Kategorier
AB Flygindustri Halmstad

FI-3, ETT FLYGPLAN FRÅN AB FLYGINDUSTRI.

 

 

Lastseglare  från Halmstad

 

 

 

 

 

 

 

I slutet av kriget beslöt myndigheterna,  att Sverige på grundval
av krigserfarenheten, skulle konstruera och bygga en lastseglare,
vilken kunde transportera trupp och material.

En lastseglare är ett motorlöst glidflygplan som kunde lösa
logistiska problem, innan helikoptern fanns.

Uppdraget gick till AB Flygindustri i Halmstad som var en väl
fungerande och effektiv produktionskälla för segelplan.

Man hade utrustningen och framför allt skicklig personal.

Lastseglaren döptes till Fi-3, vilket betyder “FlygIndustri Projekt 3.” 

Planet hade två piloter och kunde ta 10 utrustade soldater.

Planet fick en modern konstruktion, jämför med modernare plan
som Hercules eller Caribou.

Kroppen var av svetsade stålrör och byggdes i jiggar.
Vingen var konventionellt uppbyggd och var kanske
planets akilleshäl.

1944-1945 lades produktionsfabriken i Halmstad ner och flyttades
till Malmö, där Kockums övertog projektet.

Det byggdes 4 lastseglare. Planet provflögs 1944, men under den
fortsatta flygutprovningen uppstod troligen
ett brott på vingen,
vilket orsakade ett totalhaveri med förlust
av plan och pilot.

Piloten lämnade planet men fick en felfunktion på sin
räddningsskärm och  omkom. 

Kanske skärmen var av den konstruktionen,  där utlösningslinan
var fäst i planet ? Någon som vet varför skärmen inte fungerade ?

Man beslöt,  att med hänsyn till detta en kort tid efter, att skrota
projektet. Dessutom hade möjligheterna kommit att köpa in
helikoptrar för vertikala förflyttningar.

Så vitt jag vet, finns inget av de skrotade lastseglarna kvar.

Jag hade den ofattbara turen att träffa Kurt Persson, som var montör
vid AB Flygindustri och som kunde hela historien, om vad som
producerades där och vad som skedde.

Dessutom fick jag kopiera hans fina fotoalbum, med kan jag lova
helt unika bilder. Jag är mycket tacksam för det.

Tidigare har jag publicerat hundratals bilder på min blogg om
AB Flygindustri. Skriv “Flygindustri” i sökrutan upp till höger,
så finner du bilderna. Det är det värt, om du är intresserad av
svensk flyghistoria.

Copyrighten på alla bilder tillhör Kurt Persson Halmstad.

Här kommer några bilder och du ser att denna konstruktion
är avsevärt modernare,  än de vilka användes av tyskar eller
allierade under kriget.

 

Fi-3 bakkropp med longeronger och spant och linor till höjd- och sidoroder.

Förarkabindel Fi-3.

Stålrörskonstruktionen till kroppen Fi-3.

Framåt mot cockpit.

Kropp Fi-3 och till höger Björn Andreassons första
motorplanskonstruktion,
vilket var prototypen till BA-4.

Kroppen där man kan se den relativt tunna vingprofilen.

Närmast Kurt Persson monterande hjul till Fi-3.

De 4 lastseglarna som byggdes klart. En provflögs
och havererade,
resten skrotades.

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

Bara en liten påminnelse, om en nästan glömd epok…

 

 

 

 

 

 

 

08-05-_DSC3934

Bilden ovan en av de lastglidare,  man byggde för svenska försvaret.

 

 

…då vi hade en flygplansindustri under Andra Världskriget i Halmstad.

Jag har publicerat 8 poster om AB Flygindustri i Halmstad.
Allt grundat på  material från den ende, som jag tror
fortfarande
är i livet av den dåvarande personalen,
Kurt Persson Halmstad.

Denna länken går till första posten. Det finns minst 6 till.

                               Länk 1.

                               Länk 2.

                                                                                                   Länk 3.  

                                                                                                        Länk 4.

                                                                                                        Länk 5.

                                                                                                        Länk 6.

 

 

Text- och bildmaterialet är garanterat unikt.

 

Bild från Digitalt Museum. Får publiceras i icke kommersiellt syfte.

 

OBSERVERA:

Alla bilder publicerade om AB Flygindustri på min blogg
ägs av Kurt Persson Halmstad, om inte annat anges. 

Jag har fotograferat av Kurts bilder och editerat.

Kurt Persson äger all Copyright till publicerade bilder,
vilken är skyddad av svensk och internationell lagstiftning.

            Om du fortfarande är tveksam   Läs gärna här.

 

 

 

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

FLYGINDUSTRIS LOKALER I HALMSTAD…

 

 

 

 

…hur se de ut i dag ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har beskrivit i ett antal inlägg Flygindustris AB verksamhet i Halmstad
under krigsåren,  i samband med att jag hade lyckan att få träffa
Kurt Persson, som varit montör på Flygindustri AB.

Verksamheten upphörde i Halmstad årsskiftet 1944-1945, för att då flytta
verksamheten till Malmö och byta namn till Kockum Flygindustri.

Intressant  vore att få reda på,  vad lokalerna idag ser ut som.

För, jo, de ligger kvar på samma plats fortfarande efter 76 år.

Lokalerna övertogs,  om jag förstått det rätt,  1947 av Widengrens konfektion
och man var verksam till 1966.

Efter konfektionen flyttat till Polen och konkurser flyttade Byggskolan dit.
Byggskolan utbildade byggnadsarbetare för att kunna möta branschens krav

Läs framför allt HFAB:s krav på utbildad personal för nybyggnationer,
under det som kallades “Miljonprogrammet”.

Då jag besökte platsen häromdagen,  var det inrymt konstgallerier och
verkstäder för konstnärer.

I östra delen av området var en ny tillbyggnad från 50-talet, som nu härbärgerar en loppmarknad.

Eftersom jag inte varit vid lokalerna sen 1956…ville jag se om jag kunde ta lite bilder och dokumentera platsen, som under slutet av 30-talet och till mitten av 40-talet stod för en stor del av segelplansproduktionen i Sverige .

Jag kunde bitvis fotografera miljöerna  inomhus och fick sakkunnig guidning av Anders Nilsson.

Fortfarande kunde man se,  att lokalerna hade hyst en tillverkningsindustri genom takstrukturer och fönsterplaceringar.

Bilderna omfattar dels inomhusbilder och lite lite flygbilder från området, som någon mån beskriver spåren efter den industriepok,  då västkusten i Sverige blev det som i Californien USA var Lockheed och McDonald –Douglas. Fast kanske i mindre…skala.

Vill ni läsa om industrihistorien Flygindustri AB Halmstad, så sök på det begreppet i sökrutan till vänster på första sidan på bloggen.

Häng med mig på en nostalgisk resa !

..och det blir mycket bilder…som vanligt.

 

 

 

IMG_1271

Gallerierna i före detta Flygindustris Ab:s lokaler 2015.

IMG_1272

Tillbyggnad.

IMG_1276

Jag tror nog, att Kurt Persson känner igen sin gamla arbetsplats.

IMG_1278

På väggen växer en klängväxt av penslar…undrar hur det ser ut då penslarna blommar ?

IMG_1282

Sydvästra gaveln.

IMG_1286

Jag tro, r jag har en av Kurts bilder av personal, som sitter under fönsterna
och tar igen sig mellan kropparna
….alltså flygplanskropparna.

IMG_1290

                                                                      Undrar om den stora skorstenen satt originalt på byggnaden Kurt ?

IMG_1291

Valvet i förgrunden är troligtvis byggt senare, men strävan i bakgrunden kan nog de som var med
vid denna tiden identifiera platsen på.

IMG_1292

Takbalkarna borde var lätt igenkännbara. Från del av en hangar ?

IMG_1293

Som sagt, besök gärna galleriet. Här finns båda sorters konst…

IMG_1294

 

IMG_1295

Undra hur många flygplan som byggts på detta slitna golv ?

IMG_1296

Man har monterat akustikskydd i taken,
för att miljön skulle vara dräglig
i slamret från väverimaskinerna…

IMG_1297

 

IMG_1300

Gallerierna lever under rivningshotets damoklessvärd..vilket inte konsten behöver i Halmstad.

Snarare en Alexander den Store som löser den Gordiska Knuten med ett svärdshugg !

IMG_1301
Stämmer just precis: Hangar nummer II.
IMG_1303

Är detta  karriärstegen  för konstnärer ?

IMG_1306

Även om kommunen äger fastigheten, behöver det ju inte med automatik
betyda, att man inte underhåller byggnaderna.

IMG_1309

Loppornas marknad ?
Eller beskrivning av att en explosion inträffat här, eftersom det tydligen  knallat i City ?

IMG_1310

Loppmarknader, en mycket vanligt fenomen i det postindustriella samhället.
Som en bekräftelse på att det just är postindustriellt..

Symptomatiskt…vem vet…

IMG_1311

Här kan du köpa världens smalaste husvagn…

IMG_1312

Husvagn byggd för trängseltrafik…

IMG_1313

Flygindustri AB:s före detta portar mot fältet.

Har jag faktafel, får ni gärna knäppa mig på näsan, så ska
jag, om ni kan vidimera era påståenden,  genast korrigera
mina falskeliga uppgifter.

Jag är under uppbyggnad av ännu en blogg,

så häng på låset !

 

 

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI HALMSTAD

 

 

 

Detta är sista posten om

AB Flygindustri

i Halmstad och Malmö

med bilder och information från Kurt Persson

 

 

 

 

 

04-17-012-IMG_0869

 

 

Jag har försökt,  att med tillgång till avfotograferade bilder
ur Kurts album, ge betraktaren en känsla och bild
av en epok av  flyget i Sverige
under 40-50-talet,
med tonvikt lagd på segelflyg och produktion.

Dessutom ville jag försöka ge en bild av tiden och
människornas vardag,
som ju totalt skiljer sig från dagens.

Vilket inte är konstigt,  med tanke på allt som förändras,
på gott eller
ont.

Att presentera bilder som är 75 år gamla,  kan vara ett dilemma.
Ska jag ta med även sådana bilder, som inte är tekniskt bra ?

