Kategorier
Hangflyg modell

HOVS HALLAR…

 

 

                    …stänger ibland av hanget…kanske för underhåll…

 

 

1-_dsc7057

 

 

 

 

Jag var bara nere och studsade bollen en gång
i torsdags vid Hovs Hallar…

Utlovat 3-5 m/sek Nord.

Vid framkomst var det 0.5 m/sek Nord. Glöm flygandet.

Satt  i terapeutiskt syfte och stirrade stint på en slak streamer och…

…filosoferade. Konstaterade att idag sker intet på HH.

Det går på tomgång.

Men så är det.

Jag var nöjd i alla fall.

Nästa gång…då !

Tankade bilen billigt för 12:34 litern i Båstadtrakten
som en sorts kompensation för min bomkörning…

4-_dsc5778

Silon i Falkenberg 42 km. Till vänster om vindkraftverken skymt av fästningen i Varberg 72 km.

5-_dsc5817

En utblommad solbelyst tistel skapar färg för  frustrerad flygare.

2-_dsc7186

Åt sydväst i eftermiddagssol.

1-_dsc7172

Vildnypons frukter.
Innehåller mycket C-vitamin och antioxidanter.

1-_dsc5774Det enda jag såg,  som flög över Hovs Hallar i torsdags…

Kategorier
Okategoriserade

HOVS HALLAR, DÄR HÄNDER…

 

 

 

 

…ju så mycket annat.

 

 

 

 

 

 

6-102-_dsc5319

 

 

 

 

Är vi ute och flyger , händer mycket annat, som inte har direkt med
flygning att göra. Det händer saker i naturen, förbipasserande stannar
och frågar om vår hobby, vilket gör,  att vår närvaro präglas av dynamik.

Det är inget statiskt eller  stillastående tv- eller Ifåneliv, utan saker
sker i verkligheten.

I söndags i det härliga höstvädret hade vi många passerande,
som ville ha information om,  hur man flyger
dels skärm och hur man
kan flyga ett flygplan utan motor…

Jag tycker det är fantastisk roligt att få  förklara undret “flygning” för
passerande och försöka tala om,  varför man så  lätt blir fångad
av
just begreppet “Flygning”.

Så varje passerande betraktar jag,  som varande en potentiell
modell- eller skärmflygare.

Ett fåtal bilder har jag över “OffTopic” ämnen,  som jag tänkte,
jag kunde redovisa.

Se vad som händer utanför hangflygvärlden vid Hovs Hallar !

Översta bilden visar förresten några sångsvanar sträckande förbi.
Sångsvanarna har ökat markant, 
medan knölsvanen har minskat.
En annan iakttagelse är,   att grågässen kraftig ökat sin
population
och tack och lov,  att  kanadagässen har minskat.

 

 

 

 

 

7-104-_dsc5329

Denna motorseglaren, tror jag,  hör hemma i Torekov. Om det är den jag sett under flera år,
kan jag säga att den är en pärla.
Byggd i trä, både i skrov och stående rigg.  Riggad med klyvare,
fock som båda kan rullas upp  på förstagen och gaffelstor. Undrar hur detta skeppet klassificeras ?
Finns säkert någon som vet. Undrar hur hon seglar egentligen ? 
Stora utrymmen ombord och hon
borde vara en bra sjöbåt. Jag tycker om den i alla fulla fall. Fast kanske jag skulle föredragit att
ha den riggad som en galeas med stormast och mesanmast. Proportionerna kanske
hade varit lite vackrare då…?

1-089-_dsc5134

Min depå med trogna Spiriten och min nya F3F-modell.
Sämre depåer och vyer har jag upplevt !

2-096-_dsc5233

 

Duvhöken var engagerad i ett våldsamt slagsmål med kråkorna på hanget.
Jag har aldrig förr sett en duvhök här. Den havsörn vi observerat här under
flera år,  har jag inte sett på 10 månader. Det var en ung havsörn, som ofta
kom flygande från Kattvikshållet och vidare mot Hallands Väderö. Vidare
har jag inte sett någon berguv de sista två åren. Vi hade en häckande berguv
nedanför kanten i en spricka/hålighet i berget under flera år.

1-_dsc5797

Lars Agnas. Duktig  pilot som utstrålar förtroende och lugn.

1-_dsc5909

Mobius. Enkelt. Tre varv tejp,  så sitter den där.

2-_dsc6422

Kravatt på skärmen…

3-_dsc6874

Högre än så här kommer inte solen mitt på dagen…konstiga färger , men det blir så med detta ljuset.

4-_dsc5287

En Hallberg-Rassy med lösfotad stor,  som vevas in i masten,  då man revar .

3-099-_dsc5292

Detta fartyget har legat på svaj i minst en vecka i väntan på frakt.
Om inte annat så är fartyget en bra vindriktningsvisare.

4-100-_dsc5297

Hamnområdet i Halmstad som till höger domineras av RetLogs stora magasin.
RetLog ett dotterbolag till Biltema. Halmstad är huvudimporthamnen för feederbåtarna
från kontinenten med sina laster av containers fulla med kines
gods avsett för Biltema. De
stora byggnaderna till vänster är Swedish Malt, ett mycket solitt företag.

5-101-_dsc5311

Ett bulkfartyg på väg att angöra Halmstad och då gående i ca 2-3 knop,
detta för att spara bränsle och spara kajhyra. Ni kan se att på styrbords
sida hänger lotslejdaren riggad och klar,  så hon kan ta lots vid angörings-
bojen.

Kategorier
Skärmflygeri

EN AV DE BÄSTA…

 

 

 

 

…bland skärmflygarna  !

 

 

 

1-07-024-_dsc6104

 

 

Eller rent av den bäste. Ja, jag vet,  det kan vara farligt att våga
säga något
absolut,  då det gäller bedömningar, men Kristoffer,
även ibland
kallad Hippie-Kristoffer,  han står som nummer ett
på min topplista.

Jag har avundsjukt sett på,  då han flyger under olika omständigheter
och varje gång,  så leker han sig igenom flygningen.
Han flyger med en uttalad lätthet och en  avslappnad stil.


Men ändå under absolut kontroll . Det är vad jag som betraktare
anser,  man  kan karakterisera hans flygning med. Hans totala
kontroll över sin skärm gör,  att han kan ta ut allt av sitt redskap,
skärmen.

Just förhållandet mellan den lätta handens flygning som gör att
det ser så avslappnat ut då han flyger och hans tekniska skicklighet,
kombinerat med han övertygande skärmkontroll,
gör att vi som ser
på blir fyllda av tyst beundran och lite avundsjuka.

En speciellt tillfälle jag  minns, var på det låga hanget vid Hovs Hallar.
Det var vinter och vinden var mycket svag. Det borde inte gått att
flyga… egentligen.

Men Kristoffer han flög och gav oss en uppvisning,  jag aldrig kommer
att glömma. Han kunde utnyttja varje cm lyft, 
det fanns att hämta på
kanten, även om det innebar,  att han flög på ett sätt, 
som egentligen
inte skulle ge höjd.

Naturligtvis hade vi fel. Kristoffer flög som han ville och som alltid
med ett glatt humör.

Han avslutade sin flygning genom att landa med en fot på en stolpe, 
som står vid stigen vid nedgången mot stranden på det låga.

Sen stod han där och balanserade ungefär som en kyrktupp i toppen
av en spira. Underförstått skickade han tanken till oss: Träna på
detta pojkar !
Om vi var imponerade….det är bara förnamnet.

Dessutom är Kristoffer hjälpsam och han meddelar kritik  på ett
sådant sätt, att man aldrig känner sig nedklassad.
Han är  en rolig och positiv människa.

Vi har många duktiga skärmflygare i Club Parapente Syd,  men jag
tror inte, vi har
någon annan, som flyger med sådan lätthet och till
synes så avspänt som Kristoffer gör !

Jag tog lite bilder på Kristoffer, för han är ett  föredöme för andra
piloter.  Bilderna är från i söndags på Platån på Hovs Hallar, så när
som på en bild, den där han landar på stolpen nere vid Segeltorp.

 

01-001-_dsc5786

Kaffe är inte helt fel…innan flygningen.

02-006-_dsc5871

Lars och Kristoffer diskuterar om start eller ej…

03-008-_dsc5882

Kom igen säger Kristoffer…

04-009-_dsc5890

05-013-_dsc5946

06-021-_dsc6062

Vinden börjar komma och…

08-084-_dsc6901

…Kristoffer gör sig klar och drar upp

09-085-_dsc6904

10-086-_dsc6916

13-105-_dsc5396

Nu kommer en sekvens med bilder hur man springstartar…

14-107-_dsc5406

15-106-_dsc5404

16-108-_dsc5408

17-109-_dsc5412

18-110-_dsc5413

19-111-_dsc5414

Full koncentration, ingen halvmesyr här !

20-112-_dsc5417

Sen in i selen och förpuppa sig.

21-113-_dsc5421

That´s how it´s done !

22-114-_dsc5425

Kristoffer…full kontroll.

23-115-_dsc5433

24-116-_dsc5443

Ni ser vad det står på selen…

Här visar Kristoffer hur man landar  och bli stående på en stolpe…

11-087-_dsc5114

12-088-_dsc5126

Skärm och skyn…allt i händerna på piloten Kristoffer.

Kategorier
Segelflyg Skärmflygeri

SUDDENLY THE CHUTES COLOURFULLY BLOOMED…

 

 

 

 

 

…at the Peak of Hovs Hallar.

 

 

 

 

53-088-_dsc5126

 

 

 

Det var lovat NNO-NV vind i söndags på hovs Hallar.
Det är lockande för både skärm- och modellflygare, därför det förhållandet
borde lägga grunden för möjligheterna att flyga hang.

Under dagen skulle vinden vrida från NNO till NV, varför flygning uppe
på Platån borde vara bäst före kl 1200.

Alltnog,  jag åkte tidigt och hade promenerat upp på Platån kl 0845 och
var ganska säker på att vara först..men det var jag inte, för två skärmar
syntes över hanget på den NO delen av Platån.
Jag förstår varför dessa piloterna var tidiga. De ville utnyttja den nordliga
vinden på Platån innan den vred åt väster.

Vinden var ca 4 m/sek med lite dragning åt Ost och jag startade
med min kameraförsedda  Spirit. Jag hade även med min nya F3F modell
för att testa dess egenskaper.

Efter 40 minuter i luften landade jag och jag hade lagt  märke till,
att vinden minskade
under den tiden,  jag var i luften.

Vädret på Platån var typiskt i dag. Det blåste vid kanten, men där vi startade
var det lugnt…
Vid hangkanten en mindre rotor. Topprotorn märktes inte i dag,

troligtvis för att havsvinden inte låg rakt på.

Ska du starta på Platån, antingen det gäller din modell eller skärm,  ska
du göra det till VÄNSTER närmast ett stort dike. Där har du vind hela tiden
i stort sett. Alltså,  här är det säkrast och lättast att få upp skärmen och få den
stabilt under kontroll.

Kanske en del upplever det som osäkert, då det är vindstilla i stort sett,
där man drar upp skärmen, men så fort du
kommer över hangkanten
lyfter det. Ha is i magen…

Men, om du startar under tveksamma förhållanden på Platån, ha din Plan B
inpräntad i huvudet, så du kan agera utan tvekan,  om du inte får anslutning
till lyftet och måste landa.

Efter hand då vi satt och väntade på vind,  började andra  skärmflygarna droppa in.

Att jag förväntade modellflygare skulle anlända…nä det gjorde jag ärligt talat inte.
Synd…
Slutligen var vi ett 10-tal skärmflygare på
plats,  som ägnade oss åt en vanlig
sysselsättning, vilket är känt som begreppet parawaiting.

Hur som helst, efter 1300 var det flygbart och det bara rasslade till , så var alla i luften.

Vinden ökade upp mot 6-7 m med dragning på NNV och senare mot NV, exakt som
yr.no hade förutspått. De flesta flög under eftermiddagen ner till Segeltorpshanget
för att utnyttja den nordvästliga vinden.

Det är ganska enkelt att bedöma vindens styrka på Hovs Hallar och Segeltorp.
När vågorna börjar lite försynt bryta, då kan 
du räkna med ca 5.5 m/sek.

Ja,  dagen förflöt med flygning och social samvaro och den enda som skulle
kunna ha med ordet dramatik att göra,
  var att Håkans nödskärm föll ur sin
container,  just då
han var på väg att starta, vilket om det hade skett i luften,
hade kunnat orsaka en situation inte alltför avundsvärd för piloten.

Det andra var,  att en pilot fick ett inslag i starten,  precis då han kom
ut över kanten. Kunde blivit otrevligt, men skärmen slog ut snabbt igen.
Inslaget
troligen orsakat av för mycket broms anlagd i starten.

Jag fick mig ett par ordentliga flygpass med mina modeller och kunde efter
landning  kl 1530
ganska så slak efter mycket travande upp och nerför platån
köra hem mycket nöjd efter en härlig dag på Sveriges bästa hang.

Jag tog en massa bilder och jag har redigerat. Det blev så mycket,  så jag får
göra tre inlägg, annars blir det overkill  om jag skulle lägga allt på en post.
Det blir för maffigt då. Jag kommenterar inte bilderna direkt, för ni ser vad
det är…

Rubrikerna på denna post är på engelska av det rent personligt  egoistiska
skälet,
att  det ska dra mer besökare via sökmotorerna…

Förresten fick jag en fråga,  varför jag har så olika storlekar på mina bilder ?

Jo, det är för att det ska väcka ögat hos betraktaren och  det inte ska bli
lika upplinjerat och formalistiskt som en militärparad i Nordkorea.
Kolla länken och se mänskliga robotar som är välprogrammerade.
Jag vill inte min blogg ska vara som man förväntar eller uppställd med linjal.
Det tycker jag ger lite karaktär till bloggen och visar,  att det är en människa
bakom och inte en sterotyp  robot.

Ok little dudes,  slide into your harnesses , mount your chutes
cause
the flight will commence  within a blink of an eye !

