…vilket gjort, att sidor har försvunnit.
Vidare så är gamla inlägg felformaterade, vad gäller texten, då jag bytt tema. Jag har 3000 poster och jag orkar inte formatera om alla manuellt.
Så är det…
Jag är inte så bra på att hantera bloggen…minst sagt.
Mats
Vilket inte nåt vidare, om man är modellflygare och då speciellt segelflygare.
Överhuvudtaget har de senaste 4 veckorna ur modellflygsynpunkt varit usla.
Jag har varit på bettet hela tiden, beredd att ta varje chans till flygning, men tyvärr har jag blivit besviken varje dag.
Men det är bara att stå ut.
Vi tröstade oss genom att åka till stranden i det tillfälliga solskenet.
Kvällspress och public service-TV lovade världens undergång genom åska, storm och nederbörd med kaosöversvämningar som följd…
Jomen, tänkte vi, då kommer det väl några stänk…
Hursomhelst fick vi 5 timmar vid stranden före åskan kom.
Excessen och SVT hade lovat 50 mm men det bidde bara en tumme, 8 mm sammanlagt, så jorden gick inte under den här gången heller.
Jag har en elektronisk regnmätare i trädgården, vilken i och för sig inte är ett tekniskt precisionsinstrument, men den mäter det den ska mäta.
Trådlös och finns hos Clas Ohlson.
Utifrån havet och från söder kom två stora CB-celler, men de drog vid sidan av vår stad.
Hur som…jag tog några bilder.
Sydostlig vind…platt hav tom strand.
Cumulusmolnen växer till då kallfronten närmar sig.
Inte en dålig strand för två personer…
Utsikten från våra badhanddukar…
Nu händer det saker.
En av cellerna närmar sig.
…det hördes ett diskret mullrande.
Nederbörden har börjat falla.
Det drar ihop sig.
Här den andra CB-cellen.
Här badade vi just…
Ett Cumulusmoln som slagit igenom inversionen och växer snabbt på höjden.
Inga konstigheter, bara ögonblick från Skånes Fagerhult.
Videosnuttarna mycket hastigt editerad, så det är inget jag är stolt över…
Det blev som det blev.
Traditionsenligt genomfördes tävlingen på Fedingefältet i Skånes Fagerhult.
Tävlingen gynnades av bra väder med perfekta förhållanden under kvällstimmarna.
Vad jag upplevde var flygglädje, hängivenhet för hobbyn och trevlig social samvaro.
Problemet vi har, vilket är oundvikligt, då medelåldern är hög… bland utövarna, det är att folk försvinner, går bort.
Utvecklingen och tiden medför, att det blir färre och färre utövare. Rekryteringen är dålig, därför det finns annat, som lockar yngre mer än att limma balsapinnar…
Uppriktigt sagt, så tror jag inte, det finns något att göra åt det.
Alla ideella hobbies vilka kräver en fysisk insats, har det svårt idag.
Men vi deppar inte, utan vi som brinner för friflyg, vi kör på.
Låt oss sjunka med flaggan i topp !
Jag lägger upp lite bilder nu som en teaser och återkommer med ett bildspel och videofilmer, vilket jag satsade på för denna tävlingen.
Så håll ut…det kommer mera !
Beslutsamhet.
Andreas fina modell med elmotor driven av en kondensator. Det tar bara några sekunder att ladda upp kondingen för en start.
Modellen flög förvånansvärt bra. Jag var imponerad.
För mer än 100 år sedan…
Andrea med en av sina välflygande modeller.
Piloternas ansikte uttrycker ofta mycket i starten…
”Kan verkligen sånt här flyga” ?
Damerna är engagerade i vår hobby.
”Off you go” !
En välkänd profil flyger P-51 Mustang…
Anders hade fin snits på sina modeller och lyckade mycket bra.
Gratulerar !
Start.
Cuben studsar på grässtråna och sprider frömjölet…
Hej då !
Fedinge Flygfält.
Jaha…
Inte direkt skalamodell i tävlingens anda, men en modell som är estetiskt tilltalande för sinnet.
En modell som fångades av mitt öga.
Där vi flög.
Huvudstråket.
Mot Fedingesjön.
Statisk bedömning.
Även kroppen ska ha sitt. Som vanligt kvalitet och stil på förtäringen.