Jo, jag tog med bilder,  som inte var tekniskt bra,
detta på grund
av det värdet och budskapet bilderna förmedlade.

Kurts bilder är ett viktigt dokument i flygindustrins och Halmstads historia, som för de flesta nu levande är okänd.

Kanske det jag presenterat väckt intresse hos någon, det skulle
glädja mig,  för då har jag delvis nått mitt mål.

Bilderna jag lägger upp på min blogg nu, är sådant,

Till Kurt vill jag som flygintresserad bara säga:

Tack för jag fick tillgång till dina bilder och att jag fick träffa dig !

Här kommer de slutliga bilderna från Kurts album,
så håll tillgodo !

 

05-18-013-IMG_0875

En SG-38 startar i vinschen på Civila Flygfältet.

06-19-017-IMG_0889

Från en flygdag på Civila Flygfältet. Tiden är jag osäker på, men bör var 1943-1944,
eftersom man normalt sett borde haft förevisningen på F 14.

07-20-018-IMG_0890

Notabelt är de myckna åskådarna, som kommit för att uppleva lite spänning.

08-21-019-IMG_0892

En Fw-Stieglitz “bombar” ett nybyggt hus.
Mannen jämte beredd att tända fyr på huset
för att simulera bombträff.

09-22-020-IMG_0893

Resultatet…

10-23-022-IMG_0898

Flyguppvisningen

12-24-048-IMG_0980

KZ-III Lärkan på Bulltofta

13-25-053-IMG_0987

Bücker Bestmann

14-26-054-IMG_0988

KZ-III, som nu hänger på Danmarks Tekniska Museum i Helsingör.

15-27-063-IMG_1004

Ryggraden i det svenska bombflyget 1939 vid krigsutbrottet. B 3 eller Junkers 86.

16-28-064-IMG_1005

SE-HAA, den första helikoptern i Sverige importerad av Ostermans Aero.

En Bell 47 B.

17-01-27-IMG_1047

J 22, den svenska Fw-190.
Finns en renoverad i Sverige, men tyvärr inte luftvärdig.

Hoppas man kan få det luftvärdig, men enligt uppgift kommer det att
kosta mycket pengar att nå dit.

18-02-30-IMG_1055

Phantom

Det första amerikanska jetplanet.

19-03-31-IMG_1056

Om man jämför detta plan med tyskarnas Me-262,
ser man hur långt framme
de tyska
konstruktörerna var i konstruktion och teknik.

Detta plan ser ut som en propellerkärra,  man satt jetmotorer i.
Som enda operativa jetflygplan i FN-koalitionen i  Korea
visade det sig vara  totalt underlägset Mig-15 i dogfight
och drogs ganska fort ur till förmån för  snabbt
producerade F-86 Sabre.

20-12-_DSC4101

Kurt har plåtat en B18,  som svischar förbi med sina DB V-12:or.

21-13-_DSC4104

På vinterövning under värnplikten på F 14…

22-14-_DSC4110

En B3 ombyggd som transportplan från F 1.

Personligen minns jag dessa plan,  som makligt kravlade fram i skyn.

23-15-_DSC4115

SE-HAD

Googla registreringen och läs om helikoptern.

24-16-_DSC4538

En framtidsvision Kurt plåtat. Kan det vara en flygande tv-sändare ?

25-04-01-_DSC4808

En Mosquito eller S-30 som den hette i Flygvapnet.

Vi köpte ett 60-tal och 23 havererade på grund av strukturella svagheter.
Man misstänkte roderfladder. Kärran, byggd i trä, tålde inte det svenska
klimatet, utan slutade som skjutmål på marken för FV.

26-05-02-_DSC4810

Kurt(?) framför en B 18 från F 14 Halmstad.

27-06-04-_DSC4819

Varmkörning av motorerna.

En liten notis angående varmkörning.
Jag träffade en tysk pilot 1994 i Neustadt-Glewe och vi pratades vid,
om  hur det gick till,  när man fick order
att snabbstarta för att avvärja
angrepp av de allierade.
Jag frågade just om varmkörning. Hans svar
var,  att varmkörde,
det gjorde man under uttaxning och  i luften. Det var bara att veva igång
med inertia-startern
och starta.Under utflygning till samlingspunkten sa han,
det gällde att hålla  koll på oljetryck/temp och kylvatten temperaturen.
Det säger kanske lite om den tekniska kvaliteten på Daimler-Benzmotorerna.

28-07-05-_DSC4825

Bell 47 B

29-08-08-_DSC5113

Undrar hur skolningen gick till egentligen…

30-09-10-_DSC5120

Det något märklig flygplanet Ercoupe.

31-10-21-_DSC5166

En Dakota C-47 på Bulltofta.

32-11-22-_DSC51682 B 18-A utrustade med radialmotorer.

11-32-2-DSC01701

Kurt Persson som tagit bilderna

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI HALMSTAD DEL 6 AV ?

 

 

 

Kurt Persson i Halmstad Flygklubb

 

 

Halmstad Flygklubb, grundad 1936,  hade sin hangar jämte
AB Flygindustri i den västra kanten,  av det som i Halmstad
kallas Civila Flygfältet.

Därför var det naturligt för en flygintresserad Kurt att vara
medlem.

Kurt Persson var segelflygare, vilket väl hoplänkat med hans
arbete vid Flygindustri som flygplanbyggare.

Förutom att  Kurt var segelflygare, var han också en aktiv
modellflygare.

Ordförande för modellflygsektionen i flygklubben var
Bertil Dahlqvist, en i Halmstad och speciellt Laholm känd
fotograf och modellflygare.

Att Halmstad Flygklubb hade Flygindustri som granne, var en
stor fördel med tanke på material, reparationer och inte minst
information om, vad framtiden hade i sitt sköte.

På SM-tävlingar där Halmstad Flygklubb deltog, var nästan
hela laget anställt vid Flygindustri, vilket  gjorde laget till,
vad vi i dag skulle kalla professionellt. Men nu var det mitten
av 40-talet och då hade man annat att ägna sig åt, som var
väsentligare.

I Halmstad Flygklubb var Kurt byggledare, vilket innebar
ansvar för underhåll och reparation på segelplanen.

Ett ansvarsfullt arbete.

Viktigt i en flygklubb med segelplan och skolning var att
planen hölls i skick och kanske lika viktigt var, att de som
skötte vinschar och vinschbilar kunde sitt jobb.

Utan vinsch i stort ingen skolning.

Jag var själv som pojke ofta vid fältet och såg avundsjukt på,
då eleverna startade i SG-38 som den tidens hjältar…

Tänk om…var tanken i mitt huvud.

Den förverkligades,  då jag var lite äldre och hade flyttat till
Västergötland.

Halmstad Flygklubb flyttade från Civila Flygfältet med plan
och hangar upp till F 14 1956.

Hangaren står fortfarande kvar uppe på den nya platsen.

Hur aktiviteten är i flygklubben nu vet jag ej, men de har det nog,
som många andra klubbar svårt att hålla igång, på grund av
de höga kostnaderna och konkurrensen från andra fritidsintressen.

Här kommer det ni antagligen vill ha…bilder från Kurt Perssons arkiv
och de har alla ett samband med Kurt !

OBS: För att kunna se min blogg ok, se till ni har rätt skärmupplösning.

Tryck Ctrl samtidigt som du använder scrollhjulet på musen,
så ändrar du till en upplösning, som passar din dator om
du kör windowsbaserat.

 

 

01-117En kort beskrivning av Halmstad Flygklubb 1944
i en tysk segelflygbok utgiven 1945 i ett avsomnat förlag i München

Man ser att titlar är synnerligen viktigt…

 

 

 

 

 

 

storgatan/klammerdamsgatan

        En luftskyddsövning(?) i Halmstad efter kriget med hjälp av flygklubbens
Grunau Baby, som i alla fall ser aningen havererad ut.
Platsen är korsningen Storgatan/Klammerdamsgatan.

03-03-06-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192324

Lite rök ökar ju dramatiken…

storgatan/klammerdamsgatan

Piloten…ligger livlös på trottoaren…

En detalj i bilden; Den livlöse mannens skor har tåjärn.

Det var vid en tid då man vårdade sina skor, som var dyra.
Därför hade man järnbeslagna pjuck.

04-Fullskärmsinfångning 2015-04-13 132409

 

Gunnar Brenkner stående längst till vänster i overall och ridstövlar
har landat på stranden
i Frösakull en marsdag.
Man kan se att det finns is på stranden.

Stort reportage i lokaltidningen och en dag av berömmelse för piloten.

 

 

 

05-Fullskärmsinfångning 2015-04-13 132434

En SG-38 på finalen på Civila Flygfältet under skolning.

Notabelt är att denna SG:n saknar spänntornet för stagwires…
såvitt jag kan se.

Man har i stället monterat stag till vingarna.
Vidare ser inte “kroppen” ut som en standardkropp.
Jag antar att det är en modifiering från Flygindustri.

Även Grunau-9, Anfänger hade spänntorn.

1-(maj 04, 2010 09-40 AM)Canon Canon DIGITAL IXUS 100 IS(4000x3000)196963Så här ser en SG-38 som står på Wasserkuppe museum.

Spänntorn och stagwires för vingarna.

36-09-_DSC4892

SG-38 utan spänntorn ?, men med vingstag, dessutom modifierad fena.

Huset till höger står fortfarande kvar.
Området bakom planet är helt bebyggt och det hyste vid denna
tid cirkusplatsen i Halmstad där Cirkus Scott, Cirkus Altenburg,
Cirkus Strassenburger och
Zoo
Cirkus slog upp sina tält.
Jag minns då jag som liten grabb stod nere vid staketet och avundsjukt
såg på, när luftens erövrare for till väders
i en SG-38 med ett rasslande
i vinschlinan och ledsagade
av bruset i stag och wirar på SG:n.

06-04-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192236

Birger Nilsson en av delägarna i Kanoverken sittande i en SG-38

07-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600

En SG-38 med “Ägg”.

08-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743

Grunau-9, Anfänger med “Ägg”

09-10-20-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192912

En Grunau Baby som landat i en hönsgård. Utan större skador tycks det…

10-14-62-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193942

En Baby på väg upp i vinschen.