 

 

 

74-133-_dsc5716

03-006-_dsc5871

Från vänster, Håkan, Lars och Kristoffer.

04-007-_dsc5878

05-008-_dsc5882

06-009-_dsc5890

07-014-_dsc5984

09-016-_dsc6015

12-022-_dsc6069

13-023-_dsc6101

Vild natur…

14-024-_dsc6104

Profiler på sitt  sätt.

15-028-_dsc6137

17-030-_dsc6162

18-031-_dsc6184

Ibland ramlar man under kanten…

21-034-_dsc6218

22-035-_dsc6235

24-037-_dsc6252

26-039-_dsc6275

När vinden kom, stack alla.

28-041-_dsc6283

29-042-_dsc6297

31-044-_dsc6317

34-050-_dsc6395

36-058-_dsc6600

37-059-_dsc6639

38-060-_dsc6644

40-062-_dsc6662

71-130-_dsc5669

41-063-_dsc6684

43-070-_dsc6819

44-071-_dsc6832

45-072-_dsc6839

46-073-_dsc6848Piloten har inte ännu kommit in i selen ordentligt…

47-075-_dsc6856

48-076-_dsc68582 sekunder efter att inslaget i framkanten slagit ut vid starten.
Undrar om piloten märkte det själv ?

49-078-_dsc6865

Kanske behövs en ATC på Platån ?

50-082-_dsc6885

54-090-_dsc5138

Håkan fixar med sin nödskärm.

55-091-_dsc5156

56-092-_dsc5180

57-093-_dsc5193

59-095-_dsc5207

61-097-_dsc5253

62-098-_dsc5268

63-114-_dsc5425

Så här gör man…säger Kristoffer i typisk stil i selen.

64-115-_dsc5433

66-118-_dsc5494

67-125-_dsc5570

68-126-_dsc5599

69-127-_dsc5625

 

 

Det kommer mycket mera bilder så håll kollen !

 

Kategorier
Hangflyg modell

THE ORIGINAL RIDGE RIDERS…

 

 

 

 

 

…alla två… träffades vid  Tönnersa Strand för en hangsväng.

 

DCIM208GOPRO

Är jag och Pär  de sista av de första ? 

För att travestera rubriken från Johannes Steinhoffs bok,
“Die Letzten von den Ersten”

Av de relativt många som flög hang på 70-talet, verkar det bara
finnas ett fåtal kvar,  som är aktiva.

Jag frågar ju mig varför ? Modellflygare av idag är ett annat slags
människor 
än då vi började. Jag ska inte dra hela litanian, men
nu är det färdigbyggt,
man flyger var som helst, man behöver
inget fält..vilket inte minst klubbarna märker av.

Det kanske är så,  att sammanhållningen och önskan att vara med
i en större grupp inte är så stark längre, då en modell idag inte kräver
några förkunskaper vid byggandet i stort sett.

Uppfostrandet, danandet  och delandet av kunskap som fanns i
klubbarna,  vilket  överfördes till nya medlemmar är i dag mycket
mindre,   än låt oss säga för 20 år sedan.

Kanske vi hangflygare har varit för dåliga att marknadsföra iden
om hangflygets
tjusning och lockelser.

Att vi inte kunnat förmedla lite av de känslor vi upplever,  då vi står
på Platån på Hovs Hallar  under goda omständigheter med en fint
flygande modell,
som man där kan flyga över stora områden och högt,
om man vill.

Att vi inte kunnat förmedla den spänning vi känner,  då våra snabba
F3F-modeller skriker förbi i luften med 150 km/tim.

Att vi inte kunnat beskriva våra naturupplevelser,   vilka kommer som
en bonus på hangflygandet.

Kanske vi som flyger får bättra oss.  Jag försöker dra mitt strå till
stacken,  genom att redovisa
våra  äventyr på min lilla blogg.

Det kan också vara så,  att nya modellflygare i dag inte är beredda att
offra tid på resor
till ett hang, utan de vill kanske bara komma ut med
en frigolitmodell och uppleva,  att
man kan styra något,  som tar sig
fram i luften. Kanske man bara vill uppleva undret,   som det är att flyga ?

Men i alla fall jag och Pär vi håller på fortfarande. Om du frågar varför,
får du svaret av oss.  att hobbyn med hangflyg ger oss så mycket tillbaka.

Det är inte bara byggande och flygande, det är alla upplevelserna vi får,
då vi är ute.

Tänk efter, när vi flyger vid Tönnersa Strand, tror du att hela världen
står still runt oss?

Vi flyger vid havet, vår pilotplats är i ett naturvårdsområde med
intressant fauna
och fågelliv. Allt du hör, ser  och känner lukten av,  påverkar
dig så din tankeverksamhet och viljan att göra saker stimuleras.
Det är ju det här med våra perceptioner,  som styr,  hur vi tycker världen är.

Kan vi inte flyga, då går vi en runda på stranden av Kattegatt och ser
vad som spolats
iland. Där finner man de mest märkliga saker från alla
möjliga miljöer. Alltid spännande
att flanera där. Jag går vid stranden nästan
var dag. Vill du inte promenera, sitt på hangkanten och se på havet.
Du anar inte, hur dina tankar börjar snurra…

I torsdags hade jag spanat väder och såg,  att det kunde bli väst 3-6 m/sek
och det triggade
mina hanghormoner,  så jag förberedde en tripp dit.
Det är ju nästan två månader sen,
jag var där och flög. Jag ringde den andra
medlemen i The Original Ridge Riders och sa, det är flygläge på Tönnersa
och vi bestämde, 
att vi ses på det vanliga stället.
Vilket vi inte gjorde, därför jag ståällde mig att flyga bara 250 m från
parkeringen,
med tanke på att Pär har en knäskada. Normalt sett går vi
ca 500 m söderut, till den del av hanget, där förhållandena är bäst.
Du vet ju,  att vi strävar efter att få så mycket lyft, som är möjligt.

Hanget är inte lika bra,  där vi var,  som på ordinarie plats, men visst
lyfte det.
Jag kom först, monterade och kollade. Vinden låg nästan rakt på och sanden
yrde i luften, 
så min JR-radio var välsandad. Blåser det mer än 6 m/sek, då
manifesterar sig begreppet flygsand.

Det är ingen större panik med sand på sändaren. Jag försöker blåsa bort ,
då jag står på
hanget och hemkommen får den stå och torka, sen tar jag
en pensel med långa borst
och borstar den ren.

Pär tog sig fram nere på stranden, för där var lättare att gå. Med sig
hade han sin Lunak,
vilken  hade stått i hangaren de sista 15 månaderna.

Min Spirit, still going strong,  åkte ut och dagen till ära försedd med
375 gram bly som
ballast i tyngdpunkten. Visst, den pinnade på riktigt bra,
för att vara en termikkärra med
relativ tjock profil.
Spirit Elite,  en modell jag starkt rekommenderar till alla !  Leta på nätet
så hittar ni, 
var den går att köpa. Den kan vara svårfunnen men använd
Tant Google, hon brukar fixa det.

Pär startade sin Lunak, som är en kompaktare modell än min med mindre
vingyta. Klaffen funkade
inte perfekt för Pär, men vi har väl flugit utan
klaff förr om åren…

Just innan Pär kom,  landade jag på grund av lathet uppe på kanten.
Inget för nybörjaren men för
oss åldringar spar det de gamla benen..
43 års erfarenhet av Tönnersa Strandhanget hjälpte också till…tror jag.
Min landning gick bra på toppen , där jag bromsade ner modellen hjälpt
av full klaff.

Ska man landa just bakom kanten,  ska du vara beredd på rotorturbulens.
Plötsligt under din
final kan din modell snabbt rasa ner eller kastas till
inverterat läge, så man får vara med på spakarna
och…du ska ha en plan B,
om det går åt pipan. Med det menar jag, om du drabbas av kraftig turbulens
vid baslinjen och måste avbryta. Då måste du ha en plan B hur och var du
ska sätta modellen.

Därför rekommenderar jag gästande piloter, att stå uppe på kanten,
flyg en l å n g final
över stranden och landa lätt som en fjäder
utan att riskera din modell i den släta sanden.

Men kolla så det inte finns stockar liggande, för ni vet hur det är,  finns det
en stock på stranden
och du ska landa,  gissa vad du flyger på ??

Både jag och Pär landade på stranden senare. Det är ganska lätt,
då du är hjälpt av skuggan av din modell att avgöra
höjden,  så du kan
bedöma ner dig korrekt.

Det är lätt att bedöma fel. 1973 landade jag i havet med en Graupner Cirrus.
Trots det var
december,  sprang jag ut som jag stod och gick  och hämtade
den i vattnet. Vi vet ju, att saltvatten är elektroniks värsta 
fiende.
Jag fick tag i den efter ca 30 sekunder, men redan på den korta tiden hade
mottagaren
hunnit lägga av. Det första man ska göra absolut så fort du kan,
om du hamnar i vatten, salt eller sött, det är att bryta strömmen till mottagaren.
Då jag kom hem såg kretskortet på mottagaren ut som en vällagrad ädelost
med mögel…Jag körde dagen efter upp till Rune Svenningsson i Gislaved,
som lagade den för mig,  medan jag väntade.

Lyftet var helt ok och vi kunde flyga med släppta tyglar. Hur man flyger
med tyglarna lösa på en
segelmodell ? Jo, det betyder,  du kan flyga med
ganska mycket nedtrim. Alltså man
behöver inte gneta, utan man kan
släppa loss modellen!

Vinden vred under tiden vi flög mot VSV,  så vi hade ganska kraftig
motvind på ena benet, då
vi flög söderut. På andra hållet gick det
följdriktigt mycket snabbare. Den gamla sanningen att du ska flyga nära
kanten där du har motvind och i medvinden ligga lite högre besannades
i dag på ett utmärkt sätt.

Efter ett par timmar sa vi tack och adjö till Tönnersa för denna gången,
där vi såg,  att Länsstyrelsen
i Halland håller på att avverka i strandskogen
ordentligt. Detta tycker vi v var på tiden,  så biotopen
i någon mån kan
återställas. Myndigheten ska också återställa mer sanddyner, för att
underlätta häckningen för fältpiplärkorna.
Ska bli spännande
att se,  om några häckande fältpiplärkor  kan ses till
sommaren.

När jag körde hem efter flygningen,  kändes det som ett kärt återseende
efter att  jag besökt Tönnersa-
hanget för första gången på 7 veckor.
När man har flugit så mycket på denna platsen, som jag gjort under åren,
är det inte utan,  att man när en viss relation till platsen.

Jag hade med min GoPro,  som jag videofilmade med. Dessutom min
Mobius , vilken som vanligt,  satt på nosen på min Spirit.

Bilderna här på bloggen har jag klippt från videon, därav den inte
helt perfekta kvaliteten, men förvånansvärt
bra.
Ombordkamerans film kan ni,  som jag har gett  inloggningsbehörighet,
se på mitt konto med videofilmer.

Men här kommer lite bilder och jag  tog ett par bilder med
min antika  gamla telefon oxå. Ni förstår säkert vilka telefonbilderna är
med sina konstiga färger.

Förresten, vill du bli medlem i The Original  Ridge Riders  (TORR)
kan du ansöka hos styrelsen.

Enda kravet är 40 års erfarenhet av hangflygning.
Du blir vid medlemskap
automatiskt befordrad till licensierad hanggeneral
av
första graden med rätt att bära The Original Ridge Riders keps.
Har du inte den erfarenhet som krävs, kan du ansöka och bli medlem som subaltern.

 

Jag kommenterar inte alla  bilderna …för du ser ju att…

Kravla ombord och häng med !

 

 

 

 

 

 

DCIM208GOPRO

Ensam på täppan och start vid ett 15 km långt hang….

DCIM208GOPRO

Du förstår,  det inspirerar att flyga här…eller ?

6-186-gopr3295

Spiriten i luften. Modell mycket närmare kameran än vad det tycks på bilden.

DCIM206GOPRO

Piloten får dra in magen och hålla andan,  då modellen svischar förbi.

DCIM206GOPRO

DCIM206GOPRO

I dag bar hanget upp till 50-60 meter, trots vi flög, där det är lågt.

DCIM207GOPRO

Ser lite konstig ut i nosen..kan vara något kameraliknande…
DCIM207GOPRO

Fördelen med att flyga här, är att man kan se ner på sin modell.

DCIM207GOPRO

Tror ni,  jag skulle vilja byta detta mot att ligga i dvala framför en tv…

DCIM208GOPRO

Se på kroppsspråket på piloten då han topplandar…

DCIM208GOPRO

Alla har ju sin stil…

DCIM208GOPRO

Men ner kom Spiriten i ett stycke !

DCIM208GOPRO

Här kommer andra hälften av The Original Ridge Riders.

DCIM208GOPRO

…och klättrar uppför kanten…

DCIM208GOPRO

..där han får hantlangarhjälp av den resterande medlemmen
i hangflygarsällskapet The Original Ridge Riders.

DCIM208GOPRO

Pär har dragit igång sin Taranis Singel Stick, Lundqvist Edition 2016.

47-181-gopr3010-003

Nu ska vi se,  om det funkar….,

2-182-gopr3010-004

Då kör vi, säger Pär…startar sin scratchbyggda Lunak i balsa, siden och plywood…

3-183-gopr3010-005

Där flyger den…

4-184-gopr3010-007

…with a gentle push…

5-185-gopr3010-008

Pär har också ett utpräglat kroppsspråk…känt sen 1970 då han flög sin modell på hang.
Då såg det ut,  som om han drog modellen  genom luften med hjälp av sändarens antenn….
Men det var ju då det. Nu är antennen för kort för sådana övningar…

DCIM208GOPRO

Lunak cruising
Solen stod lågt och det gjorde det svårare att flyga.

DCIM208GOPRO

En ung pojk  som jag tror bor i Veinge i södra Halland.

