på grund av de fatala misstag man gör ibland. Jag ska egentligen inte skriva “man” utan jag, men det blev så, för det känns lite mer anonymt att säga “man”.
Efter att ha lagat min fotokärra till bra skick och varit ute i ganska dåligt väder och tagit stillbilder, hade jag monterat min videokamera i nosen på ett konstfärdigt sätt.
Modellen var laddad och allt fungerade perfekt. Vädret i dag tisdag var vindstilla, solsken med dis, vilket borgade för, att man skulle kunna testa modell och kamera.
In med grejorna i bilen och denna gång lyckades jag kånka ner allt som hör till på en gång nerför min trappa utan att knäcka nåt på modellen.
Bommen på Höka var uppe och signalerade:
Här är folk.
Christer P var där och utförde arbete. Jag sa, nu ska du få se en fin fotosejour med min nyrenoverade fotokärra. Han hjälpte mig montera och jag ställde upp på bana 27.
Men innan dess, la jag mig på knä, fällde ut displayen och tryckte igång kameran. Kollade att rec lampan lyste. Ok allt under kontroll, kameran går, det är bara att flyga. Now it´s up to you, som man säger.
Sakta gaspådrag och kinesmotorn drar igång 12 x6 snurran. Jag hade bestämt mig för att göra en lång smörig start. Det gjorde jag också, den rullade en bit, lyfte stjärten och blev känsligare på sidorodret, så nu balanserade jag den på huvudstället tills jag nått lättningsfart. Hon lyfte sakta och steg mot vinden.
Jag tänkte i mitt stilla sinne, att denna starten blir ju fint dokumenterad.
De senaste nätterna hade Hökafältet haft besök av vildsvin, som bökat upp banan i ena änden. Nu är det uppsatt stängsel med 10000 volt i, som kommer att avhålla grisarna från besök.
Christer och jag bestämde, jag skulle flyga relativt lågt för att kunna filma eventuella grisbökningar i marken mellan dammen och järnvägen. Således flög jag av detta området lågt och sakta.
Tur jag har en nytrimmad radio, som går som ett skott. Anders Hedman kom också ner till fältet och efter en stund var det dags att landa om möjligt lika elegant, som jag startat. Jovisst landningen var en smekning och när jag bar in planet, skröt jag med att filmen blir tillgänglig på Vimeo.
Hopplockning och hem. Av med kameran, in med skivan i datorn. Då åkte jag ut i ösregnet ganska brutalt, för det stod på skärmen:
“KAN EJ LÄSA FRÅN ENHETEN”
Sanningen stod klar för mig: Jag hade glömt att formatera skivan innan jag stack ut!!!!
Jag kände mig som ovanstående gosse när jag såg texten på skärmen…………..
Ibland är livet som flygfotograf hårt! Allt besvär med att bära grejor, montera och tvärtom och så blir resultatet noll!
Men så är det. Så kom ihåg formatera mera!
Jag ska göra om filmningen, så fort det blir väder och då fungerar det.
mats