11-63-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193959

Under kriget nödlandade två B-24 Liberator på Civila Flygfältet.
Kurt var ögonvittne till det.
Detta planet skrotades då det var allvarligt skadat.

Undrar hur många “souvenirer” som plockades
från flygplanen och var dessa finns idag …

12-64-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 194012

Men “Princess Konocti” lyckades med ett nödrop starta från fältet,
efter man lättat planet på allt som gick.

13-17-65-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 194023

Halmstad Civila Flygfält

14-68-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 194128

Förberedelser för flygning med Babyn

15-44-IMG_0936

Här vilar inga ledsamheter…identifierbara av mig är Brenkner i båtmössan,
Bernt och Kurt Persson samt längst bak Bengt Klausen.

16-52-_DSC4546

                                                                     Kurt vid Babyn han brukade flyga. I Bakgrunden en Klemm 35.

Det som förr hette Flygindustri,
har nu fått en ny skylt “Widengrens”, där man syr skjortor…

17-53-_DSC4548

Kurt framför en av flygklubbens bilar med en kompis

18-54-_DSC4551

Vinschbilen, ett av fundamenten i en flygklubb vid denna tiden

19-55-_DSC4555

Kurt uppställd för fotografering.

focker F. VIIa byggt 1928 såld till sverige 1946
            En Focker F VII A, byggd 1928 och såld till Sverige 1946

21-57-_DSC4561

Klart det var en sensation, när ett så stort plan landade.
Tydligen flög man passagerare, som här är uppställda
inför sitt livs äventyr…

22-58-_DSC4563

Det är alltså inte så länge sen,  man flög med ovanstående…
Att notera är den tjocka vingprofilen.

23-59-_DSC4658

En ganska tidstypisk flygklubbsbil.

24-60-_DSC4660

Bernt skojar till det på fältet.

25-61-_DSC4664

Vinschbil nummer 105 (?)
Ni som vet, är det en Chevrolet ?

26-62-_DSC4669

Ett gäng flygintresserade framför hangaren mitten av 40-talet.

Ganska intressant att studera klädseln…alla tidstypiska
attribut från slutet av 40-talet finns där.

27-63-_DSC4677

 

Han som äger bilen…lycklig gosse.
Fast han med motorcykeln äger ju också status.

Mannen med bilen är, enligt Kurt en verkmästare på F 14.
28-64-_DSC4679

En kritisk publik kollar hur eleverna flyger i vårsolen utanför flygklubbens hangar.
Kurt den som står upp.

29-65-_DSC4686

Några hårdingar från Halmstad Flygklubb.
Mannen i mitten, var han taxichaufför ?
En annan sak man märker på bilder av denna
typ från 40-talet  och 50-talet är att många rökar på bilderna…
Det är ju något som inte förekommer i dag på liknande bilder.

30-02-_DSC4831

Hela flygplanflottan av segelkärror i Halmstad Flygklubb uppställda.
I skyn blommar cumulusmolnen som en fin segelflygbakgrund
och en förutsättning för termik, som ju är segelplanets motor.

32-05-_DSC4863

En Baby från Halmstad Flygklubb monteras av Bengt Klausen,
Kurt Persson och en okänd
uppe på Ålleberg.
Kolla mannen på denna sidan planet och hans klädsel.

Kan det bli mer 40-tal ?
Trenchcoat, golfbyxor, rutiga knästrumpor,  läderskärp och osannolika bottiner.

33-06-_DSC4876

En Baby kommer in för landning från havet på Civila Flygfältet.

Stolpen som håller vindstruten står ännu kvar.

34-07-_DSC4880

En Olympia och en Weihe

35-08-_DSC4888

Kurt och Bernt vid vinschen

 

 

37-10-_DSC4897

Bengt Klausen tillsammans med andra piloter från Halmstad
har rest upp till Ålleberg för att i Babyn uppgradera till C-Diplomet

38-11-_DSC4901

En pilot som heter Samuelsson sitter på “Karin”,
sträcker fram foten och visar sina tåjärnsförsedda skosulor.

Att man döpte planen vid denna tid var vanligt.
Det skapade antagligen ett mera personligt
förhållande mellan elev och hans plan han
flög under utbildningen till C-Diplomat.

39-12-_DSC4941

Olympian

40-13-_DSC4956

Flygklubbens De Havilland Tiger Moth
Ett allmänt bogserplan i flygklubbarna.

41-14-_DSC4961

En Bücker Student parkerad.

En representant för flygplan konstruerade i Tyskland på 20-talet.
Tyskland hade restriktioner på max motorstyrka,
vilket tvingade konstruktörerna att för att få ut prestanda
använda vingar med högt Re-tal och bra  profiler.
Det blev lite segelplan över kärrorna.
Exempel på plan förutom ovanstående bland annat Klemm 25 och Klemm 35.

42-16-_DSC4998

Klart att börja bogsera, på en som synes fin flygdag
med skyn full av cumulusmoln, segelflygarens bästa motor.

43-17-_DSC5002

Babyn släpas iväg, vilket kunde vara tungt,
då babyn inte hade hjul utan en skida.

44-18-_DSC5004Denna typ av De Havillands plan flyger än.

Ållebergs Moth är världens äldsta luftvärdiga Moth..80 år gammal.

45-19-_DSC5007

                                                                                        En B-24 Liberator stående på nosen och en  Bücker Bestman hitom.

46-20-_DSC5010

Till vänster Gunnar Brenkner, Bernt och Krüll.

47-21-_DSC5015

Sponsrad av AB Malcus Holmkvist

48-22-_DSC5017

En sammanbiten pilot, Bernt.

I bröstfickans dragkedja hänger en bricka som är beviset att
han har erövrat A-Diplomet, vilket var första delen i strävan
att bli,  det som kallades bland segelflygare: “C-Diplomat”.

49-23-_DSC5019

En pilot kallad “Göken” sitter på “Karin”…

olympia birger nilsson
                                        I Olympian  en nöjd  Birger Nilsson

51-25-_DSC5026

Olympian Halmstad Flygklubb.

52-26-_DSC5028

Sven-Gustav poserar vid en Baby.

Klädd enligt modet. Golfbyxor, märklig jacka vit skjorta, slips och skolmössa.
Även Sven-Gustav försedd med brickan,  som visar hur långt han kommit
i kampen för att erövra C-Diplomet.

53-27-_DSC5035

En SG-38 med sin luftiga cockpit…

54-28-_DSC5036

Olle instruerar en nybörjare in för första testet.
Olle med overall, försedd med tygmärket med två vingar,
som säger han klart B-Diplomet.

Kanske det  viktigaste med B-Diplomet var,
att man då fick flyga Grunau Baby.

rudolf abelin utvändigt i planet birger nilsson i olympian
          Rudolf Abelin stående utvändigt och  i Olympians cockpit Birger Nilsson

56-30-_DSC5043

Cumulusmoln i skyn innan sjöbrisen kommer.

Skymd vid vingspetsen,
en av de drivande krafterna i Halmstads flygliv, Rudolf Abelin.

bernt checkar bücker studenten innan flygning
                     Bernt checkar Bücker Studenten innan flygning

58-32-_DSC5051

Gunnar kollar och torkar rent på Bücker Studenten.
Naturligtvis iförd den tidens obligatorium, rutiga golfstrumpor
och inte minst ärmhållare.

59-33-_DSC5054

Hütter 17

60-34-_DSC5059

SG-38, Grunau Baby och Klemm 25 (Bücker)? framför flygklubbens hangar

61-35-_DSC5061

Hütter 17 , första planen Flygindustri byggde på licens.

62-36-_DSC5067

Pilot i kostym, vit skjorta, slips och flyghuva framför klubbens Moth

63-37-_DSC5071

Hela flottan ute igen.

De små “husen” är bränsle och oljeförråd.
Företaget som har sin logo på förråden finns fortfarande
enligt min googling på nätet.

64-38-_DSC5075

Kurt och Bernt kör vinschen nere vid Västra Stranden Halmstad.
En sådan mössa som Bernt har,  hade jag också…då jag låg i barnvagnen.

65-39-_DSC5080

Hela härligheten

66-40-_DSC5083

En Baby på väg in för landning

67-41-_DSC5086

Gummirepsstart från marken…japp det gick bra och användes vid skolning.

68-42-_DSC5089

Det var vi som gjorde det !

Mannen längst till höger, Gunnar Brenkner ägde en Klemm 25,
som han flög upp till Luleå, dit  han flyttat för att tjänstgöra
som segelflyginstruktör.
Vid en flygning till England med sin kärra fick han motorstörningar
över Engelska Kanalen och var tvungen
att landa på vattnet.
Tack vare att vädret var lugnt,
att ett fartyg var just i närheten,
plockades Brenkner upp
och kunde kvittera ut försäkringspengarna
för flygplanet.
Gunnar Brenkner, född Jönsson,
avled 1975 vad jag lyckats googla.

bengt klausen weihe
                                                   Bengt Klausen vid en Weihe

70-44-_DSC5180

Halmstad Flygklubbs Moth

71-45-_DSC5193

En titt in i hangaren med vinschbil och en Baby

72-46-_DSC5197

Om amerikanska piloter kan måla figurer på sina plan,
kan vi segelflygare göra samma sak eller…

 

78-Fullskärmsinfångning 2015-08-13 071211.bmp

Bücker Bestman

Jag har mer på gång så häng på

 

 

 

 

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI BERÄTTAT AV KURT PERSSON DEL 5 AV 8

 

 

 

 

Svenska Mästerskap i segelflyg

 

Ålleberg 1944 och  Ålleberg/Örebro 1945

 

1944 var det  första året,  ett inofficiellt SM i segelflyg genomfördes.

Platsen var det nyanlagda centrumet för segelflyg på Ålleberg,
som ligger utanför Falköping i Västergötland.

Att platsen blev som den blev, beror på flera saker.
Dels var Ålleberg just vad det heter, ett västgötaberg, som höjde sig
över slättlandskapet och det skapade möjligheter för hangflyg,
som var en av dåtidens förutsättningar för segelflyg och skolning.

En annan orsak är att Ålleberg är förskonat från sjöbris, vilket
underlättar uppkomsten av termik.

Västergötland är ett utmärkt landskap att segelflyga i.

För att förgylla invigningen av Ålleberg hade man förlagt SM
dit.

