Kategorier
Airshows

SKYBURNER OCH SALAMANDER

 

Två modeller som definitivt drog till sig mest

uppmärksamhet i Tarp var….

 

…två “Skyburner” och två  Heinkel He-162 “Salamander”.

 

                                                                   Här flyger en “Skyburner” så färgen lossnar..

Varför det frågar vän av ordning ? Jo för dessa fyra modeller var drivna av pulsjetmotorer. En pulsjet är spektakulär på grund av kraften i motorn och ljudet ,som uppstår. Man känner ljudet förutom i öronen även fysiskt i kroppen.

Vad  en pulsjet är,  kan ni googla, men  man kan enkelt uttrycka det som så,  att det är en motor bestående av ett rör, en flatterventil, ett tändstift och bränsletillförsel. Bränslet sprutas in i ena änden av röret och då man blåser tryckluft in  i motorn byggs trycket upp, tills det blir så stort , att ventilen släpper igenom luftgasblandningen. Denna gas antänds av ett tändstift och eftersom ventilen släpper igenom från insugningsänden av röret, men däremot stänger från andra hållet så skjuts den antända gasen ut baktill. Detta sker kanske 30-60 gånger i sekunden.

Den absolut värsta pulsjet jag sett var i Neustadt-Glewe vid Ludvigslust på ett meeting. Man hade där en delta med två motorer. Toppfart ca 600 km/timen…….

Dessa modeller, vilka flög i Tarp,  som heter Skyburner tillverkas i Tyskland och vill ni veta mer så klicka på länken.  Modellerna var mycket professionellt byggda. Teamet som flög de två Skyburners var också väldigt duktiga och metodiska. Inget får ju gå fel.

Modellerna startas på en startramp och dras iväg av gummirep. Fungerade 100%. Motorerna startade nästan direkt och man flög ett mönster,  som var säkert. Det betyder att man flög gungor fram och tillbaka. Gungor ? Man flyger rakkurs, stiger och tar höjd och gör en stigande och sedan sjunkande brant sväng och kommer tillbaka förbi publiken.

Vidare flög man högfartspasseringar, steg och gjorde en Immelmann, kom tillbaka med hög fart. Man flög aldrig på något sätt mot publiken utan hade goda marginaler.

Flygningarna varade ca 6-8 minuter tills motorn tystnade. Modellerna hade ett bra glidtal, men det gällde , att hålla farten uppe.

Hur fort man flög ? Jo det vet vi. Man hade pitotrör monterat och telemetri, som berättade,  att det gick i 460 km/timman.

Det räcker för mig…..i alla fall.

Hela deras uppvisning präglades av säkerhet och planmässighet.

Här är länken där ni kan läsa om Skyburner:

http://www.pulsorohr.de/skyburner.html

De andra två pulsjetmodellerna som flög var gamla bekanta. Det var MFC Tarps He 162 Salamander.

Läs här vad Salamander är:

http://en.wikipedia.org/wiki/Heinkel_He_162

De två piloterna som flyger dessa är mycket erfarna. Piloterna sa,  att modellerna är mycket lättflugna………

Hastigheten på He162 modellerna var lägre än på Skyburnern. Uppskattningsvis ca 300 km/timman.

Men dessa flögs i rote ! Mycket imponerande.

Jag frågade ordföranden för MFC Tarp,  om det varit tal om förbud för pulsjet. Han sa,  att det har aldrig varit ett problem i Tyskland. Frågan hade aldrig väckts.

 I Sverige sägs det,  att pulsjet inte får flygas………..visa mig lagtexten där det står, så tror jag på det. Men inte innan.

Problemet med pulsjet är inte hastigheten utan den höga ljudnivån.

Men roligt att se på, det är det.

En pulsjet som flyger med 460 km/timman är ju svår att fotografera, speciellt som man flög i skymningen. Jag gjorde så gott jag kunde med ett normalobjektiv. Ett zoomobjektiv var inte att tänka på, då man inte kunde följa objektet i sökaren.

Så här kommer bilder och nån video.

                                                                 Skyburner-teamets utrustning.

                                                            Vad säger ni ? Uttrycker fart och kraft , om jag ska ha en åsikt.

                                                                  Tryckluft, brandsläckare, bensin och en tändspole som alstrar kontinuerlig gnista

                                                                   så motorn startar, det är vad som krävs.

                                                                  En Skyburners fighting face. Ni ser bränsleinsprutningen i nosen på motorn och kabeln till

                                                                  tändstiftet. Innanför skymtar flatterventilen eller Reed-ventilen.

                                                              Snygg modell som förmedlar en känsla av hastighet och kanske lite farlighet..

                                                                     Här ser ni pitoröret som mäter det dynamiska trycket och därmed hastigheten.

                                                                  Avfyringsanordningen, om man vill kalla det så sitter där bak och var genomtänkt byggd.

                                                              Elevonsen var rejäla don som var upphängda med rejäla gångjärn.

                                                                 Ännu en bild på fenorna med pitotröret.

                                                                 Modellen helt byggt i kevlar kolfiber och bakad i ugn.

                                                               Man drar inte pråmar, utan man spänner gummirepen som kastar iväg modellerna.

                                                               Modellen har just lämnat startrampen och den skjut iväg med stor kraft av gummirepen.

                                                                    Kolla roderna !

                                                                Ja, här kommer flygbilderna

                                                                  Detta är ingen landning utan en passering i 400 km/timman !

                                                                  I majsfältet växte det en och annan SkyBurner…

                                                                 Denna modellen landade på banan och bärs tilbaka.

                                                               Snygg layout.

                                                               Här står ordföranden i MFC Tarp Jörg Keil jämte sitt skötebarn, en He 162 Salamander.

                                                                   Start i skymningen.

                                                                En modell som passar bra för pulsjet.

                                                                    Här går det nästan majskornen poppar…

                                                                Vad tror ni bilisten tänkte ?

                                                                    Nästa Salamander iväg. Om det dånar ?

                                                                  Jag lovar det hörs. Uppe i luften i full speed är det ett fantastiskt ljud från motorn.

                                                                   Som synes var det ganska mörkt.

                                                                  Salamanderna flög rote !

                                                             Landning på g.

                                                                 Ser fint ut.

                                                                Snart nog…

                                                                   …men först låter vi rotetvåan passera i full fart.

                                                               ……stiga, stänga motorn för att landa.

                                                                 Här kommer tvåan.

                                                              Detta blev som vanligt en perfekt landning.

 

En liten video med pulsjetmodeller vid ett meeting i Tyskland:

mats

Kategorier
Airshows

EN DANSK DC-3 I TARP

 

Man brukar kunna se DC-3 av något slag…….

 

under Tarpmeetinget. Så även  detta året. En dansk hade med en ganska fin kärra som har sin förebild från

Länk: http://www.touchdown-aviation.com/flying-legends/plane/foreningen-for-flyvende-museumsfly–dc-3-vennerne/douglas-c-47a-skytrain-oy-bpb.php

Piloten brukar ha med sig stora modeller vid varje meeting här. Det var han som blev av med en Mustang för två år sen, som jag hittade med hjälp av ett par flygfoto.

Planet flög mycket bra och hade en väl anpassad motorstyrka. Modellen flög nästan som en nybörjarmodell….och den var i luften flera gånger, vilket väl tyder på att piloten tycker den är trevlig att flyga.

Här är en länk om ni vill fördjupa era kunskaper om DC-3 :

http://en.wikipedia.org/wiki/Douglas_DC-3

Här kan ni läsa om den DC-3 som sköts ner av Sovjetunionen över  Östersjön, som seddermera bärgades och nu finns på  Flygvapenmuseet i Linköping på det nedersta utställningsplanet:

Länk: http://www.flygvapenmuseum.se/sv/Utstallningar/Utstallningar/Hemliga-handlingar/

Här blir det bilder och jag vill framhålla att alla bilderna är tagna med normalobjektiv !

                                                                 Den danska DC-3 med beteckningen OY-BPB

                                                              Svårt att se om det är en modell eller the real thing…..

                                                                  Första prototypen flög för ca 80 år sen……

                                                                Motoriserat med två 4-taktsmotorer vilket gav ett härligt ljud.

                                                             Piloten taxar ut för en start.

                                                               Gaspådrag och sporrhjulet lyfter sig.

                                                              Balansering på huvudstället.

                                                                 Lättning

                                                                 Utflygning mellan vindkraftverken….

                                                                Vindkraftverken ligger långt bort från fältet och utgör inte hinder för modellflyget.

                                                               En flyby

                                                              Det finns modifierade DC-3 som är ombyggda i nosen till en mer aerodynamisk form

                                                             och som fått sina Pratt&Whitney Twin Waspmotorer utbytta mot turboprop.

                                                               DC-3 karakteristiska vingform framträder på denna bilden.

                                                                  På finalen

                                                             Utflytning…..

                                                                     …hålla kursen….

