Kategorier
Airshows

MALMSLÄTT FLYGVAPNETS 90-ÅRSJUBILEUM 2016 (DEL 3)

 

 

 

Historiska flygplan

 

 

 

 

 

 

_DSC6540

En av höjdpunkterna för mig var flygplanen,  som tillhör
Swedish Air Force Historical Flight.

Vem vill inte se och höra Viggen med 80000 hk braka runt ?
Eller höra Goblinmotorns tjut
i en  J 29 Flygande Tunnan ?

Allt detta fick vi uppleva i söndags och mycket därtill.
Jag lovar, efter att ha talat
med en av de som flög,  att man
sparade inte på krutet under flygningarna !

Mustangen och Spitfiren ägda av Biltema är alltid imponerande
med sitt V-12 ljud.

SK 35 Draken, som är en 60 år gammal konstruktion flyger
imponerande. Jämför jag
med moderna stridsflygplan,  kan man säga,
att den flyger lite “tyngre”.

Men att konstruera en dubbeldelta som klarar att flyga både fort
och sakta som
Draken, det är ett gott betyg för våra flygkonstruktörer.

Då J 29 flög med EBK tänd, var det   som en tändsticka i mörkret
jämfört med en vulkan på Viggen.

Dc-3, som var målad i SAS färger…tänk då den flög charterturister
till Mallorca…
Hur lång tid tog det jämfört med idag ?

Men nog pratat, här kommer vad min kamera såg i det dåliga ljuset,
som jag påpekat, gjorde det svårt att plåta planen i luften med skärpa:

 

 

_DSC5208

 

_DSC5282

 

_DSC5220

SAABS första egna konstruktion från 1940 B 17.

DSC05376

Kolla konstruktionen med stället.

_DSC5432

 

_DSC5427

_DSC5500

Takeoff

_DSC5570

B 17 flög fint. Men gick motorn hela tiden på alla cylindrarna ?

_DSC5503

 

_DSC5505

 

_DSC5521

 

_DSC5523

 

_DSC5529

 

_DSC5548

 

_DSC5559

På finalen.
Varför associerar jag till en humla,
då jag ser en B 17 med utfällt ställ ?

_DSC5573

_DSC5575

DSC05267

 

DSC05264

 

DSC05254

 

_DSC5275

Pär Cederqvist sa, då jag frågade, vad som imponerade
mest på honom med Mustang och Spitfire: Kraften i motorn !

_DSC5272

 

_DSC5265

 

_DSC5259

 

_DSC5238

Under plåten Rolls Royce Merlinmotorn.

DSC05225

J 29 som var förlagd i Kongo under FN-mandat tidigt 60-tal.

DSC05218

 

DSC05212

“Tunnan” ser lite elakare ut med denna målning…

_DSC5409

Skulle jag flyga Draken,  hade jag varit lika glad som denna piloten !

_DSC5339

 

_DSC5338

SK 35 med lärarens periskop så han kan se framåt.

_DSC7112

 

_DSC7109

 

_DSC7088

 

_DSC7085

Nailing the throttle !

_DSC7077

 

_DSC5313

 

_DSC5215

Swedish Air Force Historical Flight´s uppställning.

_DSC5111

Gul Rudolf F 10.

_DSC7063

Sol ? Nej, men EBK på en J 29 och en icke fokuserad kamera,
som gör att de ser ut som det satt en apelsin där bak…

_DSC7052

Piloten belastar 5-7 G, vilket K-strimmorna i spetsarna indikerar.

_DSC7009

J 29 startar med klaff och full EBK.

_DSC7000

 

_DSC6569

 

_DSC5117

 

_DSC6274

Jag tycker,  Viggen borde skrämma vem som helst bara med sin storlek…

_DSC6285

 

_DSC6333

Start med nedfällda klaffar på nosvingen.

_DSC6356

 

_DSC6451

 

_DSC6552

Tur man inte håller huvudet bakom utblåset. Då hade du snabbt blivit krullhårig…

_DSC6546

 

_DSC6461

Sakta förbiflygning under en rollik rörelse med full kontroll.
Detta fick man inte göra just efter start vid premiäruppvisningen
för Viggen tidigt 70-tal på Le Bourget utanför Paris, för den franska
Mirage klarade inte av att  göra samma sak.

_DSC6354

Jag tycker en klassisk “Viggenbild” !.

_DSC6529

Landning på G.

_DSC6098

 

_DSC6041

J 34 Hawker Hunter under belastning.

_DSC5319

 

_DSC6173

Kl 1000 på söndagen.

_DSC5335

 

_DSC5316

En SK 60 från Krigsflygskolan Ljungbyhed.

_DSC5205

Vi som är i mogen ålder…vi minns dessa.

_DSC5202

 

_DSC5250

Har ni sett så ren motor på SK 16 ?

_DSC5244

Det som drar kärran. Världens största propellertillverkare, Hamilton i Ohio.

_DSC5242

600 hästar

_DSC5134

Direktflyg från Mallorca ?

_DSC5153

Vid landningen med en DC-3, ska man sträva efter,
att få ner stjärten snarast för bästa kontroll på marken.
Här hade piloten lite brådis så det blev en studs.

_DSC6247Jo, F 15 Strike Eagle är ett stort plan

_DSC5987

Så kallade wingwalkers. Men i verkligheten är damerna
fastbundna i en ram
och kan inte komma vare sig fram
eller tillbaka.
Jag skulle flyga med,  om jag fick en glass.

_DSC5653

Saab Safir, SK 50 från F 8.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

MATTI PYYKKÖ SKICKADE MIG ETT MAIL…

 

 

 

 

 

…vilket handlar om en modell, 

konstruerad av

  Stepjan Bernfest  ca 1950.

 

Uppdaterat 4. September

 

 

 

 

DSC02730

 

 

 

  Här kommer mejlet från Matti efter jag översatt:

Mats, jag ber att du hjälper mig med att översätta igen.

För 3 år sen då Lasse Larsson återigen vann med Bernfest,
tänkte jag att jag ska bygga
en till likadan.
Jag byggde modellen efter Sven Östlunds Ritning. En kopierad
ritning blir ju aldrig exakt, utan det blir som en återberättad
historia, lite förändrad
var gång den kopieras.

I tidningen Teknik För Alla beskrev Robert Löwen Åberg väldigt
samstämmigt modellens
egenskaper:
Efter start flög den rakt fram mot vindriktningen tills den träffade
på termik. Då lade sig modellen och kurvade.

Det jag var intresserad av att veta var,  om detta var möjligt ?

Att en modell går rakt på linan,  är naturligt för en modell med
V-stabbe, det säger mig min erfarenhet också. Men att den börjar
kurva, då den träffar på en termikblåsa, det har fastnat i mitt huvud
som en obesvarad fråga.
Alltså att den lägger sig att kurva utan kurvroder, som herr Bernfest
inte hade på modellen ?

Så frågan var,  om modellen kunde lägga sig och kurva åt vilket
håll som helst ? Kanske det var pilformen på stabben, som var 25 mm,
om jag minns rätt ?

Var det  pilformen,  som gjorde,  modellen så bra på att ta termiken ?

Bernfest konstruerades efter många och långa experiment och tester
på 40- och 50-talen,
vilket gjorde den till en väl genomtänkt konstruktion.

Varför litade inte man inte på en konstruktion som fungerade och som
presterade bra, utan
man byggde i stället en svensk Viking-liknande
Bernfest ?

En annan fråga: Har någon räknat ut vingytan ? Enligt folkskolans
matematik är den 36 kvadratdecimeter.

Denna vingytan hade modellerna första gången 1950, då man
tävlade med segelmodeller som betecknades A-2.
Kanske herr Bernfest
hade sneglat på de nordiska bestämmelserna och satt spännvidden till
just under 1.5 m, som den är i S-2 ?

 

 

Matti

Matti skickade mig ytterligare info om Bernfests modell:

Hej igen Mats,

Då det gäller ytorna på modellen, så är det ju vinge och stabbe tillsammans ,
som utgör 34 kvadratdecimeter. Det är ju samma gräns som i dag i F1A.

Viktgränsen är också samma som idag 410 gram.

Det som inte var samma, var att kroppen skulle ha en viss tjocklek,
vilket försvann 1954 då Rudolf Lindners vinnarmodell i VM 1954,
som utnyttjade borttagandet av kroppssektionsregeln maximalt och
hade en minimal kropp.

Den fick namnet “Spinne”, d.v.s. spindel på tyska.

Enligt min mening hade Bernfest från Jugoslavien för mycket yta…cirka 2 dm.
Men det var kommunisternas era då i Yugoslavien och där hette det

att den som räknar rösterna är den som vinner valen.

Men en annan av mina teorier är, att pojkarna började med det så kallat Nordiska,
men läste fel i bestämmelserna om kategorin, för spännvidden i klass S2 är 1480 mm.

När det gäller kurvegenskaperna på Bernfest, gjorde den oftast bara en del
av ett varv och fortsatte sen rakt fram.

Varje gång jag flög på vårt lilla fält, blev det en skogspromenad för att hämta modellen,
innan jag gav upp och monterade kurvroder.

Matti

_DSC8904

Mattis modell på linan

_DSC8923

Just efter koppling

_DSC8977

Lasse Larssons Bernfest nykopplad.

 

Kategorier
Airshows Flyghistoria

FLYGUPPVISNINGEN MALMSLÄTT VID FLYGVAPNETS 90-ÅRSJUBILEUM 2016 (DEL 2)

 

 

 

 

 

Denna posten handlar om  äldre skolflygplan inom flygvapnet.

 

 

 

 

 

 

 

DSC05325

 

 

 

 

Efter framkomsten till Malmen, gick jag en runda och dokumenterade de
uppställda skolflygplanen. Planen var uppställda på ett sådant sätt,  att det
var lätt att fotografera. Arrangörerna hade tänkt på allt.

Det jag märkte,  som avvek från det jag var van vid, var exempelvis huven på
SK-15B Klemm 35.  Det fanns en väldigt fin SK-25, Bücker Bestmann med sin
stora glasade huv,  som liknar ett växthus nästan…

Två Tiger Moth fanns med målade mycket fint, som ni kan se på bilderna.
SK-16 förekom också med olika målningsalternativ som vi åldringar
kände igen.

Ja, jag ska inte orda,  vad det fanns,  utan här kommer bilder.
Än en gång vill jag påpeka,
att ljuset var dåligt, vilket gjorde det problematiskt
att fotografera planen i luften.

Men här kommer,  vad jag fick ihop om ovanstående.

                                                                                            DSC05368

På grund av väderläget hade vi en aningen dramatisk sky…
Bilden tagen 0900.

DSC05358

SK-25 Bücker Bestmann i excellent skick.

DSC0534980 år gammalt plan….respekt.

