Kategorier
Teknik, allmän Termikflyg

DET ÄR JU KLART ATT ALLT SLITS…

 

 

 

 

 

…eller hur en modell kan se ut …

efter 700 timmar i termik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag är en mycket aktiv modellflygare, som tar till vara varje chans
för flygning.

Eftersom jag till 90% är segelflygare, vill jag ha N-NV vind för hangflyg
eller svag vind och solsken för mina termikmodeller.

Den modell jag flugit absolut mest, det är min gamla HyperAva från
Wladimir Models i Ukraina. Det är en modell, om rätt intrimmad,
som flyger sagolikt bra med absoluta topprestanda.

Jag inköpte den för 8 år sen hos Lennart/RC-Teknik och den är
still going stronger…efter 700 timmar i termik !

En modell man använder till den är avsedd för, det vill säga flygning,
kommer ju att slitas. Lite barskt vill jag säga,  att de som har de blankaste
modellerna, det är de med minsta flugna modellerna…

Min erfarenhet är, att mycket av skadorna uppstår, då man på
marken förflyttar modellen. Exempelvis man kör fena och sidoroder
i garagedörrstolpen, man kan skada modellen under transporten i
bilen.
De flesta skador jag fått är vid landningar ute i naturen. Vid oplanerade
landningar i okänd terräng är det lätt att hamna i en spretig buske med
vassa taggar, som perforerar klädseln. Vad gör jag då ? Små hål tejpar
jag med klar tejp, större hål klär jag om med en bit Oralight.

Jag klär inte om en hel vinge för ett enda hål. Om jag tejpar ett hål i
vingen, påverkar det på intet sätt flygegenskaperna.

Annat som slits på min Ava efter 700 timmar i  termiken är fastsättningen
av huven i kolfiberlaminat. Den åker ju av och på och efter ett par tusen
gånger, blir den sliten. Där har jag fått lägga på kolfiber, för att den

ska snäppa fast ordentligt. Dessutom har jag säkrat huven med en bit
persiennlina, så jag inte förlorar den, om den lossar.

Min motor, en gammal Mega har hängt med alla år. Jag bytte lager i den,
men det var troligtvis inte nödvändigt.

Vingfastsättningen med två M4 skruv slits också.
Skruvarna,
jag använder, Polyamidskruvar från Staufenbiel/Horizon,
byter jag med jämna
mellanrum.

Experter påstod,  att plastskruvar inte håller…Ja, de har hållit för mig i mer än 8 år
utan att gå sönder.

Baldakinen som håller stabben, har jag slågit  sönder, då jag stött emot min verkstadsdörr
och den har jag lappat ihop med kevlartråd och CA.

Sidoroder/höjdroderservo byter jag vid behov. Jag använder HK platta vingservo
med metallvxllåda. Lite tyngre, men de håller.

Bromsarna är fästa med speciell tejp med suverän vidhäftning, som jag fått tag i.
Dessutom har jag förspänt bromsarna med 0,3 mm pianotråd, så de hela
tiden strävar efter att hålla sig stängda. Servon för med sin arm upp bromsklaffarna,
vilket är ett mycket enkelt sätt att operera klaffen. Alltså servoarmen påverkar klaffens
insida direkt utan komplicerade linkage.

Alla de skador jag beskrivit, är inget, såvitt jag kan bedöma, vilket har negativt påverkat
de fina flygegenskaperna. Min HyperAva flyger precis så bra, som jag vill.

När mina vingar ser ut, som om det fått ett hagelskott och är fulltejpade, river jag av
klädseln, vilket är ett pillerijobb, då klädseln sitt riktigt hårt fast mot kolfibern
på spryglar och annat. Men med hjälp av ett blad till en mattkniv löser det sig med
hjälp av tålamod.

Då klädseln är väck,  passar jag på att räta ut bakkanten och reparera dellaminerade spryglar.

Sen efter omklädsel blir Avan som ny och redo för nästa 700 timmar i termiken.

Skulle min kära HyperAva gå till de sälla jaktmarkerna har jag en helt ny Ava Pro,
som bara är provflugen
och en annan fin 4-metersmodell som oxå är flygklar hängande
i min hangar.

Tja ovanstående lite av mina erfarenheter.

Ni ser, att D-boxen har varit i småsmulor och ny bit blivit inskarvad.
Klädseln säkrad med tejp mot D-boxen.

Här var det ett större hål i kläseln och då satte jag dit en ny bit Oralight.

Kolfiberbaldakinen som håller stabben har gått av. Lagades med kevlartråd och CA.

Biltemas tejp en räddare i nöden för modellflygaren.

Ibland kan bakkanten se ut som ett stormande hav.

Denna vingspets var i småsmulor, som ett krossat kexchoklad,
efter att modellen ramlade ner från en 15 hög gran

och naturligtvis landat på vingspetsen.

Bakkanten som är en bergochdalbana, rättar jag till,  då jag har av klädseln.

Vingfastsättningen med sina två M4 plastskruvar. Jag har satt på skydd i mitten
för enligt lagen
om allts dj-het slinter jag med skruvmejseln då jag spänner skruvarna
och då kör jag mejseln
genom klädseln…Nu blir det inga skador.

Undersidan vingen efter ett otal landningar på gräs och i stubbåkrar.
Det värsta att landa i ? Det är nyss slagna ärtåkrar. Ser ut som piggsvin
och går igenom vilken vinge som helst.

En skadad och tillfälligt stabiliserad bakkant.

Den reparerade D-boxen. D-box kevlar/kolfiber finns hos
Wladimir i längder du önskar. Även RC-Teknik kan fixa D-boxar.

Har du smällt en Ava,  kan du beställa i Ukraina precis den del,
eller den del av en del  du behöver.

Kategorier
Teknik, allmän

KNÄCKT KROPPEN…

 

 

 

 

 

…hur löser jag det ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, jag menar inte den egna fysiska kroppen, utan en glasfiberkropp
till en segelmodell.

Min Gillette hjulade på kanten nere vid Haväng vid Ravlunda och kroppen
knäcktes bakom vingen.

Brukar ju inte vara svårigheter att fixa till en bruten kropp, men i detta fall
var det svårt, då det var i stort sett omöjligt att komma åt insidan på
grund av modellens konstruktion.

Brotten var hyfsat snyggt, det vill säga inte alltför söndertrasat.

Detta faktum gjorde,  att jag hade goda förhoppningar att lösa problemet.

Alltså blev det till att fundera, ty kruxet var: Hur får jag in kolfiber på insidan ?

Jag funderade på att göra en plugg i frigolit, använda en ballong och pressa väven mot
kroppens insida, eller använda en modifierad cykelslang för samma ändamål.

Jag förkastade allt ovanstående,  för så här gjorde jag.

Först slipade jag insidan och tvättade med Biltemas aceton  för att få bort eventuellt
släppmedel,  så plasten skulle hugga ok.

Sen tog jag 10 mm breda kolfiberlister och klippte i ca 15 cm långa bitar.

Slipade listerna för att få bra yta och limmade listerna med CA på insidan
av den främre kroppshalvan. Det syns på bilden,  hur det blev.