                                                               …och få ner sporrhjulet till marken, vilket är viktigt när man landat just detta plan.

                                                                       Sen kör vi till depån.

Här kommer en liten film om en snygg DC-3:

 

 

 

Kategorier
Airshows

GEEBEE VARIANTER

 

Ett av de märkligaste……

 

flygplanen som konstruerats är ju GeeBee. Ett plan som konstruerades i slutet av 20-talet, början av 30-talet av Granville Brothers Aircraft för att kunna tävla i Thompson Trophy tävlingen.

Flera piloter flög ihjäl sig då planet var i princip en stor stjärnmotor och två små vingar. Kontrollytorna mycket små och jag kan tänka mig att pitch och yaw var känsligt att hantera.

En av de få som kunde flyga kärran var sedermera generalen Doolittle, känd för att planera och genomföra raiden mot Tokya med några B -25 bombplan, som startade från hangarfartyget Hornets däck.

http://en.wikipedia.org/wiki/Doolittle_Raid

GeeBee har producerats i nybygge i våra dagar, och genom att anpassa planet har det fått mycket mer harmoniska egenskaper.

Alla modeller jag sett,  som flugits av erfarna flygare, de har uppfört sig mycket bra.

I Tarp fanns ca 8 GeeBees i olika storlekar och utseenden. Både stora och små och alla flög fint.

Jag minns Henke Torphammars lilla GeeBee,  som flög helt underbart,  när jag såg den i Ljungby.

En av GeeBee kärrorna såg ut,  som en GeeBee som skulle vara med i en Walt Disneyfilm…… Mycket märkligt utseende, men inte fult. Denna modell vet jag inte vad det är för version, men modellen var märkt med GeeBeeloggan.

Den flög till synes bra.

Här är en länk där ni kan läsa om GeeBee:

http://en.wikipedia.org/wiki/Gee_Bee_Model_R

….och här är bilder:

                                                              Några GeeBeevarianter. Rödvita ? Javisst, det är ju danska piloter….

                                                                 Det måste ha krävts mot att sätta sig i denna och ge full power på den

                                                                 för planet gigantiska stjärnmotorn. Torquen från snurran är nog inte att

                                                                 bortse ifrån under takeoff…….

                                                                4 GeeBeevarianter.

                                                                   ..Hmmm, undrar hur mycket sikt piloten hade under taxning och approach ?

                                                                 När jag såg detta flygetyg tänkte jag genast: “Aha, direkt från jultomtens verkstad i

                                                                 Walt Disneyfilmen……

                                                                Detta flygplan, GeeBee R3 är inte en skalamodell, då detta plan aldrig funnits….

                                                                Modellen är en nykonstruktion för modellflygare, där man har utvecklat formen

                                                                från den originala GeeBreekärran till något mera aerodynamiskt.

                                                                Men jag har lite svårt att ta den på allvar eller……?

                                                                 Fast i luften gör den sig bra, tycker jag. Fotat i dåligt ljus tyvärr.

                                                                  Modell eller fullskala…?

                                                                Det är nog en modell i alla fall.

                                                                Denna modell var magnifik i sin ståtlighet.

                                                               Enligt ägaren flög den som en dröm……..

                                                                 ………fast hade jag lagt 25-30000 spänn på en modell, hade jag oxå sagt att den flög bra.

                                                              Byggsatsen laserskuren. Byggaren sa att man nästan bara skakade kartongen så satte det i hop

                                                              sig själv. Det är detta som kallas utveckling för vår hobby. Precisionen på dessa

                                                              byggsatser är så bra den kan bli.

                                                                  En häftig DLE-motor i nosen. DLE är en kvalitetsmotor.

Länk: http://www.dle-engines.com/

Här kommer en filmsnutt :

mats

Kategorier
Airshows

SEGELPLANSMODELLER I TARP

 

Inte bara kolfiber och kevlar.

 

                                                                En ASH-26. Länk att läsa: http://en.wikipedia.org/wiki/Schleicher_ASH_26

Sen gammalt vet jag,  att segelmodeller är populära i Tyskland. I Tarp, som ligger en bit från havet, har man goda termiska förhållanden.

Landskapet lämpar sig väl för termikflyg och av egen erfarenhet kan jag säga,  att termiken var på lördagen mycket kraftig.

Det är, som rubriken anger, inte bara sofistikerade modeller som flyger, utan man bevarar traditionen med konventionella balsa- och träbyggsatser. Ofta bygger man stora, 3-6 m spv trämodeller från scratch. Det fanns flera exempel på dessa.

De moderna planen var av väldigt hög kvalitet. Flera tyska mindre firmor tar fram väl berabetade byggsatser och så kallade RTF-modeller utförda i konstmaterial. Priset är högt och ligger för en 5 m kärra med lite tillbehör på ca 20000 spänn.

Jag har aldrig sett gummirep användas,  utan vad som gäller är flygbogsering. Bogserarna är av modell Wilga, som kan dra upp  3 modeller samtidigt.

Ett andra sätt att komma upp är, om vi inte talar om elseglare, är att man använder en infällbar motorpylon och el. Funkar väldigt bra.

Skulle jag köpa en större seglare, skulle jag satsa på det. Danskarna bogserade upp mindre segelmodeller, 3 m och liknande med hjälp av små bogserkärror. Det går aldrig tänkte jag, men upp åkte modellen utan prut.

De som flög, flög sina modeller mycket högt. Flera låg i molnbasen. Förstår inte hur de kunde se sina modeller ibland. Själv var jag något försiktigare med min HyperAva.

Här kommer en samling bilder med kommentarer och eventuella länkar:

                                                                  Modellen ca 4 m spv. Uppdragen av infällbar motor på en pylon.

                                                                   Piloten som flyger sin ASH-26

                                                                Detta är en skalamodell av ett plan. Originalplanet är en skolkärra.

                                                                 Skolkärror i Tyskland har beteckningen D-XXXX, alltså D för Deutschland och 4 bokstäver.

                                                                 En single-seater har beteckningen D-1234, alltså D för Tyskland och 4 siffror.

                                                                  Här är motorpylonen infälld och kärran ser ut som vilken segelmodell som helst.

                                                                   Just före sättningen

                                                                   Landning med indraget ställ men med klaff ansatt.

                                                                Motorarrangemanget.

                                                                  Kolla hur man löst infällningsproblemet med snurran.

                                                               Klart starta bana 28

                                                                 …och där är stjärten lyft….

                                                                piloten kör modellen på stället för att plocka fart.

                                                                   Där flyger vi. Kolla hur vingarna ökar sin V-form, när de belastas.

                                                                 Stighastigheten var förvånansvärt hög. Piloten sa att det räcker man kan göra 3 uppstigningar

                                                                 för man är ju ute efter att termikflyga, inte för att motorflyga. Färre stigningar ger mindre acke,

                                                                 vilket ger mindre vikt och lättare plan, som påverkar flygegenskaperna positivt.

                                                               Vacker kärra. Originalet byggs av Schleicher.

                                                               Denna Salto var väldigt fin och snyggt byggd.  Kostade oprutat 1500 spänn.

                                                               Frigolitflarnen till vänster fanns det i högar att köpa.

                                                                 En L213A  . Länk: http://www.valentamodel.cz/index-aj.htm

 

                                                          Jo trävingar finns än…

                                                                En Hawker Seafury byggd som hangmodell !! Går enkelt att bygga om till motorkärra.

                                                                Superfin finish. Han ville ha 150 Euro för den.

                                                                   En byggsats till en K8-B. Jag blir nostalgisk. Den flög jag många timmar på 70-talet fullsize.

                                                                     Ångrar jag inte köpte den.

                                                               En L-Spatz 55. Ännu mer nostalgi för mig. Den flög jag 1970. Byggdes av Scheibe Flugzeugbau.

                                                               Ingen annan kärra kunde kurva så tight i en blåsa som en L-Spatz ! Man svängde som om innervingens

                                                               spets var spikad i en stolpe. Sen kunde man flyga kärran mycket sakta. Kurva i 55 km/timmen var

                                                               ingen svårighet.

                                                               Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Scheibe_Spatz

                                                               Någon är ute och vallar sin Ka6E. Ka-6E var den första kärra från Schleicher som innehöll

                                                               glasfiber i kroppen. Som till stor del var klädd med plywood. Ka-6E var en produkt av sin tid. Den byggdes

                                                               på sin tid tror jag för att flyga vid VM i segelflyg 1964-eller 1965.

                                                               Länk:  http://en.wikipedia.org/wiki/Schleicher_Ka_6

                                                               Konstigt, men en fullskala  Ka-6E brukade jag flyga i Falköping vid Redbergafältet……..

                                                                Denna modellen byggd från scratch i balsa och plywood av piloten ägaren.

                                                                Kroppen till en ASV-28. Här kan ni köpa modellen:

                                                                 http://www.topfreebiz.com/product/4582300/Glider-D-8028.htm

                                                                 Bogsering av 1 modell.