_DSC5420

Kolla reglagen i Bestmannen. Inget digitalt här…

DSC05345

Mäktig huv. SK-15 B

DSC05339

Skillnaden mellan Klemm 25 och Klemm 35 är vingknäcken på Klemm 35.

DSC05338

 

DSC05335

Motor 80 bhp.

  DSC05321

Landningsstrålkastare på SK-12. Användes inte så mycket för att lysa upp
utan fastmer att underlätta höjdbedömning vid landning.

DSC05317

Focke-Wulf Stieglitz. I Flygvapnet SK-12.
Minns då den lokala flygklubben hade en för att
bogsera upp segelkärror. Troligtvis dyr att flyga
och försvann ganska snabbt. En bra aerobatkärra.

_DSC5365

Det kom några vattendroppar…

_DSC5364

Hoffmann propeller på SK-12.

_DSC5361

Rostfri låstråd  för propellern

 

 

_DSC5353

Ser ni det lilla hålet bakom läderremmen. Det är där man stoppar in startveven.
Man hade en vid den tiden ett allmänt
sätt att starta motorn, genom att veva upp
ett svänghjul så
det lagrades kinetisk energi, vilken senare, då man engagerade
kopplingen,  drog igång motorn.

Det heter Inertia-starter.

 

_DSC5346

 

_DSC5390

Han som byggde Klemmarna.

_DSC5342

Det som drog fram en SK-12

DSC05310

Kolla filmen klicka här !

DSC05306

SK-11

DSC05305

Enkel bränslematning…självfallet.

DSC05303

Har ni sett så fin lackering…

DSC05299

 

DSC05296

Denna var lika fin som föregående.

_DSC5323

De Havilland Tiger Moth.
Kolla duksaxens mönster…varför detta sättet
att klippa duken ? Googla !

_DSC5329

Hastighetsmätare på Mothen. Kan inte bli enklare.
Fungerar även utan ström…och digital display.

DSC05244SAAB Safir. En lyckad konstruktion.
När man var ung och såg de gula SK 50
drömde man,  att vänta ni några år bara,
  för… då sitter jag i en sån på Krigsflygskolan !

_DSC5641

En 4-grupp SK-50

DSC05293

Tänk om alla militärflygplan var lika glatt målade i dag…?
Skulle man kunna skjuta ner varandra då ?

_DSC7580

Klemmen en produkt av sin tid i Tyskland.
Mycket vingyta, aerodynamiskt väl utformad
och med en relativt liten motor.

_DSC7562

Tillverkades av Hans Klemm Flugzeugbau.

_DSC7559

Att skolplan vid denna tid var så uppseendeväckande
målade, berodde på att man saknade radio.
Eleverna skulle se var de andra var.

_DSC7547

 

 

 

_DSC7538

Knäckta vingar, ett knep för att få upp kropp och propeller
från marken för att undvika skador vid landningar.

_DSC7532

 

_DSC7529

 

_DSC7513

 

_DSC7233

SK-16, Texan Harvard. Jag minns för 60 år sen
spetsljudet på propellern, då de passerade mach 1.
Ett smattrande hårt ljud. För kärran hade en rejäl
radialmotor på 1000 bhp.

_DSC7205

Många havererade. Var inte riktigt förlåtande
om man flög utanför gränsvärdena.

_DSC7203

 

 

 

_DSC5476

Michael Carlssons Ö 1 Tummeliten egentligen, men kallades Tummelisa.
Varför ? Den var så liten.

_DSC5453

 

_DSC5402

Takeoff förbi ATC-tornet

_DSC5205

Undrar vad den kostar i timman att flyga ? 5000 kr ?

_DSC5202En del av vår flyghistoria

Ni kan förvänta många fler bilder så stay tuned !

Kategorier
Airshows

FLYGVAPNET 90 ÅR MALMSLÄTT 2016

 

 

 

 

 

Flygvapnets huvuduppvisning 2016 firade, 

att vapenslaget fyllde 90 år,

eftersom det grundades  den 1. Juli 1926.

 

 

 

 

 

 

 

 

_DSC5505

 

 

En flyguppvisning vi sett fram emot med förväntan under  en
lång tid är huvuduppvisningen för Svenska Flygvapnet 2016.

Vi har sett fram emot den, därför många unika plan skulle vara
i luften, både historiska och moderna. Är det något organ,  som
kan anordna uppvisningar i världsklass,   så är det Flygvapnet.

Så ovanstående var  orsakerna till,  att vi med spänning såg fram
emot
sista helgen i Augusti, så vi kunde  åka dit.

Ett aber finns vid flyguppvisningar och det kan man inte styra
och det
är vädret. Vi hade haft spaning på de olika prognoserna i
en veckas  tid,
för att vara helt uppdaterade på väderläget.
Man kan säga,  att allt såg bra ut
tills torsdag kväll. Sen under
fredagen blev prognosen säkrare och den sa, 
att lördag skulle
bli varm och solig men blåsig. Söndagen skulle bli molnig
och
med risk för regn.

Eftersom jag var upptagen på lördagen,  fick det bli söndagen
för oss.

Det var inget att be för. Vi skulle dit !

Så bilen packades med stol, paraply av större sorten, kameror
och allt
vad man kan behöva, med hänsyn till väderutsikterna.

Avfarten från Halmstad tidigt. Riktigt tidigt. Vi var framme
0840 efter
240 km på vägarna. Inga köer och parkering en kort
sträcka från entrén.

Vi tog vårt pick och pack och installerade oss på publikplatsen.
Publikplatsen
låg på samma plats, som då jag var där sist,
men flygrummet där uppvisningarna
skedde låg till höger.
Vid förra uppvisningen låg uppvisningsluften just bortanför
huvudbanan.

Troligtvis bullerrestriktioner som flyttade  flygblocket. men det
gick bra i alla fall.

Redan kl 1000 var där 30000 åskådare och bilköerna
ringlade sig.

Väderläget var i stort sett vindstilla, mulen himmel och
15 grader varmt.

Vi kunde,  enligt meteorologen,  förvänta oss en skvätt regn vid
11-tiden.

Det stämde precis, för då började det regna och det drog
igång en snabb 
folkförflyttning in i hangarer och utställningshallar.
Men vi satt kvar under våra
stora paraplyer och iförda regnkläder,
för man måste var välrustad på dessa
föreställningarna !

Precis som meteorologen förutsagt,  slutade regnet 1140 och
det klarnade. Till och med
solen tittade fram och temperaturen
steg till behagligare nivåer.

Det som var bra, var att molnbasen låg högt, vilket gjorde,  att
planen kunde köra sitt
höghöjdsprogram, vilket innebar,   att
programmen inte behövde  inskränktes.

När vädret stabiliserats,  strömmade folk till igen. Söndagen
hade ca 45000 åskådare.

På lördagen beräknades,  att ca 100000 personer besökte
flygdagen. Tillsammans
145000 personer ! Allsvensk fotboll….
hur många  åskådare på en match ?

Ja , jag vill inte var sarkastisk, men det är så,  att det som
drar mest folk i vårt land,
det är Flygvapnets uppvisningar

Som vanligt var där mycket markutställningar,  som beskrev
försvaret.

På Malmen finns nu HelikopterflottiljenLuftstridsskolan
och Flygvapnets Flygskola.

Uppvisningarna höll genomgående hög klass, fast jag
ifrågasätter deltagandet
av så kallade  Wingwalkers, vilket
innebär att två kvinnor står fastsurrade
på ovanvingen av var
sin  dubbeldäckare under diverse flygkonster. Jag skulle
gärna åkt med så ! Men spännande ….njae.

Mest spektakulära uppvisningen var den finska F-18 Hornet.
Han flög makalöst ! Ungefär som de finska rallyförarna kör
sina bilar i skogen ! 


Om alla uppvisningplanen kommer det senare
mycket bilder
och berättelser.

Swedish Air Force Historical  Flight deltog med klassiska
svenska militärplan och flög dessa, 
som de kunde flygas
och lite till.

Mikael Karlsson flög sin Tummelisa eller Ö1.
Helikopterflottiljen  utförde ett stridsmoment
med
10-12 helikoptrar.
Bland annat med 8 stycken Blackhawk. Såg bra och proffsigt ut.

Vidare var det intressant att se försvarets två radarspanings
(Läs spionplan) en SAAB 340
och en Gulfstream. Piloten på
FRA-planet berättade,  att de varit på Kolahalvön under ett

ett uppdrag enligt “Open Sky” konceptet,  som innebär att
länderna har rätt att flyga över sina
grannländer och samla foto,
digital och elektronisk information, så ingen ska bli överraskad
av den andre.

Kan jag klaga på nåt ? Nej egentligen inte, men speakerteamet
hade inte behövt prata hela tiden.

Man kunde hålilt igen , då vissa plan, exempelvis Mustang, B17
och Spitfire flög, så vi kunde fått lyssna på motorljudet.

Fotograferingsmässig var det marigt. Det var ju relativt dåligt
ljus och jag skulle fotografera
snabbt  flygande föremål med
ett Zoom-objektiv.
Då blir det lite ljus i kameran, snabba slutartider med
ett
förutsebart resultat.
Allt är lättare med bra ljus.

Men bilderna blev,  som de blev och jag har editerat de alla
till det bästa resultatet enligt min åsikt.

Bland gästerna fanns ett otal spotters med sina fina
kamerautrustningar.
Det finns bland denna grupp av  människor,  en del som
tillbringar sitt liv resande mellan olika flyguppvisningar
under sommarhalvåret
och de är lätt igenkännbara på grund  av sina utrustningar.

Men som sagt,  det kommer massor av bilder,  så ge er till tåls !

_DSC5149

  DC-3, DakotaDSC05221

J 29 Flygande Tunnan som tjänstgjorde under FN i Kongo.

DSC05317

SK 12, Focke Wulf,  Fw 44J Stieglitz

DSC05332

SK 15, Klemm 35

DSC05428  Den nya versionen av Gripen som heter E.
Större och annorlunda än de förra versionerna

IMG_0041

Det kommer mera ! Mycket mera !

Kategorier
RC-Utrustning

PÄR LUNDQVIST TESTAR SIN NYA TARANIS SÄNDARE SINGLE STICK

 

 

 

 

Första flygningen med ombyggda sändaren

 

 

 

 

 

 

DSC04983

 

 

Vinden var frisk väst, med aningen dragning på nord
och jag och Pär träffades på Tärbyhanget, där han skulle
testa sin nyombyggda Taranis.

Han har byggt om en konventionell sändare med två
spakar till en Single Stick sändare.

Jag tycker resultatet blev bra. Det vill säga ergonomiskt
anpassat och elektroniskt lättmanövrerat.