Listerna sticker ut som en bunt tulpaner ur den främre kroppshalvan, vilket
gjorde,  att listerna kom att pressa mot insidan i den bakre kroppshalvan, då de skulle
sammanfogas
.Jag blandade till långsamthärdande, 24-timmars, epoxi och förtjockade

det en aning med microballonger. Sen penslade jag dels framdelen som redan var limmad
med plasten och jag blötte ner bakdelens insida med plasten. Dessutom la jag på epoxiplast
på kolfiberlisternas utsida, som skulle skjutas i  bakkroppen. Det garanterade, att listerna
förankrades bra.

Alltnog, jag förde ihop kroppsdelarna och fixerade positionen, så det blev rakt.
En koll in kroppen visade, att kolfiberlisterna var väl inlimmade.

Allt fick stå i ett dygn och jag körde en slipning vid brottet, för att därefter spackla med
epoxispackel . Ny väntan och ny slipning. När det såg bra ut, lade jag på
två bitar kolfiberväv runt kroppens utsida, som jag blött med plast.

Kolfiberväven penslades fast och sen kom det viktigaste och det är att linda plast
runt skarven. Jag hade inga plastband, utan jag använde Biltemas eltejp.

Man börjar linda i ena ändan och man lindar hårt. Det som sker då, är att överflödig
epoxiplast flyttas framåt och kryper ut, då man kommer till andra änden.

Epoxiplast som sådant ger ingen styrka, utan det är laminatet, som ger styrkan.

Efter ett dygns härdning,  av med tejpen och fram med våtslippappret.

Efter ett par slipningar och spacklingar var kroppen som ny. Man kan inte se
att den varit av efter målning med porfyllare, våtslipning och sen målning med
Biltemas hobbyfärg.

Japp, så här löste jag det och jag vet, det finns nog 1000 andra sätt att göra det,
men för mig var detta enkelt och det blev starkt.

Här kommer lite bilder hur jag gjorde:

 

 

 

Kolfiberlister inlimmade.

Limmade med Biltemas CA-lim + accelerator.

Delarna hopskjutna

…och fixerad i skarven med ett par droppa CA.

Efter 24 timmar slipning

Spackling med epoxispackel i skarv.

Slipning skarv och kropp före laminering med kolfiberväv.

Kolfiberväv lagd runt och lindat hårt med tejp för att fixera allt och få bort överflödig plast.

 

Resultatet efter avklädning av tejp.

Sedan ett antal spacklingar med epoxispackel och våtslipningar.

Det tycks ha…

…blivit till belåtenhet.

Efter sprutning med porfyllare och slipning…

…var det dags för ett par lager av Biltemas Hobbylack.
Så fin som nytt !

Kategorier
Hangflyg modell

SKÅNE HANGRESAN 2017 MED ÅMFK

 

 

 

 

 

Lite överblivna bilder som speglar aktiviteterna.

 

 

Trippen till Skåne är över  för mig och mina modellflygkompisar 
för denna gången .

För 15. gången träffades vi,  för att utöva det vi vill mest, vilket är att flyga
våra modeller på något av hangen vid Österlen.

Inte hade vi de bästa väderutsikterna inför avresan, men det stoppar inte
oss, ty vi är entusiaster och hängivna.

Vi kunde förvänta vind,  som i princip var 180 grader från fel håll…alltså
det hade varit bäst med sydväst, men vi kunde förvänta nordost.

Till all lycka finns det bra hang även för  vindar från öster och det är
vid Ravlunda/Haväng och Kivik vid marknadsplatsen.

Flyga fick vi vårt lystmäte av alla dagarna. Ska vi klaga…det kunde varit
20 grader i stället för 13.

Förutom att flyga njöt vi intrycken  av vacker natur och ett besök vid
Autoseum i Simrishamn satte lite guldkant på vår tillvaro.

En viktig sak då vi träffas,  är ju den sociala samvaron, som befäster vår
samhörighet och vårt intresse för modellflyg.

Samvaron underlättas ju av, att vi bor samtliga hos Henry
Österlens Gästhärbärge, vilket
är,  med förlov sagt,  en anakronism
av 1960-talet på ett mycket trivsamt sätt.

Så redan nu ser vi, som betraktar oss som hängivna ridgerunners,
framåt
mot 2018, då vi ånyo ska träffas för vår 16.  årliga resa till
Skånehangen.

Här fladdrar  lite av våra ögonblick från resan förbi. Flyg med  !

Österlens Gästhärbärge

Boendet ett ombyggt ålderdomshem.


Lite makabert kan ju tyckas, att man byggde ett äldreboende
med kyrkogården som närmaste granne…
Priset för övernattning inklusive en fin fin frukostbuffé 350 kr.

Några av hangflygarnas bilar.

Rolf Maier, ordförande i Ållebergs ModellFlygKlubb har tagit bästa WIFI-platsen.

Det fina museet i Simrishamn. Kolla länken i min brödtext.

SMOS

Bilarna i mycket fint skick.

Modellflygavdelningen.

Förr i tiden…

 

Instruktiva montrar som beskriver modellflyg under pionjärtiden.

Sigurd Isacssons produkter.

Röd flagg….stopp och belägg ! Vi hade gärna sett vi kunde flugit på skjutfältet, som vi brukar.
Men ibland har vi otur och fältet är avlyst för övningar

Stopp och belägg även för Karsten…
Han gjorde den något överraskande upptäckten,
att han glöm vingskruvarna
hemma i lådan…
Så det blev till att improvisera och använda gummiband i stället.

Grabbarna börjar anlända till marknadsplatsen i Kivik.

Skärmflygaren som fattade tre felaktiga beslut denna dagen enligt
klippet från Ystad Allehanda:
Flög i hård vind. Landade på något olämplig plats. Tog fram en motorsåg.
Hoppas han fick till en uppgörelse med markägaren. Om det kom något gott ur detta ?

Tja lokalblaskan fick något  att frossa i. En icke nyhet som lokalt blir en riktig newsflash.

En vy av hanget vid Kivik. Till höger syns hamnen och byn Kivik.

Några av våra bilar där vi flög.

Utsikt åt norr mot Ravlunda / Haväng.

Så här ser hanget ut vid Marknadsplatsen. Inte pjåkigt.
Dessutom goda landningsytor.

Hangets höjd ungefär 20-30 meter, vilket genererar plenty av power för hangflygaren.

En bäck har som kommer från grusåsen har skurit en Wadi-liknande skåra i  den Österlenska myllan.
Eller varför inte en mini Great Canyon ?

Jag tröttnar aldrig på en vacker segelmodell.

En bra allroundmodell både för termik- och hangflyg

Vy mot norr med Haväng och Ravlunda.

Kategorier
Naturbilder

ÖGONBLICK UR NATUREN PÅ ÖSTERLEN

 

 

 

 

 

Jag har svårt att avskärma mig från naturintryck,

när jag är och flyger.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det Österlenska landskapet är i en del av sina delar vackert.
Du kan läsa oändligt om det på nätet, om du är kunskapstörstande.

Här nedan kommer lite bilder,  vad jag såg. Vet en sak, det blåste
hård vind då jag tog bilderna, vilket du ser på backsipporna, som
blir böjda med vinden.

Första dagen var relativt varm, men blåsig. Det var då jag plåtade fåglarna.
Andra bilder tog jag i snålblåsten 10-12  sekundmeter och 7 graders “värme”.