DCIM208GOPRO

Här ser du,  hur Pär håller sin Taranis med vänsterhanden på undersidan, med  handleden
håller han radion i spänn och med vänster långfinger manövrerar han klaff och trottel.
Höger hand vilar på kanten av sändaren så han får ett stabilt tag i sin single-stickspak.

DCIM208GOPRO

Det lyser genom sidenet…

DCIM208GOPRO

Du ser, solen står lågt. Keps rekommenderas och solglasögon.
I horisonten kan du kanske skymta Hovs Hallar i diset.

DCIM208GOPRO

Pojken med guldsändaren….

DCIM208GOPRO

Denna profilen tar man inte fel på.

38-187-img_0384

Följande bilder visar hur du ska landa på stranden.

39-189-img_0388

Bilderna tagna med min antika telefon.

40-190-img_0389

Men det blev ju bilder det också…

41-191-img_0393

Fast färgerna är konstiga. Jag lät det bli konstiga färger, för det väcker betraktaren…

42-193-img_0396

Ni ser landningen med min Spirit ?

44-195-img_0400

Ännu en gång, Spirit Elite ett utomordentligt välflygande plan,
som flyger bra både i termik och på hang. Rekommenderas
både för nybörjare och för erfarna.

45-196-img_0401

Landade åt söder eftersom vinden var VSV.

DCIM208GOPRO

A  Lunak is  ruling the sky !

Kategorier
Hangflyg modell Segelflyg Skärmflygeri

IBLAND SKINER SOLEN PÅ HANGFLYGARE…

 

 

 

…som har gått och längtat efter nord- eller nordvästlig vind.

 

 

 

 

 

 

DCIM206GOPRO

 

 

 

 

 

Vi som är hangflygare bosatta vid västkusten, har de sista 6 veckorna
upplevt en infernaliskt envis ostlig vind.

Allt beroende först och främst på en nordligt gående jetström,  som lät
ett verkligen blockerande högtrycka ligga pall över  Skandinavien.

Detta högtrycket var som stålman och som repellerade alla lågtrycken,
som kom och stack upp. Lågtrycken hade inte en chans utan stack för det
mesta
söderut och levererade sitt regn över Centraleuropa.

Nu tycks högtrycket vackla och ett omslag verkar vara på gång. Vindarna går
mot väst
och sydväst, vilket kan tyda på lite mer typiskt höstväder, med mer
chans för nederbörd, 
vilket vi behöver i Sverige i stora mängder.

Men nu,  då vi är i gränsskiktet mellan två trycksystem, kan det bli mellandagar.
I tisdags var det en mellandag, då yr.no lovat NNO 2-4 m/sek på Hovs Hallar.

Jag var sen 6 veckor beredd med en modell om utifall….
Klockan 11 rapporterade vår väderstation vid Hovs Hallar NNO 4 m/sek.

Klockan 1230 stod jag på Platån med monterad flygberedd modell på marken
framför mig.

Men ingen vind på Platån….Deprimerande. Så det var bara att sätta sig på den
vanliga tuvan,
som efter mycken användning nu har fått en perfekt sittform…

Klockan 1310 började det blåsa ca 2 m/sek rakt på. Jag såg,  hur de torra
björklöven i träden
vid kanten började röra på sig. Men där jag satt på toppen,
där var det lugnt.

Det var,  vad jag trodde, men då jag reste på mig och  gick två meter, så började det att
blåsa i nacken på mig….Det var alltså topprotorn,  som snurrade på. Det märkliga
med topprotorn i dag, var att den var så skarpt avgränsad.

Det räckte,  jag flyttade mig 1.5 m så märktes ingen rotor. Tillbaka 1.5 m så kom den
tillbaka. Jag har aldrig observerat detta förr. Det visar, att en rotor uppstår även vid
mycket svag vind.

Beviset att en topprotor finns,  fick jag belagt, då jag senare flög igenom rotorn med
min modell.
Den dansade runt som i en mazurka,  då jag passerade igenom.

Nåväl, till slut kunde jag inte hålla mig. Jag beslöt att starta, trots att jag på toppen
inte
kände någon vind alls,  men jag grundade mitt beslut på,  att jag kunde se,
hur det drog
i löven just vid kanten. I vissheten om att det det blåste laminär havsvind,
kastade
jag ut hårt. Precis vid kanten kastades modellen nästan på rygg. 
Jag var lågt efter mitt nästan inverterade läge  och riskerade att åka nedanför kanten ,
med en besvärlig landning nere på
klapperstensstranden,  som följd om jag försökte
flyga vidare. Alltså fegade jag och vinglade tillbaka in över kanten
och landade helt ok.

Nästa försök skedde en halv timma senare, samtidigt som två optimistiska
skärmflygare anlände.

Då väntade jag,  tills det även blåste på toppen och jag hade också traverserat bort
från rotorn.
Då gick det bra och jag hade så mycket överskottsfart vid kanten, att
jag kunde hissa och kom upp
i ett magnifikt lyft.

Lyftet var precis så bra,  som jag trodde. Att flyga på Hovs Hallar i en gradientvind,
som är laminär
efter 7 veckors hangkarantän, det  är en näradöden upplevelse !

Jag njöt,  som  bara en sann modellflygare kan.

Skärmflygarna avvaktade, för vi såg,  att vinden var på väg att ta sig. Skärmflygarna
hade kört från
Nybro, respektive Kristianstad för att få hänga under trasan på
Hovs Hallar. Det är
människor,  som är riktiga flygare,  som kör så långt under
aningen osäkra förhållande.

En av flygarna,  Berndt Knothe  startade på Platån efter visst besvär.
Men så fort han kom ut utanför kanten,  var det,  som om en hiss lyfte honom.

Han fick en mycket fin resa på det höga hanget. Hans kamrat, som jag glömt namnet på,
gick ner till Segeltorpshanget och jag hoppas,  han fick flyga där.

Jag fick info från Berndt, att han hade startat nedanför parkeringen vid värdshuset
och sedan lyckats ta sig upp på Platåns höga hang. Det gläder mig,  att han slutligen
fick en tur på detta fina hang och ett fint minne med sig hem till Nybro från sin flygning.

Vinden hade vridit från NNO till NNV under loppet av eftermiddagen och låg på
ca 5 m/sek stabilt.

Klockan 1710 i skenet av den nedåtgående och lågt stående solen, landade jag
bakom fortet
och 150 m över Platån gled Berndt i sin skärm och jag lovar han njöt av
flygningen och utsikten.

3.5 timma fick jag i luften och massor av frisk luft , plus  motionen då man går
upp och ner från
Platån 2 gånger.

Hoppas det blir vind snart på detta fina flygställe !

Jag tog bilder med min GoPro och med  min Mobius. Jag presenterar lite
bilder här.

Förresten en väderiakttagelse då jag åkte hem. Över Våxtorpstrakten fanns ett gigantiskt
CB-moln,  med en undersida som roterade och från molnets undersida i ena kanten
utgick en stor tratt,  som roterade. Tratten nådde aldrig marken, men jag har aldrig
upplevt ett sådant moln. Jag har sett många tromber, men detta kunde blivit något
mer likt en twister i Oklahoma USA.

Tyvärr var det för mörkt för att fotografera och jag befann mig på resa på E6. Synd,
för det var ett imponerande och i kvällsljuset lite hotfullt moln,  som uppenbarade sig.

DCIM206GOPRO

Är det en ny sorts jättelik  färgrik svamp som växer på Hovs Hallars Platå ?

DCIM206GOPRO

En pilot från Nybro med sin färgrika skärm balanserar i den turbulenta vinden.

DCIM206GOPRO
             Berndt Knothe deppar,  då han inte kan flyga skärm..

DCIM206GOPRO

Berndts kompis från Nybro, Alexander?  buckles up.

DCIM206GOPROBerndt flankerad av sin snygga skärm.

DCIM206GOPRO

Mycket  snöre, remmar , kameror och annat att ha koll på.
På hjälmen den nya mikrodopplerradarn för skärmflygare…

DCIM206GOPRO

Berndt drar upp sin skärm.

DCIM206GOPRO

Tycker ni inte det är märkligt,  det går att flyg med en tygtrasa ?

DCIM206GOPRO

Det kan vara kämpigt att få upp skärmen i turbulensen vid kanten.
Ser ni att skärmen rör sig som ett sorts levande väsen ?

DCIM206GOPRO

Nu är den uppe och nu gäller  det att sätta fart framåt…

DCIM206GOPRO

..så man kommer upp och ut i lyftet…

DCIM206GOPRO

…men det sket sig denna gången.

DCIM206GOPRO

Men nu gick det bra  och ögonblicket efter,  flög han som i en hiss upp.

DCIM206GOPRO

..sen var det bara att njuta av flygningen i den nedåtgående solen.

01-02-_dsc4712

Berndt i sin puppa på Platån

29-08-rec_0001-120

Som sagt tidigare, alla blir slanka på Platån sen eftermiddag.

DCIM206GOPRO

Den gamle är bara glad efter en dags fin flygning.

DCIM206GOPRO

Modellpiloten och skärmflygaren.

DCIM206GOPRO

Dags ge sig hem nu…till andra uppgifter.

DCIM207GOPRO

…och överlåta HH till en paraglider.

28-01-gopr0569

Kan ni se min modell ? Bilden är ju tagen med en GoPro.

DCIM206GOPRO

När klockan är 1715 ser det ut så här på HH.

DCIM206GOPRO
                                             Det vita i skärmen blir lite guldfärgat i kvällssolen

DCIM206GOPRO

Drömmer han om skärmflyg….

DCIM206GOPROFast nu är han ganska nöjd med att ha flugit sin modell !

5-_dsc4773

Så ser en skärm ut,  då man flyger supersonic…

02-05-_dsc4780En sista bild i kvällsljuset med Hallands Väderö längst till höger.

Kategorier
Flyghistoria

FEMTIO NEDGRÄVDA EMBALLERADE FW -190…

 

 

 

 

 

…tänk om detta stämmer….?

 

 

 

Fw 190A-3 JG 2 in Britain 1942.jpg

 

 

 

 

Klicka på länken och läs artikeln !

Eller klicka här och läs om flygplanet.

Kategorier
Hangflyg modell

MINNS DINA FINA FLYGNINGAR NU…

 

 

 

 

… för det går mot mörkare tider…

 

 

 

 

 

DCIM102GOPRO

 

 

 

 

Med tilltagande ålder, upplever jag,  att nutiden tycks rusa förbi mig  ,
i ett alltmer  ökande tempo hela tiden.
Jag har märkt,  andra i min ålder
säger likadant och vi vet varför.
Vi får ett annat perspektiv på begreppet
tid,  då vi åldras.  Vi ser mest
bakåt av naturliga skäl…

Vi har, tycks det,  framtiden bakom oss…innan nuet har hunnit passera…

Tänk efter , hur långa tyckte vi inte,  att sommarloven var, då vi var 12 år  ?
Sommarlovet varade en evighet. Hur lång tid varar sommaren för oss nu,
då vi är äldre ? En blinkning tycks det !

Men allt handlar egentligen om,  hur du förbrukar din tid. Det gäller
att
fylla den med positiva erfarenheter och upplevelser. Det är det,
som ger
oss livskvalitet. Jag kan inte sitta av mitt liv framför en tv,
eller planlöst
surfa på internet, för att inte tala om att maniskt
fippla på en ifåne, väntande på något som aldrig kommer att ske.

I den ålder jag är i, kan allt ta slut på bråkdelen av en sekund. Jag har
en närstående, 
som drabbades av en blödning i hjärnan och är bunden
till en rullstol och behöver assistans 24 timmar om dygnet .

Så ditt liv kan förändras på en sekund från ett liv med möjligheterna
att vara fysiskt aktiv till ett  passivt liv,  där du är helt  beroende av
andra människor för att få ditt livs basala behov tillfredsställda .

Därför vågar jag inte att chansa,  utan jag  försöker,  så gott jag kan,
utnyttja den  tid jag har kvar av mitt aktiva liv,  till det som ger
mig mest utbyte.
Att inte göra något, det är min återstående tid för dyrbar ägna att sig åt !

Jag vill leva i den riktiga världen, inte i en låtsasvärld,  där man hela tiden
måste tänka,
“om jag …” eller “man skulle”.

Leva i en värld som ger mig upplevelser och erfarenheter,  det  innebär
för egen personlig del,  att jag bland andra sysselsättningar får flyga med
mina modeller.

I och med att jag är 100 % segelflygare, kommer jag med nödvändighet ut
i naturen 
för att kunna utöva min hobby. Det tar mig till vackra och
intressanta platser.

Exempelvis Hovs Hallar. Där jag aldrig någonsin   tröttnar på utsikten
från Platån. Jag
ser alltid något nytt,  varje gång jag är där.
Kan jag inte flyga, kan jag sitta
med kikaren och iakttaga.
Det ger mig så mycket,  för alla mina sinnen påverkas och då minns jag
även efter en lång tid ögonblicken,  ljuden och dofterna..

Men för det mesta lyckas jag flyga med mina modeller,  även om
förhållandena är marginella. Efter 44
års modellflygande på
Hovs Hallar, påstår jag,  att jag känner platsen och kan avgöra,
om det är flygbart eller inte.

2016 innebar många fina flygningar på HH. För den delen på flera andra
ställen också,
för sällan har jag flugit så mycket,  som jag gjort senaste året.

Jag tröttnar aldrig på att flyga !

För min personliga del har det oväntade,  nästan blivit det väntade…
Det tycks alltid
hända mig något,  jag inte kunnat förutse, då jag är
ute för att flyga med mina modeller..
Det är det oväntade, 
som ger krydda i min  tillvaro.
Det jag inte hade kunnat  förutse, men som ändå hände.

Här kommer lite bilder på mig och Pär,  då vi varit ute med våra modeller.

Vi flyger våra modeller, vi sitter inte på en bänk och pratar om det !

Det är därför,  vi  är så ungdomliga och öppna i våra sinnen !