Nu har du chansen att få se klassiska friflygande modeller flyga i Skånes Fagerhult vid Fedinge Flygfält. Skånes Fagerhult ligger jämte E4, så det är enkelt att hitta.
Det startar ca kl 10 och håller på så länge, som behövs.
Platsen är vid Fedingesjön och där är mycket naturskönt. Det finns en fin badplats just jämte flygfältet, om andan faller på för ett dopp.
Antingen du är modellflygare eller inte så åk dit och upplev modellflyg, som det bedrevs på 40- och 50-talet.
Du kommer inte att ångra dig. Deltagarantalet blir som en naturlig följd av hög ålder på deltagarna lägre och lägre. Så passa på nu när flygarna fortfarande are running wild !
Som du kan se är väderutsikten perfekt, med svag vind och sol.
Hjärtligt välkommen !
Prognos lördag:
Vädret blev så fint, att jag inspirerades att bege mig ut i naturen för att modellflyga med min Ava Pro.
Solsken och nästan ingen vind. Jag begär inte mera, då jag ska termikflyga.
Förhållandena var just så bra, som jag förväntade. Termiken, som inte var jättestark, men väl utbredd, möjliggjorde flygning utan tidsgränser.
Att sitta i termikflygarstolen på en blommande sommaräng med modellen så högt den vill flyga…då kan jag inte önska mer en Midsommarafton.
Jag startade kl 1000 och gjorden dagen sista landning kl 15. Sen var jag nöjd.
Under dagen flög flera gånger rote med glador, vilket är en upplevelse.
Vid 15-tiden drog den invällande fronten in från sydväst med höga moln och minskande solinstrålning.
Men ändå, det blev slutligen en fin dag med helgens alla attribut.
Här några ögonblick från det jag upplevde.
Lite bilder på de nu talrika gladorna.
Gladan är en skicklig predator.
Denna gladan jagades av en kråka…
Kanske gladan rövat någon av kråkans ungar…
Blomster
2 mil bort, E6 uppför Hallandsåsen. En viktig trafikled.
I kontrast mot stora glador och stora modellplan…en ensam sånglärka, som hävdar sitt revir.
Snart nog…
Tidskriften ”Oldtimer”, som är Sveriges enda och bästa modellflyg publikation innehöll bland annat information om skalatävlingen ”Stibners Memorial” i Skånes Fagerhult vid Fedinge Flygfält den 29. Juni.
År du nyfiken på hur friflygande OldTimer skalamodeller flyger, så tycker jag du tar en tripp dit och kollar. Flygfältet ligger i mycket vacker natur, vilken man får på köpet.
Du som är OT-flygare…även om du inte ska flyga, så åk dit och träffa gamla kompisar och bli nostalgisk och inte minst bli inspirerad och planera din och vår modellflygande framtid !
Ta med kaffe och fika och en bekväm stol och du får en fin dag !
Bättre än att hänga framför en tv…
Här lite bilder hur det kan se ut.
”The real McCoy” …
Detta är en allmänt förekommande vadare i kustnära landskap.
Du kan se de trippande på raska ben i vattenbrynet letande efter föda.
Nu, under häckningsperioden försvarar de sitt bo och ungar med stor aggressivitet mot trutar och måsar, vilka försöker inkräkta.
De är lätta att känna igen även i luften, då de flyger med vingarna vinklade på mitten i en rask flykt.
Varför de kallas strandpipare ? Jo, då de flyger, kan man höra deras typiska pipande läte. Inte att missta sig på.
Jag tog några bilder på långt håll…
Senaste veckan har jag tillbringat relativt mycket tid vid badstranden.
Min badplats är den till synes oändligt långa sandstranden vid Laholmsbukten söder Halmstad mot Laholm.
Vi brukar ligga i en skålformad grop vid kanten av dynerna mot havet.
I en sådan grop har man mutat in ett territorium och får skydd mot vind.
Då man efter ett dopp ligger och kopplar av med slutna ögon, så skärps andra sinnen.
Hos mig blir det hörseln.
Mellan oss och havet fanns vid kanten välvuxen strandråg
som du kan se på bilden.
Då vinden blåser i strandrågen uppstår ett strävt skrapande ljud då strandrågens blad gnider mot varandra.