Om jag jämför våren på Österlen med våren i Halmstadtrakten, ligger man
i Skåne
ca 14 dagar före oss.

Fåglar och växtlighet är typiska för biotopen och torde vara lätta att identifiera.
Den lite oansenligare fågeln landade på trädstammarna och klättrade bara nedåt.

Backsipporna kämpade som du ser med den starka vinden.

Här några bilder.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ÅMFK HANGTRÄFF YSTAD 2017 DEL 2.

 

 

 

 

 

Dag två av flygning vid Haväng.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår andra dag i Skåne bjöd på, som utlovat, ONO vind 5-7 m/sek.

Vårt alternativ var att åka från Glemmingebro över till Ravlunda/
Haväng. Här borde vinden ligga rakt på.

Tyvärr var Ravlunda Skjutfält åter avlyst, men kunde flyga på den
sträckan som finns mellan skjutfältsgränsen och Verkeån.

Där finns också goda landningsmöjligheter.

Alltnog, vi tillbringade dagen där och fick vårt behov av flygning
tillgodosett.

Det enda som föll utanför schemat, var att två modeller hade en
lätt kollision och
att då en huv lossade, som senare kunde sättas
tillbaka igen utan skador.

Vidare landade en modell inne på det avlysta fältet, men
säkerhetsposten från skjutfältet
gjorde en insats för hangflyget
och hämtade den.

Här kommer bilder,  hur lite av vår aktivitet tedde sig.
Vad gäller bilderna, ser du vad det föreställer…så kommentarer
är onödiga.

 

 

Vår utsikt åt höger. Verkeåns mynning och vidare bort mo Kivik.

Stens Huvud Nationalpark.

Kategorier
Hangflyg modell

HANGTRÄFF YSTAD MED ÅLLEBERGS MODELLFLYGKLUBB

 

 

 

 

 

För 15 gången genomfördes ÅMFK:s  hangträff i Ystad.

 

 

 

 

 

 

Tiden går fort, när vi betänker dessa 15 som gått med vår flygning i Ystad.

Varför vi valde Ystad beror på i princip tre saker: Vi har bra hang inom
rimliga avstånd och vi har hittat ett bra och billigt boende hos Henry i
Glemmingebro, där han driver Österlens Gästhärbärge i en trivsam anda.

Det tredje man måste ta med i beräkningen är vädret. Den hittillsvarande
våren har varit usel, vad gäller hangvindar. Vi sköt fram hangträffen 14
dagar för att om möjligt få en bättre prognos. Men icke sa nicke.
Vi anlände på tisdagen med utsikter till nordostlig vind för hela veckan…

Vi kunde inte boka om boendet mer,  utan det var bara att åka ner.
Då vi träffats,  beslöt vi att åka till Ravlunda/Kivik, då det borde gå att
flyga på den vinden där. Framkomna till Ravlunda Skjutfält möttes
vi naturligtvis av skylten att fältet var avlyst för skjutning och det var
 tillträdesförbud.

Men det stoppar inte modellflygarna, utan vi flög söder om fältet vid Haväng
och det fungerade bra med fina möjligheter att landa.

Vinden var ca 6-8 m/sek rakt på så flygningen var enkel. Första dagens
flygning var avklarad vid 1600-iden och vi åkte till boendet för att
installera oss.

Jag tog mycket bilder och kommer inte att kommentera de, om inte det finns
särskilda skäl. Troligtvis kommenterar jag senare, då jag får lite tid.

Här kommer några ögonblick från Haväng.

Det kommer mycket mer bilder så häng med !

 

 

Kalle glad…

Kolla Åke Junanders reservbil på taket…

Karsten och Rolf

 

 

Havängsdösen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åke Junanders Apotekarnes Julmust Special.

 

 

Kategorier
Okategoriserade

HANGTRÄFFEN YSTAD FRAMFLYTTAD

 

 

 

 

Vi har beslutat flytta Hangträffen i Ystad till 2 – 5 Maj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På grund av den inte alltför positiva väderprognosen kommande
vecka med låga temperaturer, nordvindar, har vi flyttat träffen
14 dagar framåt.
Vi träffas den 2. Maj och håller på till 5/6.

Förhoppningen är,  att vädret då är mera vårlikt.
Att stå vid hangkanten i 10 m/sek och 4 grader C, det kan vara
för obekvämt även för entusiaster.

Så välkomna den 2 Maj önskar

Ållebergs Modellflygklubb !

Kategorier
Old Timer flyg

FÖLJ MIG BAKÅT TILL DETROIT, MICHIGAN 1948…

 

 

… och se en dokumentär från AMA 

  sponsrad av Plymouth Motor Corporation

 

 

Ännu ett tidstypiskt modellflygdokument från just efter kriget.

Intresset för modellflyg var stort vid denna tid, människorna i
USA hade fått bättre ekonomi och tillgången på byggsatser, material
och ritningar var bättre.

Det var en andra pionjärtid helt enkelt. Vi ska inte glömma, att det var
vid denna tid,  linflyget tog fart och spred iden om i någon mån
kontrollerbart  modellflyg i vida kretsar.

Det som riktigt väckte mitt modellflygintresse, var just linflyget, för man
kunde ju på ett sätt påverka och flyga sin modell. Det var ju nästan,
som om man satt i cockpit och flög…

Ta dig tid att se på filmen. Den är det värt ! Det är ett fint tidsdokument
om människor, bilar och modellflyg 1948, då optimismen kommit tillbaka
efter det för många länder förhärjande världskriget.

Kategorier
Nostalgoteket

FÖR OSS SOM TYCKER OM FRIFLYGANDE MODELLER…

 

 

 

 

 

 

..kommer här en pärla inspelad för 35 år sedan.

 

 

 

Här en film,  som är tidstypisk representant för modellflyg
i USA under tidigt 80-tal.

“Adrift on the air”

Professionellt gjord och instruktiv.  Lyssna på speakern, som
kanske är den mest kände i USA vid denna tiden.


Filmen producerad av AMA,  Academy of  Model Aeronautics,
vilket på ett sätt kan vara motsvarigheten till vårt SMFF.

Häng med mig bakåt in i friflygets historia !

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

ÅRETS FÖRSTA RIKTIGA TERMIKDAG…

 

 

 

 

 

…fick jag och min Ava uppleva i dag torsdag.

 

 

 

 

 

Efter att jag gått och suktat efter termikväder sen i Oktober,
fick jag min belöning i dag torsdag.

Väderläget var vind NV 1-2 m/sek, solsken och förväntad labil
skiktning.

Allt var upplagt för  termik. Alltså fram med min trogna HyperAva,
som loggat 732 timmar i termik och som är still going strong.
Modellen var sen i höstas kollad och översedd och utrustad med nya
servon på sida och höjd.

Platsen där jag skulle premiärflyga termik var vid Tjärby kyrka
vid fornminnesfältet , vilken är en av mina favorit
flygställen
inte bara för att där brukar vara bra termik, utan också för att

där är vacker natur och härlig utsikt över Laholmsbukten.

Ok, jag monterade modellen, kollade att roderna gick på rätt
håll och att
fulla roderrörelser gick att utföra.
Min GoPro monterades på sidan av kroppen
för dokumentationens
skull.
Min vario, som är en Picolario, kollades vad gäller volymen i
mottagaren
och att jag via en tre-vägsspak kunde hantera dess
möjligheter.