                                                                 Pilatus B4

                                                               Planet är aerobatiskt även i verkligheten.

                                                                 …..och så här ser jag ut på undersidan.

                                                                  Utflytning innan sättning.

                                                                                               Sättning.

                                                                  ….och hjulbroms på.

                                                           Bogserkärran landar och det är en ……..registreringsbeteckningen tillhör en Cessna 182,

                                                           så jag är aningen konfunderad.

                                                                  En cyklist som höll på att få kammat mittbena av en L-Spatz….

                                                                Släp med 2 modeller hängande efter. Det gäller att ha bra uppfattning , om man ska hänga på !

                                                                   Dessa piloterna var erfarna.

                                                                …så man klättrade på snabbt……

                                                                   ..för upp till 300 m tog det ca 75 sekunder……

                                                                    Snart dags att koppla ur.

                                                                    En ensam kärra på väg upp i skymningsljuset.

                                                               En av de snyggare modellerna, som flög mycket bra.

                                                                                              Lite smått och gott.

                                                                   Så här kan en funktionell bogserCub se ut. Stora hjul, bra motor och mycket vingyta.

 

 

 

 

                                                                  En osannolik….fågel eller flygapparat.  Flög bra och kunde antagligen skrämma fjädrarna av

                                                                   andra fränder i luften med sitt blotta utseende. Jo, den vred på huvudet när sidoroder användes.

 

Det kommer mer segelflygbilder. Jag ska bara få lite struktur på materialet.

mats

Kategorier
Airshows

MFC TARP FLUGTAG 2013

 

har man ju ånyo besökt.

 

                      Denna skylt med “FlugTag” har så vitt jag kommer ihåg använts i minst 13 år.

 

 

Det är alltid med mycket förväntan,  man åker till MFC Tarps Flugtag i augusti. Det dyker upp mycket människor och mycket modeller. Det som slår mig vid ett sådant meeting som i Tarp, är hur hängivna utövarna är av sin hobby.

Alltså lite prat och mycket verkstad. Stämningen på detta meeting är avslappnad och mycket gemytlig. På flygfältet var campingen, så vitt jag såg på lördagen, fullspikad.  Centraleuropeer är inte så väderkitsliga,  som vi nordbor,  verkar det. Även om det är lovat skitväder,  dyker man upp för gemenskapens och trevnadens skull.

Det går bra att bo inne i samhället Tarp för en billig penning på Landgasthaus Tarp, som förrresten är helt renoverat och ombyggt. Det ser inte ut “som förr”!

Reportagen,  som  jag kommer att presentera med mycket bilder, ska jag göra lite

annorlunda än förr.

Jag kommer att skriva om några av de modeller som föll mig på läppen lite

noggrannare.

 Alltså delar jag inte upp det i dag för dagaktiviteter.

Men mycket bilder blir det naturligtvis och nån film.

Fredag och lördag är det loppmarknad och det fanns mycket att köpa.

Grundregeln är: Pruta skamlöst ! En modell man begär 100 Euro för kl 0800 på lördagen, kan man kanske köpa för 50,  när loppmarknaden stänger kl 1200.

Det finns både sopsäcksmodeller och mycket välbyggda. Så kolla noga. Småflygplan och helikoptrar köper du billigare på HobbyKing än här.

Har man varit här ett antal gånger. lär man sig vilka återkommande försäljare, som har bra och välbyggda modeller till salu.

MFC Tarps flygfält är ett drömfält för modellflygare. Inga hinder, bara en stor gräsyta. Inga pekfingrar, inte drivor med skyltar och anslag som säger,   att så får du inte göra och inte så.

Detta skapar en inbjudande och avslappnad stämning,  där alla trivs. Besökarna blir besjälade av detta och därför kommer folk tillbaka år från år.

Vädret ? Fredag ok och lördagen mycket fint med bra termik. Söndagen bjöd på regnskurar, kraftig vind……tyvärr.

Ändå dök mycket åskådare upp !

Men ska man göra ? Vi kan inte påverka vädret, så man gjorde det bästa av det och umgicks, flög mellan skurarna och trivdes.

Men, men, precis till uppvisningen kl 1300 sprack det upp och blev solsken !! Sen flögs det uppvisning i nästan 5 timmar inför en stor publik !

Ja, här kommer lite allmänna bilder först,  så ni ser hur miljön är.

Håll tillgodo !

                                                                   MFC Tarps klubbfält tidigt fredagmorgon. Ganska tomt kl 0700.

                                                                  Fältet vaktas av majsodlingar, vilket ju kan ställa till besvär om man landar i grödan…..

                                                                  För 2 år sen letade jag med hjälp av min GoPro försedda modell upp en dansk Mustang

                                                                  som trots idogt letande inte var att uppbringa. Med hjälp av bilderna kunde vi slå fast

                                                                   var modellen hamnat. Den låg till vittnenas överraskning bara 5 m in från kanten.

                                                                   Vilket än en gång bevisar att man tenderar att bedömma modellen för långt bort

                                                                    i de flesta fall där marken är plan. 

                                                                  …..för att hitta sin modell är inte lätt. För att inte tala om att hitta ut från fältet!

                                                                  Därför stod dessa flaggor här, så när någon irrat in i masjen för att hämta sin stolthet,

                                                                  fick en medhjälpare stå med flaggan vid kanten så mannen i fältet skulle hitta ut !

                                                                  Ganska klyftig och enkel lösning. Jag blev tillförordnad flaggviftare på lördagen.

                                                                Fältet. Depå ? Längs denna hela kanten. Bakom ställde man sin bil i direkt anslutning till fältet.

                                                                   Uppkritat inför flygdagens uppvisning.

                                                                Kl 0800 lördag. Ett skyddsnät är obligatoriskt vid alla publika modellflygtillställningar

                                                               i Tyskland. Har ingen inverkan på sikten för publiken, då flygningen går över siktlinjen via

                                                               nätets övre del.

                                                               Jaha, nu ska vi se……

                                                                …den brukar ju alltid starta direkt….

                                                                 Piloten sa till mig han bygger en stor modell vart 2. år……

                                                                    Ja…..ni ser hur det ser ut.

                                                               Lördagen kl 1200 med full fart på kommersen. I synnerhet där det såldes CurryWurst mit Pommes

                                                                Redan på lördagen drar loppmarknaden igång inofficiellt. Tyskar och danskar kom med

                                                                sina fullastade bilar, som helst skulle gå tomma hem….

                                                                   Det var inte lika lättsålt som förr om åren. Kan det bero på HobbyKing ?

                                                                    Som info så är klockan här ca 1000 på lördagen.

                                                                  Här fick man gå var man ville. Bara sunt förnuft iakttogs, vilket det gjordes.

                                                                  Våra danska modellflygarvänners eget”territorium”.

                                                                   Hos de danska modellflygarna, där vilade inga ledsamheter !

                                                             Det kom en gammal tysk, som enligt vad han sa till mig skulle lägga av med

                                                             modellflygeriet på grund av hälsoskäl. Bilen full av produkter av ett modellflygarlivs möda, som

                                                             skulle bort. Man kunde se,  han lagt ner mycket tid att presentera modellerna bra och varje modell

                                                             hade en dokumentation i ett kuvert.

                                                             Men det är inte lätt att sälja 60- och 70-tals modeller på en marknad 2013. Jag tyckte nästan

                                                             synd om honom och tänkte köpa en hyfsad Gaupner Cirrus från sent 60-tal. Men om jag

                                                             skulle flyga med den ? Nä,  den hade blivit hängande på väggen. Men jag ångrar mig nu….

                                                             Han skulle bara ha 100 kr för den….

                                                                  Danska modeller.

                                                                Del av den fina campingen, som i stort var fullspikad med husbilar, husvagnar och tält.

                                                             

                                                                Tidigt på lördagmorgon började man bära ut sin modeller.

                                                                 Allt eldrivet och flög förvånansvärt bra. Speciellt F-86 Sabre närmast var väldigt snabb.

                                                                  Campingen fredag lunch.

                                                                   Så här såg skyn ut på fredagen.

                                                                  Ser ni flygbåten ? Trevlig modell.

                                                                 Den enda officiella skylten hos MFC Tarp.

                                                                  Jag tror,  det viktigaste var papperskorgen till vänster,

                                                                  där man kunde slänga tomma   ölburkar…..                                                              

 

                                                                     En jet-träningsmodell till salu. Pris med indragbara ställ och Powerbox 1500 Euro.

                                                                      Tillkommer turbin med div tillbehör, rx, servo och annat, vilket tillsammans

                                                                      gör att modellen flygfärdig hamnar på ca 50000 spänn……..

                                                                Brasan som tänds utanför öltältet på lördagkväll.

                                                                Eftersom jag är morgonpigg blev det tidiga fredagsbilder.

                                                             Var har de besökande med sig eget öltält utmärkt med en flagga, så man hittar dit?

                                                             Jo till  Tarp Flugtag.