Hur det är gjort, kanske han redovisar en dag på denna blogg…

Enkelt uttryckt,  har han tagit innehållet minus spakarna i en
Taranissändare och placerat i en hembyggd glasfiberlåda.

Pär testade räckvidd och placerade sig både med fri sikt till
modellen från sändaren, som bakom en kulle och passerande
en tät björkdunge. Radion fungerade  som förväntat.

Fördelen med Pärs Taranis/SingleStick är,  att den pratar högt
och tydligt på svenska, vad som sker. Uppstår det ett avbrott
i kommunikation mellan sändare och mottagare,  säger den till.

Det gör min JR också,  men jag får en varningssignal, sen får jag kolla
displayen. Vem kan läsa en display,  när solen står rakt på den ?

Pär flög  sin f.d. Odenman friflygande A2 och tack vare att han
har kunnat programmera alla förhållande mellan spakens
rörelse och output till roderna, flög hans modell mycket bättre
och lugnare.

Så han var nöjd efter sitt hang- och termikflygande, Det var bra
termik och problemet kan vara att komma ner inte upp.

Jag tog ju lite bilder,  varav någon blev hyfsad.

Flyg med Pär,   buren av en Single Stick !

DSC04992

Så här håller man en Single Stick

DSC04995

                                                                       Vänster hand sticker man igenom bandet på baksidan. Genom att handen
                                                                       har stöd av bandet, är det lätt att trycka mot radion ,så den ligger stadigt.

DSC04998

Höger handsida vilar mot gaveln lite lätt och spaken håller man om som på bilden.

DSC05001

Vänsterhandens  pekfinger manövrerar throttle och klaff pottar,  modell mekaniska trimrar
     Det är mycket bekvämt att manövrera pottarna på baksida, för de sitter som
       på Pärs sändare,  exakt där han har sitt pekfinger, så man behöver aldrig leta.

DSC05002

Originaldisplay från Taranis. Pär har rensat bort
för honom onödiga knappar och reglage.
Samt han har programmerat om radion så den är svensktalande
och anpassat det till sig själv. Radion pratar väldigt mycket…

DSC05006

Pär förbereder sin Odenman A2 som är radiofierad.

DSC05029

Och där första starten med ny radioapparat !

DSC05032

 DSC05046

 DSC05051

Här kan du se hur man håller radion.

DSC05064

                 Kyttigt på låg höjd 

DSC05069

DSC05077

Jag tror, detta är en av Sveriges mest fotograferade modeller…

DSC05092En av de sista av de första hangmodellflygarna med rc-modeller.              

_DSC1515

Det gäller att trampa sidoroder…

_DSC1524

Snyggt med ljuset genom sidenet…

_DSC1546

_DSC1569

Klart,  man måste kunna fippla på iphånen, om man motionerar sin häst.

_DSC1597

Jag menar inget symboliskt eller allegoriskt med denna bild.

_DSC1613

Som sagt, lite turbulent på låg höjd vilket kräver aktivt flygande.

_DSC1616

Dags att landa

_DSC1627

_DSC1630

På baslinjen

_DSC1641

_DSC1498

_DSC1648

Där satt den på kanten

_DSC1671

…och piloten hämtar sin modell…

_DSC1673

…nöjd med sin ombyggda radio, vilket inte var enkelt att utföra
utan det 
har tagit lång tid av tankemöda och hantverk av olika slag !

Har du frågor angående Pärs ombyggnad av sin Taranis
till singel stick så kan du maila honom här.

Kategorier
Old Timer flyg

JAG GLÖMDE BILDERNA PÅ INGVAR NILSSONS SLINGSBY CADET I RINKABY

 

 

 

 

 

Men jag lägger ett inlägg här med kärran nu.

 

 

 

 

DSC03012

 

 

 

 

Bättre sent än aldrig Ingvar !

Här kommer din fina segelmodell, som flyger förträffligt.
Hur mycket väger den ?

DSC02993

DSC03000

Storleken har ingen betydelse…det är hur den flyger…

DSC03003

DSC03004

DSC03006

DSC03008

DSC03011

Det enda Ingvar behöver göra är att få kroken på rätt plats
och ta det lite lugnt i linstartens början.

DSC03015

Klart Ingvar en glad med en sådan fin och fint flygande  modell.

Kategorier
Teknik, allmän

GRIMETONS RADIOSTATION

 

 

 

 

Flyg med till en del av UNESCOs Världsarv.

 

 

 

 

 

 

 

DSC04529

 

 

 

 

Vi åkte till Grimeton i går i det varma vädret, för att se på radiostationen.
Trots varande sändareamatör sen många år, hade jag aldrig varit där.

Vi har ju sett den stora anläggningen med sändarantennen på sina sex
mer än 120 m höga torn många gånger, då vi passerar på E6.

Anläggningen ingår sedan 2004 i UNESCOs Världsarvslista, vilket är unikt.
Denna utmärkelse ställer krav på skötsel och hantering från ansvariga
myndigheters sida. Dessutom läggs mycket frivilligt arbete ner.

Anläggningen är imponerande i sin storlek, vad gäller allt !

Hur man kunde montera  och resa de höga masterna på 20-talet,
det är svårt att förstå. Men,  man behärskade mekanik och teknik
redan då.

Hela anläggningen stod färdig 1924 och fungerade exakt som
planerat.

Det jag lade märke till,  var de vackra stationsbyggnaderna,
som hade ritats
av arkitekt Carl Åkerblad.

Anläggningen byggdes för att kunna upprätthålla telegrafikontakt
med USA via den amerikanska stationen på Long Island. Speciellt
under Andra Världskriget var den viktig, då all trafik via den trans-
atlantiska kabeln var avbruten.

Under sitt bruk modifierades teknik och handhavande kontinuerligt.
Mottagarens antenner fanns vid Kungsbacka och de var milslånga.

Man hade mottagarantennerna separerade från sändarantennerna
för att undvika störningar.

Fram till 1980 användes antennerna  för signalering till våra ubåtar.
Att skicka radiosignaler till ubåtar i u-läge kräver mycket låga
frekvenser,
just vad Grimeton kunde leverera. Frekvensen Grimeton
sände på var 17.2 kHz, vilket innebär en våglängd på 17000 meter.
Betänk att våglängden på din radio hemma ligger på ca 3 meter.

Nu,  som varande museum,  är anläggningen anpassad för besökande
och är i  mycket fint skick. Varje år i början av juli provkör man
Alexanderssongeneratorn, vilken är den del,  som skapar radiovågorna
mekaniskt i stället för elektroniskt.

Just vid den årliga körningen är det många sändareamatörer ,
som
lyssnar efter signalen SAQ och som skickar en lyssnarrapport tillbaka.

Har du aldrig varit där rekommenderas ett besök på detta fina
minne från mitten av 20-talet.

Det finns en mycket välskriven artikel här,  om du vill läsa och få fakta.

DSC04517

Beviset

DSC04757

Den nya byggnaden.

DSC04806

Moderna tider…

DSC04615

Urkunden från UNESCO

DSC04814

Stationsbyggnaden till vänster och till höger huset där amatörradiostationen finns.
Amatörstationens signal är naturligtvis SK6SAQ

DSC04825

Den vackra stationsbyggnaden

DSC04837

Här hänger en loop-antenn för amatörradiostationen.

DSC04846

Här syns den nya servicebyggnaden.

DSC04542

De vackra byggnaderna ritades av  arkitekt Carl Åkerblad.

DSC04528

Man utför ett kontinuerligt underhållsarbete på masterna.
Kolla männen i korgen, som höll på att måla.

DSC04687En vridbar Logperiodisk antenn.
En sådan antenn fungerar på ett brett frekvensspektrum

DSC04694

Matarpunkten för radioenergin. Rejäla doningar behövs
då man kanske kör 150 kW.

DSC04704

Trattarna som syns,  är för att förhindra överslag
av de mycket höga
spänningarna i antennen.

DSC04707

Antennsystemet för sändaren är komplicerat.

DSC04714

Hur fick man upp toppdelen…

DSC04781

Någon spanar mot skyn…

DSC04789

Olika arbetskorgar.

DSC04816

Delar av antennerna över jord.
Under jord är nedgrävt miltals med tråd ingående i antennsystemet.

DSC04673

Del av ett slutsteg med keramiska rör.
Till vänster det som liknar propellerblad, det är en
avstämningskondensator. Rejäla don behövs för att
hantera de mycket höga spänningarna.

DSC04674

Halmstads Nya Verkstadsaktiebolag installerade denna travers 1928.
Fungerar fortfarande. Efter 88 år…

DSC04678

Delar av sändaren och manövreringsenheter.

DSC04681

DSC04556

En sändare från Rhode & Schwartz för vad som kallades VHF-bandet.

DSC04564

Sätter man lika fina skyltar på maskiner i dag ?

DSC04567

Alexanderssonsgeneratorn. Eller rättare sägt -alternatorn.
Till höger elmotorn som driver alternatorn.
Den stor runda delen är det,  som skapar radiovågorna,
då den roterar med viss hastighet.

DSC04572

Operatörsplats

DSC04574

DSC04578

Sändare från 50-talet ?

DSC04581

DSC04585

En operatörsplats med fjärrskrift och telegrafi.

DSC04589

En telegrafinyckel från LM Eriksson.

DSC04594

En remsskrivare för telegrafi som skrev ut tecknen på en pappersremsa.
En vid den tiden mycket vanlig maskin. Mycket använd inom järnvägs-
väsendet

DSC04597

Fabrikat LM Eriksson. Ett genuint hantverk.

DSC04617

På 20-talet gjorde man reklam för radiorör på ovanstående sätt.

DSC04624

Principskiss på maskineriet.

DSC04627

DSC04633

Två snygga skyltar

DSC04654

En reostat för induktionsmotorer.

DSC04657

skrivare

DSC04661

Del av antennsystemet med namn på riktning…

DSC04740

En damm, som inte är för estetiskt ändamål, utan den innehöll kylvatten
till de delar i en sändaranläggning som blev varma.

DSC04750

DSC04802

Platschefen

DSC04821

 

DSC04665

Mottagarantennernas utbredning.
Som ni ser, de är långa.

DSC04669

 

Kategorier
Hangflyg modell

5 M/SEK NORDVÄST

 

 

 

 

 

Ovanstående betyder, hangflygning !

 

DCIM204GOPRO

Eftersom jag är en aktiv modellflygare, med betoning på “FLYGARE”,
håller jag kontinuerligt spaning på vindarna vid vår kust.

Under 2016 har det varit ovanligt lite nord/nordvästliga vindar,
vilket är en förutsättning för att kunna flyga på Hovs Hallar.

Året har i stället inneburit mycket ostliga vindar och mycket lite
regn. Vårt nederbördsunderskott ligger på 600 mm nu. Det är
en årsnederbörd, som fattas. Detta märks i grävda brunnar och
vattenståndet i våra större sjöar.