Detta ljudet låg som en basliknande ton i ljud spektret och över denna basfiolliknande ton hördes det lite kvittrande klara ljudet då den svaga dyningen från Kattegatt klirrande bröt mot stranden. Som många små piccolaflöjter.
Nu har vi två delar i orkestern, men efter en stund hördes ytterligare något…Jag hörde ljudet då sandkornen kolliderade med strandrågen…Vem kunde ana, att det gick att höra dessa mikroljud ?
Vinden har varit sydost i ca 10 dagar med avsevärd styrka och vindens evigt arbetande Pater Nosterverk transporterade sand från söder mot norr parallellt med stranden.
Sandkornens kollision med strandrågens grönska framkallade ett ljud, som även för en åldring var hörbart.
Jag undrar hur insekter uppfattar ljuden ?
Kanske en nyckelpigas marscherande på ett blad, i bladlusens öra, låter som om en 1400-tals riddare med plåtrustning springer över ett korrugerat plåttak ?
Eller om en humla landar på en blommande ört…det kanske för insekter låter som ett kompani av soldater med spikbeslagna stövlar marscherar i takt på en stenbelagd väg…
Det är alltså relationerna, man får beakta. Tänk , om vi kunde uppleva naturen genom en insekts perceptioner ?
Om jag jämför detta svaga sandflygande mot växtlighet med ljudet med en annan upplevelse jag har, som tilldrog sig en vinter för mer än 50 år sedan, så finns det stora likheter.
Jag gjorde min värnplikt vid en pansarregemente och en vinter var vi ute på en 4 dagars övning på västgötaslätten.
Det var kallt och mycket snö, som det var på den tiden och kompaniet var förlagt i en skog.
På natten skulle jag gå ut ett ärende till min stridsvagn. Det var absolut vindstilla och uppskattningsvis -10 grader.
Då jag gick i den tysta stilla glesa granskogen stannade jag till. Jag kände, jag fick snöflingor mot mitt ansikte och torkade bort vattnet.
Jag såg mig omkring. Snön föll med stora flingor, som ökade det redan tjocka snötäcket…men, nu kommer det väsentliga, när jag stod stilla, hörde jag snön falla !
Har du hört, hur det låter, om det snöar ?
Jag hade aldrig hört snön falla förut. Nu gjorde jag det. Det var ett stillsamt, på något sätt frasande ljud , som kom från överallt och ingenstans.
Det kändes som en öververklig händelse. Jag tänkte, detta är omöjligt, men det var så.
Upplevelsen finns fortfarande efter mer än 50 år väl bevarad hos mig.
I dag kan vi inte fly ljuden in i tystnad. Vi överfalls av ljud ständigt. Går jag in i en affär eller ett köpcentrum hälls man över med meningslös musik. Människor går på stan med hörlurar med ständig musik.
Alltid online i rädslan att missa något. Mer än de omgivande människorna och världen.
De har aldrig och kommer aldrig att få uppleva miraklet, att kunna höra sandkornen vid en strand bombardera strandrågen, eller lyssna till fallande snöflingor en kall vinternatt.
Bara lite tankar…om att tystnaden kan för oss idag vara…nästan en utopi…
…man inte vill trängas. Denna stranden söder om Halmstad, 25 km lång, är inte speciellt frekventerad, troligtvis för att badturister inte känner till den.
Detta var tredje dagen i rad jag var där och badade. Jo, det var varmt i vattnet, om man inte gick för långt ut, för då drog det kallt om benen.
Jag är försiktig med solandet och har med solskydd, som gör god nytta och som skyddar mot den envisa sydostliga vinden.
Då jag är på stranden, lägger jag märke till ett och annat.
Till exempel att hundägare skiter i förbudet att ha hundar okopplade i naurvårdsområdet Tönnersa.
Det står på informationstavlor på alla parkeringar, att hundar ska hållas i koppel i området. Speciellt nu, då det är full häckningssäsong i fågelvärlden.
Men delar av hundägarna anser sig stå över lagen och låter sina hundar springa lösa. Detta agerande och brist på moral, riskerar att svärta ner alla hundägare.
I torsdags lade jag märke till att flygvapnet övade flitigt över Kattegatt och Gripens efterbrännkammare mullrade över havet.
Det verkar, som vårt flygvapen har blivit aktivare på senare tid.
Kanske kan behövas med tanke på tsar putin. Jo, jag skrev hans namn med liten bokstav med avsikt.
