… svävar över vårt land….

Ofta hävdar jag, att det händer alltid något
icke planerat, då jag är ute för att få mig en
sväng i luften.

Det gör det också. Behållningen av min flygning
behöver inte vara själva flygandet med modellen,
utan något som är associerat till det.

Läget onsdag var vad gäller vädret, att vi hade
en högtrycksrygg över södra Sverige, som gav
ett stabilt väder med mycket sol från en klar sky.

Ingen molnbildning på grund av inversion,
luften troligtvis genomvarm varför förutsättningarna
för termik som bildar Cu-moln var dåliga.

Dock, torrtermik, det vill säga termik (varm luft som stiger)
som inte skapar de vita Cu-molnen var trolig.

Start kl 11 med min ”Introduction” försedd med vario
och en Mobius i fall att…

På 40 m fick jag en blåsa och kunde efter lite gnet
komma så högt jag önskade. Väl på höjd märktes
att termiken var stark och framför allt utbredd.

Man tycktes glida runt i konstant lyft. Det gjorde
det hela enkelt, men för att få lite spänning i
flygandet, bromsade jag ner mig, för att se på
vilken lägsta höjd jag kunde fånga en blåsa.

Det lägsta, enligt min exakta höjdmätare angav,
det var 14 meter.

Uppe i skyn drog vråkar förbi under sin migration
till södra Europa eller Afrika för en behaglig
vintervistelse.

Ännu tycks inte flytten kommit igång riktigt,
för då kan du få se,  hundratals vråkar ligga
kurvande i samma termikblåsa.

Ormvråk är en mycket skicklig termikflygare…
nästan lika bra som min modell…
…vilket man inte kan säga om gladorna.

De har inte samma nedärvda förmåga att flyga
termik som vråkar och bra modellflygplan.

Ofta piggybackar gladorna på ormvråkar eller
min modeller. det märkliga med glador är,
att om jag lägger min modell och kurvar i sjunk,
händer regelmässigt att gladorna slår sällskap
med min sjunkande modell…inte speciellt smart.

På den platsen jag flyger häckar, vill jag säga nästan
en koloni med glador i ett skogsparti, så att flyga
med glador här, det är ingen ovanlighet.

Så även i dag var det livlig rovfågelsaktivitet.

Naturligtvis hoppades jag få med någon fågel
i min kamera, som jag flög rote med i blåsan.

Min kamera satt monterad i 45 graders vinkel åt
vänster på ovansidan av nosen filmande video.

Min kamera, en Mobius, som är en favorit,
den tar förvånansvärt bra bilder och video
och jag rekommenderar den varmt.

Bilderna är till ytterligare visso klippta ur videon,
vilket på verkar kvaliteten. Mina bilder är oxå
starkt uppdragna, vilket försämrar bildkvaliteten.

Men det handlar inte bara om kvalitet och pixlar.
Det handlar om att vara på rätt plats vid rätt tid.

Så lite bilder blev det.

Mun tid i luften blev nästan 3 timmar och för dessa 3 timmars flygning hade jag förbrukat 545 mA för mottagare, servo och elmotor. Ganska energisnålt eller ?

Eller kanske en indikation på hur bra termiken var.

Efter 3 timmar i flygstolen var jag genomstekt och avbröt. Jag sitter, om jag kan, alltid i skuggan av min bagagelucka för att inte bli för knaperstekt i solen.

Men jag for hem mycket belåten efter en fin upplevelse och spänd på,  hur min eventuella bilder blev.

I morgon blir samma väder, så då tar jag med
en ny stor elseglare !

En gröda som håller sig grön även i torka är fodermajs.
Fortfarande grönskande i det gula landskapet.

Glada

Lätt att känna igen på den delade stjärten.