Som alla märker,  så går tiden fort, vi är redan inne i augusti och
sommaren är snart förbi. Jag undrar ibland,  när var det sommar
2016 ? Var det de två veckorna i Juni ?

Nåväl, tisdagens väder såg fint ut och jag lastade bilen med det
som behövdes och for till Segeltorp.
Vädret var 22 grader, vind 5-6 m/sek från nordväst.
Det betyder
att havsvinden låg rakt på kanten, vilket garanterade
bra lyft.

Det var bra lyft och upplevelsen då man startar sin modell
från
pilotplatsen och då jag känner,  att lyftet är bra och jämt är en
härlig känsla.

Jag flög, nån trimning behöver inte göras på min kärra,
den är redan
perfekt trimmad efter 224 timmar i luften,
längs hangkanten mot
Norrehamn där jag vände bland en
flock kråkor,  som vinglade iväg
aningen förnärmade av min
närvaro. Tillbaka mot Hovs Hallar
och vidare bort till
parkeringen vid värdshuset , där jag hade andra
vändpunkten.

Allt var perfekt och det var en utsökt njutning att sitta
på kanten
och låta modellen göra,  det jag ville.
Detta kan jag aldrig uppleva framför en tv eller dator.
Jag föredrar
ett liv i verkligheten i stället för i en låtsasvärld.

Ytterligare något som för mig är viktigt, är att jag kommer
i kontakt
med människor, vilka passerar förbi under deras
promenad i den
vackra naturen. Naturen är vacker nu efter
nystarten då växtligheten
fått energi av regnet,  som har
fallit sista 14 dagarna.

Jag har flera gånger sagt,  att människor är nyfikna hur
modell- och hangflyg
fungerar och jag tar det som ett
hedersuppdrag att berätta om vår fina hobby.

De flesta män jag talar med, som är i stadgat ålder, berättar
för mig att
de har ett modellflygförflutet. Det manifesterar
sig på så sätt,  att de nämner namnen
på modeller, som
ungdomen flög på 50- och 60 talet. Biet, Vespus, Sigurd Isakssons

förtryckta balsamodeller, Tempo och så vidare. Jag undrar
vad generationen
som växer upp nu och som är modellflygare
kommer att  minnas av
sina modeller om 50 år ?

Segeltorpshanget är utmärkt, ca 30 m över havsytan
och genererande ett
jämnt och fint lyft.

Ibland har jag funderat hur det skulle kännas att sitta
på modellen och
skåda bakåt ? Jaja, den som lever ser.

Efter 3 timmar i luften sammanlagt landade min Spirit,
som jag varmt
rekommenderar både för termik och hangflyg,
i gräset med full klaff
så det liknade en helikopterlandning.
Allt skedde framför  två kommunalanställda, 
som inte kunde
få nog info,  hur modellflyg som jag bedriver det här
fungerar.

Sedan  ihopplockning av grejorna och hemfärd efter ännu en
dag med
upplevelserikt modellflyg i mitt liv.

Jag har lite ögonblick från min dag med mig hem nedan.

All bilderna är tagna med min modifierade GoPro 3+.
Modifieringen
är att jag fått monterat en professionell lins
i Tyskland .

Flyg med !

 

 

 

 

 

DCIM203GOPRO

Vågorna bryter = mer än 5 m/sek vind.

DCIM203GOPRO

Riktning söderut, Hallands Väderö i horisonten.

DCIM203GOPRO

Mot Hovs Hallar, med mitt landningsområde på den gröna ytan i mitten.

DCIM203GOPRO

Segeltorpshanget i all sin gröna prakt.DCIM204GOPRO

Min modell beredd till start.

DCIM204GOPRO

Sista kollen

DCIM204GOPRO

One for the camera !

DCIM204GOPRO

Japp, förväntan står det skrivet i pilotens nuna !

DCIM204GOPRO

Start

DCIM204GOPRO

Du ser själv…lyftet efter start.

DCIM204GOPRO

Koncentration då man flyger lång bort.

DCIM204GOPRO

Spirit Elite

DCIM204GOPRO

Jag försökte svänga så jag skulle få med min modell med min fasta kamera…
…den tar 2 bilder i sekunden, så man ska ha lite tur.

DCIM204GOPRO

Det finns en träbänk omedelbart till höger,
som jag sitter på, då jag flyger.

DCIM204GOPRO

Bilderna på mig är tagna i samband med start.

DCIM204GOPRO

Jo, man får lova att flyga med en hand i fickan här…

DCIM205GOPRO

Att flyga på Segeltorpshanget innebär,
att man har modellen nära sig och upplever
hastigheten på ett realistiskt sätt.

DCIM205GOPRO

En modellflygare och hans modell.

DCIM203GOPRO

På väg att landa…

DCIM203GOPRO

Ser du stenen till vänster…jodå den har jag  träffat en gång för ett par år sen.

Kategorier
Flyghistoria

FLYGVAPNETS HUVUDUPPVISNING PÅ MALMEN 2016

 

 

 

 

Flygvapnet 90 år

 

 

 

 

 

 

 

Jag vill bara påminna om årets flyguppvisning på Malmen Linköping
kommande lördag/söndag.

Den ser ut att bli nästan i klass med den uppvisning som hölls då
man hade svanesången för F5 Ljungbyhed 1995 , då där var 130000 åskådare!

Här kan du läsa om helgens uppvisning.

Kategorier
Väder och vind

AUGUSTI

 

 

 

 

En ögonblicksbild över torget i Halmstad.

 

 

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2016-08-22 094428

En skärmdump från kommunens webcam på rådhuset.

Augustiväder…ombytligt väder.

Men det är lovat fint väder om någon dag och en vecka framåt…

Den som lever får se.

Kategorier
Termikflyg

OM JAG VAR UTE OCH FLÖG I SÖNDAGS ?

 

 

 

 

Frågan är retorisk.

 

 

 

 

 

DSC04341

 

Klart jag var ute och flög ! Kolla bilden ovan. Tror du,  jag
missar ett sådant tillfälle ?

5/8 Cu, i stort sett vindstilla och 23 grader varmt…
det kan inte vara bättre för en sann modellflygare.

Jag svingade iväg min modell 1210 och landade kl 1435.

I det fina väder som rådde, var det som vanligt inte problem
att komma upp utan att komma ner. Termiken var riktigt
stark, så från 75 m till 500 så gick det som att åka hissen
i Empire State Building.

Fram emot 1400-tiden såg jag,  att det utvecklade sig Cb söderut.
Det började mullra och jag bedömde som säkrast att landa.

Så jag plockade ihop, när vinden var noll och Cb-molnet kom närmare.
Eftersom jag var på en högsta punkten i terrängen,  var jag ju
ett utsatt objekt för blixten.

Därför avbröt jag och åkte hem till Pär Lunqvist och våldgästade…

Han visade sin ombyggda nya  Taranissändare. Pär har byggt
om en konventionell sändare till Single-Stick. Den ser väldigt
användarvänlig ut. Jag glömde fotografera den tyvärr.

Så är det !

Vad flög du ?

 DSC04346

Klart för start.

DSC04347

Min mycket bekväma flygstol, som gör det möjligt för mig att flyga.

DSC04352

Undrar hur många timmar min Ava klarar i termiken ?
den har nu 717.5 timma i termik…

DSC04361

Här kommer ett väldigt Cb med sin nederbörd.

DSC04363

 

Dags för mig att landa och plocka ihop

DCIM203GOPRO
                                       I bröstfickan min mottagare för telemetri.
Kategorier
Old Timer flyg

RINKABY 2016 OT-SM

 

 

 

 

 

Här kommer det,  som är den sista posten

med bilder från tävlingen.

 

 

 

 

DSC03029

 

 

Jag har ju redan publicerat flera hundra bilder från SM i Rinkaby
och denna posten som följer, det får bli det sista därifrån.

Troligtvis kommer det med bilder,  jag publicerat förut, men det
får vi stå ut med. Det är ju svårt att välja bilder, för alla har vi olika
uppfattning,  om vad som är viktigt.

Men mina bilder vill jag ska,  om möjligt,  skapa en känsla hos
betraktaren,  vad OT friflyg innebär. Om jag sen lyckas, det är
en annan sak.

Nästa tävling då ska jag videofilma i stället. Mycket jobb att redigera
men det får gå.

Jag har fler bilder på hårddisken,  men som sagt,  med  dessa sätter jag
min slutpunkt. Jag kommenterar inget under bilderna.

Här kommer ca 150 bilder. Om någon önskar full size bilder så maila mig.

Flyg med !

_DSC0012

_DSC0051

_DSC0072

_DSC0091

_DSC0109

_DSC0116

_DSC0127

_DSC0151

_DSC0162

_DSC0191

_DSC0203

_DSC0249

_DSC0282

_DSC0301

_DSC0364

_DSC0459

_DSC0465

_DSC0537

_DSC0626

_DSC0675

_DSC0681

_DSC0690

_DSC0786

_DSC0827

_DSC0828

_DSC0910

_DSC0925

_DSC0933

_DSC0937

_DSC0967

_DSC0984

_DSC8655

_DSC8662

_DSC8707

_DSC8794

_DSC8801

_DSC8802

_DSC8816

_DSC8827

_DSC8868

_DSC8894

_DSC8946

_DSC9298

_DSC9313

_DSC9397

_DSC9420

_DSC9497

_DSC9578

_DSC9671

_DSC9697

_DSC9717

_DSC9725

_DSC9730

_DSC9770

_DSC9819

_DSC9870

_DSC9887

_DSC9900

_DSC9911

_DSC9912

_DSC9914

_DSC9916

_DSC9925

DSC01886

DSC01891

DSC01922

DSC01937

DSC01951

DSC02002

DSC02024

DSC02034

DSC02150

DSC02171

DSC02226

DSC02232

DSC02327

DSC02444

DSC02473

DSC02477

DSC02581

DSC02603

DSC02645

DSC02703

DSC02744

DSC02748

DSC02799

DSC02809

DSC02818

DSC02819

DSC02842

DSC02843

DSC02847

DSC02870

DSC02879

DSC02913

DSC02921

DSC02932

DSC02937

DSC02952

DSC02985

DSC03019

DSC03022

  DSC03064

DSC03072

DSC03088

DSC03112

DSC03115

DSC03190

DSC03200

DSC03220

DSC03250

DSC03256

DSC03260

DSC03266

DSC03285

DSC03300

DSC03305

DSC03321

DSC03346

DSC03373

DSC03413

DSC03430

DSC03535

DSC03544

DSC03545

DSC03548

DSC03553

DSC03666

DSC03758

DSC03799

DSC03923

DSC03940

DSC03946

DSC03970

DSC03988

DSC03992

DSC03996

DSC04013

DSC04025

 

Kategorier
Old Timer flyg

JAG FICK EN KOMMENTAR AV MATTI PYYKKÖ

 

 

 

 

 

Kommentaren handlar om Markku

och hans flygning på Rinkaby.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

 

Kommentaren av Matti  står i original under posten, om ni vill läsa den.
Matti bad mig “översätta” den till svenska, vilket jag försökt göra
och samtidigt behålla tonen i kommentaren.