Det är med dina sinnen som med din  ytterdörr…låser du din dörr släpper
du inte in någon eller något…du kommer att få  vänta förgäves på besök.

Är dörren till dina sinnen stängd, då har du heller inget att minnas…

Buckle up and join our ride !

DCIM130GOPRO

Den kommersiella flygtrafiken ritar sina mönster,
som skriften från en spretig stålpenna på ett foliopapper 1922.

DCIM200GOPRO

Varmfronten kommer lite hotfullt glidande in.

SONY DSC

En i sinnet ung pilot…förväntansfull…

SONY DSC

Pär Lundqvist i olika startpositioner…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Avslappnad start med en Lunak.

DCIM113GOPRO

En pojk på väg med bestämda steg…

DCIM113GOPRO

…mot pilotplatsen.

DCIM113GOPRO

..ni ser, inte mycket vind…

DCIM113GOPRO

…men det räcker för att flyga en Spirit…

DCIM113GOPRO

…för den kräver inte mycket lyft, då den är lätt och välflygande.

DCIM113GOPRO

Landning med halv klaff framför fötterna på kanten.

DCIM114GOPRO

de va de !

10-apr-15-2014-05-15-pm2304x153680840

Ibland under sommartid kommer sjöbrisen vid 12-13-tiden och
då  kommer hård vind plötsligt, vilket du kan se på havet.

SONY DSC
Pär har just landat i en Odonbuske på Platån.

SONY DSC

                                                                                                                Min numera utrangerade Spirit Elite.

SONY DSC

Närkontakt av II:a graden.

SONY DSCMin Banana på Tönnershanget vid havet. En snabb modell som Pär nu flyger.
Aningen spröd, tål inga dåliga landningar. Jag hade önskat,  den skulle funnits
i en 2.5 m version också.

19-maj-14-2014-06-26-pm2304x153685226

Bild över fortet med Goprokameran.

28-fullskarmsinfangning-2016-10-12-164816

Google-Earth bild på samma klippor….
min avsikt med bilderna kan ni säkert dra själva.

SONY DSC

Pär flyger så det ryker…eller är Bananan ångdriven…

SONY DSC

En jaktlabrador ? beundrar Pärs Lunak…

SONY DSC

“Nu är Lunakarna mogna”, säger Pär och plockar en.

SONY DSC

En besökande hangpilots modell på Platån HH.

DCIM107GOPRO

Ut i naturen hangburen !

Kategorier
Teknik, allmän Termikflyg

STORSEGLARE…STORA SEGLARE…

 

 

 

 

 

…och lite…annat.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

Förresten, när är en modell stor nog att kallas “storseglare” ?
jag vet inte, för allt är ju relativt eller… Har jag en 5 m modell och du
kommer med en  modell med 10 m spännvidd,  är min då en storseglare ?
Eller blir min en “Lillseglare”  i jämförelsen…spelar ingen roll, för
huvudsaken modellerna flyger bra.

Allvarligt talat, så vet jag inte,  då en segelmodell går från “Seglare” till
“Storseglare”. Fast jag vet,  vad en storseglare på havet är.
Robin Knox-Johnston är en storseglare, som varande den förste att
singlehanded runda alla kapen.
  Ja, han heter nu egentligen Sir Robin ,
eftersom
han fick titeln sig  förlänad av ER II.

Stora segelmodeller tycker jag utstrålar en inbyggd “mäktighet” genom
sitt sätt
att röra sig i luften. En stor modell har ett mera skalalikt rörelsesätt,
om du jämför med en
liten modell. Det är fysikens lagar…

En modell med 1.5 m spännvidd beter sig med nödvändighet nervösare
och livligare i luften, 
med tanke på hur  turbulensen påverkar modellen.
En storseglare skrider mera fram i lufthavet.
J
ag ser inte ner på små modeller, men de kräver sin man,  för att kunna
flygas skalenligt.

På Ålleberg brukar man ha ett IGG-möte varje år,  i regel kombinerat med
motorbyggarnas träff.

Det är alltid en högtidsstund att få  komma dit och gå omkring och suga åt
sig alla
intrycken och sukta och drömma efter modeller man ser…
En riktigt stor storseglare är dyr. Jag talade med en en pilot,  vad en
storseglare  med 8 m spännvidd
kostade inklusive allt, radio, telemetri,
servo och annat…. ca 100000 kr…
Gränsen uppåt kan man inte definiera, för det finns ingen gräns.

Fast att flyga en segelmodell för 100000 kr kräver en del. Jag tänker på
en  sådan sak som
radion. Den måste vara 100% pålitlig. Jag skrev radion,
men borde kanske skrivit de elektroniska kommunikationssystemen,
eftersom allt idag är integrerat till en enhet.

De som flyger stora och dyra modeller verkar vara mera känsliga för trender
inom rc än vad söndagsflygarna är.  De är villigare att byta rc-anläggning.

Ja, bara en lite reflexion från min sida…

Detta har jag sett,  då jag besöker meetings i Tyskland varje år och
märker trenderna. Trenden har varit
tilltagande sen 2.4 gHz kom på
marknaden.

Förr i tiden körde de flesta tyskar med Graupner MC-24 Gold Edition då
frekvensen var 35 mHz. Man körde med samma invanda grejor år efter år.
Det var stabilt och fungerade. Själv flög jag Futaba på 35 mHz i nästan 30 år
utan ett enda problem. Sändaren , Guld-Futaban, var den sändare,  som
hade den absolut bästa spakmekanik,  jag  upplevt.

På 2.4 gHz har man använt mycket Futaba, Multiplex och de nya Graupner
för 2.4 gHz.

Stabilt är det minsta man kan säga om 2.4 gHz. Med det menar jag,  att
sättet att
överföra info mellan enheterna i rc-systemet ändras titt och tätt.
Det medför att
delarna från de “gamla” systemen  inte är kompatibla med
de nya. I dag måste man ha samma fabrikat på alla delarna, annars funkar
det inte. Bra för fabrikanten, för han kommer att tvinga konsumenten att
hålla sig till hans fabrikat, men dyrt för konsumenten. Det kostar pengar
att uppdatera sig i dag, om du ska köpa 10-15  rx..

På så sätt var det lättare förr.

Sista året var den starkaste trenden,  att många piloter i Tarp,
hade gått över till och använde  Yeti rc-anläggningar med tillbehör..

Jag undrar varför och vad blir det nästa år?
Taranis  ? Eller bara för att Taranis kan lika mycket,  eller mer än de “fina”
märkena till 1/5  av priset, så kan det ju helt enkelt,  inte var nåt att ha eller ?

Tänk om vi haft kvar 35 mHz fast med 2.4 ghz  möjligheter ? Det tror jag,
hade
varit smaskens. 35 mHz har  för modellflygare definitivt bättre
vågutbredning.

Nåväl,  var och en styr,  med det han själv vill. Jag har aldrig haft
någon  storseglare, utan det största
jag har nu , är ett par 4 m lättseglare.

Fast jag flyger lika gärna med min trogna Blue Phoenix. Den sviker mig
aldrig och har utomordentliga kvaliteter i en sällsynt lyckad kombination.

För mig  spelar det ingen roll,  vad jag flyger,  eller hur det ser ut,
bara det flyger bra !
Det är funktionen,  som är viktigast för mig. Sen må det vara stort
eller smått.

Jo, en storseglare har ytterligare en  fördel …den syns bra i skyn !

Sista året har jag haft problem med min syn, svårt att fokusera,
ljuskänslig osv och det visade sig, att jag 
har grå starr.

Ska opereras på inom en vecka från nu.  Sen kan jag flyga Blue Phoenix
på 800 m höjd utan problem…!

Lite bilder på fina segelmodeller från Ålleberg, och IGG-meetinget
där samt från Tarp i Tyskland.

Hoppa in i baksits, knäpp fastbindningsremmarna,  ta på kepsen
och häng med !

02-jun-05-2010-11-43-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032341

 Duo Discus från Schempp-Hirth,

SONY DSC

En ASK -21 från Schleicher.

07-jun-05-2010-02-11-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032043

IGG Ålleberg

04-jun-05-2010-12-35-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032378

Bogsering förbereds.

03-jun-05-2010-11-44-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032351

Turnaroundtiden för bogserkärrorna var mycket kort.

43-1616x108012666

Wilga, polsk stol-kärra,  perfekt för bogsering.

SONY DSC

Jamen, storseglare är ståtliga !

SONY DSC

ASK-21 in för en perfekt sättning.

SONY DSC

Duo Discus
När jag såg bokstäverna på fenan,  “zu“, startade det omedelbart
den avdelningen  i min hjärna,  som har hand om de prepositioner,  vilka
på tyska styr dativ. Jo jag kommer ihåg alla, trots jag lärde det för 60 år sen.
Två  bokstäver hämtar,  nästan utan att jag kan värja mig,  fram hela listan med
prepositioner.  Precis som en betingad reflex. Jag kände mig som en av Pavlovs
hundar efteråt, då min hjärna tyst hade rabblat upp propositionerna.
Jo, man kunde lära ut redan 1955.

SONY DSC
Hangaren som IGG disponerar under sin träff.
Till vänster hangaren där motorbyggarna håller till.

SONY DSC
                                                                                     Dimona motorseglare

SONY DSC

Mekaniken för en infällbar elmotor på en segelmodell.

SONY DSC

Start.
Tänk vad elen gjort det mesta enkelt .

SONY DSC

Take-off

SONY DSC

Motorn på väg in i kroppen.

SONY DSC

För att vi ska komma ner på marken igen…en friflygande OT-modell,
där kroppen är utskuren ur ett solitt stycke lind ! 
Mästerverket utfört
av Markku Tähkäpää,  en virtuos modellbyggare !

SONY DSC

En av de i Tarp som bygger,  så det blir som ett konstverk !

SONY DSC

En Reiher III…byggd i balsa, plywood och furu.
Klädd med siden.

SONY DSC

…som här bogseras upp..

SONY DSC

..och den flög mycket bra, det jag kunde bedöma från marken..

SONY DSC

                               En Fox lägger sin rökspår.

06-jun-05-2010-01-40-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032023

Utsikten mot Falköping/ Mösseberg från Västhanget.

01-jun-05-2010-11-07-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300032295

Den här bilden blir svår att upprepa, ty platsen jag fotograferade från,
startbryggan, den är riven och uppeldad…

42-1616x1080200155

En av mina Blå Fenixar…i färdigställning
en dag på Platån,  då det var 0.5 m/sek vind.
Men det gick att flyga i alla fall, bara man tog motorn
till hjälp i starten,  så jag kom upp 10 m över kanten.

SONY DSC
                      …jag har byggt tre stycken…och jag har samtliga kvar i flygbart skick.

SONY DSC

Blue Phoenix svävar över fä och hav…

SONY DSC

HippieKristoffer flyger glad i hågen…en mycket duktig skärmflygare,
som flyger sin skärm,  som vore det en lek.Men det ligger mycket erfarenhet
och kunskap bakom hans avslappnade sätt att behärska sin skärm.

SONY DSC
                                                                                             Start !

SONY DSC

En vacker Spallinger S-18 II i  termiken över Ålleberg.

SONY DSC
                                                                             Påminner om Minimoa…

SONY DSC

…eller ska vi säga ett typiskt segelplan från mitten av 30-talet…

SONY DSC

SONY DSC

Hur som helst så är planet vackert !

SONY DSC

Jag tror denna Bergfalke II var till salu.
Ångrar jag inte köpte den  :=(

SONY DSC

                               Som ett pilvingat jaktflygplan…hussvalan.

Kategorier
Hangflyg modell

SJÄLVKLART…JAG FLÖG PÅ HOVS HALLAR I DAG.

 

 

 

 

Nordnordostlig vind ca 8 m/sek…flygbart på Platån.

 

 

 

 

 

 

04-11-_dsc4166

 

 

 

Jag såg,  det blåste NNO på vår vindmätare och tog en chans och åkte till Hovs Hallar.

Ett Hovs Hallar som var nästan helt avfolkat på turister nu.
Jag strävade utan modell upp till platåns högsta punkt och kollade vinden.
Den låg nästan rakt på ! Dessutom en mycket kraftig topprotor, som manifesterade
sig genom att det blåste i nacken, då jag stod på toppen och skådade mot havet och horisonten.

Förväntat var ju NNO…men som vi av erfarenhet vet, hanget vrider upp vinden.
Ute på Laholmsbukten blåste det  NO, men ca 200 m från land var vinden vriden till nord
vilket man lätt kunde se,  på vågornas sätt att bryta.

Jaha, promenad ner till parkeringen, hämtning av grejorna och sen montering av min
Spirit och fastsättning  av nästan 500 gram bly i tyngdpunkten. Bra motion att gå upp
och ner till Platån ett par gånger !

I dag var  vinden var stark,   den toppade ca 6-10 m/sek i byarna.
Start till höger i dag på grund av vinden och rotorn. Startar jag rakt fram på hanget,
kommer modellen att flyga som ett rö för vinden i kantrotorn, alltså inte bara
topprotor, utan vi har också en mycket stark kantrotor som snurra på. Därför går
jag till höger,  där rotorn är svag. Hur jag vet,  den är svag ? 44 års erfarenhet av
hangflyg på Platån…

Start med min trogna,  får jag säga , Spirit Elite som  flög hiss rakt upp. Lyftet starkt
och en kant som var mycket turbulent.

Min Spirit, som är en termikmodellpinnade på bra vid kanten. Jag borde tagit med
min Arrow eller någon annan av F3F kärrorna,  men det får bli nästa gång.

Nu var det bara 8 grader varmt och mycket vind, så mer än en timma i luften blev det inte.
Istället gick jag runt med min kamera och tog lite bilder på naturens brinnande höstfärger
och försenade eller återupptagna blomning. Inga bilder på modell eller från modellen,
för det har jag publicerat så många redan.

Men som sagt lite natur, sjöfartsfakta  och bilder av modellflyghistoriskt värde blev det.

Häng med på mitt strövtåg.