Förutom att man genomförde SM,  så var det också lite glamour
då man förlagt inspelning av filmen “Örnungar” med Alice Babs
och Lasse Dahlqvist till SM-veckan.

Kurt Persson åkte dit som medlem i laget från Halmstad Flygklubb
och flera i laget var anställda vid AB Flygindustri i Halmstad,
vilket garanterade kunskap om flygplanet,  eftersom det var
byggt av dem själva.

Ett segelflyg mästerskap på Ålleberg, kombinerat med en filminspelning med de mest populära stjärnorna, det gjorde tävlingen till en folkfest, som lockade massor av åskådare.

Detta var innan tv, datorer och iphånar…

Så här blev resultatet:

Lagtävling

1. Västerås Flygklubb

2. F 8 Barkaby

3. F 16 Uppsala

Individuellt

1. Bengt Olow F 5 Ljungbyhed

2. Gösta Magnusson F 1 Hässlö

3. Bengt Flodén F 9 Säve

Jag berättar mer i samband med bilderna.

SM i Örebro vid Örebro Flygplats 1945 var således det andra
mästerskapet i Sverige i segelflygning och det första officiella.

Detta var året då man delade upp SM.

Den individuella tävlingen gick på Ålleberg med i huvudsak
Weihe från Flygvapnet och lagtävlingen gick i Örebro där alla
flög Grunau Baby.

Man ser, att de flesta lagen har koppling till en flottilj,
eftersom man där hade möjlighet
att utnyttja tid och resurser,
som fanns på plats. Varje flottilj hade tilldelat segelplan

för träning och utbildning.

Segelflyg understöddes av statsmakterna via flygvapnet för att
underlätta rekryteringen
av piloter.

Resultat från SM i segelflyg Ålleberg/Örebro 1945

Individuellt Ålleberg

1. Sven Alm F 6 Karlsborg

2. Gösta Brink F 11 Nyköping

3. Gunnar Carlsson F 13 Norrköping

Samtlig ovan flög Weihe

Lagtävlingen Örebro

1. Västerås Flygklubb

2. F 6 Karlsborg

3. Aeroklubben Göteborg

Samtliga flög Grunau Baby

Nu kommer det som är intressant,  bilder.

Kanske jag fått fel text under någon bild,
men hav fördrag med det kära besökare !

 

 

03-05-_DSC4721

Halmstad Flygklubbs Fi-1,  Ålleberg 1944

1-IMG_0532Flygplanvagnen Ålleberg 1944 med Fi-1 vingar.

2-IMG_0536

En elegant dragbil till vagnen…

3-IMG_0537

Dragbilar, släp och militärtält på Ålleberg 1944

4-IMG_0538

Halmstadlagets Fi-1 på Ålleberg i väntan på start.

 

 

05-11-_DSC4777

Från vänster Kurt, Kjell och Gunnar på  Ålleberg 1944

06-12-_DSC4849

Ålleberg 1944

07-15-_DSC4869

Falköping Flygklubbs Grunau Baby på Ålleberg

08-16-_DSC5039

En Baby på Västhanget Ålleberg

  10-02-_DSC4708

Efter en hård landning

Fi-1 Ålleberg 1944

14-06-_DSC4751

Den tidens hjältar: Lasse Dahlqvist och Alice Babs 1944 Ålleberg.

Intressant är att restaurangen i bakgrunden fortfarande 2015 är sig lik.

15-07-_DSC4756

Sundblad, chefen för Flygindustri inspekterar haveriplatsen
för Fi-1 där den for in i stengärdsgården.

Man kan se spåret efter kroppen i grödan. Piloten sa att han inte observerade
stengärdsgården eftersom han var skymd av grödan i havreåkern.

Låter plausibelt med tanke på stressen under tävling vid en landning med
små marginaler.

16-08-_DSC4760

Ålleberg 1944. Gärdsgården som blev Fi-1:ans  baneman

17-09-_DSC4768

Klart för start på Ålleberg 1944.
Mest Weihe som flög,  eftersom flygvapnet
var tilldelat de flesta.

18-10-_DSC4774

SM-tävlingarna avslutades med en flygdag, som drog massor av publik.

01-IMG_0543

Ålleberg 1944

02-IMG_0555

En Baby landar på Ålleberg 1944

1-IMG_0688

Kurt monterar Babyn i Örebro 1945

2-IMG_0690

På väg till start med babyn Örebro.
Kurt vid höger vingspets.

3-IMG_0691

Halmstadgängets tält har blåst omkull…Örebro 1945

4-IMG_0693

Babyn färdigmonterad körs ut Örebro 1945

Kurt håller i vänster vinge.

5-IMG_0695

Fel på turbon ?

Det fixar sig. Örebro 1945

6-IMG_0697

Gunnar Brenkner och Kurt Persson Örebro 1945

7-IMG_0701

Piloterna diskuterar vid SM i lag Örebro 1945
Kurt längst till vänster

8-IMG_0702

Tävlingskärran monteras i Örebro.

Kurt i mitten.

03-IMG_0556

Vingmontering Fi-1
Kurt ute vid hö vinge.

04-IMG_0558

Vinnaren av SM individuellt på Ålleberg 1944 till vänster Karl Olow,
som samtalar med Flygindustris Rudolf Abelin.

05-IMG_0559

SM individuellt 1945 på Ålleberg.

06-IMG_0561

Fi-1 klar för start på Ålleberg 1944

08-IMG_0576

Ännu en bild på den elganta dragbilen och inte fullt så eleganta vagnen
Som ni ser hade man gengasaggregat framtill, men lagen var tilldelade
bensin för denna tävlingen. Dock så medförde lagen gengasved för säkerhets skull.

09-IMG_0577

Ålleberg Sikafältet

Sikafältet var det fältet som ligger nedanför Västhanget,
ungefär där hängglidarna håller till i dag.

Varifrån namnet, Sikafältet,  kommer ifrån,  har jag inte kunnat få reda på.

Kanske någon besökare vet ?

10-IMG_0608Startbryggan, hangaren och restaurangen på Ålleberg 1944

01-05-14-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192628

Så här drog man upp kärrorna, då de landat nedanför hanget.

03-örnungar-038

Inför SM 1944

Rakt fram finns Osthanget

04-örnungar-039

Arrangerat av KSAK

05-örnungar-043

Gummirepsstart från bryggan.

06-örnungar-049

Nedtransport av vagn och wire för uppdragning av Baby

07-örnungar-056

Babyn dras upp för hanget

08-örnungar-057

Programmet 1944

09-örnungar-058

Vid denna tiden cyklade man

12-örnungar-070

En segelflygtävling drog mer folk än en allsvensk match…

13-örnungar-074

 

09-01-_DSC4703-001

Rudolf Abelin Ålleberg 1944

1-20-IMG_0805En av de två havererade Weiheflygplanen Ålleberg 1945

2-21-IMG_0807

Den andra Weihen.

Kurt berättade, att båda flygplanen flög  moln för att ta höjd
och piloterna gjorde generalfelet att kurva
åt olika håll i samma moln.

Detta medförde en kollision, som manifesterades genom att
skrot ramlade ur molnet och större delar av
två Weihekärror.

En av piloterna lämnade sitt plan med skärm på mycket
låg höjd och enligt Kurt,  var skärmen
fullt utvecklad just
innan marken, så piloten klarade sig precis.

Den andra kärran gick i en markerad flatspin åt vänster .
Jag vet inte,  om piloten på grund av g-kraften inte kunde stiga ur, om han var panikslagen, eller om han beslöt att sitta kvar i cockpit, då den vertikala hastigheten tack vare flatspinnen var låg, vilket han kanske bedömde vara det bästa valet ?

Han satt i kärran i alla fall iskallt (?) kvar,  tills den skramlade
i backen och han klarade
sig utan fysiska skador.
Man kan se att kärran är relativt hel, med undantag för vänstervingen.

Det kommer mera !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB KOCKUMS FLYGINDUSTRI MALMÖ DEL 4 AV 8.

 

 

 

Årsskiftet 1944-1945

flyttade AB Flygindustri

från Halmstad till Malmö

 

 

 

34-35-_DSC4424

 

En Kranich (trana)  med ett utseende som ett bombplan från 1935…vi har en luftvärdig Kranich  på museet på Ålleberg.

 

Som jag skrev i ett tidigare inlägg:

1944  på hösten påbörjades flytten till Malmö. Så våren 1945 var AB Kockums
Flygindustri etablerat under ledning av Frans Henrik Kockum.

Platsen var Bulltoftafältet och som vd tjänstgjorde Stig Sundblad.

Produktion rullade på bra och man gjorde allmänna jobb på alla sorters plan, vilket ni kommer att se på bilderna.

Kurt Persson flyttade alltså med till Malmö och arbetade där till ca 1950.

AB Kockums Flygindustri blev sålt till Förenade Bil och blev 1952 ombildat till MFI, Malmö Flygindustri.”

Vid Bulltoftafältet disponerades bättre lokaler och fältet var bättre.

Alltså man fick mer resurser till förfogande.

Hur många av arbetsstyrkan som flyttade med till Malmö vet jag inte, men jag ska höra efter om Kurt kan tala om det.

Man byggde fortsatt segelplan och man byggde färdigt en första serie av den militära lastglidaren Fi-3.

Dessutom var man ett serviceföretag för allt civilflyg och utförde ombyggnader, modifieringar och underhåll kontinuerligt.

Efter kriget kom det in många flygplan till Sverige, ofta som militärt överskott.
Alla dessa plan skapade arbete för AB Kockums Flygindustri.

Efter ombildning till MFI vitaliserades företaget med de egna konstruktionerna MFI-15 och MFI 17.

MFI-15 känt för att vara det plan som von Rosen använde för “matbombning” i utbrytarstaten Biafra under svältkatastrofen där.

Sedermera beväpnades planen med raketer och användes för att angripa regeringssidans flygfält och underhållssystem.

Här kommer bilder Kurt Persson har tagit vid sin verksamhet i Malmö, vilka beskriver arbetet på många olika typer av flygplan och historiska bilder från Köpenhamn 1945.

01-23-IMG_0987

Bücker Bestman

02-24-IMG_0988

KZ III Lärkan.

Finns nu på Helsingörs Tekniska Museum.

