HIMMELSFÄRDSDAGEN…

 

 

 

 

 

…fick vi en som hette duga.

 

 

 

 

 

 

 

Solsken, 4/8 Cu, 20 grader varmt och västlig laminär vind.

Det var flygförutsättningarna i torsdags.

Naturligtvis ville jag flyga med någon av mina termikmodeller.
Med i bilen var en av mina Avor, gissa vilken… och en DLG av
fabrikatet “Raven”.

Då jag skulle starta och jag  kollade roder fria och fulla
roderrörelser,
märkte jag,  att mitt sidoroder stod stilla…

Roligt om servot lagt av, då man står i begrepp att just starta !

Men det var en enkel sak att fixa. Den korta stötstången mellan 
servot i fenan och sidorodret hade hoppat isär,  eftersom en av
skruvarna som håller servot i fenan lossat.  Det var  enkelt lagat
genom att plocka fram asken med småskruv och sätta dit en ny.

Kl 1000 skickade jag iväg min 4 m Ava mot skyn. En sky som 
var azurblå och då utan ett moln.

Att det inte finns Cu-moln, betyder inte,  att det inte finns termik.
(Det var många negationer.)
Termik finns, men det är torrtermik. Alltså termik där fuktigheten
inte kondenseras och bildar Cu-moln.

Det gör det lite svårare att leta termik, men varför ska allt vara
så lätt ?

PÅ 50 m höjd träffade jag den första blåsan,  vilken var stark
som en höfläkt och
turbulent.

Det blev en snabb klättring till xxx m höjd,   ackompanjerad
av det  glada spelandet av höga toner från min variometer.

En timma fick jag i luften,  innan jag avbröt för att landa och
montera
min kamera på modellen.

Då jag monterade,  kom en gul sportbil uppför grusvägen och
det var  Anders, som liksom jag var flygsugen.

Han hade med sig 3 modeller, samtliga elseglare av det lätta slaget.

Jag fotograferade hans modeller och startade därefter min Ava igen.

Oturligt nog upplevde vi ett avbrott i termiken,  varför vi hade
att landa
tidigare,  än vi förväntat.

Ett inlandshang under termikpåverkan fungerar som hang
på ett pustande sätt. 

Efter en stund kom lyftet i gång igen,  efter att ett antal blåsor 
släppt från kanten på hanget. Det kallas “Orografisk utlösning”,
blåsorna släpper vid ett hinder i terrängen.

Anders och jag fick en härlig dag med våra modeller i luften
tillsammans med ormvråkar, glador och tornfalkar.

För övriga fåglar var det klent med antalet.

Märklig årstid denna vår. Vi har haft osedvanligt svalt en tid
och man ser,  hur ekarna tagit en paus i lövsättningen.

Min käpphäst, avsaknaden av tofsvipor som flyger skrikande
och tumlande över åkrarna,  manifesterade sig ånyo.

Undrar vad som hänt vissa flyttfågelarter ? Storspov ?

kl 1400 avbröt vi och packade ihop. Anders kom iväg snabbare
än mig,  varför jag gick kvar en stund och fotograferade.

Under min fotografering kom en kvinna i min ålder fram och 
började ett intressant samtal. Hon hann på 5 minuter berätta
sitt livs fängslande  historia.

Så du ser, det händer alltid något oväntat,  då jag är ute och flyger.

Jag satte ihop en liten FotoStory med bilderna för att få lite
dynamik i inlägget.

Hoppa ombord,  om du vill hänga med oss upp genom skyarna !

 

Anders flyger min “Raven” från HobbyKing.
En liten DLG kärra. Radion är min JR GX8.

“Raven” högteknologi från Kinalandet.

Tornfalken som är stationär vid Tjärbyhanget.
Mycket vackert tecknad fågel.

En modell med lite släktskap till “Alula”.

U-glider, en mycket lätt modell.

Flyger bra då den är lätt.

Pilot på väg tillbaka efter en utelandning

 

 

 

…Ett litet bildspel…

 

 

 

 

 

ALLT VARAR INTE FÖR EVIGT…

 

 

 

 

 

…inte heller mina trogna Sony A 58 SLT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har använt mina två Sony A58 SLT i 9 år nu och
de har fungerat precis så bra, som jag önskade.

Varför jag har två likadana kameror ?
Jo, det är för jag ska kunna ha ett zoomobjektiv 300 mm
och ett zoomobjektiv 75 mm fast monterade.