 

01-04-_dsc4108

Utblommade åkertistlar

02-06-_dsc4122

Sticker upp som gulbruna små solar

03-07-_dsc4130

Här brukar mynna en källa med drickbart vatten, som utnyttjades
av både folk och fä.
Jag har aldrig under de 44 år jag flugit här sett,
att den varit uttorkad, som den är just nu.

05-13-_dsc4172

                                                                            Som jag sagt tidigare…en dag utan en fri horisont…en omöjlighet för mig !

07-18-_dsc4206

Odonbuske med bär. Lägg en näve bär i en flaska vodka,
vänta 30 dagar, sila härligheten,  häll upp  och upplev hur  din mun  snörper ihop
till storleken av ett skrynkligt russin,  som efter en bäsk värd namnet eller
efter då du druckit ur ett bläckhorn! Du blir garanterat klarvaken !

08-21-_dsc4221

Historisk hangkulle som vetter mot väst/sydväst.

09-22-_dsc4225

Till höger på bilden där det finns en ensam buske…

10-24-_dsc4234

…alltså här, skedde troligtvis den första starten med en radiostyrd segelmodell för hangflygning i Sverige.

19-47-_dsc3036

Just här flög Pär Lundqvist och Kurt Lennå sina segelkärror 1969 !
Varför man inte flög på stora Platån…man vågade nog inte testa
över havet första gången…hade man misslyckats,  fanns det över
havet ingen återvändo. Synd man inte hade digitala kameror vid tillfället !

15-35-_dsc2821

Ett par sjömil från Halmstad Angöringsboj ligger en Bulk Carrier  på svaj i väntan på anlöp.
Att
“Angöra en destination” är att nå orten, eller komma till angöringsbojen för hamnen i väntan på anlöp.
eller som det står i de gamla  anvisningarna: “Att gå in så pass nära mot land,  att man bestämma sin position”.
”  Att anlöpa”,  är att gå till anvisad kajplatsen för att
utföra det man skall. Det heter på engelska “To berth”.
Fartyget på bilden har alltså angjort Halmstad (
Halmstad Buoy) i väntan på att kunna anlöpa.

12-28-_dsc2765

Halmstad från Hovs Hallars Platå. 25 km.

18-42-_dsc2915


På moderna fartyg har man inga lucksegel,  som var en duk,  man kunde
spänna
över de öppna lastrumsluckorna för att exempelvis  kunna vädra, utan att
man behövde lucka av rummet. I stället kör man,  som på detta fartyg,  upp
patentluckorna  från McGregor , 
så de ser ut som spetsiga tak.

Lastrummen förr i tiden hade presenningstäckta träluckor,  som vilade på
skärstockar av stål.  Skärstockarna vilade i spår vid luckekanten och kunde
dras eller köras med hjälpa av en rullförsedd lyftandordning åt sidan,
då man skulle lasta eller lossa  eller för att kunna vädra. Presenningen fästes
med skalkningsjärn under  luckekarmen och säkrades med
hjälp av luckkilar
av trä eller hårdgummi..Luckan var alltså då skalkad.

Det tog ju  lite tid att lucka av ett sådant lastrum,  därför hade man lucksegel,
om man hade vattenkänslig last,  så att om det blev regn, kunde man enkelt
dra över luckseglet. Eller om man ville vädra rummet.

Lucksegel kunde manövreras med ombordkranar, vinschförsedda bommar
eller genom att luckseglet var spänt med en wire
  upphängd mellan  exempelvis
masten på backen och förkanten av poopen.

Att man ligger på svaj med ett ankare i stäven i väntan på att få anlöpa,
är ett sätt att spara pengar,  då kajavgiften för ett såpass stort fartyg är hög.
Fartyget ska in och lasta bilskrotfragment från Stena Recycling .

Fartyget Essex Straits  deplacement ca  57000 ton DWT.
Dead Weight är lastens maximala vikt + bränsle, besättning och provisions.
Alltså räknar man inte med fartygets vikt.

13-31-_dsc2790

Tistlarna blommar om efter en skvätt regn.

14-33-_dsc2806

Den usla eftersommaren gjorde att björnbären inte mognade.
De mogna bär jag hittade var mycket söta, med en aning jäst smak.

16-40-_dsc2906

Spetsen på Hallands Väderö . Horisonten dallrar i varm luft.

17-41-_dsc2907

Åt sydväst från Platån.

Jag tröttnar aldrig på utsikten från Hovs Hallar…
det är avgjort mera givande att se denna vy än att ligga
i dvala framför en tv !

 

 

 

Kategorier
Kuriösa modellflyghistorier

SÄG INTE ATT INGET HÄNDER, DÅ JAG MODELLFLYGER…

 

 

 

 

 

För mig tycks alltid nåt oväntat hända…

 

 

 

 

 

 

4-05-_dsc2760

 

 

 

Som till exempel i går, då jag var med en kompis för att bese en
jordbruksfastighet.

Innan vi kom fram till gården,  sa han,  att jag  kan parkera vid
vägkanten om jag vill flyga.

Det hör till saken,  att det var utomordentligt fint termikväder,  där vi var.

Temperatur ca 21 grader, sol och 3/8 Cu i skyn. Vinden var Noll (0).

Så jag svängde av vägen lite och enligt Murphys Lag sluttade vägrenen
brant, så 
min bil hängde sig på tvärbalken i fronten… Vi kunde inte få
bort den med handkraft,
men nu är det så,  att på landsbygden används
något som kallas traktorer. Så Bengt
knatade iväg och hämtade en
traktor med en skogskran.

Sen var det enkel match att fästa bogseröglan och vinscha upp bilen….
trodde jag.

Det gäller ju först att få dit den gängade öglan. Jag märkte,
då jag efter viss möda lokaliserat
uttaget för den,  att den gick inte att
skruva in…Bengt och jag kom samtidigt på att,

tänk om den är gängad åt andra hållet ?  Visst det var den. Sen var det enkelt.
Hans trogna Massey Ferguson drog upp min bil på nolltid.

Problem nummer  ett fixat.

Efter vi utfört vårt ärende,  skulle jag flyga igen, eftersom vi hade tid
och flygvädret 
var så makalöst fint. Vi åkte ut på en av hans vallar
och jag startade min Ava.

Problemet var inte starten, utan det var landningen. Fältet var bevakat
av två
kraftledningar och två skogsridåer.

Nåväl, efter en god stund i termiken skulle jag landa. Jag sa till
mitt sällskap
att det är svårt att bedöma höjd och avstånd på en modell
fast jag sa,  att jag är ganska van att bedöma…
Jag hade jag planerat
komma in på en baslinje i höjd med skogskanten
åkande med full aerodynamisk
broms och för att sen på finalen kunna
klämma ner modellen på vallen.

Allt var lugnt och enligt plan…tills min HyperAva lugnt lade sig tillrätta
på två grantoppar ! Ganska pinsamt,  då jag just skrutit med min
förmåga att
uppskatta avstånd…

Detta var dagens problem nummer 2.
Jag sa, att detta fixar vi enkelt, jag klättrar upp. Men då vi kom till granet,
såg vi, 
att träden var minst 15 m höga och såg ut som flaggstänger.
Alltså inga grenar
jag kunde klättra på. Skulle jag komma upp krävdes
en lång stege.

Alltså beslöt vi,  att än en gång hämta traktor och vagn. Vagnen lastad
med en lång stege
som vi tyckte, en flagglina och en 5 m lång klen bräda,
som det var meningen 
jag skulle “peta” med,  då jag stod längst upp
på stegen.

Vi monterade stegen, reste den och jag klättrade upp, bara för att
konstatera vi hade behövt
minst 5 m stege ytterligare.

Modellen låg löst vilande på två grantoppar. HypeAva har ju 4 m spv,
så den är ganska
stor.
Jag tog flagglinan klättrade upp i ena granen med hjälp av ca 10 m stege
och fäste linan runt stammen.
Sen drog jag ut linan till traktorn och
fäste linan i traktorkranens krok.

Bengt tog hem på kranens wire och det knakade i träden.
Emellertid så töjde sig flagglinan,
så vi beslöt att dra krok med wire
direkt till trädet.

Men då Bengt släppte pressen på trädet,  märkte vi att det
rasslade uppe  i grantoppen.

Jag sa spänn en gång till och släpp sen. Det gjorde han och min Ava
rasslade ner mot marken.

Stor glädje naturligtvis. jag sprang bort till modellen och kollade skicket.

Jag befarade ju klädselskador,  då den ramlade ner flankerad av torra
spetsiga grangrenar.

Den enda skadan uppstod,  då det slog ner på vingspetsen. Vingspetsen
fick en liten skada,
som är lättlagad. Jag måste klä om ca 15 cm, sen är
det bara att flyga igen.

Ännu en gång bevisade Massey-Ferguson med skogskran sitt värde
för en modellflygare !

Hade vi inte haft traktorn,  vet jag uppriktigt sagt inte,  hur jag skulle
fått ner min Ava.

Nu blev det kraftiga vindar dagen efter, så troligtvis hade den blåst ner.

Det jag ska minnas av denna dagen,  är ju att jag ska inte glömma att
medföra en traktor med
kran,  då jag ska flyga på nya platser…både för
att bärga bilar och modeller.

Men härlig flygning fick jag i alla fulla fall !

Lite bilder blev det

1-01-_dsc2737

Ett idiotiskt ställe att fastna på…fullständigt onödigt.

2-02-_dsc2747

Kavalleriet på väg med undsättning

3-04-_dsc2757

Bengts gamla Massey Ferguson

5-07-_dsc2774

Utan denna gamla kran hade inte dagen blivit vad den blev !

6-08-_dsc2781

Kopplat och klart.

7-09-_dsc2792

Klart.

8-10-_dsc2797

…och traktorn ställdes in för denna dagen…trodde vi ja !

01-_dsc2834

Fältet där jag skulle landat. 100 m långt. Till vänster kraftledningen,
rakt fram granridån och till höger en likadan granridå. Så åkern var välbevakad !
Ser ni granarna bakom traktorn ? 15-16 m höga utan grenar !

DCIM211GOPRO

Bengt förbereder traktorn för ännu en insats.

DCIM211GOPRO

Som sagt, en traktor med skogskran utrustad med 30 m wire
bör ingå hos varje termikflygares basutrustning…

DCIM207GOPRO

När modellen låg i grantopparna startade jag min Gopro med ifånen,
så så här såg det ut då jag topplandat…

DCIM210GOPRO

Här börjar nedfarten för min gamla HyperAva…

DCIM210GOPRO

…allt dokumenterat av min gopro…

DCIM210GOPRO

…nedåt går det…

DCIM210GOPRO

..ganska lugnt och försiktigt…

DCIM210GOPRO

           …snart…

DCIM210GOPRO

Där satt modellen efter en ganska långsam nedramling från granarna…

14-_dsc2817

Ni ser att granarna var höga !

15-_dsc2832

Traktorn lastas slutligen i kvällssolen  för denna dagen !

Kom inte och säg att termikflyg är händelselöst !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

KUSTHANG 20 KM LÅNGT

 

 

 

 

Vilken tur man har tillgång till ett sådant  flygställe

 

 

 

 

 

08-10-_dsc1574

 

 

 

Att ha en fint hang, som täcker den vanligaste vindriktningen,  är ju
på sitt sätt en lycka. I alla fall om man är en aktiv modellflygare.

Vilket jag är.

Jag har skrivit om Tönnershanget, 20 km långt,  flera gånger och lagt
upp troligtvis 400 bilder,  men jag vill bara framhålla , att det blir bättre
och bättre.

Efter hårda vindar med högt vattenstånd har dynkanten eroderats och
skapat en nästan vertikal kant. Nu efter ungefär ett år, har den vertikala
kanten eroderats till en ca 35 gradig lutning. Vad som också bidragit till
omformningen,  är vindens arbete med att transportera sanden från havet
upp mot kanten. Sandflykten är som ett Paternosterverk.

Häromdagen, mellan alla andra aktiviteter och jag säger bara, tro inte du
har lite att göra som pensionär för mina dagar räcker inte till, var jag  ute
på en fotosejour och såg att vinden var väst. Så vad var bättre, än att ta en
modell och åka till ovan beskrivna hang…

Eftersom vinden var ca 3-4 m/sek tog jag en lätt modell med mig.
Före jag åkte fäste jag streamers på framkanten på Spiriten för att kunna
filma strömningen över vingen under olika anfallsvinklar.

Det var perfekta förhållanden vid stranden vad gäller vindstyrkan, men
det blåste ca 15 grader från Norr…Vilket inte är ett problem, då hanget
vrider upp vinden just vid kanten och det är där jag flyger.

Jag märkte omedelbart att min Spirit var baktung. Dels på grund av
kamera
och hållare och framför allt beroende på att jag glömt lägga i
en blyvikt på
45 gram i nosen efter att jag lött om acken…

Den felaktiga tyngdpunkten gjorde att modellen naturligtvis blev
mycket
snabbare i rörelsen då den vek sig efter en överstegring.
Förutom att den blev
orolig och ville pitcha upp/ner.

Men jag höll ut i 20 minuter och det blev en film. Som jag sade i mitt
inlägg
med min HyperAva är min film inte ett akademiskt arbete,
utan ett litet försök till  förevisning
hur det ser ut genom ett
empiriskt försök.

Efter filmning av strömningen över en profil, flyttade jag kameran
till nosen
för att filma och ge lite tips,  hur man flyger nära kanten vid
sned anblåsning på
ett lågt kusthang.

Att flyga på ett lågt kusthang och ligga på så hårt man kan, oavsett
modell,
är befrämjande för adrenalinproduktionen ! Det är en mycket
spännande
upplevelse generellt sett, eftersom du flyger med till synes
små marginaler.
Du belastar din
modell i svängarna max och du flyger en halv meter
mellan din vingspets
och kanten.

Dessutom icke att förglömma , är det faktum,  att du har din modell
nära dig.

Du passserar dig själv på kanske en meters avstånd, varför även en
modell,
som inte tillhör klassen F3F skapar spänning.