Men en härlig dag, då jag såg ett bevis på naturens livskraft, som du kan se på mina bilder.
Bilder från min Ifåne.
Ser du den skarpa horisontlinjen…och niporna skapade av Lagans utströmmande vatten.
Till höger terrassen som skapades av sand, som stormen Gudrun kastade upp från havet.
Denna del av en alstam, transporterad hit av Lagan, har efter 3 år i sanden skjutit skott. Det är fantastiskt att skotten kan hämta näring och vatten i denna torra stam. Dessutom att det tog 3 år…
Livskraft
Här kan du se hur gamla alstammarna är. Vem kunde ana de skulle skjuta skott ?
En ensam badgäst.
…någon av mina modeller.
Eftersom det var makalöst modellflygväder i söndags, solsken ca 2 m/sek nordväst, så for jag ut för att flyga termik.
Väderläget klockan 0930 var precis som under gårdagen, solsken bra termik lite vind.
Skyn vimlade… av glador och ormvråkar, som utnyttjade termiken…och en ”Introduction” styrd av mig.
Första starten blev en timma lång. Landning och paus.
När jag satt i min stol märkte jag hur vinden vände, klockan var ca 1100. Det var sjöbrisen som anlände med kall luft.
Jag förstod, att de termiska förhållandena blev sämre och tog en snabb överläggning med mig själv.
Resultatet blev, att jag packade ihop och styrde mot Hovs Hallar, eftersom vindmätaren där indikerade NNV. Således perfekt vind för en lätt modell.
Framkommen till ett vackert Hovs Hallar blev det promenad ner till Segeltorpshanget, där vinden var svag. Uppskattningsvis ca 1 m/sek rakt på.
Men jag vet, modellen borde kunna flyta på denna vinden, så jag startade.
Denna dag på Hovs Hallars låga hang blev en av de dagar, som platsar på min tio i topp-lista av bästa flygupplevelser. Då ska du veta, att jag har flugit med mina modeller där under 51 år !
Lyftet var svagt, men ändå kunde jag se på höjdmätaren, att jag kunde klättra till 70 m. Ganska fantastiskt.
Dagen var ljuvlig, varmt, solsken och den fina flygupplevelsen.
Framför mig i buskarna höll en spelgalen näktergal sin outsinliga konsert för att markera sitt revir. Då och då flög en tornfalk upp och ryttlade på hanget på sin jakt efter föda. Tornfalken är stationär här.
När min modell flög, eller jag vill kalla det gled fram, så skedde det utan en störande påverkan av turbulens. Modellen gled helt opåverkad fram. Det var mäktigt.
Mycket folk promenerade förbi, stannade till hos mig och fick lite information om, vad jag gör.
En holländsk familj fick en speciell service, så jag flög, så de kunde plåta och filma modellen. De var djupt imponerade…att man kan flyga utan motor…
Så här var det, jag startade 1230 och avbrutet av 3 korta pauser landade jag för sista gången den dagen kl 1615 !
Alltså i stort 4 timmar i luften.
Jag skulle kunnat fortsätta med flygandet, för jag var inte mätt på det, men min mage var inte mätt, så därför packade jag ihop och for hem.
Som sagt en makalös flygupplevelse som lever i mitt minne lång tid.
Detta kan man aldrig uppleva i dvalan framför en tv…
Jag kunde ju inte plåta min modell i luften samtidigt som jag flög, så det får bli lite runtomkring bilder.
En inbjudande vy för en termikflygare.
4/8 Cu
Segeltorp
Startklart
Segeltorpshanget som välkomnar modellflygaren.
Vindmätaren sitter i bakgrunden vid den bortersta lilla viken.
Visst är väl jorden rund eller…
En modellflygare njuter på modellflygbänken Segeltorp.
…är ett nykonstruerat derivat av den klassiska modellen ”Der kleine Uhu” från Graupner i Tyskland.
”Der kleine Uhu”, vilket betyder ”Den lilla örnugglan” var en friflygande modell från sent 50-tal som byggts i flera tiotusentals exemplar.
Nu finns den som en modern byggsats för RC-flyg och omdöpt till ”Der kleine Falke”.
Anders hade byggt en och kom och flög med den. Jag tror, han sa att den vägde komplett knappt 200 gram…med motor, acke och en lös vario…
Kolfiberrör som kropp, vingen av Jedelsky-typ. Påmonterad elmotor.