Allt klart och jag startade mot en molnfri himmel. Min Ava steg
absolut rakt
och i perfekt vinkel.

Jag hade ju gärna sett, att det funnits cumulusmoln, där jag flög,
men jag var relativt säker på att det skulle finnas torrtermik.
Med hänsyn taget
till solinstrålning och skiktning fanns det
goda utsikter för termik.

På 50 höjd ökade pitchen i variometern och jag stängde motorn.
Kurvade ett varv
och trimmade sidorodret och märkte, att det
fanns lite termik. Blåsan var trång och turbulent,
men jag gnetade
upp mig till 150 m, där jag sen bara gled runt.
Det var tätt mellan blåsorna, 
varför det var en piece of cake att
hålla sig uppe.

Eftersom det var premiär med en modell,  som jag  ofta flyger
långt ifrån mig, var jag spänd på, hur min syn skulle funka,
då jag fick nya linser
inopererade för 3 månader sen. I linserna
var det inlagt en korrektion på 0.5 dioptri.

Det visade sig,  att jag såg perfekt till min oförställda glädje.
Skönt att slippa kontaktlinserna.
Kontaktlinser som jag använt i 35 år.

Jag landade för att kolla modellen och för att ta några bilder på den.
Nästa start la jag mig i samma blåsa som en glada och en ormvråk.
Fåglarna försvann,
men jag hängde med upp till 350 m.

Jag vill säga,  att över 150 m var blåsorna starka och stabila,
vilket gjorde det enkelt att hålla sig uppe.

 

Efter 1.5 timma i termiken landade jag mycket nöjd efter mitt möte
med vårtermiken.

Att flyga termik är för mig den yttersta flygupplevelsen tillsammans
med hangflyg.

Dessa sätten att modellflyga ger mig så mycket mer än själva
flygupplevelsen.

Jag får naturupplevelser och jag lär mig bedöma väder för att
kunna utnyttja termiken.

Efter att jag plockat ihop,  tog jag en sväng bort till Pär Lundqvist
i Veinge.

Pär i full gång  i sin hobbyfabrik i källaren och var sysselsatt
med att cellulosalacka
sina nylonklädda vingar som han byggt till sin
ASW-15 med ca 350 cm spv..

Kan tänka mig,  att det är inte i många modellflygverkstäder
det luktar
cellulosalack i i dag…för det är är inte så många,
som klär med siden.

Den konsten är nog på väg att dö ut. Men gamla entusiaster
håller kunskaperna
vid liv och använder de klassiska materialen.
Varför ? Inget slår siden i hållbarhet
i förhållande till vikten.
Dessutom går det en linje från modellernas siden/nylonduk till

de linneklädda vingarna på fullskalaplanen från  förr.

Ska bli intressant att se hur Pärs ASW beter sig i luften. Jag vet,
att han lagt ner
många timmar för att få klaffen att funka.

Klaff som planet inte hade originalt,  då det var en kärra för standardklassen
vid dess lansering.

Här kommer lite bilder.

Spänn fast dig och häng med !

PS

I fredags var vi ute igen  och jag fick ännu 1.5 timma i termiken och
det något
kylslagna blåsvädret. Vi såg det första paret tofsvipor
tumla runt i luften i dag över åkrarna. Ett litet löfte om en kommande
vår. Det är bara att glädjas.

 

De gröna tallarna på bilden besitter egenskapen “Extrem Balsa-magnetism”,
vilket obönhörligt attraherar modeller till landning i kronan …

Ser du vad det föreställer…bilden jag tagit med min ofattbart långa selfie-stick ?

Kan det vara bättre ?

Lite kontraster…

Jag flög rote med en glada.

Pilotplats och landningsyta

Ormvråkar fanns i ganska stort antal…

…mycket skickligare flygare i termik jämfört med gladan.

Jepp, så ser det ut, när jag flyger termik.

Lodskott med min GoPro.

Lite bilder på min Ava tagna med 300 mm zoom…

…inte helt enkelt att fotografera med ett sådant objektiv och samtidigt flyga…

Men det blev som det blev.

Biltemas stol är perfekt ur flera avseenden.

Inte bara att sitta på…

…utan även som mekstol.

Mycket goda landningsytor.

Detta är den landningsyta jag använder normalt. Markägaren håller gräset kortklippt.

Örterna spirar i slutet av mars med obruten kraft och mycket vilja…

Du kan se att knopparna börjar skifta i violett nu på björkarna.

Den gamla örnen vid hanget med  lika bistert utseende nu som förr.

…och bocken säger Håhåjaja….

Undrar hur länge ekarna kan klara tyngdlagen…

…med tanke på deras fundament.

Min HyperAva efter dagens sista landning.

Solen värmer åkern så dimma bildas.

Hemma hos Pär lackades vingar till en ASW.

Stort sidoförhållande…

Stabbe med fena och all flying tail.
Naturligtvis enligt Pärs doktrin löstagbar
för att förenkla transport och ev reparation.

Jo, den är lätt.

Pär visar kroppen till sin ASW.

Kroppen byggd i trä och klädd med nylon.

Här kan du se…att det är en konventionell träkropp.

Koll av servo till sidoroder. Indirekt drivning via hjul
för att skydda servot vid landningen.

Pärs nästa ? projekt. En Brequet skalaseglare.

Kategorier
Okategoriserade

DET ÄR SNART DAGS…

 

 

 

 

…för Ålleberg Modellflygklubbs årliga resa

för att flyga hang vid Ystad.

 

 

 

 

 

 

 

För 15.  gången åker vi ner till Ystad för att få oss några fina hangdagar,
om vinden är med oss.

Öster om Ystad finns det fina hang,  som bjuder på bra lyft och goda landningsmöjligheter.
Skulle vinden inte vara  gynnsam vid Kåseberga eller Hammar, ja då utnyttjar vi något annat hang
till exempel vid Kivik-Ravlunda.

Det inte minst viktiga är den sociala samvaron, som skapar möjligheter
till utbyte av idéer och erfarenheter.

Vi från ÅMFK har bokat boende på Österlens Gästhärbärge, som ligger
i Glemmingebro ett par km från platserna,  där vi flyger.

Här kan du kolla boendet.

Vi ankommer den 19 April strax efter lunch och avresa blir den 22 eller 23 April,
vilket hänger på vind och väder.

Alla intresserade av hangflyg är hjärtligt välkomna med modeller !

Om du vill veta var vi är och flyger, kan du ringa mig och få besked: 0706277120.

  Förra året var det friska vindar !

 

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

I VÄNTAN PÅ NÅGOT…

 

 

 

 

 

…som jag önskar hade varit vårväder…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…eller  i stället för att vänta  på något..skulle jag
ägnat mig åt “I väntan på Godot” ?

Men det är våren,   jag förväntansfullt ser fram emot.

Vårväder för mig som modellflygare , i synnerhet
som segelflygare, innebär
solsken, lagom vind och ivriga
lärkor som spelar över mig, vilket
skapar den för mig ideala
bilden av vår !

Jag hoppas, den kommer snart. För nu ska jag i alla fall byta mina
Hakkapeliitta vinterdäck mot  nya Michelin.

Ett vårtecken så gott som något.