Hur man flyger,  försöker jag förklara på den hastigt moviemakade
filmen.

Jag har  personligen någon erfarenhet av hangflyg, då jag kontinuerligt
sen
1972 år flyger hang. Så ni får lita på mina råd.

Det blev lite om brädsegling med drake också. Heter det så ?

Kolla mina filmer längst ner på sidan och flyg med !

 

 

 

01-01-_dsc1492

Bilden tagen från vågbrytaren Halmstad. Landtungan till vänster Torekov. Avstånd 25 km.
De böljande bergen i bakgrunden är Kullaberg på andra sidan Skälderviken. Avstånd 40 km.

03-03-_dsc1507

Hanget vid Tönnersa Strand där jag flyger.
Allt sett från Halmstad vågbrytare.

04-04-_dsc1511

Del av hanget och Lagoset. (Ån Lagans mynning) till höger).

05-05-_dsc1521

Här kommer en ocklusionsfront glidande.

09-11-_dsc1584

Hovs Hallar och en drake sett från Lagaoset.

10-12-_dsc1592

Man höll tydligen på med en skolverksamhet med brädseglare.

11-13-_dsc1600

Mannen som gör som lopporna…lever på hoppet.

12-14-_dsc1611

Hur överlever dessa örter och hur  kan de producera sådan blomning i slutet av September ?

13-15-_dsc1614

Jag vet inte,  vad de heter just nu, men jag ska kolla i floran och återkommer.

14-19-_dsc1648

Ooooo! säger detta strandmonster då han blir överspolad…

15-22-_dsc1687

De relativt okända Lagaosgirafferna vid stranden.

16-23-_dsc1692

…de ser lite fnasiga ut eller ?

17-26-_dsc1729

Snyggt färgval på seglen

06-08-_dsc1531

Nu blommar det…

07-09-_dsc1551

…eller ?

Videosnuttar om hangflyg nedan

 

 

 

Strömning över en Spirit Elitevinge

Hangflyg med lite tips

Kategorier
Hangflyg modell Segelflyg

SVÄVA I LYFTET…

 

 

 

 

 

 

..gör jag mer än gärna med mina segelmodeller.

 

 

 

 

22-45-_dsc8356

 

                                                                                                     Välkommen käre besökare vem du än är !

Det vackra vädret med solsken och en högtrycksrygg som växt in, gav
förutsättningar för sjöbris och det fick mig till Segeltorp vid Hovs Hallar
för ett par
timmars flygning. 3 m/sek, laminär vind och solsken.

Begär jag mer ?

Nä, det var en perfekt fredagseftermiddag bland nyfikna turister.

Jag filmade lite. Finns längst ner på sidan.

Lördagen bjöd på fina Cu-moln,  som lovade termik. Vi åkte
till Tjärby
och jag fick 2.5 timma i luften med min kärra.
Att få sitta i min flygstol
i skuggan med Avan på betryggande höjd
…det bästa jag vet… nästan.

Pär flög med sin Odenman, antagligen för han ville testa sin
nymodifierade
Tarananis. Ja, till och med jag kunde flyga hans
modell med singel stick
konfigurationen.

Det var mycket regelbunden termik. Termiken släppte framför hanget
med
regelbundna intervall. Då vinden lade av på hanget, visste vi,
att en termikblåsa
bygges upp och att vi kunde förvänta möjligheter
till att kurva upp oss. Pärs lätta friflygmodell visade,  hur effektivt
den kunde ta termiken och få höjd.

Nåväl, jag började flyga kl 1000 och dagens sista landning skedde
ganska prick kl 1500.

Sen åkte jag hem nöjd med flygning och vacker natur. Samt,  att jag
varit förskonad
från termikflygarens fiende nummer ett: Sjöbrisen.

Innan jag drog hem tog jag lite bilder.

01-01-_dsc7990

Undrar,  om de som reste stenen för mer än 1000 år sen
såg samma bistra ansikte som min kamera ?

02-02-_dsc8010

Naturen tog ny sats. Blomman ca 8 mm stor.

03-03-_dsc8012

Här har två av stenarna svimmat av i sommarvärmen…

04-04-_dsc8016

Viggarna njuter i sjön.

05-05-_dsc8018

Som sagt, fortfarande ymnig blomning…

06-06-_dsc8024

Gulmåra

09-11-_dsc8070

Blicken påminner mig om den,  min lärarinna
i småskolan bestod oss med för 65 år sen…

10-13-_dsc8088

De senaste dagarnas väder har medfört,  att varm luft från Afrika
har strömmat upp mot Skandinavien,  vilken då tar upp
fuktighet från havet,  som kondenseras på mark och växter…

11-14-_dsc8096

…en utblommad växt får sina flygfärdiga frö
dekorerade med vattendroppar glittrande som diamanter…

12-15-_dsc8100

…även markkrypande örter blir överdragna med fukt, så det ser ut som frost…

1-dsc05572

Det förstår man,  varför det heter Stolt Fjällskivling,
rak i ryggen som en tennsoldat …

2-dsc05551

Min favorithimmel, såsom varande termikflygare,  i lördags.

14-21-_dsc8133

Bland andra artefakter, en avvaktande modellflygare…

17-28-_dsc8225

Rodret dikt babord !

18-33-_dsc8300

…och flytten pågår för fullt…

20-36-_dsc8307

21-44-_dsc8349

25-52-_dsc8372

Gladan, en inte alltför duktig flygare.
Lätt att kurva ifrån i en blåsa. Dessutom enkel
att locka  till piggybacking,  även om man ligger

och kurvar i sjunk !

Piggybacking kan man  översätta till  svenska med uttrycket: Åka snålskjuts.
Egentligen att rida på någons rygg. Att Piggybacka i  termik är att
utnyttja någon
annans förmåga att finna termik.

27-64-_dsc8428

För att citera författarens ord  i Radioflygboken 1973:
Lågflygning på hang, en spännande upplevelse !”

1-fullskarmsinfangning-2016-09-11-180004

Den första riktiga handboken om RC-flyg.  Första upplaga 1973.

DCIM208GOPRO

Med hjälp av min övermänskligt långa selfie-stång i kevlar och kolfiber
lyckades jag ta ovan- och nedanstående bild…

DCIM209GOPRO

13-16-_dsc8106

 

Kategorier
Segelflyg

TARANIS SINGLE STICK SÄNDARE

 

 

 

 

 

…det är nåt det !

 

 

 

 

 

 

13-11-IMG_0020

Klart vi var ute och tog oss en sväng i måndags.
Därför,  vi tröttnar aldrig på att flyga våra modeller !

Ostliga-NO vindar indikerade lyft på ett hang vid en liten
sjö öster om Veinge. Inget superhang, men vill du öka din
flygskicklighet,  är det utmärkt.

Här kan man inte tala om laminära vindar, utan om synnerligen
rikligt förekommande turbulens. Eftersom vinden kommer
över land, där det finns mycket hinder,  blir vinden störd och
full med virvlar av olika storlek och styrka.

Men om du flyger din modell under turbulenta förhållanden,
sätts din förmåga på prov. Dels att kontrollera din modell
och dels hålla dig uppe på ett litet hang.

Du förstår säkert,  att ett litet hang och en motor som hackar,
alltså den turbulenta vinden, det kräver en del,  för att du ska
kunna bli en  södra Hallands Ikarus.

Vinden var ca 3-4 m/sek alltså inget överväldigande och hangets
förmåga att skapa lyft,  stördes av termikblåsor i lovart.

Men dessa förhållande har ju aldrig avskräckt vare sig Pär L
eller mig, då det gäller modellflyg.

Vi menar, varför måste allt vara enkelt ? Då skulle jag ju lika
gärna stått på en åker och flugit min elseglare upp och ner som
en motorkärra…

Men jag och Pär vi är termikflygare !

Pär flög sin lätta  modell “Odenman”, som ursprungligen
är en friflygande modell,  konstruerad ca 1950 av Ragnar Odenman.
Fast han var nog mest intresserad i dag av att testa sin nya nyss
ombyggda radio.
Taranis Single Stick –  Lundqvist Edition .

Ganska imponerande namn…det finns bild på den längre ner
på denna posten. Den funkade ok och pratade nästan hela tiden…

Jag kuskade runt med min kompis Avan. Den gör vad jag vill
och protesterar aldrig. Termiken var på höjd kraftig, men jag steg
inte högre än 400 m,  då jag har problem med synen. Inget stort
problem, grå starr och jag ska få det fixat inom en månad. Nya
linser i ögonen. Sen så….

Om vi flyger på ett inlandshang,  är det en omväxling till den
vanliga hangflygningen som vid exempelvis Hovs Hallar eller Ystad.
Det krävs lite mer, men utmaningar ska ses som en chans till
någon ny upplevelse, inte som ett oöverstigligt hinder.

Jaha, vi fick ett par timmar i luften och åkte hem belåtna över
en fin flygdag med positiva upplevelser både av flygningarna
och Pär med kollen av sin sändare.

Jag tog lite bilder med min GoPro och en enkel kompaktkamera.

Flyg med !

01-01-IMG_0001-001

Pär på post…med Taranis Single Stick i handen

02-03-IMG_0003-001

Ny sändare…skapar glädje !
Speciellt,  då man byggt om den själv !

19-21-IMG_0035

En annan åldring spanar mot sin Ava i vänstra övre hörnet.

15-16-IMG_0028

Hanget-Sjön-Odenmannen

DCIM204GOPRO

Ok, två gamla gubbar, men de är inte gamla i sinnet !

DCIM206GOPRO

Varför ska det var obekvämt att modellflyga ?

03-04-IMG_0004-001

Den  nya sändaren,
Taranis Single Stick
Lundqvist Edition 2016

17-17-IMG_0030

Fast Pär är naturligtvis lyckligast, då han får flyga min Ava…

18-20-IMG_0034

…eller hur ?

04-05-IMG_0006-001

Veinges enda hav…

DCIM203GOPRO

…och Veinges enda modellflygare…

DCIM206GOPRO

…som hamnat i gröngräset.

DCIM203GOPRO

Tror du det fanns termik i dag ?

DCIM203GOPRO

Ett par bilder från kullens topp…

DCIM203GOPRO

 

DCIM203GOPRO

Olika flygstilar…och sätt att fokusera visas med kroppsspråket.

12-10-IMG_0019

Odenman med kamera på nosen.

14-13-IMG_0025

Kameran fäster man med: 1 gummiband och 2 dm Biltematejp.

20-22-IMG_0041

Förbiflygningar med min HyperAva

21-23-IMG_0047

Fotograf  var Pär.

22-25-IMG_0055Ja, där satt min Ava framför fötterna efter dagens sista fina flygning !

Kategorier
Segelflyg

BÄTTRA ATT RAMLA IN I EN BLÅSA, ÄN ATT RAMLA I DVALA I EN SOFFA FRAMFÖR EN TV…

 

 

 

…därför var jag ute och flög termik i det vackra vädret.

 

 

 

 

 

06-_DSC7732

 

 

När jag kollade väderläget kl 0700, var det molnigt och ca 17 grader varmt.
yr.no lovade växlande molnighet med risk för nån lite skur, men dock
uppklarnande.
Eftersom en splittrad kallfront passerat, hade jag skäl att
tro, att det
skulle vara adiabatiskt. Således bra med termik, om det blev lite

solinstrålning.

Jag åkte till mitt vanliga termikställe och spanade väder. Ute i
Laholmsbukten
låg ett Cb/Cumulus Congestus-moln och drev med sitt
tillhörande regn åt nord.
Över Halmstad
låg en skur.

Söder om mig klarnade det upp och jag beslöt, att montera modellen.
Det går rätt snabbt nu…att få ihop HyperAvan.  Jag har gjort det några
gånger, så det har nästan blivit ett vanemässigt handlande. I och med
det har blivit det, är sannolikheten för misstag mindre, eftersom jag inte
bryter en invand rutin.

Nåväl modellen ligger klar på alla sätt med nyladdade ackar i flygplan
och
i kameran, som jag så gott som alltid har monterad. Man vet aldrig, 
vad som kan hända,  men har jag en kamera, kanske jag får det
dokumenterat.

Eftersom vi är i början av September,  har ormvråkarna börjat att
flyga söderut
mot södra Europa eller kanske bara Centraleuropa för vintern.

Så jag satt i min stol i väntan på termik och spanade på fåglarna.
Men jag såg ju
ganska snart,  att fåglarna flög termik, så jag tänkte
varför skulle inte min Ava
klara det lika bra eller bättre ?

Klockan 1100 skickade jag iväg min modell med en tickande kamera ,
som tar 2
bilder i sekunden om utifall att…

Jag steg med motor till 75 m fick en svag och ojämn termikblåsa,
men gnetade
upp mig ett par hundra meter.

Har jag väl kommit upp på lite höjd,  är det problemlöst att hålla sig uppe.
Då är det bara att luta sig bakåt i sin flygstol och njuta.

Som jag tidigare skrivit,  så bruka jag alltid ha ett mål  för min flygning,
oavsett vad jag flyger 
och var. 


I dag ville jag se, i just detta väderläget med 6/8 Cu,  hur stora blåsorna
var.
Alltså hur stor diameter skulle mina svängar ha ? Hur mycket
skulle jag korrigera ?

Ibland tycker jag att modellen själv, så småningom,  centrerar sig
själv i blåsan, så det piloten
behöver göra, är att se till han flyger rent.


Jag testade i dag att låta modellen själv
centrera sig i blåsan.  Det vill
säga,  jag flög stora flata svängar genom att trimma min Ava till det.

Hur kan en modell centrera sig i en termikblåsa utan påverkan från
en styrande pilot ?

Fråga friflygarna de vet ! Men då jag flyger nyss ingången i en blåsa,
flyger jag på just stallgränsen. Om jag flyger in i lyft,  kommer ena vingen
att lyftas och det innebär, 
att stjärten vrider sig motsatt vingen, som går
upp och då ökar anfallsvinkeln på vingen.