Ska jag skifta objektiv, är sannolikheten stor, att min
sensor kontamineras av smuts  och orsakar fläckar på
bilden.

Ett kamerahus har jag slitit ut under åren.
Felen har varit elektroniska på kamerans
moderkort, vilka inte lönade sig att reparera.

Så ett nytt kamerahus har jag köpt på Ebay

Häromdagen skedde det igen.

Under en fotograferingssejour i naturen fick jag upp
ett glatt meddelande på skärmen som sa:

Kamerafel, stäng av och sätt på strömmen.

Jovisst, det gjorde jag minst 25 gånger utan att något
resettade. Hemkommen bytte jag batteri och googlade
felet
för att se,  om det fanns någon fix. 

Men nej, intet var att finna.

Jag ringde en servicefirma i Linköping som sa:
Jovisst, vi fixar felet. Kostnad 5000 spänn.

Inte mycket lönt att lägga så mycket pengar på
en gammal kamera.

Dessutom laddade jag ner ett program, som
kollade, 
hur många bilder jag tagit…det var
261000 exponeringar !

Sony garanterar 150000 exponeringar och min
kamera hade klarat ytterligare
100000 ! 

Alltså jag bestämde mig för att köpa ett nytt kamerahus.
Det jag var ute efter,  var en Sony A77 SLT, som ju har
funnits några år på
marknaden.

Kollade de vanliga ställena Blocket, Tradera, Ebay
och jag
förstod,  de var attraktiva med hänsyn till
priserna och buden.

Efter mycket letande hittade jag ett kamerahus hos
Elgigantens motsvarighet
i Norge,  som var nytt.
Jag beställde och det kom efter ett par dar.

Priset just under 10 k.
Firman i Norge var mycket hjälpsam.

Kameran kan mer än jag och bland annat går slutartiderna
till 1/8000-dels sekund.

Kameran har samma objektivfattning som min gamla,
vilket är A-fäste.

Det lilla jag plåtat har glatt mig. Bilderna blir tekniskt
bra från lekmannens
öga betraktat, då de är tagna med
dels normal- och dels med mitt nya
Sony Zoomobjektiv.

Nu får vi se,  hur länge det håller.

Här kan du kolla hur många exponeringar din
kamera gjort.  Programmet finns online. Enkelt att
använda. Bara att ladda upp en bild, så får du svart
på vitt vad gäller antalet exponeringar.

Klarar alla fabrikat.

 

 

 

VÄDERLÄGET…

 

 

 

 

 

 

…inte lockar det mig till modellflyg just nu.

 

 

 

 

 

 

Regnskurar och 8 grader varmt med frisk sydlig eller
sydvästlig vind…

Jag blir helst hemma med mina modeller då.

För att inte förgås av leda i virustider, åkte vi  en
sväng till
bygderna öster om Halmstad. Bara för att
komma ut lite.

Med på vår resa var mina kameror,  4 mopsar och
en kanna kaffe.

Mopsar är makalösa djur. Man kan stoppa in dem
i sina tygburar
i bilen. Sen hör man inte ett ljud mer
än en och annan  diskret
snarkning. Inga bekymmer.

VI passerade platser kända  av mig och hade för
avsikt att ta
linfärjan från Sunnanryd till Bolmsö.

Som vanligt grinade oturen oss i ögat. Färjan inställd
just denna
vecka.

Men jorden gick inte under för det,  utan vi körde
runt om och
fick fina naturupplevelser. Träden står
ju nu i sin skiraste
ljusgröna grönska och ger betraktaren
ett löfte om angenämare
tider.

Vi körde till Klerekull,  där det gick hundratals tranor
och betade
på de stora vallarna jämte mossen.

Tranor är imponerande djur inte bara utseende-
-mässigt, utan
de besitter till sin storlek oanade
röstresurser,  som hörs
kilometerlångt,  då de flyger.

Förutom tranor har det under en period funnits rikligt
med sångsvanar på platsen. Sångsvanen, gul näbb, tycks
ha stärkt sin
population kraftigt de sista åren, kanske på
bekostnad av sin släkting knölsvanen.

Det fanns eller hördes inga storspovar i området, vilket
jag aldrig
har upplevt tidigare.

Det fanns en enda tofsvipa.

Bristen på fåglar hänger kanske ihop med det kalla
vädret.