                                                                   Kan man inte bygga flygande modeller kan man ju sätta ihop en vindriktningsvisare.

                                                                    

Det kommer mycket mer så stay tuned !

 

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMER FÖR FRIFLYGANDE MODELLER

 

Här kommer lite om årsmötet och prisutdelningen.

 

 

På lördagkvällen avhölls traditionsenligt gemensam middag och före det årsmöte i SMOS.

Maten hade en cateringfirma från en golfklubb i Åhus fixat med den äran. God och vällagad mat enligt modellen buffé.

Innan maten avhölls ett årsmöte, som löpte som styrelsen och mötesordföranden ville.

Det stora beslutet, det är min personliga åsikt, är att vi tog steget ut i verkligheten och släpper in RC-flygarna i gemenskapen. En ko0mmitte ska utreda frågan och presentera ett förslag. Som jag ser det handlar det om överlevnad. Vi måste anpassa oss till den verklighet vi har idag. Allt kan inte vara nostalgi från 1938…..

Förstod jag det rätt ska det bli möjligt att flyga med F3A-modeller som Curare, Mach1, Super Sicroly och liknande. De finns fortfarande att köpa som byggsatser.

Ska bli spännande att se hur det går. En Mach 1:a med en Rossi 61 i nosen……..det är grejor det.

Ni som inte besökt modellflygmuseum i Simrishamn, passa på och gör det. Det är värt ett besök.

Klicka på länken och kolla:

http://www.autoseum.se/modellflyg_index.html

Efter maten blev det prisutdelning i de klasser som flugit färdigt. Det var svårt att plåta för den inbyggda blixten i kameran räckte inte, så det blev lite oskarpt och grynigt.

  Mötesdeltagarna på årsmötet. Som genomfördes trots ordförandeklubban hade tappat huvudet….

Några pristagare med nummer 1, Karl-Erik Widell som segrare med tavlan som är målad

                                                                 av Åke Gustavsson, sittande till vänster, vilken är ett vandringspris.

 

      Ännu en klassvinnare. Lasse Larsson tror jag namnet är. Erhöll vandringspris och en flaska….

                                                                     Prisutdelare Thomas fru Birgit, som väl blev väl omkramad under kvällen av pristagarna.

   Från vänster pristagarna och som nummer fyra vår ordförande Pär Nilsson, sen Birgit

                                                                och längst till höger Ginger SJöberg.

    Ännu en trio: Ingvar “CL” Nilsson,  Anders Sjöberg och Andrea Hartstein.

Mätta och belåtna.

Vår modellflygarvän från Finland, Boris Borotinskij sjöng naturligtvis

en hyllning till Ginger, gentleman som han är !

En mycket gammal och väl använd flygplanlåda.

                                                                  Nästan så jag får lite andra tankar, när jag ser denna låda…….

 

Om någon vill ha bilder av mig från OTSM

så skicka ett mail till : flyhigh (snabela)telia.com

 där ni anger vad som söks, så ska jag försöka fixa det.

 

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMERFRIFLYG DEL IV

 

Söndagen avgjorde följande klasser:

 Klass D, G-int, S2 och S-int.

 

 

Söndagen hade dåliga väderutsikter enligt yr.no på lördagens prognos. Det var lovat mycket regn. Tursamt nog kom det en skvätt regn kl 0430 på morgonen, så under dagen i stort uppehåll undantaget några smådroppar.

Vinden var ca 4-7 m/sek och eftersom startplatsen låg i lä av en trädridå, skapades turbulens för de startande. Trots ganska kraftig vind var dock termiken bra, om man som vanligt startade i rätt fönster. Förbi gled Cumulus Congestus och orsakade störningar genom kallras och växlande vindar, men i stort var det inte dåliga förutsättningar.

För segelmodellerna var det 100 m lina och 1.5 minuters maxtid. När modellerna fick termik,  drev de iväg 6-800 m, vilket ställde krav på hämtningsmanskapet. Jag tänkte,  man skulle haft med en häst, så man kunde ridit och hämtat…….

Jag kunde stanna till kl 1300, sen var jag tvungen att åka hem på grund av andra uppgifter.

De flesta vill väl ha bilder och här kommer en bunta med mer ller mindre rätta kommentarer från mig. Rätta mig gärna, när jag pratar i nattmössan, för det gör jag säkert. Förstå att mina kommentarer är från den mindre vetande lekmannen.

Hoppas ni gillar mina bilder, som jag vill framhålla,  alla är tagna med ett normalobjektiv, varför kvaliteten kan bli lidande,  om bilden är uppdragen.

Enjoy !

Just ankomna till startplatsen och förberedelser för flygning.

    Åke har just släppt någons modell, men……..

…nåt stämmer inte……….

      …för den fusade på linan.

 

   Pär släpper Sten Perssons modell.

 

 

Upp går den i turbulensen från skogskanten.

 

 

                                                              Avvaktan på……

 

 

                                                                     Lasse släpper iväg.

 

                                                                   Det är Ronald Borgs modell “Uppåt”, konstruerad av Löven Åberg  1945 MFK Vingarna. 

 

 

 

 

   Ska det bli skitväder eller….?

    Vi provar !

 

En uttrycksfull start !

 

Om man aldrig sett friflygande modeller förut så är OT-modeller mycket imponerande !

    Ser bra ut än…..

    …men så drabbas modellen av den marknära turbulensen från skogen och…….

…..då tar modellen en annan kurs och väg…..

   ……nu blir det landning…..

                          ….men inga skador.

          Ronald Borg förbereder

Jaja, det är bra att veta vad som är upp, respektive ner……

     Koncentration

      Markkus stora model “Kuha”. Som betyder “Gösen” på svenska.  Håller modellen

                                                               gör Markkus medhjälpare Matti Pyykkö.

        Markku tänder fusen.

      Jag kan aldrig se mig mätt på Markkus modeller !

Det mekaniska kollas och apteras.

Modellen konstruerad för nästan 70 år sen.

Markkus medhjälpare håller  Kuha =Gösen,  i famnen…

   “Uida pieni ahven”!

 

 

                                                                 Markkus Lokki = Måsen,  på väg att erövra skyarna.

Förberedelser med “Cigarillos”. Pilot, byggare är Matti Pyykkö till vänster.

Kolla den lilla fenan……det vill till att vingspetsarna är bra utformade för att undvika

                                                                 vortexinducerad yaw.

Nu är cigarren tänd !

    Mattis modell   stadig som finskt urberg.

  “Cigarillos” flugen av Matti Pyykkö från Finland.

Lasse spanar efter bra luft…..

     En Wakefield skruvar sig upp med  till synes oändlig gummisnoddspower.

    Mera rubberpower

    En modell som för sin tid är optimalt anpassad för att passera regler och ha bra prestanda.

   Det är inte alltid helt enkelt att dra upp i turbulent luft. Det gäller att kunna utnyttja

                                                                   hela linans längd, för att modellen ska kunna prestera det bästa möjliga.

Men detta ser ju bra ut.

Tävlingsplatsen söndag vis SM i OT-Friflyg  augusti 2013 i Rinkaby.

Karl-Erik Widell startar.

  En ganska uttrycksfull bild på piloten.

 

                                                                    En sådan här tävling gäller ju inte liv och död, men vem är inte

                                                                    tävlingsmänniska när det gäller ?

      Modellen flög bra.

Det blev en bild till mot den något hotande skyn…

Frede  Juhl ska släppa.

Avvaktande bättre väder.

    Markkus “Kuha” släpps upp i lufthavet. Kolla Markkus stil att dra upp. Inget plottrande, armen snett

                                                                nedåt/ framåt och blicken inte på modellen utan framåt i terrängen. Var modellen finns känner

                                                                Markku genom 65 års erfarenhet av uppdrag rent intuitivt. Det är en av faktorerna som

                                                                 skapar en framstående modellflygare.

Här går “Gösen” på linan.

Modellen i sina grunddrag har stora likheter med moderna segelkärror.

  Lite paradoxalt, men en Gös under molnen…..

     Åke på G.

   Jaha Åke, nu gäller det. 

Åke satte kärran i blåsan där den snabbt klättrade………

         ………upp till en annan modell.

Det var lite småkallt på söndagen, då kallfronten just passerat.

  En viktig kugge i tävlingsmaskineriet, hustrun som får gå och hämta.

Det var väldigt labilt skiktat, varför något hotfulla moln dök upp ibland.

Lasse släpper Ronald Borgs modell, tror jag…

En klassiskt vacker modell.

    Curt släpper.

Anders Sjöberg på väg tillbaka med sin modell hållande planet lika högt,  som om

                                                                  han vore fackelbäraren vid en OS-invigning…….

Bild 1.

Bild 2.

Bild 3.

Ajö, säger Pär Lundqvist till Sten Perssons kärra.

Modellen flyger säkert,  som jag vet inte vad…

….men säkerhet kommer inte gratis. Det kräver trimning och träning.