I och med att anfallsvinkeln ökar avsevärt, kommer min modell att
vika sig över den upplyfta vingen.

Varför det då ? Jo,  du flög ju precis på stallgränsen och en ytterligare
ökning av anfallsvinkel, 
medför omedelbart en vikning, eftersom vingen
är överstegrade och avlösning har skett, så lyftkraften
försvann.

Nu kommer modellen att vika sig, vilket innebär,  att den “ramlar” in
i blåsan. För det var ju den vingen, 
som gick in i blåsan,  som överstegrades.

Efter vikningen kommer modellen att öka hastigheten och åter börja flyga,
om den är vältrimmad och det är min HyperAva.

Men att flyga så med en högpresterande RES-modell är oekonomiskt.
Du flyger din modell effektivare genom att
flyga den aktivt.

Men att flyga aktivt innebär inte,  att man ska veva på spaken,
som om man skulle vispa ägg. Styr med små  utslag, för varje utslag
kostar luftmotstånd,  som du ytterst betalar med höjdförlust.

Jag flyger själv med minsta möjliga utslag, därför jag flyger med kreativ
fantasi.
Det gäller,  att lite grann kunna förutse skeendet, 
dels med väder och
dels med modell.

Flyger du termik och vi förutsätter  du har gradientvind ,
kommer du,  efter att du flugit med vinden och svänger upp mot
vinden
att stiga,  då din hastighet nu är relativ högre. Då får man
vara med på höjdrodret och plocka den höjdvinst, som du kan
betala
tack vare din skenbara fartökning.

( Gradientvinden är den förhärskande “tryckvinden”   i atmosfären,
som inte är påverkad
av några hinder,)

Är du inte med i svängen,  kommer din modell, om den är trimmad,
som min är, att höja nosen,
stiga,  för att sen om man har otur vika sig.

Så flyg jämnt i varvet. Det vill säga använd ditt höjdroder att hålla rätt
nosläge.
Ett utomordentligt hjälpmedel att öka sin skicklighet med , är att ha en
variometer. Har man en TEK-tillsats,  så den blir
totalkompenserad,
då vet du exakt,  vad som händer och slipper “spaktermiken”.

Jag har i 15 år bara använt Picolario i olika versioner. De två sista
jag köpte i våras,  är av naturliga skäl senaste typen  och de kan mycket
mer, 
än vad jag har nytta av.

Picolarion, som kostar 2500 exklusive mottagare,  fungerar  perfekt tagen
rakt ur kartongen. Ändra inget i defaultinställningen som den levereras med,
då har du minst bekymmer.

Det enda du behöver göra, är att ställa in den frekvens, som passar dig.
Detta
är mycket enkelt .

Det finns säkert billigare kinesprylar, men mina Picolarios ,
av olika versioner,  har skött sig  sen 2000 utan minsta problem,
vilket gör,  att jag ändrar inget,  som fungerar bra.

Att flyga termik handlar om,  att du  har  kunskap om mikro- och makroväder.
Det handlar om att ha din modell perfekt trimmad och att veta var
modellens
gränser och kapacitet ligger. Men framför allt handlar det om ,
att öva och nöta in ditt beteende,  då du flyger i termik.

Termikflyg är fantastiskt roligt. Enkelt att komma upp nu, inget klabb
med gummirep eller vinschar utan nu använder man  elmotor,  modeller
som är högpresterande och en teknikutveckling,  som inte 
sätter några
gränser.

Ja, det var en liten utvikning….

Jag fick fina bilder på flygande ormvråkar i alla fall i min GoPro.
Efter  mer än en timma i luften landade jag för att byta acke i GoPron
och för att informera två  pensionärer i  en husbil vad gravstenarna
är för något där jag flyger.

Samtidigt gjorde jag skamlöst propaganda för modellflyget !

Efter en kort paus ny start kl 1230 och efter en ny paus kl 1345 landade
jag slutligen kl 1450.

Inget regn fick jag på mig,  utan jag hade finfint väder för termikflyg.
De stora molnen drog norrut.

Så efter lastning av min modell och tillbehör i bilen bar det av söderut
till metropolen Laholm, där man vid torget
köper lösglass 10 kr
billigare än i Halmstad !

Om jag tog bilder ? Jo, det blev 100 bilder med min Sony och min GoPro
tog 8000 i luften ! Tur jag har 64 Gb minneskort.

Här kommer några Sonybilder från min sejour vid Tjärby med min trogna HyperAva:

01-_DSC7714

Synen som mötte mig tidigt på förmiddagen. Regn ur ett Cumulus Congestus/Nimbus

02-_DSC7721

                                                                                                                                  Även över Halmstad strilar det.

04-_DSC7725

Ser ni klipporna till höger ?
Där flyger vi hang.

05-_DSC7728

Rakt fram bakom vindkraftverket ser ni till vänster om
pelaren vägen från Kattvik över åsen till Hovs hallar.

1-_DSC7743

Just där vi flyger. Bilden tog jag vid Tjärbyhanget.
Avstånd 20 km. Ser ni de markerade träden vid kanten
till vänster ? Till höger om dessa är pilotplatsen på Platån.

08-_DSC7749

Ännu en sten på gravfältet har fallit…

09-_DSC7755

…och denna är på gång att falla.

10-DSC05476

Vid 12-tiden klarnade det upp och termiken drog igång rejält.

11-DSC05491

...och bocken på Tjärbyhanget sa bara :
“Håhåjaja , att han aldrig tröttnar på att modellflyga här”…

12-DSC05506HyperAva + GoPro + Biltemastol + termik = Perfekt.

13-DSC05510

Om det fanns termik ?

Kategorier
RC-Utrustning

PÄR LUNDQVIST TESTAR SIN NYA TARANIS SÄNDARE SINGLE STICK

 

 

 

 

Första flygningen med ombyggda sändaren

 

 

 

 

 

 

DSC04983

 

 

Vinden var frisk väst, med aningen dragning på nord
och jag och Pär träffades på Tärbyhanget, där han skulle
testa sin nyombyggda Taranis.

Han har byggt om en konventionell sändare med två
spakar till en Single Stick sändare.

Jag tycker resultatet blev bra. Det vill säga ergonomiskt
anpassat och elektroniskt lättmanövrerat.

Hur det är gjort, kanske han redovisar en dag på denna blogg…

Enkelt uttryckt,  har han tagit innehållet minus spakarna i en
Taranissändare och placerat i en hembyggd glasfiberlåda.

Pär testade räckvidd och placerade sig både med fri sikt till
modellen från sändaren, som bakom en kulle och passerande
en tät björkdunge. Radion fungerade  som förväntat.

Fördelen med Pärs Taranis/SingleStick är,  att den pratar högt
och tydligt på svenska, vad som sker. Uppstår det ett avbrott
i kommunikation mellan sändare och mottagare,  säger den till.

Det gör min JR också,  men jag får en varningssignal, sen får jag kolla
displayen. Vem kan läsa en display,  när solen står rakt på den ?

Pär flög  sin f.d. Odenman friflygande A2 och tack vare att han
har kunnat programmera alla förhållande mellan spakens
rörelse och output till roderna, flög hans modell mycket bättre
och lugnare.

Så han var nöjd efter sitt hang- och termikflygande, Det var bra
termik och problemet kan vara att komma ner inte upp.

Jag tog ju lite bilder,  varav någon blev hyfsad.

Flyg med Pär,   buren av en Single Stick !

DSC04992

Så här håller man en Single Stick

DSC04995

                                                                       Vänster hand sticker man igenom bandet på baksidan. Genom att handen
                                                                       har stöd av bandet, är det lätt att trycka mot radion ,så den ligger stadigt.

DSC04998

Höger handsida vilar mot gaveln lite lätt och spaken håller man om som på bilden.

DSC05001

Vänsterhandens  pekfinger manövrerar throttle och klaff pottar,  modell mekaniska trimrar
     Det är mycket bekvämt att manövrera pottarna på baksida, för de sitter som
       på Pärs sändare,  exakt där han har sitt pekfinger, så man behöver aldrig leta.

DSC05002

Originaldisplay från Taranis. Pär har rensat bort
för honom onödiga knappar och reglage.
Samt han har programmerat om radion så den är svensktalande
och anpassat det till sig själv. Radion pratar väldigt mycket…

DSC05006

Pär förbereder sin Odenman A2 som är radiofierad.

DSC05029

Och där första starten med ny radioapparat !

DSC05032

 DSC05046

 DSC05051

Här kan du se hur man håller radion.

DSC05064

                 Kyttigt på låg höjd 

DSC05069

DSC05077

Jag tror, detta är en av Sveriges mest fotograferade modeller…

DSC05092En av de sista av de första hangmodellflygarna med rc-modeller.              

_DSC1515

Det gäller att trampa sidoroder…

_DSC1524

Snyggt med ljuset genom sidenet…

_DSC1546

_DSC1569

Klart,  man måste kunna fippla på iphånen, om man motionerar sin häst.

_DSC1597

Jag menar inget symboliskt eller allegoriskt med denna bild.

_DSC1613

Som sagt, lite turbulent på låg höjd vilket kräver aktivt flygande.

_DSC1616

Dags att landa

_DSC1627

_DSC1630

På baslinjen

_DSC1641

_DSC1498

_DSC1648

Där satt den på kanten

_DSC1671

…och piloten hämtar sin modell…

_DSC1673

…nöjd med sin ombyggda radio, vilket inte var enkelt att utföra
utan det 
har tagit lång tid av tankemöda och hantverk av olika slag !

Har du frågor angående Pärs ombyggnad av sin Taranis
till singel stick så kan du maila honom här.

Kategorier
Hangflyg modell

5 M/SEK NORDVÄST

 

 

 

 

 

Ovanstående betyder, hangflygning !

 

DCIM204GOPRO

Eftersom jag är en aktiv modellflygare, med betoning på “FLYGARE”,
håller jag kontinuerligt spaning på vindarna vid vår kust.

Under 2016 har det varit ovanligt lite nord/nordvästliga vindar,
vilket är en förutsättning för att kunna flyga på Hovs Hallar.

Året har i stället inneburit mycket ostliga vindar och mycket lite
regn. Vårt nederbördsunderskott ligger på 600 mm nu. Det är
en årsnederbörd, som fattas. Detta märks i grävda brunnar och
vattenståndet i våra större sjöar.

Som alla märker,  så går tiden fort, vi är redan inne i augusti och
sommaren är snart förbi. Jag undrar ibland,  när var det sommar
2016 ? Var det de två veckorna i Juni ?

Nåväl, tisdagens väder såg fint ut och jag lastade bilen med det
som behövdes och for till Segeltorp.
Vädret var 22 grader, vind 5-6 m/sek från nordväst.
Det betyder
att havsvinden låg rakt på kanten, vilket garanterade
bra lyft.

Det var bra lyft och upplevelsen då man startar sin modell
från
pilotplatsen och då jag känner,  att lyftet är bra och jämt är en
härlig känsla.

Jag flög, nån trimning behöver inte göras på min kärra,
den är redan
perfekt trimmad efter 224 timmar i luften,
längs hangkanten mot
Norrehamn där jag vände bland en
flock kråkor,  som vinglade iväg
aningen förnärmade av min
närvaro. Tillbaka mot Hovs Hallar
och vidare bort till
parkeringen vid värdshuset , där jag hade andra
vändpunkten.

Allt var perfekt och det var en utsökt njutning att sitta
på kanten
och låta modellen göra,  det jag ville.
Detta kan jag aldrig uppleva framför en tv eller dator.
Jag föredrar
ett liv i verkligheten i stället för i en låtsasvärld.

Ytterligare något som för mig är viktigt, är att jag kommer
i kontakt
med människor, vilka passerar förbi under deras
promenad i den
vackra naturen. Naturen är vacker nu efter
nystarten då växtligheten
fått energi av regnet,  som har
fallit sista 14 dagarna.

Jag har flera gånger sagt,  att människor är nyfikna hur
modell- och hangflyg
fungerar och jag tar det som ett
hedersuppdrag att berätta om vår fina hobby.

De flesta män jag talar med, som är i stadgat ålder, berättar
för mig att
de har ett modellflygförflutet. Det manifesterar
sig på så sätt,  att de nämner namnen
på modeller, som
ungdomen flög på 50- och 60 talet. Biet, Vespus, Sigurd Isakssons

förtryckta balsamodeller, Tempo och så vidare. Jag undrar
vad generationen
som växer upp nu och som är modellflygare
kommer att  minnas av
sina modeller om 50 år ?

Segeltorpshanget är utmärkt, ca 30 m över havsytan
och genererande ett
jämnt och fint lyft.

Ibland har jag funderat hur det skulle kännas att sitta
på modellen och
skåda bakåt ? Jaja, den som lever ser.

Efter 3 timmar i luften sammanlagt landade min Spirit,
som jag varmt
rekommenderar både för termik och hangflyg,
i gräset med full klaff
så det liknade en helikopterlandning.
Allt skedde framför  två kommunalanställda, 
som inte kunde
få nog info,  hur modellflyg som jag bedriver det här
fungerar.

Sedan  ihopplockning av grejorna och hemfärd efter ännu en
dag med
upplevelserikt modellflyg i mitt liv.

Jag har lite ögonblick från min dag med mig hem nedan.

All bilderna är tagna med min modifierade GoPro 3+.
Modifieringen
är att jag fått monterat en professionell lins
i Tyskland .

Flyg med !

 

 

 

 

 

DCIM203GOPRO

Vågorna bryter = mer än 5 m/sek vind.

DCIM203GOPRO

Riktning söderut, Hallands Väderö i horisonten.

DCIM203GOPRO

Mot Hovs Hallar, med mitt landningsområde på den gröna ytan i mitten.

DCIM203GOPRO

Segeltorpshanget i all sin gröna prakt.DCIM204GOPRO

Min modell beredd till start.

DCIM204GOPRO

Sista kollen

DCIM204GOPRO

One for the camera !