03-25-IMG_0990En Norseman får flottörer monterade i hamnen i Malmö

04-26-IMG_0992

En Luscombe Silvaire får flottörer.

05-27-IMG_0994

Von Bahrs autogiro Cierva/Avro

06-29-IMG_0996Den lilla vackra BH-3 Beuty

07-30-IMG_0997

En J-3 Cub med 65  (?) bhp motor.

08-32-IMG_1004

Transport och bombplan B3, Junkers 86.

Jag minns dessa plans saktmodiga flygande i skyn över Halmstad.
Det ar mycket motoljud och inte speciellt mycket speed…

09-33-IMG_1025

Focker S-6 från krigsflygskolan Ljungbyhed.

10-36-IMG_1035

En av de första Cessnaplanen i Sverige efter kriget. Finns många av dessa som flyger än.

11-38-_DSC4381

En Luscombe Silvaire ska prövas på vattnet efter applicering av flottörer.

12-39-_DSC4387

Det var vi som gjorde det !

13-40-_DSC4392

Så här gick det till…

14-50-_DSC4442

Klemm 25

15-52-_DSC4455

En Sk-12, Focke Wulf Steglietz.

16-53-_DSC4466

Tyvärr suddig bild, men värd att ta med. En Seabee, ett osannolikt plan,
som bland annat
Expressen använde för att distribuera tidningar med.

17-54-_DSC4472

                                Fairchild F24W-41A Forwarder

18-55-_DSC4482

En snygg kärra, Bücker Bestman

19-57-_DSC4490

En line med P-51 Mustanger på Bulltofta.
Om det är nödlandade eller inköpta Mustanger, kan jag ej säga.

20-58-_DSC4504

4 nytillverkade Fi-3 lastseglare…som inte kom i luften efter ett haveri.

21-01-_DSC5095

KZ-III

22-02-_DSC5098

 

 

24-06-_DSC5110

Focke Wulf Stieglitz

Startades med en Inertiastart. Det vill säga man stoppade in en vev just bakom
motorn, vevade upp ett svänghjul till hög hastighet, som sedan kopplades in till motorn,
drog runt den så den startade.

Ett enkelt sätt att starta en motor utan batteri eller Coffmanstarter.

25-07-_DSC5122

Bücker Jungmann

26-09-_DSC5128

Del av arbetsstyrkan vid AB Kockums Flygindustri framför en P-51. ( P = Pursuit = förfölja)

27-10-_DSC5131

Sk-10

SK 10 Raab-Katzenstein RK-26 Tigerschwalbe

28-11-_DSC5137

En Hornet Moth

29-13-_DSC5145

Hi-tech refuelling…

30-16-_DSC5153

Sk-25

31-1-IMG_1085

Detta är resultatet av engelsmännens bombning av Shellhuset i Köpenhamn.

Huset var ett Gestapohögkvarter och fängelse.

32-2-IMG_1086

Bombningen utfördes av Mosquitoplan och man förlorade 2 plan under raiden.

33-3-IMG_1087

De anställda vid Kockums Flygindustri var i Köpenhamn för lite turistande på hösten 1945.

Under bombningen träffades en judisk barnträdgård och
många barn omkom
eller blev skadade.

 

 

 

Det kommer mycket mera !

Stand by !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

BILDER FRÅN AB FLYGINDUSTRI HALMSTAD DEL 3 AV 8

 

 

 

Bilder från fabriken som beskriver personalvård 1944.

 

 

 

09-48-_DSC4589

 

 

Här kommer de återstående bilderna som visar miljöer från fabriken.

Allt var inte slit och släp utan avkoppling hade sin tid också.

Man ser ju att bilderna är en spegling av tiden, 1940-talet.

Inledningsbilden med den egna orkestern….undrar hur det lät med den sättningen ?

Klarinett, slagverk, gitarr, dragspel, dragspel, munspel och fiol

Kanske man hade två manliga vokalister också…

01-24-_DSC4210

Fi-3 under byggnad

02-25-_DSC4213

En just färdigställd Fi-1

03-26-_DSC4218

Kroppen svetsas till en Fi- 1

04-27-_DSC4229

Den något spartanska instrumentbrädan till Björn Andreassons BA-4

06-29-_DSC4238

En flygplanmontör vid sitt objekt en Weihe.

07-30-_DSC4240

Kroppen till en Fi – 3

08-31-_DSC4244

Jag utanför och Nisse  i sittbrunnen på en BA – 4

Motorn skulle utveckla 25 bhp, men den gav bara 18 bhp !
Planet flög !

08-47-_DSC4584

Luciafest vid Flygindustri…men vad har lucia på huvudet ??

Man har dukat på Weihevingar…

11-46-_DSC4581

Kaffekalas med takdekorationer utgjorda av skevroder.

12-52-_DSC4623

En metallarbetare vid sin supportersvarv.

14-49-_DSC4593Luciafest AB Flygindustri Halmstad

15-50-_DSC4596

Verkstadsklubbens nyårsfest.

16-56-_DSC4636

Halvliggande Kurt Persson med golfbyxor, rutiga strumpor och dito skjorta.

På fötterna pjäxor med vita sockar rullade ovanför kängskaftet.
Jag säger bara, att detta är typiskt 40- och 50-tal.

17-38-_DSC5173

4 stycken Fi-3

18-53-_DSC4626

Till höger “Blacki” till vänster av mig oidentifierad person.

20-55-_DSC4632

Förflyttning av acetylen eller syrgastub.

Snart kommer nästa post om AB Flygindustri, så häng på !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

15-14-_DSC4051

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten
i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett, som krävdes vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter, bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.
Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt, verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under “Welcome”

längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

01-40-IMG_1084

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

1-(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

02-42-IMG_1090

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

03-43-IMG_1092

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

04-01-_DSC3922

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

1-57-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193832

Treplansritning “Weihe”

05-02-_DSC3925

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

08-05-_DSC3934

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet “Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.

Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel, 
skrotades de resterande lastseglarna.

09-06-_DSC3937

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

10-07-_DSC3939

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

11-08-_DSC3943

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

19-18-_DSC4120

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

13-12-_DSC4017

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

14-13-_DSC4048

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

12-09-_DSC3993

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

1-fi-1 bild bertilHär har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

16-15-_DSC4076

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

1-bild1ba4BA-4
Kurt till höger ?
17-16-_DSC4084

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

18-17-_DSC4088

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.

 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

20-19-_DSC4123

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

21-20-_DSC4164

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

22-21-_DSC4187

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

23-22-_DSC4188

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

4-33-_DSC5054

Hütter 17

3-35-_DSC5061

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

2-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med “Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

1-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

24-23-_DSC4202

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD DEL 1 AV 8

 

 

 

 

En berättelse om Kurt Persson

och hans arbete vid en flygplansfabrik

i Halmstad och Malmö.

 

 

 

 

43-23-_DSC5209

.

Att kunna  presentera detta och kommande material,
som handlar om Kurt Persson och AB Flygindustri för
mina besökare gör mig glad, för jag vet, det är unikt!

Vet du om, att vi i Halmstad under kriget mellan 1940-1945
hade en fabrik,
som tillverkade flygplan ?

Flyghistoria är ett av mina intressen och när jag
funderade på AB Flygindustri,
som jag naturligtvis hört
talas om tidigare, väcktes mitt intresse
för att få veta mer.

Jag beslöt mig för att se, om jag kunde få fram någon
fakta om AB Flygindustri
och till min oförställda glädje,
kom jag i kontakt med Björn, som talade om,
att hans
fader Kurt hade arbetat vid dels Flygindustri i Halmstad
och dels vid
fabriken i Malmö, dit man senare flyttade.

Det var en förmån att få  träffa Kurt, som enligt Björn
berättat var 89 år .

Ni förstår, man föreställer sig en person som är 90 år,
som just en
gammal person i sitt uppträdande.

Den förutfattade meningen kunde jag omedelbart
glömma, då jag träffade
Kurt Persson ute i hans
sommarstuga i Haveral.

Kurt är en synnerligen vital och alert man med ett
vaket och klart minne.

Kurt hade tagit fram fotoalbum, som handlade om
hans kontakter med
begreppet flyg och det sträckte sig
från ca 1940 till en bit in på 50-talet.

När jag såg bilderna, förstod jag, hur värdefulla dessa
är att bevara som
kulturhistoriska dokument om flygets
utveckling i Sverige.

Bilderna är viktiga ögonblick av det svenska segelflyget
och utvecklingen
av andra civila och militära flygplan
under och just efter kriget..

Kurt erbjöd mig att få låna bilderna, så jag kunde
fotografera av de och
publicera på min blogg.

Genom att publicera bilderna och lite om historien
blir det tillgängligt för de, som är intresserade av flygkultur.

Det såg jag som en ynnest och jag grep med frenesi
an att fotografera av
och editera bilderna.

Det fanns tekniskt bra och mindre bra bilder.
Jag lade ner all min kunskap
och använde alla
mina möjligheter, att få bilderna,  så bra det gick.

Alla blev inte bra, men eftersom de är, som jag bedömer
det, viktiga dokument, tog jag med allt i alla fall.

Totalt editerade jag 450 foto. Det tog mig ca 50 timmar.

För mig är  det Kurts bilder, som är  det absolut primära.

Det är ju hans bilder,  som för  historien framåt och
låter oss minnas den.

Jag vill mycket kort rekapitulera historien om
flygplanstillverkningen i Halmstad och
Malmö, som det
blev berättat för mig, av en som var med, Kurt Persson.

När kriget bröt ut,  fanns ett behov, att vi i Sverige
skulle kunna producera
segel- och glidflygplan,
för att kunna tillgodogöra efterfrågan på att lära
sig flyga.
30-talet hade varit allmän- och fritidsflygets
startdecennium, som ett resultat av de tekniska
landvinningarna inom motorer och flygplanskonstruktion
och flygintresset har väl aldrig, vare sig förr eller
senare, varit så starkt och utbrett.

Flygning, det var som en språngbräda in i framtiden
och ut i det okända.

Alltså började man se sig om, vilka resurser vi hade.
Dels behövde vi material,
ritningar och framför allt
hantverkare, som behärskade material och tekniker.

I Båstad fanns 1937 ett företag, som hette Kano-Verken.