En modell för svaga vindar som flyger på minsta termikblåsa och på mycket små hang.
Modellen visar, att tekniken inte sätter hinder överhuvudtaget i dag.
Eftersom vädret var i stort noll vind och sol, var jag ute med en termikmodell och fick utan minsta svårighet 2,5 timmar i termiken.
Detta trots sjöbrisen kom vid 1330-tiden.
Då den kalla sjöbrisen blåser in, försvinner all termik på låg höjd. Men om du klättrar till ca 100 meter, kommer du in i den termiska varmluften, som hovrar ovanpå den kalla sjöbrisen.
Sen kan man flyga termik. Sjöbrisen är som ett kallt täcke, vilket tvingar upp den icke laminära termiska luften.
Det är därför, man kan se moln, som driver åt olika håll under sjöbrisdagar.
Det fanns gott om glador, som jag kunde flyg rote med. Jag lade dessutom märke till, många åt norr flyttande ormvråkar.
Ännu en härlig termikdag och jag ser fram mot morgondagens termikflygningar, vilka också tycks arta sig väl om man kollar prognosen på yr.no.
Vi ses….
Jo det blev bilder oxå …luftbilderna är bilder klippta ur en video från min lilla Mobius. Därav kvaliteten.
Anders med sin lilla modell.
Off she goes… 
Jag hade föredragit lite mer V-form, eftersom den saknar skevroder.
En modell blir mer agil med lite mer V-form.
Snygg i luften
V-stabbe, vilket jag inte gillar på termikmodeller. Varför, tja det är en känsla efter 52 års termikerfarenhet.
En fin typisk modell från Anders modellplansfabrik. I stort klarlackad, delvis klädd med tunn glasfiber. Allt för att få en bra kompromiss mellan styrka och vikt.
Här hangflyg på en av gravkullarna…
Motorn väger 5 gram…
Migrerande människor.
Man kunde inte klaga på vädret. Här Cumulus Congestus vid Hallandsåsen.
Hej, sa jag till ormvråken.
Man förstår, varför den döptes till Den lilla falken, då man ser den avtecknar sig mot den blå skyn.
Njutbart
Efter flygning.
Gladan som försökte tävla med min ”Introduction” i termikblåsan, men som fick ge sig. Kolla hur gladan fäller vingarna för att öka hastigheten, då hon vill piggybacka på mig i min blåsa.
Kolla hennes vingspetsar , allt för att förminska det inducerade motståndet…
Jag är i verkligheten bara ca 1 m från fågeln. Kameran förvränger med sin vidvinkel perspektivet.
Här hade pixlarna svårt att hänga med…
Ormvråk som också ligger närma min modell.
Det jag gilla mest. Sitta i min stol och njuta min modell i en blåsa.
Tror du jag känner detta avkopplande ?
Landning
…från vår resa söderut.
Filmat med min lilla Mobius 4K, så det blev som det blev.
Jag ska filma mer nästa resa, då vi förväntar ett 40-tal hangflygare…
Det blir ju fler motiv då.
Men nu får du hålla tillgodo med denna snutt…
…stillbilderna från den första skåneresan 2024.
Kanske jag publicerat någon förut, men det får du stå ut med.
Vad jag fortfarande har att publicera, är en video.
Den kommer upp, så fort det går.
Nu får vi vänta på 2025, då vi självklart åker igen, om vi lever och har hälsan. Du ska veta, alla är välkomna att delta !
Här är ett mycket enkelt bildspel, så håll tillgodo.
…resa för att flyga hang med mogna herrar.
Vad som helst kan hända. Eller så händer inget.
Vi har ju det ständiga dilemmat, väder och vind. Det gäller att ha tur med båda, så det gäller att välja rätt tidpunkt då prognosen ser hyfsad ut. Prognosen pekade mot ostliga vindar, vilket indikerade vi skulle kunna flyga på Ravlunda…
Vi hade bokat 3 övernattningar på vårt boende ”Bed & Books” i Glemmingebro. SÅ det blev 5 dagar vi skulle vara i Skåne, om vi räknar med 2 resdagar.
Vi fick 3 flygdagar med mer eller mindre bra flygförhållanden. Men att flyga i sned svag vind, det är bra flygträning.
