt 50-tal.

En bandmaskin med linmanövrerat blad.

Kanske troligare den är från senare hälften av 40-talet.

Luftig förarmiljö

Kolla förarstolen…sitt 8 timmar i den får  du känna.
Samma stolsmodell som på en gammal hästräfsa.

Väghyvel från slutet av 40-talet. Jag minns dessa gråmålade maskiner från
min ungdoms grusvägar, som hyvlades före de blev belagda med lut från
pappersbruken. Minns du, hur en nylutad väg luktade i sommarsolen ?
Det var en sötaktig doft, som för mig  symboliserade sommaren med sol och
boendet i sommarbostaden på landet. Fast jag undrar, var den bruna luten
kom från ? Var det från sulfitfabriker ? Jag minns i alla fall, att lastbilarna
hade tankar av trä, beslagna med järnband, på flaken. Tankarna var inte cirkulära
utan var som en något tillplattad nolla. Luten spreds via ett T-format rör med
ganska grova hål ut på vägbanan. Man lutade vägarna för att binda damm
och efter ett par timmar, hade vägbanan hårdnat till nästan betongstyrka.
Visst minns du ?

Numera nedlagd fabrik.

Cockpit på en väghyvel

En gammal lastmaskin, troligtvis ramstyrd.
Volvo 654 som i tid ligger som denna maskin var bakhjulssstyrd.
En 654 hade en motor som var mycket stark och till synes outslitlig.
Å andra sidan sett ylade den från konvertern, så man utan hörselskydd
skulle bli stendöv på 5 minuter…Tiltkolvarna kunde krökas,   då man
tog i för mycket, om hydraulpumpen var uppskruvad.

Är detta han som sköter maskinerna ?

 

En sista fundering: Jag tror att häller man på bränsle och ansluter bra batteri,
skulle den absoluta majoriteten av de uppställda maskinerna starta utan problem.