De tillverkade kanoter, som var spantbyggda med
longeronger vilka man sedan dukade
med bomullsväv
, som spändes och lackades.

Det är ju inte stor skillnad mellan att klä ett kanotskrov
eller klä en kropp eller
vinge till ett flygplan.

Mannen som drev frågan om tillverkning av segelplan,
var Rudolf Abelin  och hans avsikt var att tillverka
Hütter H 17 ,
som var ett tyskt segelplan,  på licens.

Kano-verken flyttade till Halmstad, byggde vid kanten
av Civila Flygfältet, bytte namn till AB Flygindustri och
under
ledning av ägarna, Axel och Birger Nilsson drogs
flygverksamheten igång.

Dessa bröder hade svårt att samarbeta och de ersattes
av Stig Sundblad,
som var chef 1940-1945.

Man hade även en ekonomisk garant för verksamheten
som hette
Carl August Wicander

Som chefskonstruktör anställdes Jan Weibull.

Under slutet av 1941 ombildades Kano-Verken till
AB Flygindustri.

Man kunde komplettera arbetsstyrkan med lokala
hantverkare och man var ca 30 montörer
anställda som mest.

Jag vet inte,  om företaget hade statligt stöd, men med
tanke på tiderna och flygvapnets behov av piloter tror jag,
att
AB Flygindustri hade stöttning av i alla fall flygvapnet.
Antingen det gällde pengar eller kunskap.

Produktionen omfattade SG-38, , Weihe, H-17, Olympia,
FI-3, Anfänger eller Grunau-9,
och FI-1 bland annat.

Fi-1 ritades av ritad av Tord Lidmalm. Planet provflögs
av Rudolf Abelin
och man tillverkade 7 styck.

En Fi-1 står på museet på Ålleberg.

Man tillverkade ett relativt stort antal flygplan och
dessutom byggsatser,
som flygklubbarna själva byggde
ihop till flygfärdiga plan.

Kurt anställdes 1940 som flygplanmontör och han
utförde  alla
förekommande arbeten.

Man hade även kvinnor anställda, som enligt Kurt,
blev experter på att klä
vingar och andra ytor.

Kurt berättade om, hur noga det var att applicera
bomullsduken med rätt
spänning och hur viktigt
det var, att lacka på spännlack i rätt mängd och
med
rätt mängd  förtunning i.

Om man spände för mycket,  kunde spännlacken
dra sönder spryglarna.

På min fråga till Kurt, om det var svårigheter, med
tanke på kriget och
avspärrningar, att få tag i material
som plywood, trä och lim, sa han, 
det var inga problem.

Kraven på kvalitet,  både vad gäller arbetet och materialet,
var höga hela tiden.

Kurt berättade, att då man använde treskiktsplywood
till exempelvis torsionsnäsan
på vingen, kontrollerades
plywooden i en ljuslåda innan användandet.

Om man i ljuslådan såg, att det i något skikt fanns en
knagge, skars materialet
bort en bit utanför knaggen
och en ny bit laskades i.

Vid bygget av Fi-3, som var en lastglidare för militären
var kroppen uppbyggd av
svetsade stålrör.

Även segelkärran Fi-1 hade en svetsad stålrörskropp,
vilket troligtvis räddade i
alla fall en pilots liv, då han
vid en landning for in i en stor stengärdsgård.

Kurt berättade att stålrören svetsades med gas och
pinnar av hantverkare, som
hade avlagt licensprov
och alltså hade behörighet svetsa på ett flygplan.

Stålrörskropparna svetsades i en fixtur eller jigg,
så allt skulle bli exakt.

Vid Flygindustri i Halmstad,  sa Kurt, att produktionen
var rationell.

Man tillverkade långa serier, vilket gjorde, man kunde
producera ett plan
relativt fort.

Detta trots att bygget av ett plan var mycket arbetsintensivt.

Att man var så produktiv, var nog ett resultat av bra
ledning och framför allt  anställda,
som var hängivna
flygplansbyggare.

Vid AB  Flygindustri fanns det dynamiska människor
, som kom med nya friska idéer och som hade  den
kraften som krävdes för att genomföra sina visioner.

Där fanns Björn Andreasson konstruktör, som också
arbetade på KZ-fabriken i
Danmark och sedermera
flyttade till USA för att arbeta som konstruktör.

Där fanns den mycket initiativrike och drivande Rudolf Abelin.

En annan anställd, som jag träffade under mitt utövande
av min hobby som
sändareamatör, var Walter Tschannen
och han arbetade, om jag förstod honom rätt,
som provflygare
och instruktör.

Att han var engagerad i Flygindustri har jag fått bekräftat
av Bertil Dahlqvist,
som var vid denna tiden en djupt
engagerad modellflygare i Halmstad Flygklubb.

Walter kom från Schweiz och arbetade efter kriget
som pilot och navigations-lärare på Swiss-Air.

1944 på hösten påbörjades flytten till Malmö.

Så våren 1945 var AB Kockums Flygindustri etablerat
under ledning av Frans Henrik Kockum.

Platsen var Bulltoftafältet och som vd tjänstgjorde Stig Sundblad.

Produktion rullade på bra och man gjorde allmänna
jobb på alla sorters plan, 
vilket ni kommer att se på bilderna.

Kurt Persson flyttade alltså med till Malmö och arbetade
där till ca 1950.

AB Kockums Flygindustri blev sålt till Förenade Bil och
blev 1952 ombildat till MFI, Malmö Flygindustri.

1950 flyttade Kurt tillbaka till Halmstad och blev
rekryterad till Haldex i Halmstad,
där man bland annat
tillverkade taxametrar.

Här blev Kurt kvar, tills han blev pensionerad.

Innan Kurt började med fullskalaflyg, var han en
aktiv modellflygare och medlem
i Halmstad Flygklubbs
modellflygsektion.

Kurt var också en aktiv fullskalasegelflygare och mångårig
medlem i Halmstad Flygklubb
där han var byggledare i kraft
av sin erfarenhet och kunskap.

Med tanke på alla bilder så ordar jag inte mer om historiken,
utan jag kommer
att lägga kommentarer vid bilderna,
så utförligt jag kan.

Allt material jag har, kommer att kräva ca 10 inlägg
på bloggen, vilka jag
kommer att publicera efterhand,
som jag hinner.

Jag ser Kurts bilder, som det absolut viktigaste och
jag har många att publicera.

Denna första post om Halmstad Flygindustri handlar
om Kurt Persson personligen
och hans anknytning till
produktionen av flygplan och hans deltagande i flygning
och underhåll.

Alla kommande inlägg om AB Flygindustri är på något
sätt anknutna till Kurt Persson.

 

 

Alla bilder, där inte annat anges, är tagna av
Kurt Persson,
som alltså oförbehållsamt innehar
copyrighten,  vilket upphovsrättsligt
skyddar
bilderna genom nationell och internationell lag..

 

 

 

 

08-_DSC4842

Kurt Persson som värnpliktig 1945-1946 vid F 14 Halmstad.

01-1-DSC01697

Kurt Persson vid stugan i Haverdal, 89 år ung.

03-3-DSC01703

Kurt hade mycket att berätta, som jag inte hade en aning om.

04-5-DSC01737

Kurt Persson montör vid AB Flygindustri i Halmstad och
AB Kockums Flygindustri 1940-1950.

06-4-DSC01730

Kurt i berättartagen vid sina fotografier.

Kurt är troligtvis den siste,  som ännu är i livet
från montörsstyrkan vid AB Flygindustri i Halmstad.

09-24-_DSC5227

Kurts lumparkompisar vid F 14 1945-1946.
Kolla den individuella stukningen på plattsmäcken…
Kurt i bakre ledet något till vänster.

11-26-IMG_1065

Kurt vid en Grunau Baby B.

Det märkliga var,  att vid  AB Flygindustri i Halmstad tillverkades
bara 2 Grunau Baby från tyska byggsatser.
Övriga Grunau Baby tillverkades av AB Flygplan i Norrköping,

som dels tillverkade färdiga plan dels producerade byggsatser.

Som ni ser i bakgrunden,  har AB Flygindustri flyttat ut och
in kom Widengrens konfektionsfabrik.
Motorkärran i bakgrunden är en Klemm 35, vilken lätt skiljs
från Klemm 25, då vingarna är “knäckta”.

12-27-IMG_1066

Kurt och en kompis framför Halmstad Flygklubbs hangar vid
Civila Flygfältet i Halmstad på tidigt 50-tal..
Bakom dem står en av flygklubbens bilar.
Flygklubbarnas bilar var ofta målade i rött och gult

eller vitt och svart,  för att de skulle vara lätta att upptäcka.
Synd inte bilen finns kvar…hade nog varit värd några kronor.

13-29-IMG_1068

En av flygklubbens vinschbilar.

Det fanns ingen standardvinschbil man kunde köpa, utan flygklubbarna
byggde ihop sina egna konstruktioner av de mest vilda slag.
Det viktigaste var en stark V-8 motor,  som hade kraften att dra upp en

segelkärra utan att tveka !
I Lidköping, när jag bodde i Västergötland, åkte man vinsch uppdragen
av en Chevrolet Corvettmotor med 245 bhp!
Där gick det uppåt,  antingen man ville eller inte !

Kurt med foten på bakre kofångaren.

14-30-IMG_1069

En Baby som Kurt var väl förtrogen med.
Vad som sitter på nosen med en vimpel ?

Det är ett pitotrör, som ger dynamiskt tryck
till hastighetsmätaren bland annat.

15-32-IMG_1076

Under kriget var många lantbrukare utkallade
i beredskap, vilket gjorde, att andra fick
hjälpa
till att bärga skörden. Här är ett gäng från
AB Flygindustri ute i grödan och gör en insats.
Kurt i mitten i första raden med vit skjorta.
Inga sura miner här inte, utan alla besjälade
av samma anda
vilken var så klart påverkad av kriget.

1-12-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192545
                                                                                                 Bilden från en tysk bok från 1944 “Segel Flug”

2-08-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192352

Kurt vid vingen på Gunnar Brenkners Grunau Baby
vid Segel-SM i Örebro 1945. Kolla den härliga bilen
med sufflett…hade varit något att glida med idag.
Denna Grunau Baby var byggd 1942 och havererade
1958 då den skrotades.