Jag har funderat på om vi skulle lägga Gubbaträffen senare, så vi kunde få bättre vindar framför allt av typen sjöbris?
Men vi var nöjda, därför vår sociala samvaro är värd att vårda efter mer än 20 års träffar.
Här kommer de nästsista bildsjoket. Det kommer ett lass bilder till och som avslutning en 7-minuters video.
Andra dagens flygningar skedde på Haväng dit vi anlände efter lunch.
Vinden var svag då vi kom och den avtog efter hand.
Men under 2 timmar kunde vi flyga. Det gällde att passa på.
Vädret då man åker till vår årliga träff är ju alltid det problematiska.
Vi kan aldrig vara säkra på flygbart väder, men vi är inte kräsna, vi tar varje chans.
Vår träff är inte bara flygning, det är social samvaro, sightseeing och god mat.
Vi fick 3 flygdagar av 5 vilket gör oss nöjda. De två resdagarna inräknade, gör att vi tycker, det var bra utdelning.
Här lite bilder tagna med dels Mobius och dels med min systemkamera.
En svensk mästare i F3F på gång, Håkan.
Håkans snabba modell.
Denna modell utan motor hade sopat rent på hangen 1976…
Dick och Kent på Ravlunda
Kents kärra.
Tummen upp!
Kents radio
Håkan landat.
Du ramlar väl inte baklänges…
Det är vackert vid Haväng.
Rolf Maier, den sanne modellflygentusiasten.
Markku, en finländsk modellflygare och framför allt byggare, lämnade oss för ett par år sedan i hög ålder.
Hans minne, bland de som träffat honom och sett hans flygande konstverk, det lever fortfarande starkt hos oss.
En byggare som Markku var innovativ och ryggade inte för mycket komplicerade konstruktioner. Hans modeller var undantagslöst en hänryckande estetisk upplevelse.
Markku var en imponerande personlighet med stor integritet.
Han hade en svaghet…stora amerikanska herrgårdsvagnar.
Fast han och hans kamrat Matti kom ofta till våra tävlingar med en mindre lastbil, för att kunna transportera alla modellerna på ett säkert sätt.
Den av modellerna jag beundrar mest är hans ”Mara”, vilken är en flygande vinge, som endast en byggare i Markkus klass klarar att bygga. Ett komplicerat bygge med vingens torsionsnäsa byggt i balsaintarsia. Att klara detta, det kräver skicklighet och djärva tankar.
Jag såg, då han flög den och jag tror aldrig, jag sett en modell med så högt glidtal.
Modellen finns med i bildspelet med flera bilder.
Hoppas bilderna visar Markkus kunskap och skicklighet och att de en aning tecknar personligheten Markku Tähkääpä.
Håll tillgodo.
Dag 2 fredag i Skåne inleddes med sol och 0 vind…
Men vi deppade inte ihop, utan vi fördrev tiden med en tripp runt Österlen. Till Kåseberga, Sandhammaren med sina vita sandstränder och vidare mot Simrishamn, Brantevik, Kivik och slutligen till Haväng.
Vad jag som turist märkte, är att priserna för turister vid kusten ligger på topp.
Efter lunch på en restaurant, som heter ”Tryffelsvinet”, vars namn visade sig vara en paradox…, där vi fick den sämsta fläskschnitzel jag nånsin ätit och fått maten serverad på en iskall tallrik och blivit arrogant behandlade av servitrisen, drog vi till hanget vid Haväng. Förresten ät aldrig på denna ”Restaurant”.
45 kronor för en liten Coca-Cola Zero….
Då vi besökte Sandhammaren blåste det 12 m/sek, men vindmätaren Ravlunda visade 2.5 m/sek…
Vi drog oss till Haväng, där vinden hade just dragit igång och jag startade, så fort jag kunde, eftersom jag misstänkte, vinden skulle lägga av tidigt. Det är märkliga lokala väderförhållanden vid Ravlundas kust.
Men vi fick flyga och även njuta av den vackra naturen tillsammans med turisterna och vindsuktande skärmflygare.
Vill du besöka trakterna så undvik semestertider, ty då är det fullsatt överallt och priserna ligger på topp.
Vad man kunde märka var, att det fanns mycket fastigheter till salu…
Nöjda och belåtna och genomblåsta efter vårt flygande drog vi tillbaka till boendet i Glemmingebro.