Intressant information om Mattis modellflygarliv.
Det är värt att begrunda. Här kommer min skrivning av kommentaren.:

Matti skriver:

Flugan

Vår flygklubb i Åbo heter Kärpänen (Flugan), apropå frågan
om texten på flygplanslådan.
Den grundades 1937, men jag vet inte exakta året, då Markku
började hänga med…

Jag kommer ihåg, att jag gick med i föreningen 1958-1959.
Ett av mina intressen var då att tälja med min kniv.
Då jag var 5-10 karvade jag mest barkbåtar, men flygplanen
började att fånga mitt intresse

.Det som verkligen fick mig att komma igång med modellflyget,
var vid en utställning om och med ungdomsföreningar i Åbo 1957,
där jag för första gången fick se Markkus modeller.

När jag såg modellerna, tänkte jag, att det var så man skulle göra !
Så ville jag lära mig att bygga modellplan, skulle jag gå med i
flygklubben i Åbo,  Kärpänen.


Vid denna tiden var modell flyget inte det populäraste fritidsintresset
ungdomen hade, men vi var trots det många grabbar i klubben.

Vi hade ett bra fält, Artukainen, där vi hade bra förhållanden att
flyga och att starta modellerna på lina. Dessutom låg fältet nära
Åbo, så vi kunde cykla dit med våra modeller. Varenda söndag
var vi där och flög. Vi hade tävling på skoj varje gång vi träffades
med korta maxtider. Ofta med bara en minuts maxtid.

Hur vädret än var så flög vi. Vi sa, att en del som tävlade,
de hade talangen det i handen eller var födda med känslan för
modellflyg.
Men för att bli en bra modellflygare, var vi tvungna
att träna mycket.
Jämte fältet fanns en motocrossbana och en
söndag sa jag: Varför försöker vi inte starta längs banan ?
Detta var innan begreppet snurrekrokar fanns. Vi lärde oss
trots det att hålla på modellen på linan längs banan !
Många söndagar tränade vi och det roade oss mycket.

Markkus modeller.

Enligt min mening är Markkus träarbete lika bra i dag som under
den gamla goda tiden. Det som begränsar Markkus förmåga i friflyg
i dag, kan vara hans förmåga att springa upp modellen och att Markku
vid hans ålder inte har den snabba reaktion, som krävs av en
framgångsrik friflygare.

Markku har arbetet mycket med trämaterial.
Att bygga ett hus är inte svårt, men att bygga flygplan, i synnerhet
små modeller som flyger bra är inte lätt.

Mekaniken.


Den sista flygningen med Kuha misslyckades , när vinschaxeln bröts av.
Vinschen var från 40-talet och hade bara M6 gänga på veven.
Markku ville jag skulle förlänga veven, så man kunde lägga ner
mera kraft på de stora modellerna.
Jag modifierade veven för hans vinsch och det höll i tre år ! Nu när
han skulle flyga sin Kuha, hade den fått nog och bröts av.

Matti

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER I OT-KLASSEN RINKABY 2016 (DEL 12 )

 

 

 

 

 

Det rullar på…

 

 

 

 

 

_DSC0821

 

 

…med flera bilder. Jag har fortfarande många på mitt lager från
OT-SM Rinkaby.

De presenteras fortlöpande här. Eftersom det är grått väder
och ostlig vind, är det inte väder vare sig för termik- eller
hangflygning idag. Så jag kan ladda upp,  det de flesta vill se: bilder.

Jag skrev om att pejla en sändare, som sitter på modellen.
Efter att ha googlat runt har jag flera uppslag och idéer jag ska
kolla och testa.

Resultatet kommer jag att redovisa här.
En pejlsändare på modellen kan vara bra till alla  modeller,
som man flyger på ett sådant sätt,  att man riskerar bortflygning.
För egen del flyger jag ju med mina termikmodeller ofta långt bort
och då kan man flyga väck sin modell. Eller om jag får en
felfunktion på hög höjd och modellen dimper ner långt i från mig.

När det gäller hangmodeller, som ofta ligger på 150-200 cm
spännvidd, kan det vara problematiskt att finna en sådan modell,
som slagit ner i exempelvis i något av Hovs Hallars risiga snår.
Själv har jag använt pipare i modellen för att
kunna lokalisera den. Den har jag använt ett par gånger,
då jag flugit i dåligt lyft då modellen vikit sig och ramlat
ner vid Segeltorpshanget.

Utan pipare helt omöjligt att hitta modellen i snåret.
Det går
inte att planlöst irra bland de taggiga buskarna.

Här kommer nästa laddning bilder. Hoppas de duger…

Flyg med !

 

_DSC9826

En tjeckisk GX-46
_DSC0053

_DSC0056

_DSC0060

_DSC0088

_DSC0374

Time to pull

_DSC0453

På tå för en Aurikel

_DSC0459

Aurikel

_DSC0465

 

_DSC0526

En tornfalk får representera rovfåglarna.
Tyvärr ingen obs av havsörn, som vi brukar kunna se vid Rinkaby.

_DSC0539San Jose

_DSC0547

Lasse Larsson funderar…

_DSC0569San Jose un modelo agradable

_DSC0572

_DSC0579

Vinnare i Rc-tävlingen.

_DSC0585

_DSC0587

_DSC0589

_DSC0590

_DSC0591

_DSC0643

Sten Persson bär sin modell…

_DSC0647

…och Pär bär vingen som bröts av vid uppdraget…

_DSC0675

Det vackraste !

_DSC0690

Kolla profilen av modellen …vad säger du ?

_DSC0722

Teamet startar modellen…

_DSC0730

_DSC0732

_DSC0713

En glad flygare !

_DSC0604

En flygare.

_DSC0830

Einar Håkansson

_DSC0744

_DSC0748

_DSC0750

_DSC0751

_DSC0754

_DSC0757

_DSC0766

_DSC0771

Hasse Bengtsson Halmstad…

DSC03899

…och till höger Hasses fru.

_DSC0718

_DSC0772

_DSC0700

_DSC0704

_DSC0707

_DSC0507

_DSC0515

_DSC0786

_DSC0790

Hej, jag är Bo-Eskil och jag är ordförande för SMOS.

_DSC0808

_DSC0846

Sans Egal på väg ut…

_DSC0848

_DSC8542

_DSC8644

Chad

_DSC8648

_DSC8765

En Slicker är aldrig fel.

_DSC8784

Göran dragen…

_DSC9075

Karl-Erik har släppt…

_DSC9077

_DSC9141

DSC03260

Så var det 1953…

_DSC9298

_DSC9313

_DSC9393

_DSC9397

_DSC9404

_DSC9409

_DSC9315

Flyoff med gemensam start för  friflygande kanadagäss…

_DSC9416

Sten med sin Contestor

_DSC9585

_DSC9591

_DSC9739

_DSC9755

Andrea och Ingmar Knivf

_DSC9794

_DSC9815

_DSC9834

Kurt Strömdahl laddar.

_DSC9845

Här släpps kraften lös i hans Cyklon

_DSC9894

_DSC9900

_DSC9998

Inte famnen full av solsken, men med modeller…

DSC02423

Är det meningen att Christer Jönsson ska hoppa på sin Blue Phoenix…

DSC02424

…eller stampa till den…

DSC02425

..här ser det ut som om han hejdat sig…

DSC02426

…eller utför han en rituell dans innan första start…

DSC02427

…nä, jag tror han klev över en stängseltråd.

DSC02439

DSC02448

Alingsåspojkarnas modeller tror jag…

DSC02662

Martin på huk och Fredde spanande.

DSC02689Den finska lastbilen med modeller

DSC02710

Det är klart det kan behövas en lastbil,  med så många modeller man har med sig.

DSC02735

Ett ögonblick från tävlingen.

DSC02743

Ser ni den lilla blå husvagnen med vitt tak, som rymmer en sittande…

DSC03777

Det säkra sättet att transportera modellerna.

DSC03781

DSC03886

En liten del av deltagarna vid Sveriges största modellflygtävling,
både vad gäller antalet tävlande 50 st som deltagande modeller
149 st  vid
OT-SM 2016 Rinkaby.

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER I OT-KLASSEN RINKABY 2016 (DEL 11 )

 

 

 

 

 

 

Allmänna tävlingsbilder…

 

 

 

 

 

 

_DSC8648

 

Jag fortsätter mitt redovisande av bilder från OT-SM 2016.
Vi var ju förunnade med ett, som vanligt vågar jag påstå,
fint flygväder. Enda klagomålet var,  att vi hade lite för mycket
vind på lördagen, men hårda grabbar backar inte för lite blåst !

Vad jag,  som lite utomstående,  hade önskat: Fler fält som vi kunde
få disponera för friflyg i Sverige, så vi kunde öka antalet tävlingar
och träffar. Jag tror,  de flesta hade önskat någon tävling till…
Till exempel en vårtävling på Rinkaby i samband med Kristi Himmelsfärdsdag.

En friflygtävling är förutom tävlingsmomentet en social institution
där man träffas, utbyter tankar  och diskuterar. En friflygtävling är
inspirationen för en OT-flygares hobbyutövning. En sammankomst
gör,  att piloter
tar nya tag och skapar sig nya mål. Det vill säga,
man för sin hobby
vidare och framåt.

Tävlingen med friflygande Old Timermodeller på Rinkaby 2016,
 var Sveriges obestridligt största modellflygtävling, både vad
gäller antalet deltagare, 51 och antalet modeller 149 styck !

Det är inte konstigt,  att så många dyker upp, för det är ju så roligt !

Här en bunta bilder, relativt kommentarslösa. Flyg med mig och låt
fantasi och drömmar veva igång!

 

_DSC8362

_DSC8374

_DSC8639

Ibland blir det inte som piloten vill…

_DSC8640

_DSC8388

Göran tunar under överinseende av Martin

_DSC8392

En pilot som alltid presterar.

_DSC8405

Briefing inför…

_DSC8412Andrea, Sten och Bo-Eskil som tar en kaffeslurk.

_DSC8488

Modellflyg är aldrig fel.

_DSC8604

Lars-Erik på väg att starta sin Slicker.
Till vänster Lars, Bo-Eskil och Karl-Erik .

_DSC8633

Lars-Eriks kärra svingar sig uppåt.