16-33-IMG_1089

Fyra man ur montörsstyrkan vid AB Flygindustri Halmstad.
Från vänster: Kurt, Nisse A, Nisse J och “Blacki”.

17-34-IMG_1092

Samma gäng som bilden ovan.
Jag minns fortfarande eternitplattorna,  som byggnaden var klädd med.
Håller i tusen år.

44247-img-web-0 birger nilssonEn av delägarna från Kano-Verken Birger Nilsson sittande i en
SG-38 utstyrd med den tidens störthjälm…han var vd 1939-1941.

1-1111
Ingenjör Rudolf Abelin 1943

civila

Vy mot de västra stadsdelarna från Civila Flygfältet.

18-35-IMG_1099

Ett glatt gäng med medlemmar i   Halmstad Flygklubb    framför en SG-38.
Bilden från tidigt 50-tal och representerar med de
närvarandes klädsel
väldigt väl, hur ungdomen såg ut då…

Jag tänker tanken….tänk om en riktig punkare med hår stående rätt upp,
säkerhetsnålar genom kinder och öron,  som genom ett under dykt upp  helt plötsligt?
Hade han blivit omhändertagen och insatt på hospital
eller hade nedanstående  herrar blivit totalchockade ?
Ja, det var bara en tanke som slog mig…

För övrigt var det  vid denna tidsepok, som det var ett honnörsbegrepp att
vara hel och ren !
En dygd så god som någon.

19-37-IMG_1107

Piloter och likasinnade verkar spana mot aktiviteter i skyn
ovanför Civila Flygfältet. Alla på bilden medlemmar
i Halmstad Flygklubb.
Platsen just framför hangaren,
vilken tillsammans med medlemmarna 1956 flyttades till F 14.

20-39-IMG_1110

Motorburen ungdom 50-talet.

Motorcykeln till vänster…? jag tycker märket på tanken ser ut som
ett BMW-märke, fast motorn är ju en JLO. Jag vet JLO byggde en
250 cc twinmotor i början av 50-talet. Kan vara en sådan eller ?
Den andra cykeln är en   Ardie  . Kurt står längst åt höger.

21-40-IMG_1111

Utrustning: Hatt skinnjacka eller rock. Inget annat.
Det var hårda grabbar på den tiden. Ganska allvarliga
var man också. Kolla regskyltarna fram. Inga dåliga grejor.
Kurt på Ardien. Jag undrar,  om inte bilden är tagen nere
vid gamla industriområdet på Söder i Halmstad.

22-01-_DSC4736

Halmstad Flygklubbs lag vid SM i segelflyg vid sin Fi-1.
Piloten längst till höger Gunnar Brenkner,  före detta Gunnar Jönsson…
Kurt i vit skjorta till vänster vid Grunau Babyn. De andra två är Bertil och Brandt.

23-02-_DSC4762

Laget vid SM i segelflyg 1944 på  Ålleberg  framför kärran,
som är en Fi-1, tillverkad av  AB Flygindustri Halmstad.
Planet hade för den tiden goda flygegenskaper och var godkänd för avancerad flygning.
Piloten i mörka glasögon, Gunnar Brenkner och till höger om honom Kurt Persson.
Det måste ha varit en stor fördel,  att ha med männen i laget,  som hade byggt kärran.

24-04-_DSC4767

Förberedelser för start.

25-05-_DSC4777

3 man ur laget. Kurt, Kjell och Gunnar Brenkner

26-06-_DSC4838Bygget av en vinge till en Weihe utomhus vid AB Flygindustri Halmstad.
Kanske för att undvika gaserna från lösningsmedlen man arbetade med…

27-07-_DSC4852

Kurt Persson i en Grunau Baby på Ålleberg då han avlade prov för sitt C-Diplom.
Båtmössa var nog ett vanligt plagg inom flyget vid denna tid.Inga baseballkepsar
då inte. Grunau Baby kunde man både flyga som “Sedan”, täckt cockpit och som
“Cabbe” öppen cockpit.

28-08-_DSC4888

Kurt är med och kör  vinschen i kostym, vit skjorta och slips
ihop med Bernt nere vid Civila Flygfältet.
Notera fälgarna på vinschvagnen….träfälgar.

29-09-_DSC4913

Arbetsstyrkan med flygplanmontörer vid AB Flygindustri 1943-1944.
Kurt i bakre ledet till höger. Se de unga arbetarna som sitter bakom
stabben till
den färdigbyggda Weihe-kroppen.

30-10-_DSC4950

Kurt och “Blacki” monterar bromsarna(?) på hjul till kanske en Fi-3.

31-11-_DSC4970

Gunnar Brenkner beredd starta med sin Grunau Baby vid Segelflyg-SM
i Örebro 1945.
Vid höger vingspets stöttar Kurt Persson.

32-12-_DSC4976

Man är på väg att hämta kanske efter en utelandning vid SM i Örebro.
Ingen dålig bil ! Fast här krånglar den…varför ser inte dagens bilar ut så här ?
Då hade man kunnat laga de själv…När man studerar flygplansvagnen
och jämför med dagens smidiga vagnar,
ser vi,  att tiden fört utvecklingen
framåt med stora steg.
Tänk vi denna tid, mitten av 40-talet,  om en pilot
landade ute? Det var inte enkelt. Leta upp var man är på kartan. Se efter om
man kan köra
fram bil och flygplansvagn till planet. Leta upp någon med
telefon på landsbygden. Det var inte många, som hade
telefon på landet vid
denna tiden. Sen ringa till TL eller tävlingsledaren, om det nu var på Ålleberg

och informera var plan och pilot finns. Sen var det att sitta ner och vänta.
För du vet…det fanns ju inte så mycket Iphånar då….som man kunde sitta och fippla på…

33-13-_DSC4977

Inför starten vid SM i Örebro 1945 studerar piloten Gunnar Brenkner
iförd rock, spetsbyxor och långa läderstövlar samt en militärliknande
båtmössa och selen till en sittfallskärm skyn över startplatsen.
Kurt Persson står avslappnad till höger.

34-14-_DSC4994

Kurt övervakar monteringen av Babyn i Örebro.
Han ser till,  att vingen hakas på rätt,  så att vingbultarna,
då den andra vingen ska på passar in.

35-15-_DSC4995Nere vid Halmstad Flygklubb, som har dragit ut sin flygplansflotta av segelplan.
Ett glatt gäng ställer upp för foto. Jag kan identifiera Gunnar Brenkner med båtmössa,

Bernt,  Kurt och längst bak Bengt Klauser.

36-16-_DSC5002

Som sagt: Mycket slit och lite släp…Kurt under vänster vinge.
Babyn hade ju inte hjul utan en skida. Men man kunde montera

ett hjul tillfälligt vid marktransporter,  för det skulle gå lättare.
En situationsbild från Halmstad Flygklubbs aktiviteter

vid Civila Flygfältet på Söder.

37-17-_DSC5075

Kurt och Bernt kör vinschen vid Västra Strandens kant i Halmstad.
Bernt sköter gasen och Kurt sköter bromsen, samt det viktiga verktyget,
som hugger av wiren,
om det uppstod en kritisk situation och segelplanet
behövde göra en snabb landning och lösgöras från linan.

Det fanns visserligen på vinschlinan  ett bleck försett med en brottanvisning,
som då belastningen blev för stor skulle ge sig, vilket
medförde att linan lossade
mellan vinsch och flygplan. Men det var inte alltid det fanns tid att
montera blecket….Vindstruten med dess stolpe i bakgrunden. Enligt uppgift
från Kurt ska stolpen stå kvar fortfarande,
60 år efter att struten togs bort…

38-18-_DSC5089

Medlemmar i Halmstad Flygklubb. Glada och förväntansfull ansikten.
Fast Gunnar Brenkner till höger i båtmössa tycker jag ser ut som en nitisk SJ-konduktör…

39-19-_DSC5129

Arbetsstyrkan vid AB Kockums Flygindustri i Malmö
stående framför en P-51 Mustang
döpt till “STINKER”..
Jag tror Kurt stå längst bak med huvudet vid frontrutans
list på Mustangen.

44-björn persson

Kurts medlemskort i Halmstad Flygklubb. Vad som är
intressant för mig i alla fall, är att det  är
en gammal
modellflygkamrat till mig,  som var kassör i föreningen.

Det var Bertil Dahlqvist, fotograf i Laholm sedermera,
som skrivit under kortet.
8 kronor i årsavgift…hmm vad
kostar det i dag ?

1-10-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192510
Bertil Dahlqvist 1982

1-11-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192525Halmstad Flygklubb 1944.

Det var noga med titlarna…se på Bertil Dahlqvist…kandidat !

45-DSC_1004Intyget som visar att Kurt var byggledare i Halmstad Flygklubbs Segelflygsektion.
Troligtvis blev han byggledare i kraft av sin erfarenhet och sitt hantverkskunnande.
Byggledaren svarade för reparationer och underhåll av klubbens plan, vilket gjorde

uppdraget ansvarsfullt.

Ja,  detta var den första lite allmänna delen om Kurt Persson, då han arbetade
vid AB Flygindustri i Halmstad och AB Kockums Flygindustri i Malmö.
Denna artikel uppdaterar jag efterhand,  då jag finner något värt att lägga till.

Snart kommer del II så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se,
är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt.

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY IIB FRÅN AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

 

 

DSC_0998

Låt mig visa nya bilder…

…från Svenska Mästerskapen i Segelflyg 1945 i Örebro

AB  Flygindustri i Halmstad, en sedan länge avsomnad verksamhet, hade sin upprinnelse i kanottillverkning i Båstad.

Företaget, Svenska Kanotverken,  blev ombedda att tillverka ett segelflygplan från tyska ritningar och för att kunna det, var man tvungen att flytta till nya fabrikslokaler vid södra delen av Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Kanotföretaget bytte så småningom namn till AB Flygindustri.

Under kriget tillverkades ett sort antal flygplan, Grunau Baby, Weihe, SG38 och andra.

De tongivande inom företaget var Rudolf Abelin,  Björn Andreasson och Jan
Weibull.