Två vårtecken har jag lagt märke till sista veckan:
En sånglärka flög frusen  förbi mig vid Fladje Gård  ovanför
de höstsådda
grödorna och koltrastarna håller sina solenna
konserter i topparna av träden under kvällarna nära min bostad.

Det gör,  att vi kan nära ett hopp om ljusare och varmare tider,
vilket gör vårt modellflygande behagligt.

Dock, i brist på flygaktivitet kan du se på lite bilder ur mitt arkiv,
som beskriver hur modellflyg kan vara i sina bästa stunder.
Modellflyg är för mig inte bara bygga och flyga, utan innebär
också möjligheter till
social samvaro då jag besöker meetings i
Sverige och utlandet.

Här kommer ögonblick,  då det var som upplagt för modellflyg !

Buckle up !

Vill du se denna maskinen eller något annat
från denna tyska modellflygares verkstad,
då ska du åka till Tarp den 20. Augusti !

Snabbt ner efter bogsering. En Wilga på IGG Meetinget Ålleberg.

STORT,  STORT !

På 30-talet konstruerades och flögs de vackraste segelplanen.

IGG Ålleberg

Sten Perssons magnifika friflygande  Desoutter.

Pär kollar roder på sin MiniBoxer.

Bättre en Banana i handen…

 …än en Ava bland ärtorna.                    Foto:   Björn Ekström

Elkärra. Focke Wulf Stieglitz.

Motor en ombyggd alternator (Växelströmsgenerator)
till en bil.
Batteripack…? Den största jag sett…

Kategorier
Flyghistoria

LÅT OSS BLI UPPMUNTRADE AV TVÅ CHICKS

 

 

 

 

 

…jag menar alltså helt chauvinistiskt

ögonfägnad för oss män…

 

 

 

 

 

…från två aviatriser som får  representera 30- och 40-talet bland de kvinnliga piloterna.

Denna skönhet förgyllde aviatiken på tidigt 30-tal. Med tanke på klädseln
hos det vackra folket, tror jag inte
ovanstående donna hade väckt någon
större uppmärksamhet
i dag under en kändistillställning,  med de kläder
hon bär …utan de hade troligtvis skapat en ny trend som kändisvindflöjlarna
(
ja, jag avskyr särskrivningar, därför blir ordet långt)
viljelöst hade  anammat.

Denna kvinna får  representera en kvinnlig segelflygare från 40-talet.
Lite mera målmedvetenhet här.

Kategorier
Modellflyg teknik

SOMMARLJUVLIGHETER

 

 

 

 

En tillbakablick i albumen med det som varit…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att bara se på dåligt väder och regn är inget vidare för en modellflygare.
Surfa runt på nätet kan vara intressant om man vet var man ska söka.
Men i de olika diskussionsfora man ser är det bara bedrövligheter,
gnäll, invektiv och att allt var bättre förr. Klaga är lätt, men att ställa
upp med egen insats , som kräver något annat än att tappla på tangenterna
på datorn, det är svårare.

För att lyfta skymningsmörkret visar jag lite bilder,  som jag hoppas bidrar
att se hur modellflyg kan upplevas, då förhållandena är gynnsamma.
För det är ju så, att de dystra modellflygstunderna, vilka är få, uppvägs
lätt av alla positiva upplevelser, då väder och modell visat sin bästa sida.
Kanske också då piloten var i bra slag.

Här kommer lite solochvårbilder.

 

 

Ovanstående bilder från MFC Tarps Meeting och Flugtag.

Denna Tupolev flög som vanligt av sin skicklige pilot suveränt.

Tupolev-95 döpt till “Archangelsk”

450 km/timmen

En av mina kritiska åskådare på Hovs Hallar.

Ett vilande lejon…

Lars Agnas startar på Platån Hovs Hallar.

 

IGG Ålleberg

En kapital dovhjortsbock.

                                                                            En snyltare…fältkråkan.
                                                             En fågel som absolut inte är mesig…

Ovanstående från IGG Ålleberg

Spänning vid en start OT friflyg.

Pär Lundqvists Boxer.

Den gamle flyger fort

Bilden tagen kl 2100. Härligt ljus…

Kommer de från samma familj ?

Fw-190

Där jag flyger hang.

Kategorier
Väder och vind

VÄDER

 

 

 

 

…fast är det modellflygväder ?

 

 

 

 

Knappast…

Onsdag kl 1030…inget man kan påverka i flygbar riktning..
Man får gå som en gammal katt inne i värmen och fixa
med sina modeller inför den nya kommande modellflyg-
säsongen, som naturligtvis kommer att bli en toppsäsong !

UFO ?

Nej, vi släppte en kinesisk lykta en kväll  och jag
försökte plåta med felaktig kamerainställning,
så bilden blev lite,  som om vore det utomjordiskt…

PS

Om du applicerar lite “braständarmaterial” med tunn metalltråd
på den wellpappsbit
som impregnerad med stearin utgör motorn,
så flyger din lykta
trefalt längre och högre.

Detta använde jag. Jag använde 4 av de små fyrkanterna,
som jag applicerade ovanpå original tändsatsen.
Kinesiska lyktor finner du hos Teknikmagasinet.

Kategorier
Old Timer flyg

JAG FICK MAIL…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…från Ingvar Nilsson.

 

 

Som jag tycker är värt att publicera. Välskrivet och intressant för
alla som har intresse för aviatiken.

Här kommer det och det är en kommentar till mitt inlägg här.:

Som vanligt läckra foton från Mats!

För egen del har det gångna 2016 inneburit stora förändringar..
Jag totaltröttnade på jobbet och sa upp mig och gjorde min sista
arbetsdag 8:e april. Nu skulle jag ut och geocacha, flyga såväl
friflyg som linflyg, köra mina veteranmotorcyklar, ut och paddla
och och och…

Nu blev det inte riktigt så – det allra bästa med
detta nya liv visade sig vara,  att när brevbäraren släppt av någon
av de många tidskrifter jag aldrig haft tid att mer än bläddra i
och lagt i stora högar för att läsa ”senare” – kommer t.ex. Oldtimer
(föreningstidning för modellflygare som flyger på klassiskt vis),
MC-Veteranen eller SFT (Svensk Flyghistorisk Tidskrift),  så blir
det en lååååång kaffestund med den pinfärska tidskriften.

Men en hel del friflyg har det blivit, jag har nu många vältrimmade
modeller, även en riktig trunk för att transportera segelmodeller i.
En ny ”fältlåda” för friflyg som sitter på en mes (alltså stommen till
en ryggsäck) .

En långdragen förkylning har medfört,  att jag är i det närmaste
klar med en friflygande s.k. Cargo Glider – en WACO Hadrian CG-4A.
Mats har lagt upp några foton på den tidigare i bloggen. Nu väntar jag
på mer färg,  så jag kan måla kroppen.

Har även haft kontakt med Boris Borotinski i Finland, en operasångare
med modellflygdille,
han har en som han byggde för 40 år sedan,
som han brukar kasta
ut på hanget. Den jag bygger skall kunna
startas med 50 meter lina
vilket är ett oprövat sätt på denna klumpeduns.
Boris säger att den är väldigt vindkänslig, kan säkert bero på den
stora klumpiga kroppen,  som rymmer t.ex. en Willys Jeep…

Apropå bilderna ovan – Strandskatan är en av mina favoritfåglar.
Men att lyckas plåta en Kungsfiskare är ju inte vardagsmat!