Vad vi såg många av,  var rådjur. De ser nu ganska
raddiga ut,
eftersom de skiftar från den gråaktiga vinterpälsen
till den
rödbruna sommarpälsen. Att de ser lite ankomna ut
nu och toviga,
beror på att de släpper underullen.

Under resan passerade vi många kalhyggen, eller
som skogsägarna
vill kalla det föryngringsytor.
Det ser hemskt ut.

På en plats jämte vägen i närheten av Simlångsdalen,
såg jag något
gult vid sidan av vägen vid en bäck.

Det var Gul Skunkkalla, en invasiv växt som fullständigt
tagit över biotopen. Här gäller det,  att
Länsstyrelsen Halland
agerar snabb

Jag mailade till länsstyrelsen och informerade med text
och bilder.

Ett djur med bra djurintelligens är kajan. Den ser dessutom
ganska rolig ut,  då den marscherar på gräsmattan.

Kolla bilderna så förstår du. Bilderna på tranorna är
tagna på ca 250 m avstånd.

Mina bilder är inte malda genom någon  PhotoShopkvarn.

Om du vill, så häng med på en rundtur.

 

Hus med fritt läge med behov av viss renovering…

Bilden blev mer verkningsfull i svart/vitt.

…och nu blir det trandans-vals-dekadens

 

Jag medger en tofsvipa ser lite malplacerad ut här…

 

 

…ett ystert dansskutt…

 

 

 

 

 

 

Två sångsvanar  under sista delen av finalen före  landningen.

Kom i min famn…

1777 hade man stabila vägskyltar…Observera att N skrivs omvänt.
Med texten: WägWisare. Wenster til Tiraholm och Hult.
Höger til Kronobergs Län 1777
Du kan se påverkan från latinet då bokstaven U skrivs V.

En rådjursbock  350 m bort under pälsbyte.

Rak i ryggen med fast blick. Som en marscherande soldat.

Den Gula SkunkKallan. Som ska utrotas,
då det är en
inkräktare i vår svenska fauna.

Jag är sömnig, jag vill hem…

 

HOPPET LEVER !

 

 

 

 

Till min oförställda glädje…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…läste jag i SMOS tidning “Oldtimer”,  att Riksmästerskapet
för friflygande OT-skalamodeller ska avhållas som
planerat i Skånes Fagerhult.

Något att se fram emot.

Alltså Skånes Fagerhult/Fedinge Flygfält den 27 juni kl 1000.

Tävlingen heter Stibner Memorial.

Ännu mera glädjebud: SM i OT-friflyg avhålls vid Bollerup.

Datum 27-29 augusti.

Allt ovanstående giltigt om inte nya förhållningsregler
ges ut angående hanerandet av Covid.

Kolla SMOS hemsida för info om tid, plats och inkvartering.

Så deppa inte,  utan upp med huvudet alla som är
intresserade av OT-friflyg !

Här nedan en lite återblick på 2019 i Bollerup.

Luta dig bakåt och försvinn upp i nostalgins sfärer !

 

 

 

 

 

KÄNSLOR SOM SNABBT KAN ÄNDRAS

 

 

 

 

 

 

På en sekund kan sinnesstämningen svänga om

 

 

 

 

 

 

 

 

Blåsten var vass med ca 10 sekundmeter från nordväst.
Dock så sken solen, vilket gav förutsättningar för ett
fint strövtågsväder.

Jag hade en tanke att åka ner till Hovs Hallar med en av mina
F3F modeller, men med hänsyn till den ettriga vinden
avstod jag.

Bara för jag är modellflygare, innebär det inte,
att jag är en självplågare.

Så jag åkte till stranden, parkerade vid Lagaoset och utrustad
men en kamera var min plan att promenera till Genevadsåns
mynning vid Laxvik genom skogen, därför då skulle jag slippa
motvinden. Tillbaka till bilen från min vändpunkt gick jag
längs strandkanten för att vara nära havet.

Det är ca 10 km promenad och tar knappt 3 timmar.
Men jag har inte brått, därför mina promenader bjuder 
på så många intryck, som jag upplever som stimulerande
och som en katalysator för min psykiska energi.

Jg var på ett sällsynt gott humör, då jag anträdde min
promenad och efter en stund på skogsvägen fick jag
sällskap.

Det var en bofink som följde mig genom att flyga från
träd till träd
vid sidan av stigen. 
Hela tiden högljutt spelande. Hans spelande ett sätt
att hävda sitt
revir, eftersom det är parningstider nu.