DCIM204GOPRO

Japp, förväntan står det skrivet i pilotens nuna !

DCIM204GOPRO

Start

DCIM204GOPRO

Du ser själv…lyftet efter start.

DCIM204GOPRO

Koncentration då man flyger lång bort.

DCIM204GOPRO

Spirit Elite

DCIM204GOPRO

Jag försökte svänga så jag skulle få med min modell med min fasta kamera…
…den tar 2 bilder i sekunden, så man ska ha lite tur.

DCIM204GOPRO

Det finns en träbänk omedelbart till höger,
som jag sitter på, då jag flyger.

DCIM204GOPRO

Bilderna på mig är tagna i samband med start.

DCIM204GOPRO

Jo, man får lova att flyga med en hand i fickan här…

DCIM205GOPRO

Att flyga på Segeltorpshanget innebär,
att man har modellen nära sig och upplever
hastigheten på ett realistiskt sätt.

DCIM205GOPRO

En modellflygare och hans modell.

DCIM203GOPRO

På väg att landa…

DCIM203GOPRO

Ser du stenen till vänster…jodå den har jag  träffat en gång för ett par år sen.

Kategorier
Hangflyg modell

HÄR KOMMER EN LITEN HANGFLYGRAPPORT

 

 

 

Det har varit tunnsått med nordlig vind vid Hovs Hallar i år.

 

 

 

 

 

_DSC1294

 

 

Detta året ha haft lite nordliga vindar. Ok, nordväst har vi haft, men
ren nord har vi  ofta förgäves spanat efter.
Normalt sett har vi relativt mycket nord på våren eller i alla fall på gränsen
mellan vår-sommar.

Men i år har vi haft mycket ostliga vindar. Detta är i och för sig bra för
termikflygning, då den ostliga vinden innebär,  att sjöbrisen inte uppstår,
vilket stoppar termik effektivt.

I tisdags hade yr.no utlovat nordligt, varför jag åkte ner till HH.

Jag var aningen tveksam om vindens styrka, eller om sjöbrisen skulle
“felvrida” gradientvinden.

Vid ankomsten, urlastning på parkeringen, uppbärning av det som behövs
för flygandet till Platån. Vinden då jag, massor av turister och 30 ungdjur
av kor stod på toppen var 2 m/sek rakt på.

Efter att ha monterat och varligt flyttat koflocken 30 m,  blev det det vanliga
övervägandet, om hanget skulle klara att bära min ärrade Spirit.

Slutligen beslutade jag att starta parallellt med hanget, vilket ger mig en möjlighet
att rädda mig in på kanten,  om förhållandena inte medgav flyg.

Så till åskådarnas glädje kastade jag ut. Hanget bar och trots den svaga vinden,
kunde jag enkelt stiga till 286 m. Jo,  jag har höjdmätare ombord. Den visade 200
m och adderar man hangets höjd 80 m blir höjden över havets nivå som ovan.

Jag testade lite idag,  hur långt in och hur högt kusten bär vid HH. Förvånansvärt
långt och högt.

Nu var förhållandena extremt gynnsamma , men jag blev förvånad , hur
högt hanget
lyfte “bakom” värdshuset.
Bra att veta.

Just innan sjöbrisen drog igång vid 13-tiden var vinden mycket termisk.
Jag kunde flyga termik ca 250 m ut från kanten mot havshorisonten
ihop med andra fåglar. Eftersom vinden på lite höjd är starkare än
vid marknivån, drev modellen iväg in över land, så man kunde inte hänga med för länge.

Två busslaster med holländska turister passerade mig och jag fick berätta om
modellflyg och hangflyg i synnerhet.

Holländare är mycket trevliga människor.

Det kom två svenska unga kvinnor som gick Skåneleden,  som satte sig
ner då de var helt slut. Hur är det med ungdomens kondition ?

Efter en timma i luften landade jag framför fötterna, då jag tyckte jag märkt
att mitt höjdroder var degigt. Jag erinrade mig,  att modellen hade jag stött emot
bilen,  då jag lastade i garaget. Kanske något hade hänt ?
Jovisst, växellådan hade
blivit av med en kugge på utgående axelns drev.

Hur löser man det, om man inte har reservdelar och man är flygsugen ?

Jo jag tog isär servot, klippte bort “spärren” som sitter på utgående drev
och vred drevet 180 grader, så den skadade delen inte kom i ingrepp.

Sen var det bara att flyga igen. Fäste en mobius med BilTematejp på en
gren av rönn 
i nosen,  så jag kunde filma bakåt mot min stabbe under flygningen.
Resultatet blev upplysande och bra.

Efter hand, jag startade 1230, tog sig vinden och låg kl 1330 på ca 5-6 m/sek
rakt på hanget. Detta skapade i sin tur perfekta hangförhållanden.
Konstig att inga skärmflygare var här ? Som jag tidigare beskrivit,
kan man lätt se då vinden går från 5 till 6 m/sek. Just vid denna vindhastighet
börjar vågorna bryta på havet.

Den enda fågel jag såg var en ormvråk. Jag har aldrig sett så lite fåglar
generellt sett som i år. Varför ? Ingen aning.

Men dagens flygande var en fullträff och än en gång slog mig tanken,
då jag satt på min grästuva, att jag kan vara glad, jag får uppleva detta !

Vacker natur, fina flygomständigheter och upplevelser samt  möten med
trevliga människor.

Jämför detta med “livet” de har, som redan kl 1300 ligger framför en tv…
Alltnog, var och en förvaltar sitt eget liv och gör vad de vill med det.

Kl 1545 landade jag bakom betongfortet efter min fina dag på Hovs Hallars Platå.
Det blev 2.5 timma i luften med min lite ärrade Spirit.

En av de finaste flygupplevelserna hittills i år !

Spirit Elite är ett mycket användbart plan. Tror man kan köpa den
hos HAB till ett hyfsat pris. Annars finner du den i England. Spirit är
ett mångsidig plan , bra både på hang och även bra i termik.

Här är lite diversebilder. De flesta är  klippta ur en video,  därav får
du tåla den något sämre kvaliteten.

_DSC1255

Min Spirit lurar i gräset på Platån.

_DSC1206

Det var relativt god sikt i dag, vilket gör att Silon i Falkenberg blev lätt att se.

_DSC1236

Turister passerar i en jämn ström på platån.
I dag dominerade holländare och de som vandrade Skåneleden.

_DSC1245

Segelturister kom dragande förbi på sin färd till ingenstans…

_DSC1283

Enda fågel jag ansåg värd att fotografera. Vilket jag gjorde
samtidigt jag flög min Spirit. Inte enkelt.

_DSC1319

Nord 5-6 m/sek indikerar flaggan vid värdshuset.

DSC04112

Trogna och nyfikna åskådare.

DSC04117

Mycket sociala djur,speciellt intresserade av hangflyg.

DSC04124

Anpassa sig och improvisera.
Då det gäller att fästa en GoPro på modellen med tejp…

DSC04131

Halmstad med Gopro…

DSC04134

Just då sjöbrisen kom.
Ni ser att vinden kommer med dragning väster…

DSC04135

Nu börja det bryta och därmed vet vi att styrkan är mer än 5 m/sek.
Sjöbrisen kom in från norr, vilket syns på havet.

DSC04140

Mot Hallands Väderö

GOPR7913[1]-002

Det är denna kanten, som gör det.

GP017913[1]-002

Denna bilden tog jag med en extremt lång osynlig “Selfiepinne”.

REC_0001 (1)-002

Start med bakåtfilmande videokamera.

REC_0001 (1)-003

Ni ser jag kastar ut med bra energi,
då jag behöver ett par meter bromssträcka…

REC_0001 (1)-004

Sådär, nu är det bara att flyga…

REC_0001 (1)-005

Längs kanten finns en rotor.

REC_0001 (1)-010Full aerodynamisk broms inför landningen.

REC_0001 (1)-011

Spiriten återbördad till Terra Firma

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER RINKABY 2016 (DEL 5.)

 

 

 

 

Per Qvarnström, en meriterad friflygare.

 

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-13 171555

 

 

 

 

Första gången jag såg Pers namn var i MFN på 70-talet.

Det var då,  Lars G Olofsson var redaktör för tidningen och det betydde
mycket friflyg. Dessutom var inte Lars G rädd,  att skriva vad han tyckte,
varför det ibland osade svavel mellan raderna. Men bättre det än en
menlös brunsås.

Per tillhör  MFK Fladdermusen i Lund och denna klubb hade en
mycket innovativ logo, som väl var inspirerad av Flower-Power-eran.

Snyggt ritad i alla fall. Undrar,  om inte Per var upphovsman till den ?

De  gamla MFN,  som finns på nätet att beskåda, låt oss säga till mitten
av 80-talet ,  är en
guldgruva med fakta,  för den som söker något om friflyg.

Per har mycket tävlingsmeriter i form av svenska mästerskap och han
placerade  sig som 2. vid VM i USA 1979 i klassen F1A.

Per är en hängiven och kunnig modellflygare och som sådan,
är han också
aktiv inom grenen friflygande OT-modeller .

Talang är medfött, men  kunskap, och erfarenhet är inget, som ramlar
på en utan möda. Man måste vara hängiven och uthållig för
att lyckas.

Det är Per Qvarnström.

Nere på Rinkaby träffade jag Per för första gången, då Per flugit bort sin Dixie.
Tursamt nog hade han försett den med en pejlsändare och jag erbjöd
mig att åka med och vara behjälplig med pejlingen.
Det är inte lätt att pejla med en handapparat,  endast försedd med en
rundstrålande 1/4-vågsantenn.

Men efter lite irrande hittade jag Pers Dixie häckande uppe i ett träd.

Via tips av Sten Persson fick jag reda på,  att både han  och Per byggt varsin
ny Torontonian, som finns med på bilderna. Modellen flög mycket bra
och den modellen jag såg, vilket var Pers,  var en snygg produkt från
den Qvarnströmska modellflygplansfabriken..

Jag skrev denna posten inte som en devot hyllning till Per utan fastmer
som en lekmans uppskattning av begreppet “Skicklig modellflygare”.

Här kommer bilder från dels Rinkaby och dels  gamla bilder, som jag
skärmdumpat
från gamla MFN på nätet. Om det gör mig till en simpel tjuv
….ja,
då får ni kalla mig det, för jag gjorde det för att kunna illustrera min post
och sprida lite propaganda för det svenska modellflyget.

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-13 164917

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-13 170730

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-13 171347

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-13 172154

Ovan,  svart på vitt Pers 2. plats vid VM 1979.

 

DSC02393

Här sitter Pers Dixie i ett träd och piper …sin pejlsignal.

DSC02396

Modellen hängde här  ca 3500 m från startplatsen.

DSC02398

Dixien var helt oskadd.

PERS FLYGVÄG DIXIE

3570 m hade Pers Dixie flugit iväg. Starten till vänster och landning i
ett träd i skogskanten vid gården. Redan där kurslinjen skär de två
vägarna ungefär i mitten av bilden kunde jag höra sändarens signal.
Det är nästan 2 km. Men frekvensen 150 mHz har den egenskapen att
signalerna kan reflekteras helt slumpmässigt. Det betyder,  att en signal
som hörs 2 km från modellen,  den kan vara ohörbar 100 m från sändaren.

DSC02402

Dixien återbördad till piloten.

DSC02406

Tre av instrumenten för man ska lyckas inom friflyg:
Bra modell, kikare med pejlkompass och pejlmottagare.

DSC02416

Blogginnehavaren efter att ha funnit modellen.

DSC02453

Nu var det ju så, att marken var full av björnbärsbuskar, vars revor låg dolda i gräset.
Alltså repade jag benen och till och med tårna. Jag var ju senare  ute och letade  andra
modeller oxå, vilket gjorde,  att mina ben såg än värre ut än detta. Så enligt lagen  om allts
djevflighet fick jag en allergireaktion och fick stoppa
i mig en rejäl dos Cortison under ett par
dagar. Sen blev det ok.Vad jag lärde mig ? Gå inte barbent med sandaler i skogen om du ska
leta modeller i Rinkaby !!

DSC03471

Sten Persson gled förbi och blev naturligtvis
intresserad av Pers Torontonian, eftersom…

DSC03472

…Sten också hade byggt en sådan modell…

DSC02658

..Sten flög inte sin, då den visserligen var färdigbyggd, men inte trimmad.

_DSC0658

Per slutjusterar en annan av sina modeller innan start.

_DSC0614

Team Qvarnström

_DSC0612

Torontonian

_DSC9947

Jag fotograferade vingspetsen för att visa Pers  hantverk.

_DSC9950

Stabbe med dubbla fenor.

DSC02651

DSC02652

 

_DSC9760

 Lars-Erik Fridström i väntan på start tillsammans med Per._DSC9941

Innovativ logga för MFK Fladdermusen Lund.

DSC03138

Kontroll

DSC03139

Torontonian, en vacker modell.

DSC03144

Snart start.

DSC03494

Dags att ladda in lite gummipåver…

DSC02675

Min kamera har tydligen fokuserat på kon, men det får hänga med i alla fall.

DSC03116

Skulle jag vilja säga en pilot stolt över sin modell.

DSC03125

Per får simulera…

DSC03132

…en tävlingsstart…

DSC03134

…inför fotografen…

_DSC0610

Men detta är en riktig bild med allvar och  inbyggd spänning…_DSC0622

…och här erövrar Pers Torontonian skyarna över Rinkaby
och dessutom segern i G-Int-klassen !

DSC03499

Man kan bara göra sitt bästa,  kanske Per säger.

Alla bilderna jag tog på Per och hans modell, tog jag under tidspress.
Jag var inte nöjd med mitt foto, men nästa gång ska jag klämma
bra bilder på Pers modell i luften !

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

HAR NI SVETTATS I VÄRMEN ?

 

 

Håll ut ytterligare tre månader

  har det svalnat !

 

_DSC9302

 

_DSC9317

 

 

DCIM192GOPRO

 

såärdetmeddet …