TERMIKFLYGNING……

…….när det är som bäst……

har vi haft lyckan att uppleva de sista 4-5 dagarna.

Med ett stabilt väderläge med ost/nordostlig vind har det för oss vid västkusten skapats goda förutsättningar för bestående termik under hela dagen.

Själv utnyttjade jag det maximalt, för det är ju det som är meningen, om man är modellflygare. Var dag har jag varit på Höka och varit i luften redan innan 0900 för att utnyttja den karaktär man har på termiken, innan instrålningen blivit stark.

Det är då mindre och svagare blåsor. När solen står högre blir termikmotorn kraftigare och med lägre frekvens. Med de högpresterande modeller vi flyger i dag, är oftast inte problemet att komma upp, utan att komma ner.

För att kunna dokumentera mina flygningar har jag oftast en GoProkamera i modellen enkelt fastsatt framför vingen ovanpå huven med kardborreband och säkrad med gummiband och en bit persiennlina. Givande att komma hem och kolla filmen, för att se hur modellen och piloten sköter sig.

Viktmässigt är det inga problem med en GoPro, då jag använder så liten motor som möjligt och så liten acke jag kan ha. Det är ju en termikmodell jag flyger och då finns det ingen som helst anledning att offra vikt och flygegenskaper, bara för att kunna ha en motor, som drar modellen rakt upp. I så fall, hade jag flugit en annan typ av modell.

Peter från klubben kom ner med en elseglare, som väl hade något äldre konfiguration. Ingen Kevalr/Kolfiberkonstruktion, utan en klassisk modell med uppbyggda vingar.

Peter fick uppleva en riktigt fin flygdag med kraftig termik.

I lördags skulle jag flyga på Höka, men var tvungen att ge mig av efter 2 minuter i luften. I stället åkte jag en bit in i landet då jag skulle vara behjälplig med en annan sak.

Vädret var ju perfekt, om än aningen varmt, så efter att ha gjort det jag skulle, satte jag ihop min Ava och startade mot en himmel, som var 5/8 Cu med hög molnbas. På 50 m höjd fick jag en blåsa som tog mig till 600 m på mycket kort tid.

Trots jag drog full aerodynamisk broms, steg Avan i planflykt kraftigt. Genom att gå på en enveten rakkurs kom jag ur termiken och sjönk. Om jag lägger min modell i störtspiral, sjunker det också snabbt utan att överskrida maxfart. På samma sätt, med samma inställningar, alltså full höjd, lite sidorode och full broms, har jag som failsafeläge. Då kommer modellen ner lite som en friflygande modell som fusar. En roterande rörelse med modellen i horisontellt läge kraftigt sjunkande på ett kontrollerat sätt.

Efter en timma i luften landade jag i hästhagen ganska välstekt efter att ha suttit i solen. Det märktes senare……..

Här blev det lite bilder.