  Markkus “Lokki”, på svenska Måsen, där Matti Pyykkö hänger på linan för Markku.

Nosblocket är format från finsk masurbjörk !

Nu kör vi signalerar Markku till Matti.

         “Flyg”, säger Matti.

       Ännu en vacker modell från Markku.

Jag tog med denna bilden för att ge lite perspektiv på hur det ser ut.

         Frede Juhl, professionell släppare av modeller…

  Är det medvind, eller sitter linan fel på kroken eller…?

         Det blir landning genast.

Sen laddar vi igen !

Nu går det piccobello !

För en lekmans öga, snygg modell.

   ….men det finns något som heter, lagen om alltings djevlighet…….

     ………nu gick linan av……

 

 

                                                                                      Sten förbereder

    Fältutrustningen för en OT-flygare. Denna tillhör Martti Bogdanoff.

 

                                                                Old Timer Svenska Mästerkap för Friflygande Modeller 2013 i augusti på Rinkabyfältet.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMER FRIFLYG DEL III 2013

 

 

 

 

På lördagen genomfördes följande klasser:

 Klass B, C, F-Nostalgi, S1 och A1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördagen bjöd på i stort sett samma väder som fredagen. Lite för mycket blåst,
bra termik om man släppte i rätt ögonblick.

Jag satsar på bilder i huvudsak och kommenterar det jag vet.
Läsare som kan hjälpa mig med flygplantyp och pilot är välkomna att göra det.

Ni får ursäkta min okunskap……

Här kommer många bilder och som sagt tidigare är de tagna med normaloptik,
varför vissa uppdragna bilder förlorar i kvalitet:

 

 

                            Ingvar Nilsson bjöd på sedvanlig CL-uppvisning innan briefingen på lördagen.

           Här takeoffen med Chipmunken ?

Vi har väl alla flugit linkontroll……….vilket gav en ny dimension
åt flygningen. Det gav dig möjlighet att påverka flygningen och
fick dig att känna  dig som pilot.

                       Höjdroder och flaps sköter styrandet .

                         Hoppas piloten sitter säkert i fastbindningsremmarna….

Markku starting his masterpiece “Mara”                                                        

“Mara” is a nickname  for Markku  in finnish.
The word “Mara” in Finnish is the same in Swedish and
it means in the Nordic Mythology “The spirit of a man”
The “Mara” is a negative power.

                                                                                                Ett mästerverk från Markkus hand

                                                                                Matti Pyykkö håller upp Maran och Markku håller kollen i bakgrunden.

                     The “Mara” has an incredible glide ratio.

                                                                                                               Frede Juhl från Danmark.

     .och Andrea plåtar Fredes modell, när den kommer paraderande.

                                        En gång till säger Frede..

                                             Stilren modell. 

                                     Wakefieldkärra.

                          En sådan här enkel modell flög imponerande.

                                    Ett Cumulusmoln, som gått igenom inversionen och sen satt i halsen…..

                                                                                          Curt släpper Hasses kärra övervakade av Per Nilsson och Hasses fru.

                                                                                            Åke testar

                                                                                              Ut i naturen modellplansburen….                                                                                                       

 

                            Markku säger nog: “Lennot nyt hyvä”!  Samma säger nog Matti också !

                                                                                            Här följer bilder utan ord, för det behövs inte.

 

                                  How many model builders can achieve such a buildning skill ?

 

 

                                          En ganska typisk startgest ….av Göran.

                             Lite optiska fenomen, men det kan vara snyggt för det.

                          Modellen på väg ner med hårt åtdragen handbroms.

                               Power pulling av Göran

                                                                                            Markkus Mara.

                       Hur många modellflygare klarar denna vingkonstruktion…?

                                               Ett konstverk – a piece of art !

 

 elegant form som ser bra ut. Ser det bra ut
brukar det flyga bra !
“If it looks right, it flies right” !  Kelly Jonson Lockheed Skunkworks 

                                                                                       Hasse släpper Curts modell.

 

                                                                                                    Jaha  Sten , nu är det upp till dig…                                                                          

                                                                                       “Rise and climb baby” !

                                                                                                          Wakefield, kungaklassen inom friflyg eller…?

Jag säger inte att bilden är bra, men den startar tankar i min hjärna i alla fall !

                                                                                                      En konstruktion cirka 70 år gammal

                                                                                                   Göran får ett släpp……..

                                                                                              Stadig på linan.

 

                                                                                                          Thure får sin motor laddad inför tävlingsstarten

                                                                                          En del av de tävlande på lördagen.

                                                                                                 Thure startar sin modell.

                                                                                                           En engagerad och hängiven modellflygare !

                                                                                        Marrti spanar efter termik och bra luft att starta i.

                                                                                            Ni ser, adrenalinet på topp vid starten !

                                                                                              Ser bra ut hittills.

                                                                                                Två kärror i samma blåsa.

                                                                                                       Stil 1. Ska vi kalla detta klassisk stil enligt modellen “Full kontroll” ?

                                                                                                  Stil 2.  Taktfast marscherande som en gammal medlem i vaktparaden.

                                                                                                   Stil 3. Finskt finsnickeri  just innan urkoppling.

   es modell på väg upp.

                                                                                             Startade han i medvind ?

                                                                                                     jag tror han var tvungen att avbryta starten.

                                                                                                     Markkus kärra på väg…..ja i ser själva…..

                                                                                          Det blev inga skador på modellen.

                                                                             Det är kvinnan bakom allt…..

                                                               Stefan, en finsk modellflygare.

                                                  Våra finska vänner kom med sina grejor på egen lastbil !
                                                      Jag menar, det är ju en bit att åka till Skåne.                                                              

                                                                                                   Sten justerar motorn på sin Hi-Fly.

                                                                                                       Off she goes ! 

                                                                                        Lite dramatisk himmel och en modell.

 

                                                                                                Ett vackert plan denna 30-tals Clipper.

                                                                                                   Sten har pustat upp trycket och samlat kraft för starten.

                                                                                                          Bra vrid i motorn.

                                                                                                Så mycket så det blev till en looping.

 

                                                                                               Spring säger Stefan.

                                                                                 …….för då kan man utnyttja linans hela potential.

                                                                                                   Ännu ett välflygande powerekipage startas.

 

Hjälp med identifiering av piloter och plan mottages tacksamt !
Eller om jag skrivit fel.

Länk till Kristianstad Bladet, som hade en ynklig snutt om OT-SM:

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1951174
/Modellflygare-mottes-i-masterskap.html

 

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMER FRIFLYG DEL II

 

Här lite bilder från fredag eftermiddag i Rinkaby.

 

På eftermiddagen avhölls klasserna: A, A2 och F-Klassisk.

Vädret var solsken, varmt och vind från S-SV ca 3-5 m/sek och eftersom starten låg i lä av en skogsridå ,var vinden närmast marken turbulent, vilket kunde ställa till problem för starten och bedömningen,  när en blåsa egentligen släpper, så man kan starta i en optimal situation.

Längre upp var vinden relativt laminär och det var bra termik.

Som i förra inlägget kommer det en bunta bilder utan speciella kommentarer från mig. Om nån läsare kan hjälpa mig att identifiera modeller och piloter,  vore jag tacksam. Min E-postadress är: flyhigh(och så ett konstigt a)telia.com.

Inlägget är skrivet utan ingående kunskaper om OT-friflyg, men det äv väl bilderna , som räknas ?

Lite info om bilderna:

Alla bilder tagna med ett 18-55 objektiv, så inga gigantiska teleobjektiv här inte. Det medför att bilder som är kraftigt uppdragna kan tyckas vara lite oskarpa. Men det är priset du får betala .

Här lite bilder upplagda i hast:

    Briefing fredag kl 1300 Rinkaby.

   En liten del av de tävlande har anlänt till tävlingsplatsen.

                  Rubberpower !

   Bara för man flyger OT, behöver man inte vara främmande för modern teknik.

                                                                    Skruvdragare drar upp snodden. Fast har man känslan kvar för gummits kondition…..

  Här går Markku Tähkäpää från Finland, ett byggeni och med 70 års modellflygerfarenhet.

                                                                  Jag har personligen aldrig sett så vackra modeller nånsin, som Markku bygger !

  Pojat Suomessa !

   Hur många timmar ligger det bakom bygget av denna modells vingar tror ni ?????

   En imponerande estetisk upplevelse att se modellen !

    Fast just denna starten visade att modellen inte var rätt trimmad.

Planterad i den skånska jorden. Nä, det blev inga skador.

Att en bit gummiband kan dra upp en modell så högt…………

    Här blir det en icke avsedd landning……..inga skador, för modellen är ju så lätt,

                                                                vilket innebär att den kinetiska energin är relativt låg.

   Jag kan nästan inte se mig mätt på Markkus modell.

Jaha, här har vi 1 ccm bränsle intrakombustiärt ? i en gammal diesel.