Sen blev det att ladda för lördagens flygningar.
Här lite bilder tagna med min Mobius och min Sony.
Rolf plåtar i Kåseberga, där man har att gå 1 km från parkering till hamnen. Där är dyrt att parkera. Vid hamnen i Kåseberga finns avgiftsbelagd parkering med mycket saftiga avgifter, vilket Ystad kommun fått kraftig kritik för.
Vinden från Östersjön ruskar om växtligheten vid Sandhammaren i den då byiga vinden.
Sandhammarens fyr. Nu under renovering. Fast lanterninen roterar och sänder ut sitt pekfinger med ljus.
Stränderna med sin vita sand.
Sandhammarens Fyr.
Kent flyger på Ravlunda.
Det flögs fort…
På väg till hanget. I bakgrunden HavängsDösen.
Enkelt att landa, ingen växtlighet.
Kents modell blänker i solen.
Min ”Introduction”.
Vågorna från Östersjön bryter kraftigt, eftersom vattnet är djupt nära stranden.
Varför vi åkte hit…
Dick startar
Dessa lågupplösta bilder är klippta ur videon från min Mobius.
Introduction är ett utmärkt flygplan för svagare vindar. Spännvidd 3 m. Försedd med elmotor och här en framåtseende Mobiuskamera.
Dick med en av sina modeller.
Kent koncentrerad på modellen.
Min Mobiuskamera jag filmade med.
…drog modellflygare från Västsverige i härnad till de hangrika trakterna av Österlen.
Platsen har vi valt, eftersom där normalt sett finns goda möjligheter för hangflyg, både med modell och skärm.
De första åren, runt 2000, var vi ca 25 personer, men nu var vi 6, som meddelat, vi skulle delta.
Varför så få ? Ingen aning, men en kombination av flera orsaker. Kanske flygintresset svalnat. Vi märker ju, hur flygklubbar och andra ideella föreningar just nu kämpar för sin existens. Vi riktiga modellentusiaster som flyger i verkligheten, vi har att slåss mot den virtuella verkligheten i datorer och Ifånar.
Men oavsett hur många vi är, så saknas inte hängivenhet och intresse för vår vår hobby.
Vår hangträff är inte bara flyg, den sociala samvaron är mycket viktig. Kan vi inte flyga, kan vi gör så mycket annat tillsammans.
Nåväl, vi strålade samman på torsdagen runt lunchtid nere vid Haväng, som ligger vid södra delen av Ravlunda just intill Kiviks Marknad.
Väderläget var svag ostlig vind, vilket borde borga för lyft.
Efter fikapaus, var det dags att gå ut till hanget för att flyga, där vi möttes av några schweizare, som ville skärmflyga, men som insåg, det blåste för lite , för att bära skärmarna.
Men vi modellflygare, vi var glada då fick hela hanget för oss själva.
Vad vi gjorde ? Vi flög hela eftermiddagen och njöt.
Ravlunda är vackert och värt ett besök. Men ett tips, åk inte dit under semestersäsong. Då finns det bara ståplatser kvar…
Efter avslutad flygning for vi till vårt boende, vilket som vanligt var i Glemmingebro, 5 km från Kåseberga.
Ny ägarinna år en kvinna vars namn är Lena. Trevlig och mån om sina gäster. Vi rekommenderar det.
Efter lite återhämtning efter dagens resa och flygandet åt vi gemensamt i Glemmingebro.
Här åt vi och vi fick mycket och gott. Vi rekommenderar det.
Ni blir överraskade av flera orsaker !
Sedan hem för att diskutera dagens äventyr och räta ut frågetecknen om morgondagens väder.
Det kommer mera om vår resa och våra flygningar på Ravlunda, så stay tuned !
Lite bilder kommer här.
Rolf ankommit till Haväng.
Dick och Kent fikapausar
Mot Kivik
Östersjön bryter här med relativt stora vågor, då djupet är stort nära stranden.
Sanden vid stränderna är mycket åt det vita här.
Koll av hanget.
Kent och till höger Dösen vid Haväng.
Något lyft ?
Här ser du kantens utseende och höjd.
En kvinna målade av Dösen.
Två skärmflygare balanserar skärmarna och modellflygarna har kollat läget.