Jag hade arbetskamrater som är ornitologer och jag berättade om
ett Kungsfiskarbo i Lärjeån som jag och min pappa ofta satt på andra
stranden och tittade på, detta var tidigt 60-tal. Jodå – denna häckningsplat
s är känd men hålls litet ”hemlig” för att inte det skall bli för många
störande tillfällen just där.

Och ornitologer – dessa är ett underligt släkte. Hade en arbetskamrat
vars make tillhörde någon inre krets med ett personsökarsystem så
dom kunde se var det var det fanns någon ovanlig pippi.
Att detta system fungerar har jag hört från min kusindotter som
jobbar på IKEA i på Hisingen i Göteborg. Det hör alltså till saken att
på ”baksidan” av IKEA där så finns Göta Älv och på andra sidan en
strand med vassruggar och ris. Hon berättade att dom hade sett att
det glimmade till i vassen på andra sidan älven en solig vårdag – och visst
– det smög omkring folk och tittade på just IKEA med mer eller mindre
vidlyftiga kikare. Ikeapersonalen fattade inte vad som var så intressant
så man tog reda på vad det var… Jo – det visade sig att en observant
ornitolog tyckte sig ha hört en fågel som aldrig tidigare observerats i Sverige.
Den hördes inte sällan på denna plats men riktningen var solklart IKEA
men vid IKEA hördes inga ovanliga fåglar.
När IKEAfolket fick höra detta fick man sig ett gott skratt –
dom har problem med duvor, måsar, kajor etc på taket så man hade satt
upp högtalare och från dessa kom sporadiskt och inte särskilt ofta dessa
främmande fågelläten – detta skulle hålla våra vanliga inhemska fåglar borta.

På modellflygfältet i Kungsbacka brukar vi ha några Gulärlor som häckar.
2015 såg vi ingen av dem alls, 2016 har jag sett en enda individ vid ett enda
tillfälle (när man kör gräsklipparen så har man några timmar på sig att
upptäcka ett och annat.

Å andra sidan har jag sett sidensvansarna denna senhöst/förvinter.
De har varit här vid flera tillfällen och kalasat på de sista äpplena och
rönnbären.

Tack för fina och tankeväckande foton // Ingvar

Kategorier
Okategoriserade

DUELLEN

 

…eller varför får man tandvärk bara på en fredagskväll…

 

 

 

 

1-teeth

På bilden okänd stackare med tandvärk…

 

 

 

 

Har ni tänkt på,  att tvekampen mot en värkande tand är som ett fältslag med motanfall,
tillbakaryckningar och insättande av olika vapen ?

Jag hade haft lite ilningar i en kindtand, som var försedd med en porslinskrona, under
tio dagars tid.

Inga problem tänkte jag, jag ringer min tandläkare på måndag, så får han fixa den.
Men kl 1630 förr  fredag eftermiddagen  efter vår middag slog blixten ner.
En tandvärk knöt sitt ovillkorliga,  knakande järnband om min högra käkhalva. Det gjorde
kvalificerat ont, både i över- som i underkäken.

Jag har lyckligtvis bara haft tandvärk en gång i mitt liv och det var 25 år sen,
så det är kanske läge att betala den upplupna
traumaräkningen för tänderna nu…
Om jag ska försöka bedöma smärtan på en 10-gradig skala var det 9.5,  för  10 kan
man aldrig få,  det är reserverat för  världsmästaren i tandvärk.

Det fanns ingen pardon denna fredagskväll Vad gör jag för att lindra spänningen av
järnbandet ? Tja en fredag..optionerna är inte många, utan man får taga vad man haver.
Jag hade Treo och starkare värkpiller, som jag använder för min förstörda rygg.

Kapitulera och låtsas jag ligger på en badstrand och läser en bra bok….nä,
det vore en omöjlighet.

Naturligtvis tog jag två Treo och satte mig en fåtölj i en yogaliknande ställning i hoppet
att smärtan skulle sjunka ner till en  nivå, som jag kunde stå ut med. Bara jag
hörde ljudet av klicket i mina fjärrstyrda strömbrytare,  var det som att få en 8 tums  spik
nerkörd i en av rotkanalerna.

Om man inte blir hjälpt, vad gör man ? Ingen jourtandläkare förrän på lördag.
Åka till akuten lasarettet ? Då sitter det säkert 50 man i kö före mig, så det är bara att
glömma.

Treo hjälpte inte det minsta , mer än att det började att  susa i päran. Alltså tog jag
till mitt tyngsta artilleriet som var tillgängligt
och intog dubbel dos ,vilket är halva
maxdosen för en dag.

Gode Gud tänkte jag, dämpa min värk och jag lovar bli en snäll människa !!.
Efter 40 minuter märkte jag, att jag somnat
till i min goa fåtölj. Klockan hade blivit 1930.

Kan jag somna i en fåtölj, kan jag somna  i min säng, men lägga sig 1930….inga problem,
fråga mig. Jag lyckades inta en
kroppställning värdig en kinesisk gymnast där
smärtan inte kändes som något
terminalt läge…

Sov till morgonen och 0800 satt jag hos tandläkaren i stolen med härligt pulserande värk.
Röntgades fram och baklänges och för en gångs skull önskade jag, det fanns ett fel att finna…
men ack nej, det syntes inget på bilderna och det kändes inget, då den gode tandläkaren
knackade på mina tänder.

Det är ju så, att man kan ju inte på måfå börja borra i käften bland kronorna, utan man
måste ha ett hyfsat begrepp, om var den onde sitter i gapet på mig.

Eter ytterligare 3 dagas pulserande värk, som höll på att driva mig till ättestupan, visste jag
vem i käken uschlingen var. Jag kom på det,  då jag promenerade vid Lagaoset då
jag andades in kraftigt efter en klättring i dynerna. Ja du vet latent tandvärk och
iskall luft rakt på en värkande tand…..resultatet är omedelbart och tveklöst.
Djävulsk värk och återigen kändes det,  som ett spännband satt runt käken på mig.

Nytt telefonsamtal till tandläkaren, som tursamt nog hade en tid ledig på eftermiddagen.
Jag sa till min tandläkare, att jag kan komma klockan 0300 på natten om det är så.
Ny röntgen, men inget, noll, nada.
Beslutet blev att borra upp kronan för att komma åt att rensa rötterna, eller som det
heter en rotbehandling. Nu är det så,  att att en porslinskrona får stadga
av rostfritt längst in, så det skulle han också ta sig igenom. Det var inga problem,
även om det gnistrade runt borret, som om jag satt med ett tomtebloss i gapet…

Ja sen blev det det vanliga köret med nålar och filar i rotkanalerna och avslutades med
med en rejäl borrning ner i rotkanalen för att att den skulle bli glatt och fint, som
tandläkaren sa. Eftersom jag var bedövad, kände jag inte ett skvatt och jag var i sjunde
himlen nu utan smärta.
Jag fick en ny tid den 20 december och…..en liten diskret påminnelse av min tanddoktor att:
”Det kan bli lite värk, då bedövningen släpper”…Jag  tänkte inte så mycket på det utan tog mig hem.