Bofinken är en mycket vacker fågel med sina färger
och vackert
tecknade rygg.

Jag fick lite bilder på den med mitt nya zoomobjektiv.

Det har funnits där jag strövar två “vita” älgar och
jag har
önskat, jag skulle se någon, men turen har svikit mig.

Det är märkligt,  att det finns 2 vita älgar på detta lilla område.
Vitheten beror på en genetisk störning,  som styr pälsens färg.
Du kan läsa om det,  om du googlar begreppet vita älgar.

I buskarna längs Genevadsån flög nervöst buskskvättor
från buske till buske. En liten trevlig individ i vår fauna.

Vid vändpunkten har man att passera Laxviks egen
John Washington bro…

En enorm stålkonstruktion så man kan ta sig över till stranden.

Nedkommen till stranden såg jag till min överraskning inte
en enda
människa. Det brukar finnas gott om promenerare
på stranden 
men idag tomt.

Då jag gick längs havet,  lade jag märke till en sak;
Det var ett
förunderligt ljus ! Ljuset satte liv i de små vågorna,
som bröt mot stranden
i ett glittrande färgspel.

Varför ljuset var magiskt ? Ingen aning, men det var väl
för att
allt stämde av förutsättningarna.

Man brukar ju tala om det speciella ljuset som Skagenmålarna
beskrev av Jyllands
nordspets under slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet.

Går jag från Genevadsån söderut, förstår man,  hur lång
stranden är här. Den är unik.

Jag såg inga speciella fåglar mer än enstaka ladusvalor,
de sedvanliga storskarvarna och vitfågel.

En tornfalk flög upp från beväxningen av strandråg på
dynkanten och jag närde hopp om att få några bra bilder,
men han drog sig söderut.

Efter en halvtimma observerade jag något stort,  som låg
i strandkantens brytande vågor.

Jag förstod det var en säl och jag trodde först att den levde,
då den rörde sig på ett realistiskt sätt.

Men framkommen såg jag vad det var. Det var en stor
knubbsälshanne,  som låg död i vattnet rullande fram
och tillbaka i vägorna.

Jag blir på något sätt ledsen, då jag ser en död säl eller
död tumlare. Det är ju stora varelser och däggdjur båda.

Det tror jag beror på , vi har lättare  på något sätt att
identifiera oss med större djur.
Lättare att känna sympati för en säl än för en daggmask…?

Knubbsälen var den absolut största jag sett i mitt liv
och jag förstod hur den dött.

Den hade troligtvis kört in huvudet i ett nät under sin 
jakt på föda. Det är vanligt att sälar tjuvvittjar 
fiskarnas nät. Denna gången fastnade han och drunknade.

Det är vad jag tror utan att veta. Längs stranden fann jag
plastband,  som används för att bunta material och som är
mycket starkt.

Men jag tror det var ett nät,  som blev sälens slutliga öde.

Mitt glada humör från det jag tidigare upplevt fick som
jag skrev en våt filt av ledsamhet över sig.

Så är det bara.

Du kan se mina bilder,  som dokumenterar det.

Kanske som plåster på såren fann jag en stor bit bärnsten
som var rödaktig, vilket lyckades höja mitt humör.

Borta vid Lagaoset fanns inte en enda fritidsfiskare.
Är det inte dags nu för havsöring ?

Jag satte mig vid en av bänkarna, njöt av vyerna och rekapitulerade
min resa.

Att en promenad på 10 km tar på kroppen,  då man är en åldring,
det märktes,  då jag skulle resa mig…det gick trögt som då
man startar ett gammalt ångdrivet mudderverk och min ålder

bekräftades på ett påtagligt sätt, då jag skulle svänga benen
över tröskeln på min bil…

Men skit samma, jag fick en härlig natur- och känslomässig 
upplevelse. Då får man stå ut med lite knak i lederna.

På hemvägen körde jag om hamnen i Halmstad och såg till min
glädje två kärrhökar, som förhoppningsvis kommer att häcka
där.

Vad jag däremot inte sett i år,  är tofsvipor. Jag har sett
5 exemplar
och det var 6 veckor sen.

Vidare saknar jag storspovarnas rop då flyger över
häckningsmarkerna vid Esmared.

Var har de tagit vägen ? Kallt i Marocko, Spanien ?

Den som lever får se !

Om du vill, häng med på min promenad !