Som jag redogjort tidigare, väcktes mitt intresse för företaget,
då jag träffade
en man,  som hette Walter Tschannen, boende i Schweiz, vilken berättade,  att han arbetat som verkmästare och kontrollflygare vid AB Flygindustri.

För en tid sedan fick jag kontakt med Björn, vars pappa arbetade på företaget och som skickade mig några bilder, som jag vill visa.

Copyright bilder: Björn Persson

Förhoppningsvis kommer jag att få möjlighet att kopiera fler bilder, som finns sparade från produktionen vid flygföretaget på Söder i Halmstad.

Efter flytten övertogs lokalerna av ett företag verksamt inom konfektions-branschen som hette Widengrens .

Minns jag ytterligare rätt, lades konfektionsindustrin ned 1966.

Jag kommer att redovisa allt, jag fått tag i så småningom, så håll ut,
det kommer mera om AB Flygindustri.

Men här kommer de sista bilderna jag fick. Det är 75 år sen bilderna togs !

(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Halmstads Civila Flygfält.

AB Flygindustri är beläget nere i högra hörnet framför skogen.

 

DSC_0995

Bilder från SM i segelflyg 1945 i Örebro.

DSC_0996

Kolla bilen…inga dåliga grejor !

DSC_0997

Förberedda på dagens uppgift.

Om jag förstod det rätt, är det Kurt Persson vid bortre vingspetsen.

Han var  var byggledare.

DSC_0999

Grunau baby IIB, en mycket lyckad konstruktion.

Rejäla skevroder i alla fall.

DSC_1000Den tidens flyghjälte,  Gunnar Brenkner…sammanbiten inför starten.

Ridstövlar, spetsbyxor, jacka, vit skjorta och slips, båtmössa.

Påhängt också flytväst och sele för den avknäppbara skärmen.

På nosen pitot och venturi,  vilka ger tryck till hastighetsmätare
och spade på svängindikatorn.

Gunnar Brenkner blev känd lokalt, då han landade med
ovanstående
Baby på stranden i Frösakull.

Gunnar flyttade 1947 med sin Klemm till Luleå
där han blev segelflyginstruktör i flygklubben.

 

DSC_1001

Flygplanet SE-SBD har en intressant historia, som jag ska redogöra för senare.

Redan 1945 hade man sponsorer. På sidorodret står det MATADOR, vilket
var en vid den tiden stor industri i Halmstad som producerade rakblad.

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY…

 

 

 

 

…kan ibland skapa  illusionen…

 

 

 

 

baby 2

 

…av krigets realitet i min hemstad 1943 ,

…eller av att världen är liten som ett resultat av de nästan
oändliga mängder fakta, man kan finna på webben.

Det utomordentligt kraftfulla instrumentet att googla,
hjälper den, som letar, på ett sätt som för 20 år sedan
ingen hade trott varit möjligt.

Jag brukar säga, att idag är inget hemligt eller fördolt längre.
En gång publicerat medför konsekvensen, att det alltid är
tillgängligt.

Vad just ovanstående betydde, för  ämnet Grunau Baby som
jag tagit upp på min
blogg och historien om Babyns snirklande
färd i cyberspace i  försöken att skapa klarhet i dess öde,
vill jag berätta för dig.

Eftersom jag är en gammal människa…är jag nostalgisk.
Ni vet…allt var bättre förr, det har ju äldre alltid hävdat
i tusentals år.

Alltså är jag intresserad av gamla flygplan, av vilket slag
det än må vara.

Jag fick tag i  två bilder på en Grunau Baby ,
som hade funnits i
Halmstad Flygklubbs ägo.

Det märkliga var, dels att planet användes under
kriget som rekvisita
under en luftskyddsövning i Halmstad
och dels,  hade Babyn 1958
lyckats landa, om inte på ett hönshus,
så i alla fall i en hönsgård.

baby 1

Den första bilden från luftskyddsövningen visar ett plan,
som var svårt
skadat i nosen.

Den andra bilden visade inte upp några allvarligare skador.

Min fundering var ju, var Babyn blivit lagad och lite om dess öde.

Jag googlade och letade, mejlade de som har mycket dokumentation,
men jag fick inget 100% svar. Enda chansen är väl att få tag i ett utdrag
från planets flygdagbok.

Början på historien har sin upprinnelse egentligen redan 1994,
då jag, eftersom jag är sändareamatör med signalen SM6LMH,
pratade på kortvåg med en schweizisk sändareamatör; som hette
Walter Tschannen.

Walter var då pensionerad och hade under större delen av sitt
yrkesverksamma liv varit i flygbranschen.

Dels som pilot och kontrollflygare, senare som utbildare av
navigatörer inom SwissAir. Walter har 22000 flygtimmar.

Nåväl, det visade sig under vårt samtal, som skedde på telegrafi,
att Walter hade arbetat
i Halmstad vid något,  som då hette
Halmstad Flygindustri, vilken var
lokaliserat vid Civila Flygfältet.

Halmstad Flygindustri tillverkade segelflygplan dels på licens
och dels av egen konstruktion,  samt från flygvapnet fick man
uppdraget att ta fram en prototyp på en lastseglare.

De som arbetade där,  var storheter inom flygplansbyggande
i Sverige.

Ta och googla på Halmstad Flygindustri, så får ni fakta.

Vid detta företag arbetade Walter som verkmästare och kontrollflygare
av de nybyggda segelplanen av just typen Grunau Baby .

Han bodde i flera år i ett hus i anslutning till fältet, vilket jag fotograferade
av in och utvändigt och skickade bilderna till Walter.

Ok, nu har vi två länkar i kedjan, han som provflög och byggde,
Walter,
samt planet SE-SBD som landat i en hönsgård.

En tid efter att jag publicerat inlägget om Babyn, fick jag
ett mejl från
en man i Australien, som halkat in på min
blogg och läst om planets öde.

Denna aussi höll på att göra ett kartotek över ALLA Grunau Baby,
som
hade tillverkats.

Detta är ju en gargantuelsk uppgift, men australiensare
är som de säger själva “Gutsy People” och backar inte för uppgiften !

Han var intresserad av fakta om just denna Baby, jag skrivit om.

I Sverige tillverkades mer än 100 Grunau Baby på licens under
kriget  bland annat i Norrköping av AB Flygplan och i Halmstad
av Halmstad Flygindustri.

Jag lovade göra, vad jag kunde,  men till slut torkade mitt spår ut.

Nu så dyker den fjärde länken upp i kedjan. Jag fick ett mejl från
Björn, boende i trakten av Halmstad, 
som gav mig lite
ytterligare information om planet.

Hans fader hade arbetat vid Halmstad Flygindustri och varit
med vid byggandet
av Grunau Babyplanen.

Jag fick info,  att just denna Baby, SE-SBD hade deltagit i det
första riktiga Svenska Mästerskapet i segelflygning, vilket
avhölls i Örebro 1945.

Det måste ha betytt,  att det plan som låg i spillror på Storgatan
i Halmstad
nån gång mellan 1941-1944  i konsekvens med ovanstående,
har blivit reparerat, eftersom det deltagit
i SM 1945.

Björn skulle försöka få fotografera av sin pappas bilder, från
den tiden han var
flygplanbyggare  vid Halmstad Flygindustri,
så jag skulle kunna presentera
några bilder på min enkla blogg.

Det ska bli utomordentligt spännande med eventuella bilder !

Flygindustri i Halmstad…hur många vet om det idag ?

Sen får vi se, om denna länk styr kedjan i en annan riktning,
så vi kan
få hela historien om segelflygplanet SE-SBD en Grunau Baby.

Att jag lägger energi att undersöka historien om ett gammalt segelplan,
det beror på,  att detta plan är en del av vår stads och vårt lands
flyghistoria och flygkultur.

Det finns så mycket,  för den tiden typiska attribut, tillhörande
låt oss kalla det “Begreppet Grunau Baby SE-SBD”,  att jag tycker,
det
är värt att belysa.

Förhoppningsvis kommer det en fortsättning.

Länk till min första post: https://hangflygning.se/?p=8894

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY SE-SBD

Mysteriet med Grunau Baby,

SE-SBD i Halmstad.

 

Jag var i dag på en fotoutställning på stadsbiblioteket i Halmstad.
Utställningen omfattade bilder från tiden 1939-1945.

Efter att ha frågat om lov, fick jag fotografera av några av bilderna.
Speciellt nedanstående intresserade mig.

De visar en skadad Grunau Baby segelkärra. När den ligger på gatan,
1943, som en illustration till ett fingerat flyganfall, kan man se,
att flygplanet är svårt skadat.

Eftersom man kunde se registreringsbokstäverna, SE-SBD var det
lätt att googla beteckningen. I en minnesbok från Halmstad
Flygklubb hittade jag en bild på samma plan.

Denna bilden var tagen 1958 då Babyn hade landat i ett hönshus.
Om det är samma plan som låg på gatan under övningen, måste det ha
blivit reparerat.

I illustrationen till bilden på hönshuslandningen står det,
att Babyn 1958 var 17 år gammal.

Det betyder att Babyn var köpt/byggd 1941.

Om någon har information om Babyns öde, tar jag tacksamt emot den,
för att kunna avsluta denna gåta.

Här är bilderna:

 

 

Här ligger Babyn på korsningen Klammerdammsgatan-Storgatan,
som illustration till en luftskyddsövning.
I bakgrunden skymtar Norre Port.

                                  Här syns att Babyn är kraftigt skadad i nosen. Registreringen SE-SBD.

                     Här ligger Grunau Baby med registreringen SE-SBD
efter landningen i ett hönshus 1958.

Om man lagade kärran 1943,  så kan man anta,
att detta skedde hos Halmstad Flygindustri,
som ju låg nere på Söder vid Civila Flygfältet.

1959, tror jag det var, så dömdes alla gamla segelkärror
ut med ett pennstreck, om de var limmade med ett
kaseinlim under kriget. (kasein är ett äggviteämne i mjölk…
som efter behandling fungerade som ett lim).

Efter ett haveri med en Weihe som slet av vingarna i
okontrollerbart läge i moln,  fick en stor del av den
svenska segelplansflottan en stämpel, som det stod
kasserat på.

Det goda detta medförde var, att klubbarna kunde köpa
nya skolflygplan med hjälp av subventioner från staten.

Allt gammal skräp försvann.