Några av de mäktiga träden vid Haväng
Rolfs”Introduction”
Dick flyger.
Dick och Rolf
Roffe…alltid i farten.
Skärmflygarna ger sig.
Har du tänkt på , vilken oreda det blir i huvudet, då en funktion plötsligt slutar vara en funktion…
Min fina desktopdator, som tjänat mig förtjänstfullt i många år, fick en svårartad infarkt för en vecka sen.
Ursprungslådan är 10 år, men jag har uppdaterat hårdvaran flera gånger och det satt bra grejor i.
Men jag har märkt konstiga symptom sista månaderna. Den har var konstig att starta mm.
Nu hände det, den ville inte starta, vad jag än gjorde. Jag följde alla råd jag hittade på nätet, jag försökte med ett start USB, men intet halp.
Efter diverse felsökning och tester kom jag fram till att moderkortet, (varför finns det inga faderskort…) hade lagt av.
Så köpa en färdig desktop..nix. jag ville bygga ihop den själv,
Jag och en kamrat åkte och bunkrade, moderkort, processorer, minnen, fläktar och allt vad som behövs inklusive en ny snygg låda, som var mindre och lättare än den gamla, vilken var stor som en kyrkorgel.
Det är inte lätt att få ihop det. Det stora problemet för oss åldringar är att läsa det finstilta på moderkortet, som anger vad anslutningen är till för. Det krävde en bra ficklampa och förstoringsglas.
Efter 7 timmar hade vi fått ihop allt och vi tryckte på startknappen.
Jo, den gick igång. Nu skulle vi installera operativsystem och jag vill ha Win 10. Jag laddade ner Win 10 i min desktop till ett USB-minne.
Stoppade in stickan i min nya desktop och installerade OS. Men jag var tvungen att köpa en ny OEM-nyckel. Legala OS-nycklar till Win 10 kostar 160 sek på nätet och de funkar 100%.
SÅ när allt detta var gjort, har man att konfigurera sin dator, så den blir hanterbar.
Det första jag installerade var ”Classical Shell” så jag får skrivbordet som jag vill.
Allt knegade på bra och jag kunde konstatera att mina bilder, 350000 styck, fanns fortfarande på mina externa HD.
Men…då jag skulle logga in på Google sket det sig. Jag kunde inte logga in eller kolla mitt konto. Eftersom jag har ett Youtubekonto med 300 filmer, ville jag komma åt detta.
I minst 5 timmar sammanlagt höll jag på. Nästa morgon försökte jag igen. Gick inte. Men jag försökte och plötsligt gick det. Omedelbart efter jag loggat in på Googlekontot, fick jag ett meddelande från Google att man hade haft ett dataintrång, där loggin-uppgiftet hade stulits en masse.
Uppmanades att byta lösenord, vilket jag gjorde. Märkligt att inte Google gick ut med info öppet ?
Nåväl, nu rulla datamanicken på. Den är snabb eftersom jag har mycket internminne och mina HD är SSD.
Har du en dator, har du inga problem att fördriva tid.
Nu med nyinstallerad manick har jag lovat mig själv, att inte installera ett enda program, som inte är nödvändigt för den dagliga driften !
Jag vill inte göra ovanstående varje vecka…
Här kommer några bilder, inte på datorn utan från en promenad i går, som jag tog för att filtrera bort alla restfiler i hjärnan från dator arbetet.
Den sällsynta Boxerfågeln…spankulerade i sanden.
Dyningen från Kattegatt bryter försynt mot Lagans vatten.
Varför jag bor, där det finns en fri horisontlinje.
Trämaskens rike
Att upphäva gravitationen…
En bit trä efter lång resa i vatten.
Ett beläte plirar med sitt vita öga…
Sädesärlan är en livlig fågel. Kan inte vara still i en sekund nu.
Vacker blomma…
…som ger mig associationer till…
…Elsa Beskows sagor om Tant Brun, Tant Gredelin och Tant Grön…
De hade ju bahytter som liknade styvmorsviolernas blommor…
Blomman till höger ska väl då vara Farbror Blå…
Detta beläte spatserade omkring och bara existerade i det fina vädret.
Nu knakar det i björkarna…
Härligt med den ljusgröna grönskan.
Tja, din gissning är lika bra som min…
Familjen grågås på promenad med sin telningar.
En nykläckt gässling.