Klockan 1630 släppte bedövningen och smärtans dammluckor öppnades på fullständigt
vid gavel igen. Det gjorde lika ont som under första dagen med 9.5 smärtnivån.

Nu låg den på 9.75.

Men jag visste,  den skulle avta inom 3-4 timmar, då tandläkaren lagt jod och kalk i
rotspetsarna för att sjå ihjäl , vad som kan finnas levande där  , men som inte ska vara där.
Men inte tänkte jag sitta och lida i 4 timmar,  vis som jag blivit  av en synnerligen smärtfylld
genomliden värkattack.

Nä, jag tog ett par  starka värktabletter vilket är 1/3 dagsdos, satte mig ner i fåtöljen och
kontemplerade inväntande smärtornas förlösning.
Som smög på mig omärklig, ty jag  somnade den bedövades sömn. Visst jag stapplade
i säng kl 2000, somnade omedelbart och vaknade 0800 nästa dag utan någon värk nästan.

Så hans behandling av denna stygga tand hade lyckats och jag kunde åter leva ett normalt liv.
Jag tycker synd om alla , som är drabbade av tandvärk.. För man kan ju inte åtgärda
något själv i stort sett.

Inte tar man fram en polygriptång och drar ut själv…men jag tror det finns människor av
rätta virket som gör det själv, då man nått en lämplig desperationsnivå… !

 

Och du, gå till tandläkaren i god tid. För som det heter i visan:

“Det blir alltid värre fram mot natten”…

Nu har ju inte sista veckan bara varit bedrövlighet och onda tänder.

Nej, jag var inne och opererade in en ny lins i mitt högra öga.
Som jag skrev ,
upplever jag förbättringen som helt makalös. Det är nu 5 dagar
sen och jag ser med 
den fixade linsen oerhört bra och skarpt. Nu vänta jag
på vänstra ögats renovering den 29 dennes.

Sen säger jag bara: ”look on the bright side of life and keep a smile on your face” !

Kategorier
Okategoriserade

NU ÄR DET DEN TIDEN PÅ ÅRET, DÅ MAN…

 

 

 

 

 

…i sann nostalgisk anda ser tillbaka

  på årens sommaruppleveser.

 

 

 

 

 

 

14-aug-15-2010-11-55-amcanon-canon-powershot-s502592x1944103445

 

 

 

 

Här kommer bilder utan kommentarer.

 

 

 

31-aug-15-2010-12-25-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000

 

32-aug-15-2010-12-26-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195772

 

33-aug-15-2010-12-26-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195774

 

34-aug-15-2010-12-40-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103528

 

35-aug-15-2010-12-58-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

36-aug-15-2010-01-06-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195811

 

37-aug-15-2010-01-08-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195814

 

38-aug-15-2010-01-13-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195823

 

01-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000103390

 

02-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

03-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000

 

 

 

04-aug-15-2010-11-23-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195650

 

05-aug-15-2010-11-26-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195659

 

06-aug-15-2010-11-26-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195660

 

07-aug-15-2010-11-29-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195668

 

08-aug-15-2010-11-32-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195670

 

09-aug-15-2010-11-33-amcanon-canon-powershot-s502592x1944103415

 

10-aug-15-2010-11-40-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195680

 

11-aug-15-2010-11-50-amcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

12-aug-15-2010-11-51-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195692

 

13-aug-15-2010-11-53-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195700

 

 

 

15-aug-15-2010-12-00-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195711

 

16-aug-15-2010-12-02-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103458

 

17-aug-15-2010-12-02-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195717

 

18-aug-15-2010-12-06-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195723

 

19-aug-15-2010-12-07-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195726

 

20-aug-15-2010-12-07-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000195730

 

21-aug-15-2010-12-11-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103480

 

22-aug-15-2010-12-11-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

23-aug-15-2010-12-14-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195742

 

24-aug-15-2010-12-15-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195744

 

25-aug-15-2010-12-15-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195745

 

26-aug-15-2010-12-16-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103490

 

27-aug-15-2010-12-21-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000195758

 

28-aug-15-2010-12-21-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300015997

 

29-aug-15-2010-12-22-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195764

 

Hej så länge !

Kategorier
Teknik, allmän Termikflyg

STORSEGLARE…STORA SEGLARE…

 

 

 

 

 

…och lite…annat.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

Förresten, när är en modell stor nog att kallas “storseglare” ?
jag vet inte, för allt är ju relativt eller… Har jag en 5 m modell och du
kommer med en  modell med 10 m spännvidd,  är min då en storseglare ?
Eller blir min en “Lillseglare”  i jämförelsen…spelar ingen roll, för
huvudsaken modellerna flyger bra.

Allvarligt talat, så vet jag inte,  då en segelmodell går från “Seglare” till
“Storseglare”. Fast jag vet,  vad en storseglare på havet är.
Robin Knox-Johnston är en storseglare, som varande den förste att
singlehanded runda alla kapen.
  Ja, han heter nu egentligen Sir Robin ,
eftersom
han fick titeln sig  förlänad av ER II.

Stora segelmodeller tycker jag utstrålar en inbyggd “mäktighet” genom
sitt sätt
att röra sig i luften. En stor modell har ett mera skalalikt rörelsesätt,
om du jämför med en
liten modell. Det är fysikens lagar…

En modell med 1.5 m spännvidd beter sig med nödvändighet nervösare
och livligare i luften, 
med tanke på hur  turbulensen påverkar modellen.
En storseglare skrider mera fram i lufthavet.
J
ag ser inte ner på små modeller, men de kräver sin man,  för att kunna
flygas skalenligt.

På Ålleberg brukar man ha ett IGG-möte varje år,  i regel kombinerat med
motorbyggarnas träff.

Det är alltid en högtidsstund att få  komma dit och gå omkring och suga åt
sig alla
intrycken och sukta och drömma efter modeller man ser…
En riktigt stor storseglare är dyr. Jag talade med en en pilot,  vad en
storseglare  med 8 m spännvidd
kostade inklusive allt, radio, telemetri,
servo och annat…. ca 100000 kr…
Gränsen uppåt kan man inte definiera, för det finns ingen gräns.

Fast att flyga en segelmodell för 100000 kr kräver en del. Jag tänker på
en  sådan sak som
radion. Den måste vara 100% pålitlig. Jag skrev radion,
men borde kanske skrivit de elektroniska kommunikationssystemen,
eftersom allt idag är integrerat till en enhet.

De som flyger stora och dyra modeller verkar vara mera känsliga för trender
inom rc än vad söndagsflygarna är.  De är villigare att byta rc-anläggning.

Ja, bara en lite reflexion från min sida…

Detta har jag sett,  då jag besöker meetings i Tyskland varje år och
märker trenderna. Trenden har varit
tilltagande sen 2.4 gHz kom på
marknaden.

Förr i tiden körde de flesta tyskar med Graupner MC-24 Gold Edition då
frekvensen var 35 mHz. Man körde med samma invanda grejor år efter år.
Det var stabilt och fungerade. Själv flög jag Futaba på 35 mHz i nästan 30 år
utan ett enda problem. Sändaren , Guld-Futaban, var den sändare,  som
hade den absolut bästa spakmekanik,  jag  upplevt.

På 2.4 gHz har man använt mycket Futaba, Multiplex och de nya Graupner
för 2.4 gHz.