Inställning av timern……..hur gammal motorn är ? Jag tror  60 år…..

Oavsett ålder, flyger, det gör modellerna !

Markku släpper kompisens Raitka.

           Urkoppling

Ser ut som lite  Flower-Powerklädsel….

       Här blev det en kort landning !

    Men inga skador på grund av modellens konstruktion och välbyggnad.

                                                             Kolla kroppen som den kröker sig vid kontakten med Terra Firma !

   Reach for the sky !

      Stabbe och kurvrodermekaniken.

  Att bygga denna stabben…..tar väl lika lång tid som att sätta ihop 5 färdigbyggda kineskärror.

Göran kör en provstart.

Den som säger friflyg inte är vackert, han kan börja virka grytlappar i stället !

   Tänk när man ser dessa bilder, då det är +2 grader, ösregn och blåser kuling från ost……

  Martti provar sin gummimotor.

   Per Nilsson, tillika ordförande för SMOS, kontemplerar och lyssnar på

                                                                Johan Sebastian Bach. Är det sådant som kallas själens frihet……..

“Gode Gud”, säger Göran, “jag glömde slå på mottagaren”…………

             En modell som har givit sig och lagt sig med buken upp inför sin betvingare.

Kurvroder som aktiveras, då man kopplat från linan.

Pär beredd dra upp sin modell.

En modell med vacker konfiguration.

  Det gäller att bunkra energi, om man ska orka säger Pär Lundqvist och Sten Persson.

       …..så därför tar vi en bit till !

Andrea Hartstein startar en av sina många välflygande modeller.

   “Let go the moorings” !

Inte Pas-De-Deux, utan vi får väl kalla det Pas-De-Trois

                                                               2

                                                               3

                                                                Är detta Rinkaby eller Serengettistäppen ……….

                                                               Stabben på Markkus modell.

                                                                Jag säger bara: Bygg dessa vingar om ni kan. Jag kan inte.

                                                                                                     Släppet

                                                                   Nu gäller det av få ut säkerhet och prestanda ur motorn för den korta tid

                                                                   motorn ska gå innan den stängs av.

                                                                  Ett team. Till vänster tidtagare utrustad med tersur och kikare. Kikare för att kunna

                                                                  följa modellen i luften och slå fast var den landat efter att den fusat ner. Att starta en diesel

                                                                  kan ju som synes på pilotens fingrar kräva sin tribut.

                                                                Det är inte alltid lätt att se sin modell om den är en km bort.

                                                                Jag tror inte någon modell flög väck under tävlingsdagarna.

                                                                En del var sega att hitta, men alla kom tillbaka. Man använder ibland en pejlsändare

                                                                i planet så man kan pejla dess läge med en mottagare. Sändarna väger 2.75 gram.

                                                                Linkrok, timer och fusesystem är ett komplicerat mekaniskt bygge, som måste funka.

                                                                Kolla profilen på stabben. Så var det då.

                                                                                                     1

                                                                                              2

                                                                   Nu gäller det om all trimflygning och träning ska ge resultat !

                                                               Ser fint u i alla fall. Modellen flög väldigt fint.

                                                                  En modell som känner sig avkopplad och fågelfri.

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMERFRIFLYG……

 

avhölls torsdag-söndag på  Rinkabyfältet

 mellan Kristianstad och Åhus.

 

 

Tävlingen arrangerades av Sveriges  Modellflygares  OldtimerSällskap som vanligt.

Hörsammat kallelsen hade piloter från Sverige, Finland, Norge och Danmark gjort och mött upp. Rinkabyfältet är ett stort öppet militärt område, som har möjligheter till förläggning och med en fin matsal med alla audiovisuella hjälpmedel. Platsen är mycket välordnad och möjliggör flygning i stort sett oberoende av vindriktningen.

Väderläget karakteriserades av passerande kallfronter, som gjorde det blåsigt. Fredag, lördag ca 4-5 m/sek och söndagen upp till 8 m/sek. Inget regn, mer än på söndagmorgonen och mycket varmt fredag, lördag.

Trots vinden gick tävlingen bra att genomföra med god vilja och humor. En och annan vinge knäcktes på söndagen, men som  det heter, sånt händer.

Jag väntar,  tills jag får resultaten på papper,  så ska jag redovisa dem.

Jag tog en stor mängd bilder och jag kommer att redovisa dessa i lagom stora portioner. Förr har jag redovisat bilder dels direkt i blocken och dels i ett bibliotek som är klickbart. Nu kommer jag att redovisa allt i större storlek direkt på bloggen, därför bilderna i biblioteket är av för dålig kvalitet,  enligt mitt sätt att se det.

Bilderna kommer utandjupare  kommentarer vilka kommer att kompletteras senare.

Idén med mina bilder är att de ska skapa en känsla hos betraktaren, vad friflyg med OT-modeller är.

Här kommer det bilder från fredagen så håll tillgodo !

Bilderna är från klassen:

Klass OT-RC III. Alltså radiostyrda modeller. Regler hur modellerna ska vara beskaffade, kan ni läsa om på SMOS hemsida:

http://www.smos.info/

Inte direkt ett flygplan, men jag ville visa, att trots torka växer blommer och blader på fältet.

    Martti Bogdanoff till höger håller modellen, Vagabond,  inför motorstarten.

   Marttis klassiska maskin “Radio Queen”.

Oldtimerflygare är inte konservativa, man får använda moderna elmotorer.

    Två av vår gäster som kom från Finland. Piloten i ljusa långbyxor heter

                                                                   Boris Borotinskij och är förutom modellflygare också operasångare.

Efter provstart med den eldrivna modellen.

Martti kastar kompisens kärra.

“Hur ska detta sluta”? tänker Marrti.

  “Kan bli en hård landning”……

  Men det klarade sig, modellen kom ner utan skador.

                                                                     Första tävlingsstarten. Modellnamn och och annan fakta kommer sen.

                                                               Är det en gammal OS .35 ? Som jag minns som ett oljesprutande och bränsleläckande skrammel-

                                                               verk. Denna motorn funkade ua emellertid……efter viss möda.

                                                                  Piloten, Thomas Johansson ganska fokuserad på landning eller…….

                                                            Lite för hög fart kanske, för han skulle landa på gräset…

                                                                Modellen mycket lätt och flög bra. Klädd med plastfilm…..är det som att svära i kyrkan

                                                                för en OT-flygare, eller är det en anpassning i tiden ?

                                                                     Nu gäller det att få vingarna parallellt med marken ! Kolla sidorodret !

                                                                  Jo, det går nog…

                                                                  En bra landning blev det.

                                                              Bunkring av LiPo-power.

                                                                   “Upp ska du” !

                                                                 …and finally cruising the skies !

                                                                      Nu ska radio drottningen i luften….

                                                                Marttis Radio Queen på väg.

                                                                  Martti djupt koncentrerad på sin modell.

                                                                 

                                                                    Just innan sättningen.

                                                                   Thomas  fru, Birgit, dokumenterar mannens landning.

                                                                Martti satsar så han nästan flyger ur skorna….

                                                              ….och resultatet av starten blev ju bra.

Nästa post från mig blir också från fredagen och avser A,A2 och  F-Klassisk.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JAG FATTAR INTE HUR PÄR LUNDQVIST……..

 

…..kan ha en sådan förmåga

      att hitta borttappat eller bortfluget….

För en vecka sen ungefär fick jag stopp i mitt sidoroder, när jag flög vid Tjärby. Avan gick in i en ganska brant sväng över en åker med Lucern, som var mogen att tröska.

För att få ner farten drog jag full broms och full höjd, så modellen singlade ner under kontrollerade former i åkern.

Som jag beskrivit tidigare, var det mycket besvärligt att gå i lucernen och det visade sig, när jag hämtat modellen, att jag tappat huven.

Häromdan när jag flög där, gick jag ut på den före detta lucernåkern, då den var nyskördad, för att leta efter huven. Chansen fanns ju, att jag kunde hitta den.

En halvtimma rände jag runt utan resultat.

I dag flög jag och Pär på plats och jag sa, att du som är bra på att hitta sånt som försvinner när vi flyger, ska vi gå ut och se, om vi kan hitta min huv?

Pär följde med och med rak kurs ut på fältet och efter 1 minut hade han hittat huven……..Ofattbart att han gick rätt på den och jag som sprungit runt i en halvtimma på samma plats utan att se den. Jag kan inte annat än buga mig.

Jo, det var så sant, vi flög också nåra timmar i det utomordentligt fina hang- och termikvädret.

Så här får ni stå ut med bilder:

    Pär stöttar en av stenarna på gravfältet…….eller tvärtom…..

     Pärs rc-ifierade friflygmodell

Mycket ormvråkar i luften

Hangflygning på låg höjd under tidvis turbulenta förhållanden kräver sin man !

    60 år sen modellen konstruerades.

Kolla sidorodret på modellen !

Vacker modell

      Varför det är roligt att flyga på detta hanget ? Man har modellen nära sig hela tiden !