_DSC8642

En Chad, tror jag,  som vann sin klass… flugen av Lars Tolkstam .
Inte konstig…därför den ser ut att kunna flyga bra !

DSC03397

Denna vackert byggda och dekorerade Wakefield-modellen med rörkropp
kommer från Rune “Termik-Johans” dödsbo och proxyflögs av Lasse Larsson.

DSC03403

DSC03405

Bärande stabbe. Inte enkelt att trimma.

DSC03408

DSC03412

…och sekretariatet går som ett urverk.

DSC03443

En OT-tävling kan tyckas avslappnad…
med till synes planlöst  promenerande människor på en vall.

DSC03452

Fusat

DSC03455

En Wakefield, men jag tycker det, som det sitter här, ser ut som en Zeppelinare…
men det är i verkligheten Lars-Erik Fridströms italienska Merlu.

_DSC8571

Igångblåsning av en fuse. på Johan Wallins Sperwer.

_DSC8596

Stilstudie

DSC03459

DSC03464

Utseendemässigt en ganska osannolik modell,
som fått sitt form av reglementet.
Men de flyger makalöst bra, trots de ser ut som…

DSC03467

Om jag förstått allt rätt så proxyflögs modellen som var byggd av S-O Lindén.

_DSC8585

DSC03475

Piloten med sin Korda 37, en välbyggare som heter Hans Karlsson.DSC03478

Hej på er, säger Hans  och ser lite pillemarisk ut…

DSC03510

Pär försöker skaka ut piloten…

DSC03519

…men han fick tas ut längst bak istället eller ?

DSC03524

Japp, där fick Pär honom i handen…

DSC03527

…så nu kan Sten vrida in energi i motorn.

DSC03533

Stens Contestor, ett normalt sett “säkert” kort på tävlingar…

DSC03534

Lars-Erik, Pär med tersur och Sten startande.

DSC03535

Släppet

DSC03536

En representativ bild för hela iden om OT-friflyg.

DSC03537

Contestor…

DSC03539

…eller som det står på vingen CONTE – STOR

DSC03560

Från SMOS årsmöte och middag på fredagskvällen…

DSC03568

…vilka hölls i Rinkabys Församlingshus…

DSC03569

…tack för lånet !

DSC03573

Maten var catering och alla uppskattade den.
Gott och rikligt !

DSC03590

Fredde, har han vunnit högsta vinsten ?

DSC03606

Andrea hämtar ett av sin priser.

DSC03609

Synnerligen trevlig tillställning

DSC03612

Bo-Eskil förlänar Thomas med gratis öl för resten av livet….tror jag.

DSC03622

Anders, bra organisatör prisutdelar till Thomas.

DSC03643

Klart Anders är glad då han får inspektera en J-3 Cub på undersidan…

DSC03648

Undrar vad det fanns i lådan som pristagaren  Hans Karlsson fick ?
För den verkar tung.

DSC03650

Under årsmötet, som flöt igenom snabbt under Bo-Eskils ledning.

DSC03732

Detta är modellen som vann OT-RC-klassen.
En San Jose, byggd och flugen av Per Larsson.

DSC03734

Det kommer flygbilder av den i kommande post.

DSC03735

Så här borde alla nybörjarkärror se ut !

DSC03739

DSC03741

Motor ?  Ja,  som  ni vet,  så idag går allt med elek-tri-ci-tet…

DSC03743

DSC04024

DSC03750

DSC03765

DSC03769

DSC03854

Tyko Andersson sitter och filosoferar bakom en hangar  försedd med dörrmatta.

DSC03858

Familjen Borglund förbereder

DSC03860

Richard Borglund med sin Korda Wakefield.

DSC03940

Piloten med chefsmekaniker.

DSC03983

DSC03866

DSC03869

Piloten Ove Roland Svensson.
Modellen Sans Egal, vilket kan översättas med “Utan dess like” om man
försvenskar franskan lite. “Sans” betyder utan och “Egal” betyder lika.
Kom ihåg vad som står på en del franska mynt än i dag:
Liberté, égalité, fraternité
Frihet, jämlikhet, broderskap.

DSC03877

Ett namn lättare för en svensk att förstå.

DSC03882

Lars- Erik avslappnad.

DSC03898

Hasse Bengtsson med fru.

DSC03901

DSC03915

DSC03919

Bo-Eskil laddar

DSC03923

DSC03935

Nu djädrar, säger ordföranden SMOS…
ska jag proxyflyga med Marttis One and a half !

DSC03945

Kikaren, ett viktigt instrument för att hålla koll på modellen…

DSC03953

En ung pojk,  som gläds åt sinGipsy 40 som han proxyflög för Martti Bogdanoff.

DSC03957

Nu gäller det…

DSC03960

DSC03966

Arne Fridén som kom gående till platsen,  efter en tåg- och
bussresa…med sin modell i en liten blåmålad trälåda.

DSC03967

Modellen…är det en Graupner “Topsy” ?
Jag hade en sådan. Med en Webra 1.5 cc
motor, som för mig då var svår att ställa in.

DSC03982

Byggare, pilot  är Arne Fridén.

DSC03992

En Lancer 72

DSC04000

DSC04003

Ser ut som en 1/4 Racer från 30-talet ?

DSC04008

Pilot..,och ägare var Christer Jönsson Lund tror jag.
Tyvärr fick jag inte se den flyga, men enligt Sten Persson
flög den mycket bra och penetrerade vinden fint..

DSC04020

Det kommer mycket mera flygbilder !

Som ni  har märkt,  har jag svårt med piloternas namn.
Tänk om vi kunde ha foto på piloterna på medlemslistan
för att underlätta , för oss som
inte har personkunskapen?
I alla fall på de mest aktiva.
Går det att lösa ?

Kategorier
Old Timer flyg

ATT PEJLA EN BORTFLUGEN FRIFLYGMODELL MED EN RIKTANTENN.

 

 

 

 

 

En riktanten, eller direktiv antenn

gör pejlandet enklare.

 

 

 

 

 

IMG_0037

 

 

 

 

Som en räddningsplanka kan man säga,  att en pejlsändare fungerar,
då den sitter monterad på en friflygmodell och då den är aktiverad.

Flyger en modell bort och den hamnar i en växande gröda, exempelvis
den stora fasan nummer ett: Uppväxt majs.  Eller om den hamnar i
tät skog,  är det den stora fasan nummer 2.

Ja, du vet, att man har ju aldrig tur, utan modeller tenderar att hamn  i högt
växande gröda eller högt upp i ett träd…

Båda platserna kan göra det omöjligt för dig  att finna modellen.
Jag har
personligen ägnat mig åt radiopejlorientering på
amatörradiobanden och
har bra erfarenhet av det.

Men som friflygare, vad ska man tänka på , för att öka chansen att få
tillbaka modellen ?

Först och främst ska du ha en bra kikare. Ju fler som har kikare ju
bättre.
Det är fördelaktigt,  att ha kikaren monterad på ett billigt kamerastativ.
Därför att stå och hålla en tung kikare och hålla en liten modell i fokus
är svårt. Ett kamerastativ kostar inte mycket.

Kikaren kan med fördel köpas på Biltema, som har en bra kikare
med pejlkompass för en tusenlapp.

Kom ihåg,  att det är utomordentligt  svårt att bedöma avstånd.
Jag brukar säga, om du tror avståndet är 1000 meter, börja leta vid 500,
för man bedömer för långt.

Om man ser modellen försvinner i höjden,  då den inte fusat,  ta en pejl via
kikaren,  vilken bäring den sågs sist i. Har du ingen kikare, rita ett streck
i marken,  så du får en ungefärlig bäring, som du sen kan lägga in på kartan.

Jag förutsätter,  du har en riktig bäring via kikaren. Ta sen din kompass
och överför riktningen till din karta. Då får du ett ganska smalt område
att söka av. Att överföra en riktning från terrängen till kartan, förutsätter jag
att du kan. Kan du inte så googla.

Kartan visar också,  om du kan köra din bil fram till sökområdet. När du
kommer fram,  hoppa inte ut och spring planlöst runt   som berusad höna,
utan ta det lugnt.

Gå ur bilen och placera  dig så högt du kan och spana av terrängen systematiskt.
Ta först och kolla misstänkta punkter, dela sen in sökområdet i sektioner
som du spanar av en och en.

Finner du inget,  flytta dig 150-200 m,  ställ dig åter  igen så högt du kan och spana
med kikaren. Har du nu ingen pejlsändare , så återstår inget annat än
att leta inom rimligt avstånd från den linje,  du lagt in från där du startade.

Erfarenhetsmässigt kan man säga,  att kurslinjen din modell tagit,  som du
fått bäringen med via din pejlkompass
brukar inte avvika alltför mycket från
din reella färdlinje.

Alltså modellen högst 100 meter från denna linje.

Speciellt svårt är att leta i en skog. Den största modell kan maskera
sig totalt ! Det är svårt att leta i skog systematiskt. Då man letar i en
skog fäster man blicken omedvetet mot marken. Men man ska spana
i trädens löv- och grenverk.

Hittar du inte den, är det bara att hoppas,  att någon annan gör det,
För jag förutsätter,  du har nummer och namn på din modell. Kanske både på
vingen och kroppen.
Upphittare har då  nånstans att ringa. Hamnar du i en gröda med modellen,
som ska skördas med en tröska, är risken den far ut med  hacken
där bak i mycket finfördelat skick…

Men du ska veta,  att precis alla upphittare är inte ärliga.
Men jag påstår 99% är det.

Om du har en pejlsändare aktiverad,  har du mycket större chans
att finna din bortflugna modell, för då har du kontakt med den bortflugne.
För att finna modellen behöver du en mottagare,  som kan ta emot
pejlsändarens signal.

Mottagaren bör vara av god kvalitet, för ju bättre mottagare,
desto större chans att höra signalen.

Om du har en pejlantenn , som på mina bilder och du hör signalen,
då är halva jobbet gjort.

En pejlantenn har en lob som är relativt  smal och som har ett distinkt
fram/backförhållande.

Du kan jämföra en direktiv antenn med  ljuset från en bra ficklampa, 
som ger en smal och långt räckande stråle, medan en vanlig taklampa,
fördelar ljuset runt horisonten.

                                 Loben från en riktantenn:

Du står i centrum, din antenn täcker enligt skissen.
Allt är schematiskt, verkligheten är sällan så entydig  som bilden.

Kör till en plats som du tror är i närheten av den förmodade
nedslagsplatsen för
din modell. Klättra upp  på en yta så
högt som möjligt.

Slå på mottagaren,  håll antennen vertikalt/horisontellt och vrid dig runt
och lyssna först med brusspärren engagerad. Hör du inget så släpp
brusspärren, så du erhåller allt till örat som mottagaren tar emot.

Så här funkar det schematiskt

brusspärr 3 sista

Fyrkanten visar det,  som kommer till mottagaren i form
av brus och signal.