Stabilt är det minsta man kan säga om 2.4 gHz. Med det menar jag,  att
sättet att
överföra info mellan enheterna i rc-systemet ändras titt och tätt.
Det medför att
delarna från de “gamla” systemen  inte är kompatibla med
de nya. I dag måste man ha samma fabrikat på alla delarna, annars funkar
det inte. Bra för fabrikanten, för han kommer att tvinga konsumenten att
hålla sig till hans fabrikat, men dyrt för konsumenten. Det kostar pengar
att uppdatera sig i dag, om du ska köpa 10-15  rx..

På så sätt var det lättare förr.

Sista året var den starkaste trenden,  att många piloter i Tarp,
hade gått över till och använde  Yeti rc-anläggningar med tillbehör..

Jag undrar varför och vad blir det nästa år?
Taranis  ? Eller bara för att Taranis kan lika mycket,  eller mer än de “fina”
märkena till 1/5  av priset, så kan det ju helt enkelt,  inte var nåt att ha eller ?

Tänk om vi haft kvar 35 mHz fast med 2.4 ghz  möjligheter ? Det tror jag,
hade
varit smaskens. 35 mHz har  för modellflygare definitivt bättre
vågutbredning.

Nåväl,  var och en styr,  med det han själv vill. Jag har aldrig haft
någon  storseglare, utan det största
jag har nu , är ett par 4 m lättseglare.

Fast jag flyger lika gärna med min trogna Blue Phoenix. Den sviker mig
aldrig och har utomordentliga kvaliteter i en sällsynt lyckad kombination.

För mig  spelar det ingen roll,  vad jag flyger,  eller hur det ser ut,
bara det flyger bra !
Det är funktionen,  som är viktigast för mig. Sen må det vara stort
eller smått.

Jo, en storseglare har ytterligare en  fördel …den syns bra i skyn !

Sista året har jag haft problem med min syn, svårt att fokusera,
ljuskänslig osv och det visade sig, att jag 
har grå starr.

Ska opereras på inom en vecka från nu.  Sen kan jag flyga Blue Phoenix
på 800 m höjd utan problem…!

Lite bilder på fina segelmodeller från Ålleberg, och IGG-meetinget
där samt från Tarp i Tyskland.

Hoppa in i baksits, knäpp fastbindningsremmarna,  ta på kepsen
och häng med !

02-jun-05-2010-11-43-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032341

 Duo Discus från Schempp-Hirth,

SONY DSC

En ASK -21 från Schleicher.

07-jun-05-2010-02-11-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032043

IGG Ålleberg

04-jun-05-2010-12-35-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032378

Bogsering förbereds.

03-jun-05-2010-11-44-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032351

Turnaroundtiden för bogserkärrorna var mycket kort.

43-1616x108012666

Wilga, polsk stol-kärra,  perfekt för bogsering.

SONY DSC

Jamen, storseglare är ståtliga !

SONY DSC

ASK-21 in för en perfekt sättning.

SONY DSC

Duo Discus
När jag såg bokstäverna på fenan,  “zu“, startade det omedelbart
den avdelningen  i min hjärna,  som har hand om de prepositioner,  vilka
på tyska styr dativ. Jo jag kommer ihåg alla, trots jag lärde det för 60 år sen.
Två  bokstäver hämtar,  nästan utan att jag kan värja mig,  fram hela listan med
prepositioner.  Precis som en betingad reflex. Jag kände mig som en av Pavlovs
hundar efteråt, då min hjärna tyst hade rabblat upp propositionerna.
Jo, man kunde lära ut redan 1955.

SONY DSC
Hangaren som IGG disponerar under sin träff.
Till vänster hangaren där motorbyggarna håller till.

SONY DSC
                                                                                     Dimona motorseglare

SONY DSC

Mekaniken för en infällbar elmotor på en segelmodell.

SONY DSC

Start.
Tänk vad elen gjort det mesta enkelt .

SONY DSC

Take-off

SONY DSC

Motorn på väg in i kroppen.

SONY DSC

För att vi ska komma ner på marken igen…en friflygande OT-modell,
där kroppen är utskuren ur ett solitt stycke lind ! 
Mästerverket utfört
av Markku Tähkäpää,  en virtuos modellbyggare !

SONY DSC

En av de i Tarp som bygger,  så det blir som ett konstverk !

SONY DSC

En Reiher III…byggd i balsa, plywood och furu.
Klädd med siden.

SONY DSC

…som här bogseras upp..

SONY DSC

..och den flög mycket bra, det jag kunde bedöma från marken..

SONY DSC

                               En Fox lägger sin rökspår.

06-jun-05-2010-01-40-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032023

Utsikten mot Falköping/ Mösseberg från Västhanget.

01-jun-05-2010-11-07-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032295

Den här bilden blir svår att upprepa, ty platsen jag fotograferade från,
startbryggan, den är riven och uppeldad…

42-1616x1080200155

En av mina Blå Fenixar…i färdigställning
en dag på Platån,  då det var 0.5 m/sek vind.
Men det gick att flyga i alla fall, bara man tog motorn
till hjälp i starten,  så jag kom upp 10 m över kanten.

SONY DSC
                      …jag har byggt tre stycken…och jag har samtliga kvar i flygbart skick.

SONY DSC

Blue Phoenix svävar över fä och hav…

SONY DSC

HippieKristoffer flyger glad i hågen…en mycket duktig skärmflygare,
som flyger sin skärm,  som vore det en lek.Men det ligger mycket erfarenhet
och kunskap bakom hans avslappnade sätt att behärska sin skärm.

SONY DSC
                                                                                             Start !

SONY DSC

En vacker Spallinger S-18 II i  termiken över Ålleberg.

SONY DSC
                                                                             Påminner om Minimoa…

SONY DSC

…eller ska vi säga ett typiskt segelplan från mitten av 30-talet…

SONY DSC

SONY DSC

Hur som helst så är planet vackert !

SONY DSC

Jag tror denna Bergfalke II var till salu.
Ångrar jag inte köpte den  :=(

SONY DSC

                               Som ett pilvingat jaktflygplan…hussvalan.

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

SMOS HÖSTTÄVLING FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMER MODELLER

 

 

 

Ett glädjens budskap för alla flygentusiaster.

Hösttävlingen för friflygande OT-modeller genomförs i Gendalen.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Jag fick ett mail från en av redaktörerna på vår tidning enligt nedan:

SMOS HÖSTTÄVLING 2016-10-15

 

 

 

 

Med reservation för att OLDTIMERS nästa nummer  kommer
att nå medlemmarna senare än anmälningsdatum, så publicerar
vi inbjudan från MFK Sländan till denna tävling, som kombineras
med den årliga HÖSTMAXEN.

Tid och plats:                  Samling kl 1000 vid bygdegården Gendalen.

Startavgift:                     100 kr plus 20 kr per extraklass.

Klasser:                            Utöver moderna friflygklasser samtliga OT-klasser.

Kontakt:                           Lars Larsson 0709-400482.  Martin Larsson 0709-347573.

E-Post:                              ffservice@swipnet.se

Anmälan senast:             2016-10-09

Ange ert mobilnummer vid kontakt, så ni vid behov är nåbara.

Vi ses !

 

Jag tar med min nya pejlram, så vi kan leta upp bortflugna modeller utrustade med beacon.