…men det enda den gjorde i dag var att lysa med sin frånvaro.

SONY DSC

Vädret på hösten kan var veset för en modellflygare.

Ibland har jag inte lust/energi att ge mig ut i duggregn med en modell,
även om jag är flygsugen.

Men det hindrade mig inte att gå en runda vid stranden.

Inte var det nån trängsel inte. Vare sig på marken eller i luften.

För i tisdags kom stora flockar med migrerande tranor i det gynnsamma
vädret med ostliga vindar och termik sträckande söderut.

Jag tycker, tranor är vackra fåglar och säregna. Det som är förvånande,
är ju deras förmåga att frambringa så kraftiga ljud…

Jag menar, fågeln är ju i princip två långa ben, två vingar och en lång näbb…
Mycket kropp eller bröstkorg finns ju inte.

Ändå är det ett högljutt diskuterande i luften, då tranorna kommer.
Ljudet är mycket säreget. Det är ganska grovt, men kan gå upp i en
falsettliknande tonart.

Undrar vad denna konversationen i luften innebär för fåglarna ?

De kanske, som modellflygarna, diskuterar var termiken är bäst…?

För att pigga upp mig och mina gäster på bloggen, tog jag fram lite
färgrika bilder från arkivet.

Mitt arkiv som jag just rensat från dubbletter och tripletter.
Skadar aldrig att rensa datorn ibland, även om man är rädd,
att man kastar sånt, som “kan vara bra att ha”.

“Sånt som kan vara bra att ha”, tror jag aldrig är bra att ha.

När jag flyttade sista gången kastade jag allt, “Som kunde vara bra att ha”.

Jovisst, det kändes hemskt, men jag har inte saknat det ett vitten.

Ok, dröm er tillbaka med bilderna:

SONY DSC