Det gäller att hålla undan för tallarna…både jag och Pär har erfarehet av

                                                                landningar i toppen på tallarna.

     …just cruising on…

  Som sagt, mycket ormvråk. Kan hända de är på gång för flytten söderut.

                                                                  Men jag tycker den 7. augusti är för tidigt. 

Pär marscherar med taktfast steg ut i åkern där jag tappat huven.

Att ta det långa benet före det korta….

                  …för att hitta min Ava-huv !

    Denna lilla örten hittade Pär också. Blomman ca 8 mm stor.

          Den gamble hangflygaren görande det han helst vill.

                HyperAvan. Alltid lika välflygande och estetiskt tilltalande.

Man gör så gott man kan i alla fall.

Pär rattar min Ava.

45 års rc-erfarenhet, 65 års modellflyg- och byggerfarenhet.

Huven Pär hittade.

 

 

mats

Kategorier
Segelflyg

THE NEVERENDING THERMAL…….

 

….är det för mig i detta fina flygväder !

 

 

När jag satt i min bil på väg in till stan och min lägenhet tidigt i morse, kunde jag ju inte låta bli att kolla vädret. Det såg ut att kunna bli en fin dag för termikflygning, då vi kunde förvänta en liten kallfront under tidig förmiddag. En kallfront i det väderläget vi har nu, innebär i regel mycket labil skiktning på luften, vilket ger de bästa förutsättningarna för termik.

Men, överla jag med mig själv, jag har ju flugit massivt mycket termik i sommar………men eftersom jag alltid är flygsugen och beredd att ta det arbete som krävs för att komma ut med modellen, så beslöt jag att åka ut med min gamla Ava.

Först emellertid, tog jag en tripp till Hökafältet, där jag i ensamt majestät flög upp de två batterierna jag hade till min Sparky 400.

Det kom några modellflygare från Växiö RC-Klubb och jag informerade om fältets historia och annat de ville veta.

Växiöklubben har starkt stöd av kommunen och man kommer troligtvis att förlägga, fullskalasegelflyg, ultralätt flyg och modellflyg på samma plats. Kommunen stöttar detta projekt. Det är en bra åtgärd för att öka föreningarnas chans att överleva och stärkas.

Nåväl, efter lunch bar det iväg med Avan till segelflygfältet. När jag närmade mig såg jag att det var ca 3/8 Cu och molnbasen var hyfsat hög.

SÅ efter montering bar det iväg. En stol placerades i skuggan och med varion som pep 4 m/sek i stig kunde inte modellflyglivet vara bättre !

Efter att ha klättrat till 100 m trimmade jag min Ava eftersom jag hade bytt servo till mitt höjdroder. Det nya servot var 10 gram tyngre. Det gjorde ett hack på trimmen i planflykt. Sen flög min modell lika vältrimmad som förut. Vill du kolla din Ava om den flyger som den ska så låt den glida med relativt hög fart. Trimma stabben så modellen bibehåller glidvinkeln. Då ska, om tyngdpunkten ligger rätt, det inte uppstå någon stall utan glidet ska vara jämnt.

Vill du kolla ytterligare på ett sätt om den är i rätt trimm, är att kurva brant i termiken. Ligger den kvar, förutsatt du använder dina roder på rätt sätt, då är det ok.

Du kan kurva mycket brant med din Ava. Den har utomordentligt goda egenskaper. Men det tar tid att ta fram dem och lära sig hantera dem.

Jag skriver detta efter sammanlagt mer än 400 timmar i luften med olika Avor.

En sak till ville jag testa och det var min failsafe. Nån gång måste man våga göra det på bra höjd för att utröna om modellen gör det jag ville den skulle göra.

Så på 120 m slog jag av sändaren, när modellen var över en stor lätt överblickbar havreåker. Modellen gick i failsafe och efte ett varvs rotation hade den stabiliserat sig i en ganska tight sväng med full broms aktiverad och full höjd. Sidoroder var ca 25 %.

Modellen roterade ner perfekt och för den goda sakens skull fick den rotera ända ner till havreåkern. Jag slog på sändaren och connectade till mottagaren direkt.

Sen ut i åkern, vilket inte var långt och hämta min oskadade modell.

Känns bra att failsafen funkade !

För att göra en lång historia kort, så flög jag 2 timmar och en kvart i termiken, som blev bättre och bättre.

Klockan 1500 landade jag och plockade i sär modellen och åkte hem via Pär Lundqvist i Veinge, då jag skulle ha info om SM i OT på Rinkabyfältet till helgen.

Här kommer bilder…….

Så här såg Cumulusmolnen ut med en hätta av iskristaller.

Ännu ett moln

   Avan efter att jag hämtat den i åker

    Det är svårt att både flyga och plåta samtidigt….

   Den bästa termikmodell jag haft: Olika versioner av Avan från Wladimir Models i Ukraina.

     På väg till nästa blåsan efter FailSafetesten

 

   Kärran på marken efter sista flygningen.

 

Kategorier
Nostalgoteket

SVENSKT MÄSTERSKAP I FRIFLYG MED OLDTIMERMODELLER

Närmar sig snabbt. Närmare bestämt den 8 -9 – 10 augusti.

Tävlingen går som vanligt på Rinkabyfältet

i närheten av Kristianstad.

För er som vill ha en upplevelse utöver den vanliga,  kan jag varmt rekommendera ett besök på OT-SM någon av dagarna.

Det är en makalöst att se piloterna flyga med sina modeller,  som alltså inte styrda via radio utan endast flygande efter lång och noggrann intrimning.

Att dessa modeller konstruerade för  minst 60 år sen, flyger så enastående som de gör, det är ett resultatet av ett långt modellflygarliv,  som gett piloten en ofattbar kunskap och erfarenhet.

Än mer imponerande är det, då man betänker, att flera piloter är 80 år och däröver ! Att se dessa entusiaster löpa som gaseller över Rinkabys gräsmarker , det är nåt det !

 

Kategorier
Okategoriserade

TYVÄRR FLYGARE…….EN HÄSTBILD TILL.

 

Athena fra Skridurlandi är till salu.

 

Stoet Athena 12 år är till salu. Ridegenskaper 8.11, exteriör 7.99 och detta trots hon var högdräktig efter en tjuvbetäckning vi inte visste om.

Hästen har mycket motor och stark vilja. Hon är välutbildad och lätt att hantera i hagen.

Den som vill köpa henne måste ha riderfarenhet av hästar som är framåt.

Pris: 150000 SEK.

mats

Kategorier
Okategoriserade

NU KOMMER DET LITE OM…..

 

PimPim mops och hennes tävling i Ransäter.

 

 

Så det handlar inte om modellflyg utan nåt mycket  närmare terra firma.

I helgen avhölls en stor hundutställning i Ransäter i Värmland. Ransäter känt som Tage Erlanders födelseort. Det finns ett museum där som heter Erlandersgården.

EL, PimPim och jag kuskade dit i fredags. 46 mil enkel resa. Vi for Väg 26, även nu kallad Inlandsvägen och för oss som är gamla nog heter den Nissastigen och dess fortsättning.

Fasansfull trafik nu och många trafikdårar ute. Kör man med en liten mops är det viktigt att den har det svalt, vilket ju är tillgodosett genom att fordon i dag har klimatanläggning. Så PimPim låg och sov i 20 grader hela vägen.

Utom när vi rastade norr om Mariestad vid en fornminnesplats, då hon fick rasta sig. Aldrig har jag upplevt en hund som är så anpasslig och snäll. Får hon ligga i sin lilla bur bak i bilen,  så är hon nöjd.

Vägen norr om Mariestad till Ransäter är vacker. Synd att alla norrmän tillbringade semestern där, för det var oändligt nästan, med norska bilar.

Jaja, det kan vara bra för bruttonationalprodukten och bytesbalansen om norrmännen konsumerar mycket hos oss, för de är ju ett rikt folk eller….?

Cirka 4000 hundar anmälda till utställningen, som var förlagd till ett bygdemuseum/friluftsanläggning.

Så på fredagen monterade vi efter underhandlingar med arrangörerna vårt utställnngstält, jo det måste man ha, nära den ring där mopsarna skulle visas. Synd bara då vi kom på lördagen att arrangörerna flyttat ringarna. Men det löste sig i alla fall

Vi var ihop med PimPims uppfödare Moa Persson, en internationell auktoritet på hundar och uppfödning tillika internationell domare.

Sen åkte vi hotellet i Karlstad somvar  Best Western Hotels……..det borde hetat Warmest Western Hotels……för det var 27 grader varmt i rummet. Yllekalsonger behövdes inte.

Fast personalen var trevligt. På kvällen stod en orkester och spelade vid swimmingpoolen och den lät precis som en parodi på sig själv…..eller nåt som Yrrolgänget gjort. Jag trodde inte sådant fanns 2013.