 

 

Buskskvätta

 

Hej !

Sommarstuga med strandläge och öppen planlösning. För den händige…
Om intresse, kontakta mäklarfirman AB  Fiffel och Båg.

Detta var ljuset jag talade om..

Saltarven växer med obändig kraft i sanden.
Varifrån får den sin näring ?

Detta såg jag i strandkanten…

En knubbsäl med strypmärken…

Resultat av närkontakt med ett nät ?

Den var stor !

Sådana här plastband låg längs stranden och
ett tag trodde jag,  det var ett sådant,  som kvävt sälen.

Den oändliga stranden som det kan tyckas.

Hovs Hallar. Ser du havet “väller” uppåt ?
Det är jordens krökning du ser.

Metropolen Halmstad från Lagaoset.

Min kompanjon under min promenad…

…bofinken Boris..

 

Vackra färger…eller vad tycker du ?

Vill du slåss…

Tänk,  om jag varit lika pigg, som en sädesärla är …

 

Det börjar att grönska bland örterna.
Blomman endast 5 mm.

Kärrhöksparet som…

…nyss var ankomna och som terroriseras av en kråka.

Kärrhök en stor fågel med kraftig näbb.

En kråka på patrull i  strandkanten som en av Fredrik den Stores
preussiska soldater i paradmarsch,  så sanden stänkte om klorna.

 

 

STUDSA PÅ KANTEN…

 

 

 

 

…kan bli resultatet om vinden är svag…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…då man beger sig ut för att få en stund på hanget.

Lördagen bjöd på svag västlig vind och solsken.
Som upplagt för att glida på hanget vid stranden i 
Tönnersa.

Jag var startklar kl 1000 och skickade ut min Spirit
i den svaga vinden, som enligt min Stiga vindmätare,
var 1.5 m/sekund. 

Inte mycket att hänga i granen,  men eftersom havsvinden
är laminär, modellen lätt och hanget fint utformat, förutsatte
jag,  det skulle bära modellen.

Vilket det gjorde. Men nu är det ju så att vinden är inte 
konstant, utan den varierar uppåt och nedåt, som
medförde,  att lyftet bitvis var dåligt.

Dock, hur dåligt eller bra vinden var, blev det 2.5 timma 
i luften för mig och jag njöt varje sekund av det.

Det var härlig flygning i fint väder och vacker natur.

Som vanligt lite bilder och en videosnutt.
Allt taget med min Mobius.

Sedermera kom Anders ner med sin modell och
han var i luften då jag var på väg hem.

Häng med på min utflykt om du orkar…

 

 

Spiriten med anordning för att filma framifrån-nedåt.

Flygegenskaperna försämras inte i någon högre grad
med kameran på en pinne…

Laholmsbuktens båge avspeglas i skyn.

Min framåtfilmande kamera. Enkel fastsättning:
Ett gummiband och ett varv tejp.

start

En och annan promenerade vid stranden.

Min Spirit med vad den gör bäst, flyger !

Lyckligt landat.

 

 

 

 

 

 

 

ATT FAIL – SAFE…ÄR EN BILLIG LIVFÖRSÄKRING FÖR DIN MODELL…

 

 

 

 

 

 

…det fick jag en påminnelse om häromdagen.

 

 

 

 

 

 

 

I veckan hade vi fint väder för hangflyg på Hovs Hallar.

Nordväst 3-6 m/sek, vilket är rakt på Segeltorpskanten.

Förutom jag, fanns en skärmflygare från Halmstad på plats.
Då jag anlände,  låg vinden på ca 3-4 m/sek, varför skärmflygaren
fick avvakta starkare vind, vilket kunde  möjliggöra flygning.

Jag,  som modellflygare,  monterade modellen snabbt och
var beredd att starta.
Allt såg bra ut…och jag kastade ut, efter att jag kollat som vanligt
fulla roderrörelser och åt rätt håll.

Utkastet perfekt rakt mot den laminära vinden och omedelbart
efter utkastet,  skulle jag trimma upp nosen lite.

Jag gjorde det, trodde jag, men det jag egentligen gjorde…
jag stängde av min sändare ! 
Ett generalfel, men inte så otroligt som det låter. Knapparna
sitter jämte varandra.

Vad hände ? Modellen flög åt vänster, men jag kunde inte korrigera.
Vid sådana här tillfällen får jag möjliga och omöjliga scenerier i min
hjärna, vad som bör göras.

