…att flyga lite hang i lördags.

 

 

 

Vi har haft bedrövligt hangväder ganska lång tid nu.

Inga nordliga och nordvästliga vindar vilka ger möjligheter
att flyga på det enligt min synpunkt bäst lyftproducerande
hanget i Sverige, Hovs Hallar.

Lördagen började med skyn täckt av stratusmoln, som levererade
sitt regn utan pardon.
Men enligt det väderinstitut som har bäst prognoser, yr.no, var det
utlovat uppklarning under eftermiddagen och omslag till nordväst.

När jag i ösregnet kl 1230 kollade vinden på vår vindmätare på Hovs
Hallar, sa den,  att det blåste 7 m/sek nordväst.

Alltså ett omslag var på gång. Så jag chansade lite, in med modell i
bilen och iväg. På väg ner på E6 såg jag , att en uppklarning var på gång,
så hoppet steg om att få flyga.

Just innan infarten till Båstad slutade regnet, vilket var positivt.
Mindre positivt om man är bilist var,  att man i Båstad hade någon
form av julmarknad längs genomfartsgatan,  vilket gjorde,  att
trafiken gick lika fort,  som  implementerande av ett beslut i riksdagen.

Men till slut var jag igenom och vädret hade bättrat sig ytterligare,
vilket satte energi till livsandarna och lusten att flyga.

Körde ner på parkeringen vid HH och kollade vinden. Den var
nordväst med dragning mot nord. Så jag valde att gå ner på det
låga hanget vid Segeltorp.

Upp på kanten där jag har pilotplats och monterade min modell,
som var en Spirit, vilken hade fått 375 gram ballast, för att få ut
lite bättre hastighet från det starka lyftet.

Naturligtvis hade jag vänt en av de 4  kontaktdonen till servona fel,
så det blev till att montera isär igen och göra om.
Jag bestämde för att spara nerverna, för då jag kommer hem,  ska
jag ändra kontaktsystemet för skev/klaff, så det blir oförväxelbart.
Det spar tid.

Lyftet var mycket bra,  så jag kunde flyga med verkligt lösa tyglar.
Jag testade, eftersom jag har vario/höjdmätaretelemetri ombord,
hur högt jag kunde komma,  om jag gnetade upp mig.

Det blev 127 m över startplatsen, så med tanke på startplatsens
höjd över havet blev det realt ca 155 m. Det är inte dåligt på ett
25-30 m högt hang och det visar också,  hur viktigt det är med laminär
vind,  för att verkningsgraden på hanget ska vara hög.

På värdshuset bodde mycket människor för en weekend med
julbord och det kom en stor flock med weekendfirare gående,
för vilka jag med glädje berättade om  modellflyg och hur det
fungerade med hangflyg. Nästan alla frågade: “Var sitter motorn” ?
Jag pekade på solen och förklarade sammanhangen.
“Det visste vi inte” sa åskådarna.

Alltid roligt att kunna berätta om vår hobby för människor,
som är intresserade och som ställer intressanta frågor. Jo, det var
mest pensionärer, alltså de som är lite mer erfarna…

Eftersom jag inte hade med min overall,  blev det bara…
2 timmar flyg för  klockan 1540 drog jag full klaff på modellen och
svängde in och helikopterlandade på gräset.
Har man stora klaffar, ska man tänka på,  att dra in klaffen ca 20 cm
över marken.
Landar du med nedfällda klaffar med en hangkärra kan servon eller
linkage skadas,  om klaffen tar i marken. Dessutom,  om du tar in
klaff så förlorar modellen lyftkraft och sätter sig snabbt. Precis som
när man vill ha ner en PA-18 fullsize vid en trepunktslandning lite snabbt.
Omkring 1615 är det för mörkt för att flyga, så landningen skedde i
rätt ögonblick.

Visserligen stod solen lågt då jag landade,  men den sken,
så jag kunde njuta av mitt flygande och naturen på Hovs Hallar
den  28. November efter en bedrövlig inledning av  vädret på lördagen.

Så det gäller att ta chansen…den kommer aldrig tillbaka.

Detta var min lördagsflygning på Segeltorpshanget.

Vad flög du…