Tävlingen gick bra, PimPim fick ånyo betyget “Excellent” och resCert. Vann gjorde PimPims son Pims som är knappt ett år och som ägs av Moa Persson.  Vädret var väldigt jobbigt för hundarna, då det var varmt !

Nästa tävling tror jag, att PimPim vinner.

Hemkörningen från Ransäter var s—e—g !

Men hem kom vi.

VI var nöjda och PimPim oxå.

Här kommer några pics:

                                                                PimPim ville ha en paus utanför Mariestad.

                                                                Ett sådant tält har man. Det innehåller allt som behövs för en tävling och så får man lite 

                                                                 privacy.

 

                                                               Moa Persson till höger som EL köpt PimPim av.      

                                                    

                                                               En champion mellan benen………Pims som vann och som är son till PimPim !

                                                                    PimPim kopplar av mellan varven. Det var 27-28 grader varmt ute.

                                                                    Vatten och skugga är väsentligt för hunden. EL köpte en portabel fläkt

                                                                     för att underlätta för mopsen i det varma vädret.

                                                               Moa med Filippa och EL med PimPim under en visning. Det är viktigt att man som förevisare

                                                               av hundar i ringen är snyggt klädd. Gärna nåt som väcker uppmärksamhet.

                                                                Jo, domarna påverkas av detta.

                                                                 Tyvärr platsade jag inte i gänget med fina kläder för jag hade en rutig skjorta och

                                                                 gamla shorts, när jag visade PimPim i uppfödargruppen. Nästa gång tar jag frack på mig…

                                                               Moas Pims blir granskad av den norska domaren för mopsar. Moa ser ganska nöjd ut

                                                               av det hon får höra från domerskan.

                                                                 PimPim tyckte det var jobbigt i värmen och blir torkad med en blöt kall handduk under magen.

                                                                  Hade jag oxå behövt…..men jag är ju ingen mops…

  

                                                             En vinnare Pims som är son till PimPim !

                                                                Är det bara ett skuggspel eller ?

                                                                Domaren pekar på PimPim och säger: “Så ska en fin mops se ut”! ….tror jag hon sa  i alla fall.

                                                               PimPim och matte gör sitt allra bästa för att visa sin fördelaktigaste  sida.

                                                                Mopsträff hos Moa.

                                                                Två mopsar tar det lugnt…..

                                                                …och som tar det ännu lugnare.

  Moa och EL lägger upp taktiken.

Jag har mycket modellflyg på gång, så häng på låset, det kommer !

Mats

Kategorier
Okategoriserade Segelflyg

SEGELFLYGPENSIONÄRER……..

…strålade samman idag på Tjärbyhanget.

 

 

Tre herrar med relativt hög medelålder träffades i dag på  Tjärbyhanget för att i första hand flyga och umgås lite.

Väderläget var sol, svag vind från växlande riktningar och väntad sjöbris vid 1200-tiden. Därför var vi igång innan 1000.

Termik….jovisst det fanns gott om det. Så personligen fick jag 2 timmar i luften. Sittande i skuggan i min nyinköpta stol.

Det kan man inte klaga på. Dessutom så är det inte bara en flygupplevelse utan fastmer en naturupplevelse att siita på
höjden och kunna se ut över slätten, över Laholmsbukten till Hovs Hallar och Hallands Väderö.

Pär hade med sin ombyggda friflygande modell som är som gjord för detta hanget när vinden är svag. Oturligt för Pär så
vände vinden från väst till öst just när han kom…………

Björn från Hylte segelflög med sin vinge, som är ett enkelt och lätt flygetyg som lätt kan tas med.

När jag var på väg ner för att landa, märkte jag problem med sidoroderfunktionen. Man får i sådana lägen snabbt hemska
tankar om radioproblem…..Jag drog full broms då modellen svängde i en stor cirkel för att i alla fall få ner farten.
Med broms fick jag ner speeden, men svängningen fortsatte. Tursamt nog landade Avan i höga baljväxter utan skador.

Fast det var jobbigt att gå de 50 meterna ut i grödan och hämta tillbaka planet.

Det som hänt,  var att sidoroderservot, som ju är ett 8-grams digitalservo, hade “delat” på sig i höljet, så att kuggarna
i växellådan kuggade över.

Nu har jag bytt servot och satt dit ett nytt med metallväxellåda.

Vaför servot delat på sig ? Jag hade i går, när jag bar in min modell, kört sidoroderet i ytterdörren……

Allt som allt en härlig dag med mycket flygning.

Aldrig har jag under de sista 14 dagarna träffat så mycket vänliga och intresserade  människor,  som kommit fram och pratat.

Det är stort intresse för modellflyg och jag försöker göra så mycket positiv propaganda,  som jag kan för vår hobby.

  Björn sitter och njuter i stolen på Litorinavallen vid Tjärby.

   Kan det vara bättre ?

        En modellflygare i vår Herres hage.

                        “Det är klart man är glad”  säger en modellflygarnestor från de djupa skogarna…

 

                                                                 Björn startar sin vinge. Det viktiga är inte,   att man har en modell för  50000 spänn,

                                                                 utan det viktiga är,  att man får en positiv flygupplevelse,  med sin modell.

 

  “Nu ska du få höra hur jag löst vingfastsättningen med krokar på min ASW”,

                                                                   säger Pär Lundqvist.

        Kärran konstruerad 1951, när piloten konstruerades var väl nåt år tidigare eller…?

Här kommer Björns vinge över slätten.

                                                              Denna enkla modell använder Björn när han flygfotograferar med sin kamera.

                                                               Heter modellen “Mini PopWing” ?

Kan ni tolka bildmetaforen ??????

   Kärran på väg att landa i blomstern.

           Modellen bärgad !

 

                                                                Jag kom lyckosamt ner i den höga grödan, när mitt sidoroderservo lade av.

                                                                 Min HyperAva står som en inkräktare bland lucernen,  som ju alla vet är en ärtväxt.

 

                                                                      Det var mycket jobbigt att ta sig ca 40 m ut  till modellen i lucernens mycket svårgenom-

                                                                      trängliga växtlighet.

 

                                                                Men det grejade sig med lite svett och vilja . Nu är servot bytt och kärran fit for fight igen,

                                                                när jag är hemma från Värmland igen.

 

 

Kategorier
Segelflyg

VILL DU TRÄFFA TREVLIGA MÄNNISKOR ?

 

Då ska du ta din modell och ge dig ut på landet.

 

 

Inte   en dag,  utan att jag flyger någon av mina modeller. Det går inte att sitta och göra ingenting,  utan jag vill ta tillvara min tid.

Således tog jag mitt pick och pack och åkte ut till Röinge för att flyga lite termik. Vädret var solsken och molnfritt, vinden nästan noll.

Kl 0850 kastade jag iväg för att känna på luften. Det fanns redan då gott om torrtermik. Inte stark eller stor, men den släppte ofta. Upp kom jag och taket jag satte var 400 m. Dit fick räcka. Detta för jag fått nya fina kontaktlinser, som äntligen korrigerade min astigmatism. Man får ta det försiktigt till en början.

Sällskap i blåsorna hade jag av glador, fiskmåsar och en ensam ormvråk. Det fanns mycket vitfågel som flög omkring, men det var inte för eventuell termik, utan det var för att ta insekter.

 

Efter en timma märktes att blåsorna var starka. Från 100 m till 123 m gick i ett nafs. Efter 1 timma och 20 minuter i luften, landade jag och ställde om kameran till video. Sen iväg igen.

Vägen var helt otraffikerad så när som på en älgko utan kalv. Den höll på att skrämma vettet ur mig, då hon passerade 10 m från min bil.

Efter älgen kom en rådjursget med sitt kid och efter geten kom mannen i familjen….alltså revirbocken. Han kom ut ur skogen och stannade på vägen något eller mycket konfunderad av pipet från min variometer.

Rådjuren har ju ett visslande kontaktläge,  så kanske bocken tog min variometer för en rivaliserande bock. Han gav högljutt eftertryck åt sitt missnöje genom att skälla i skogen för att så småningom droppa av.

Tyvärr kunde jag inte plåta, då jag hade modellen i luften. Bocken var en udda 6-taggare, dvs 5 taggar.

Inte bara möter man djur utan också människor. 99 % av alla som kommer förbi då man flyger en modell vill veta mer.

Det gjorde också de två kvinnorna som bodde i trakten och var ute med barnvagnarna. Mycket trevliga människor som tog sig tid att prata och lyssna.

När klockan var 1045 landade jag. Det blev ca 2 timmar i luften………

Lite bilder här nedan. Jag ska komplettera med fler bilder senare.

        Avan, tankad och klar. Alltså fulladdad acke och GoPron monterad.

  Tidigt på morgonen. Långa skuggor.

 

Damerna jag träffade. Mycket trevliga och okonstlade. Härligt att möta människor som 

                                                                    är naturliga och inte faller in i roller.

      Hej och tack för denna gången !

mats