Det vi vill ha är signal, alltså det som är  under det röda strecket.

Din gräns då brusspärren ska öppna,  är den gula linjen.
Från botten av rektangeln till det röda strecket finns signalen,
du vill lyssna på.
Därför ska man aldrig dra brusspärren för hårt.
Alltså vrid
brusspärren tills du precis vrider bort bruset, men inte mer !
Ibland kan du behöva
vrida bort brusspärren helt och hållet
för att kunna höra signalen.
En tumregel alltså: Du ska vrida din brusspärr,  så bruset
just försvinner eller ligger och småfräser.

Åt det håll där du hör signalen bäst, där finns modellen,
om allt stämmer.

Ta ett märke i terrängen,  ta kompassriktningen dit och
för över bäringen till din karta. Nu har du ett streck på kartan.
Därefter ska du åka,  låt oss säga,  200 m vinkelrätt mot bäringen och
lyssna en gång till.
Upp på det högsta föremålet om möjligt,  pejla och hör du signalen,
slå fast varifrån den hörs starkast. Om du inte hör signalen,
åk 180 grader åt andra hållet.

När du hör signalen, ta kompassriktningen dit, överför det till kartan,
där du redan
dragit en bäring. Nu har du två bäringar och om världen
vore fullkomlig,  ligger ditt plan i krysset.

Men nu är det inte så,  på de frekvenserna vi använder. På de frekvenser
vi använder,  är vågutbredningen inte linjär och snygg,
utan vågorna reflekteras lite oberäkneligt. Det tar tid att lära sig ,
vad som är rättvisande pejlar. Så därför ska du pejla efter
förflyttning 2 gånger till.

Lägg in bäringarna och de kommer att förhoppningsvis att resultera
i  en månghörnig ruta på din karta,  som inte är alltför stor.

Där, eller i omedelbar närhet,  ligger modellen. Åk till platsen och
lyssna och pejla.

Om signalen är väldigt stark, kan mottagaren få spader (bli överstyrd,
alltså den kan inte hantera de starka signalerna)
och då får man
flytta sig  förslagsvis ca 10 khz, alltså om frekvensen är 150,100,

så gå till 150.110 och lyssna.

Eller flytta till en frekvens där du just kan uppfatta signalen.
Man gör så för att dämpa signalen och göra det lättare att pejla
sista biten. Det är ofta sista biten,  som är svårast.

Pejlsignalen är i regel en omodulerad bärvåg,  som låter som ett
“Skrapande” ljud i högtalaren. Varför signalen är omodulerad, alltså
man har inte lagt ett “Ljud” på bärvågen, det är troligtvis för att
spara vikt i sändardelen,  som finns i din modell.

Det viktigaste är, att man hör NÅGOT att pejla på ! Så vad sändaren
gör är att producera en sönderhackad  bärvåg , ungefär som telegrafisändare.

Använd pejlantennen och pejla aktivt under din promenad mot sändaren.
Antennens “Fram” kommer att indikera den riktning, du ska gå.
Det kan kräva lite irrande fram och tillbaka,  av skäl jag tidigare angivit,
men med träget arbete,  kommer du att finna modellen.

Det krävs mycket träning,  för man ska bli duktig. Men med en
fungerande pejlantenn, bör
även nybörjaren ha en  rimlig chans att
hitta sin modell.

Att pejla med en bärbar mottagare med en rundstrålande antenn,
alltså en “pinne”,
då litar man mer på turen än på  sin skicklighet.

Nu har jag,  för att underlätta för framtida eftersök av pejlsändare,
tillverkat en
pejlantenn, som är uppbyggd enligt konceptet HB9CV.
HB9CV var amatörradiosignalen  en schweizare hade,  som uppfann
denna mycket goda antenn. Jag har själv använt den och den fyller i
alla fall mina krav. Antenn är en typ av Yagi med två element.

Till pejlantennen,  som är byggd för 150 Mhz där antennen är i exakt
resonans,   har jag köpt adaptrar,  så ni med BNC kontakt för antennen
eller SMA-kontakt kan använda den.

Pejlantennen tar jag med vid nästa tävling,  så kan ni, som
har pejlsändare testa den,  vid en liten genomgång  vi kan hålla.

Jag donerar antennen till SMOS för framtida bruk vid tävlingar.

Om någon vill bygga en egen så kan ni kontakta mig för info, för den
går att bygga lättare och elegantare.

Slutsatser:

För att hitta en bortflugen modell behövs:

En kikare med syftkompass.
En karta med aktuellt område,  50000-del eller mindre.
Kartan försedd med meridianer för utläggning av kompassriktningar

från terrängen..

Om du pejlar: En mottagare som är laddad och aktiverad  och en pejlantenn.

Du måste kunna hantera en kompass fullständigt.
Ta ut riktning i terrängen
och kunna  överföra bäringen till kartan.

Du måste lära dig din handapparat,  så du vet hur signalstyrkan indikeras.
Du måste har den inställd rätt. Alltså “Wide FM” eller “Narrow FM”.
Du får pröva dig fram.
Du måste veta,  hur man öppnar  brusspärren, då signalen är svag.

Allt för att den ska funka under bästa möjliga omständigheter.

IMG_0020

Här ser ni olika mottagare,  som kan användas vid pejling. De är alla amatörradioapparater
och man får bara sända, om man har av Post och Telestyrelsen
utfärdad licens och tillståndsbevis.
Enkelt uttryckt passar SMA=Skruvfattning,  som på vänstra radion eller BNC = bajonettfattning,
som de flesta andra har. En apparat som den i mitten köper du billigast på E-Bay från Kina.
Den kostar med frakt 30 pund, under 400 kr !

IMG_0024

Adaptern som medföljer antennen.
Överst för SMA (skruva) och underst BNC (bajonett)

IMG_0025

BNC-änden

IMG_0026

SMA-änden, med det smala stiftet i mitten

IMG_0028

HB9CV för 150 Mhz försedd med BNC-hane.
Bry er inte om,  att antennen ser ut,  som något jag hittat
på soptippen. Det är en i hast hopsatt konstruktion.
Det är funktionen som räknas och den finns där.

IMG_0029

Elementen gjorda i koppar, Det är lite tungt men starkt.

IMG_0030

Matningen och anpassningen av antennen med  12 cm koax = 12 pF

IMG_0032

Jag har försökt göra den så oöm som möjligt.

IMG_0033

Här uppkopplad med min Yaesu amatörradio.

IMG_0035

Så fungerar antennen. Skillnaden på fram/back är stor och där kan man inte missta sig.

IMG_0038

Man kan pejla både vertikalt och horisontalt.

 

Pär Lundqvist sa,  man kanske kunde använda en Keyfinder ?
Här är en med 50 m räckvidd,  som används ihop med din telefon och en app.
Kanske,  om man slaktade den del som sitter ihop med nyckelringen på allt,
som går att
undvara, plasthöljen, ringar,  alltså allt som går att
ta bort, utan att
funktionen förändras ? Detta för att spara vikt.
Troligtvis kan man öka räckvidden till kanske 100 m, om man sätter dit
en bättre antenn på sändaren. Jag ska testa och labba lite och rapporterar
resultatet senare. Det är ju skillnad i pris….100 mot 2000 spänn…

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER I OT-KLASSEN RINKABY 2016 (DEL 10 )

 

 

 

Suomen pojat lentävät paras

 

 

 

 

 

 

 

_DSC0681

Jag har så länge jag känt Matti Pyykkö och Markku Tähkäpää
beundrat deras förmåga 
att flyga och bygga.

Markku är en ekvilibrist då det gäller byggandet. En artist av högsta
potential. För att ge sig på sådana byggen ha gör måste man ha en
begåvning
utöver det vanliga och en idoghet som få människor har.

Se på modellerna nedan och hans elliptiska vingar byggda med sitt speciella
sätt. Hur kan han få det så exakt ?

Matti är också en duktig byggare, men jag ser honom som en mer
experimenterande
modellflygare med goda kunskaper i aerodynamik
och flygmekanik. Eller kanske vill jag säga, en förståelse för varför
ett plan beter sig på ett visst sätt.

Dessa finska pojkar besöker oss varje SM och det är alltid lika
spännande att se vad
de har med sig på lastbilsflaket under presenningen !

Vad som fångade min blick denna gången var ankan “Anders And”.
Jag talade med Matti
ganska länge om denna modell och han berättade
om svårigheterna att få den
att flyga som piloten ville.

Detta SM lyckades våra representanter för vårt broderfolk inte lika bra som
vanligt, men jag antar de flyger inte bara för att vinna,  utan de uppskattar den
sociala samvaron med likasinnade också.

Jag är övertygad,  de kommer nästa år igen med lastbilen  och under
flakpresenningen döljer sig  nya överraskningar !

Denna posten handlar bara om det finska teamet  och deras plan i Rinkaby,
så håll tillgodo !

 

 

 

DSC03906

En av de vackraste modellerna!

DSC03843

Matti  med en av sina många modeller

DSC03839

Matti demonstrerande sin metod för fusesystemet.

DSC03834

Ser ni säkerhetsnyckeln i högra handen ?

DSC03826

Ser ni att trimtabben är direktimporterad från Italien…

DSC03824

Fusen på en friflygande modell är tillsammans med allt
som behövs av komplicerade kompononenter inte så enkelt.

DSC03813

Allt ska var enkelt och funktionellt om det går…

DSC03812

Maskinen som sprider stjärnpuder…

DSC03809

Jag tycker denna modell utstrålar…robusthet !

DSC03791

DSC03795

DSC03803

DSC03804

DSC03808

Fick aldrig se den flyga tyvärr…för Matti vann sin klass.

DSC03787

Ordet Aspjut…jag har googlat men ingen förklaring.
Någon annan som vet ?

Jag fick en förklaring av Matti:

Aspjut:
Vi, som är brist-tidens pojkar, ( 1945…), har lärt, att spara på.
Med min hemmagjord svenska, tänkte jag, att haapa är asp,
och keihäs heter spjut. Men, varför nu använda två gånger
de samma bokstäver efter varannan? Så sparade jag de andra A+S.
Jo,De gamla kloka brukade säga: när man är ung, måste man spara,
att när man blir gammal, har man nånting kvar, att spara på.
Nu i vår nollräntornas paradis, är det nog just tvärt-om?
Matti.

DSC03790

 

 

DSC03799

Finsk modellplanslåda. Kan ni finska, så vet ni vad flugorna gör om våren….

DSC03444

 

DSC03432

 

DSC03430

Anders And, vilket är detsamma som Kalle Anka på svenska.

DSC03421

 

DSC03417

Nog är det en anka alltid…en Canard.

DSC02901

Markkus “Gös”.

DSC02898

 

DSC02894

 

DSC02892

 

_DSC9645

Mattis Bernfest

_DSC9650

Markku Tähkäpää

_DSC9651

 

_DSC9652

 

_DSC9655

 

_DSC9659

 

DSC02885

 

DSC02890

 

_DSC9422

_DSC9428

Ett imponerande plan…

_DSC9431

 

_DSC9433

_DSC9434

_DSC9436

_DSC9437

…fast jag undrar om jag vågat släppa det friflygande…?

_DSC9438

 

_DSC9523

 

_DSC9505

 

_DSC9498

Koppling !

_DSC9496

 

_DSC9457

 

_DSC9443

 

_DSC9439

 

Kuha flög mäktigt bra.

_DSC9337

Mattis Bernfast flög som Lasse Larssons lika dana modell, bra.

_DSC8827

_DSC9325

Friflygande flygetyg

_DSC8830

 

_DSC0684

Som sagt, den  vackraste friflygande modell jag sett.

_DSC0690

Gick perfekt på linan. Vingarna uppbyggda geodetiskt.

_DSC8684

Markku Tähkäpää

DSC03728

På eftermiddagen då flygarna åkt hem för dagen.
Endast min streamer och Ingvar Nilsson hangar står kvar.

Kategorier
Hangflyg modell

HÄR KOMMER EN LITEN HANGFLYGRAPPORT

 

 

 

Det har varit tunnsått med nordlig vind vid Hovs Hallar i år.

 

 

 

 

 

_DSC1294

 

 

Detta året ha haft lite nordliga vindar. Ok, nordväst har vi haft, men
ren nord har vi  ofta förgäves spanat efter.
Normalt sett har vi relativt mycket nord på våren eller i alla fall på gränsen
mellan vår-sommar.

Men i år har vi haft mycket ostliga vindar. Detta är i och för sig bra för
termikflygning, då den ostliga vinden innebär,  att sjöbrisen inte uppstår,
vilket stoppar termik effektivt.

I tisdags hade yr.no utlovat nordligt, varför jag åkte ner till HH.

Jag var aningen tveksam om vindens styrka, eller om sjöbrisen skulle
“felvrida” gradientvinden.

Vid ankomsten, urlastning på parkeringen, uppbärning av det som behövs
för flygandet till Platån. Vinden då jag, massor av turister och 30 ungdjur
av kor stod på toppen var 2 m/sek rakt på.

Efter att ha monterat och varligt flyttat koflocken 30 m,  blev det det vanliga
övervägandet, om hanget skulle klara att bära min ärrade Spirit.

Slutligen beslutade jag att starta parallellt med hanget, vilket ger mig en möjlighet
att rädda mig in på kanten,  om förhållandena inte medgav flyg.

Så till åskådarnas glädje kastade jag ut. Hanget bar och trots den svaga vinden,
kunde jag enkelt stiga till 286 m. Jo,  jag har höjdmätare ombord. Den visade 200
m och adderar man hangets höjd 80 m blir höjden över havets nivå som ovan.

Jag testade lite idag,  hur långt in och hur högt kusten bär vid HH. Förvånansvärt
långt och högt.

Nu var förhållandena extremt gynnsamma , men jag blev förvånad , hur
högt hanget
lyfte “bakom” värdshuset.
Bra att veta.

Just innan sjöbrisen drog igång vid 13-tiden var vinden mycket termisk.
Jag kunde flyga termik ca 250 m ut från kanten mot havshorisonten
ihop med andra fåglar. Eftersom vinden på lite höjd är starkare än
vid marknivån, drev modellen iväg in över land, så man kunde inte hänga med för länge.

Två busslaster med holländska turister passerade mig och jag fick berätta om
modellflyg och hangflyg i synnerhet.

Holländare är mycket trevliga människor.

Det kom två svenska unga kvinnor som gick Skåneleden,  som satte sig
ner då de var helt slut. Hur är det med ungdomens kondition ?

Efter en timma i luften landade jag framför fötterna, då jag tyckte jag märkt
att mitt höjdroder var degigt. Jag erinrade mig,  att modellen hade jag stött emot
bilen,  då jag lastade i garaget. Kanske något hade hänt ?
Jovisst, växellådan hade
blivit av med en kugge på utgående axelns drev.

Hur löser man det, om man inte har reservdelar och man är flygsugen ?

Jo jag tog isär servot, klippte bort “spärren” som sitter på utgående drev
och vred drevet 180 grader, så den skadade delen inte kom i ingrepp.

Sen var det bara att flyga igen. Fäste en mobius med BilTematejp på en
gren av rönn 
i nosen,  så jag kunde filma bakåt mot min stabbe under flygningen.
Resultatet blev upplysande och bra.

Efter hand, jag startade 1230, tog sig vinden och låg kl 1330 på ca 5-6 m/sek
rakt på hanget. Detta skapade i sin tur perfekta hangförhållanden.
Konstig att inga skärmflygare var här ? Som jag tidigare beskrivit,
kan man lätt se då vinden går från 5 till 6 m/sek. Just vid denna vindhastighet
börjar vågorna bryta på havet.

Den enda fågel jag såg var en ormvråk. Jag har aldrig sett så lite fåglar
generellt sett som i år. Varför ? Ingen aning.

Men dagens flygande var en fullträff och än en gång slog mig tanken,
då jag satt på min grästuva, att jag kan vara glad, jag får uppleva detta !

Vacker natur, fina flygomständigheter och upplevelser samt  möten med
trevliga människor.

Jämför detta med “livet” de har, som redan kl 1300 ligger framför en tv…
Alltnog, var och en förvaltar sitt eget liv och gör vad de vill med det.

Kl 1545 landade jag bakom betongfortet efter min fina dag på Hovs Hallars Platå.
Det blev 2.5 timma i luften med min lite ärrade Spirit.

En av de finaste flygupplevelserna hittills i år !

Spirit Elite är ett mycket användbart plan. Tror man kan köpa den
hos HAB till ett hyfsat pris. Annars finner du den i England. Spirit är
ett mångsidig plan , bra både på hang och även bra i termik.

Här är lite diversebilder. De flesta är  klippta ur en video,  därav får
du tåla den något sämre kvaliteten.

_DSC1255

Min Spirit lurar i gräset på Platån.

_DSC1206

Det var relativt god sikt i dag, vilket gör att Silon i Falkenberg blev lätt att se.

_DSC1236

Turister passerar i en jämn ström på platån.
I dag dominerade holländare och de som vandrade Skåneleden.

_DSC1245

Segelturister kom dragande förbi på sin färd till ingenstans…

_DSC1283

Enda fågel jag ansåg värd att fotografera. Vilket jag gjorde
samtidigt jag flög min Spirit. Inte enkelt.

_DSC1319

Nord 5-6 m/sek indikerar flaggan vid värdshuset.

DSC04112

Trogna och nyfikna åskådare.

DSC04117

Mycket sociala djur,speciellt intresserade av hangflyg.

DSC04124

Anpassa sig och improvisera.
Då det gäller att fästa en GoPro på modellen med tejp…

DSC04131

Halmstad med Gopro…

DSC04134

Just då sjöbrisen kom.
Ni ser att vinden kommer med dragning väster…

DSC04135

Nu börja det bryta och därmed vet vi att styrkan är mer än 5 m/sek.
Sjöbrisen kom in från norr, vilket syns på havet.

DSC04140

Mot Hallands Väderö

GOPR7913[1]-002

Det är denna kanten, som gör det.

GP017913[1]-002

Denna bilden tog jag med en extremt lång osynlig “Selfiepinne”.

REC_0001 (1)-002

Start med bakåtfilmande videokamera.

REC_0001 (1)-003

Ni ser jag kastar ut med bra energi,
då jag behöver ett par meter bromssträcka…

REC_0001 (1)-004

Sådär, nu är det bara att flyga…

REC_0001 (1)-005

Längs kanten finns en rotor.

REC_0001 (1)-010Full aerodynamisk broms inför landningen.

REC_0001 (1)-011

Spiriten återbördad till Terra Firma

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER I OT-KLASSEN RINKABY 2016 (DEL 9 )

 

 

 

 

 

Bilder från tidslinjen.

 

 

 

DSC02594

En ny packe bilder tagen rakt ur min laddning. Den enda
ordning det finns med dessa bilderna,  är att de ligger
tidsmässigt i ordning.

Här kan du se de utomordentligt fina och estetiskt tilltalande starterna
Kurt Strömdahl utför assisterad av sin fru.

Mer eller mindre vettiga kommentarer av mig under bilderna…
om du hittar tokigheter,  som jag som obildad friflygintresserad
skrivit, var snäll och rätta mig med exempelvis en kommentar
längst ner på sidan.

DSC02463

Björn Källman med sin “Tern”.

DSC02468

Tern lite närmare

DSC02469

Kan detta vara en “Flax II” .

DSC02473

Nordost

DSC02476

Vid denna tävlingen fick jag veta att BilTema säljer
en hyfsad kikare med pejlkompass för 1000 spänn.
För friflygaren ett viktigt redskap.

DSC02508

tillhör Andrea…

DSC02573

Ingvar Nilsson förbereder

DSC02498

Ingvars modell.

DSC02586

Fredde

DSC02611

Ett gryn som slappar lite…

DSC02613

Andrea flyger fram under en hämtning…

DSC02615

Anders Sellman marscherar målmedvetet på…

DSC02648

Göran vid sin bobuss.

DSC02735

Kullen som hyste min vindvisare. Videoband suveränt som streamer.

DSC02763

Inge och Göran.

DSC02993

Ingvar fundersamt betraktande sin Slingsby Cadet.

DSC03027

Fredde släpper…

DSC03029

…modellen till dess eget flygliv.

DSC03065

Andrea justerar stabben.

DSC03072

Där startkorten lämnades.

DSC03080

Ordnung muss sein !

DSC03085

Görans modell.

DSC03096

Ingemar Knif.

Varför tänker jag på Albert Engströms böcker
om folket i skärgården,   när jag ser denna bilden?

DSC03097

Hans Karlsson som ankare av modell.

DSC03098

Korda 37, alltså en konstruktion  79 år gammal,
byggd och flugen av Hans Karlsson.

DSC03102

DSC03112

DSC03115

DSC03184

Sten förbereder sin Contestor

DSC03186

Lite brådis nu…

DSC03187

DSC03200

DSC03204

DSC03211

Nu ska vi bara ladda power in i motorn.

DSC03216

DSC03220

Hoppas motorn inte flyger i bitar…

DSC03226

DSC03237

Iväg nu, säger  Sten.

DSC03241

Contestorn klättrar.

DSC03246

Är det Lars modell ?

DSC03247

DSC03250

DSC03254

Här kan ni förstå,  hur en frihjulande propellermekanism fungerar.