Dock slog mig tanken att kolla sändaren. Den var avslagen.

Nu var modellen 150 bort till vänster och började svänga in
mot den bakomliggande potatisåkern.

Jag slog på sändaren in a blink of an eye för att knyta ihop 
förbindelse mellan man och maskin.

Just som modellen vek sig på 10 m höjd över åkern,  fick jag
bindning och jag lyckades hjälpligt räta upp modellen för
en någotsånär kontrollerad landning.

Du ska veta,  att tidsförloppet från start till landning i åkern
var ca 6 sekunder.

På den tiden skulle jag komma på feleträtta till det,
få mottagaren att binda till sändaren och få kontroll på
modellen.

Men rutinerna, vågar jag påstå, sitter i ryggmärgen efter
47 års hangflyg på Hovs Hallar.

Framkommen till modellen såg jag den var oskadd och det
var bara att gå till kanten och starta igen.

Tack vare modellen gick i Fail-Safe, då jag slog av sändaren,
flög den tills jag lyckades
binda igen !

Dagen förlöp snabbt och jag fick ett par timmar i luften,
som också blev skärmflygaren förunnat.

Då vi flög samtidigt,  försökte jag plåta honom från modellen
i luften och jag var övertygad om, att bilderna var bra.

Dock sprack den illusionen, då jag hemkommen kollade
bilder och video från min Mobius.

Inget..nada…filerna var korrupta på kortet och gick inte
att rädda. Varför det blev så  ? Bra fråga.

Men sensmoralen av dagens flygning måste ju vara, att
inte stänga avsändaren under flygning, formatera ditt
minneskort rätt i kameran och kolla att du har ställt in
Fail-Safe på din modell !

Annars var allt jättefint.

Lite bilder blev det ju…och allt taget med min Mobius.

Häng med  men håll avståndet!

 

 

 

Detta foto just efter start .

Här ser du att nosen pekar lite ner.
Jag ville alltså trimma upp den lite.

Nu har  jag justerat höjden…trodde jag.
I realiteten hade jag stängt av sändaren !

Modellen gled åt vänster och mottagaren hade gått i Fail-Safe…

…vilket innebar, lite höjd och lite sidoroder åt vänster…
som du kan se,  så är modellen efter en mindre vikning på väg
att blåsa in över potatisåkern…just i detta ögonblicket hade jag
slagit på sändaren igen…

…vilket möjliggjorde en något så när kontrollerad landning
utan skador på modellen.

Sen var det bara att starta igen…med sändaren påslagen.

Jag fick en underbar flygdag vid Segeltorp…
Jag påpekar än en gång; Ser du så skarp horisonten är ?
Det är oss förunnat, som bor vid havet att få uppleva.

Naturen är vacker här…

Mannen på stigen är en skärmflygare på väg upp
till starten med sin sele och skärmsäck.

Det är fult att peka 1.

Fult at peka 2.

Uppdragning skärm.

Volare !

Vi som hangflyger , vi flyger  miljövänligt.

Här trodde jag att jag fick fina bilder på skärmflygaren…

Kan inte bli bättre !

 

 

 

 

 

LÅT OSS KOMMA IHÅG DE GODA STUNDERNA…

 

 

 

…vi upplevt som modellflygare !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allt är inte aska och trasor, även om vår nutid
ger intrycket av det.

Det finns glädjeämnen,  som kan väckas till liv
med hjälp
av minnet och fantasin, vilken genom
sin flykt genom  verkligheten kan
mana fram svunna
goda ögonblick i våra liv.

 

Jag plockade fram lite bilder, som kanske kan
skymma dagens
bild och mana fram lite glädje,
då du ser, hur det är egentligen

 

Hoppa ombord !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bo-Eskil, ordförande för SMOS

 

 

 

 

Vera Lynn, en symbol för Englands kamp under kriget mot Tyskland.
Hon är still going strong…104 år gammal !

SE FRAM EMOT VAD ?

 

 

 

 

 

Vad har framtiden med sig ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sommaren är ju,  för modellflygaren och den allmänt
flygintresserade,  en tid av förväntningar.

Vi förväntar oss, vi planerar för  att kunna  besöka
exempelvis Flygvapnets
Huvuduppvisning, vi förväntar
oss kunna besöka meetings
med andra modellflygare, men nu…

Allt står stilla. Alla publika evenemang är inställda.

Överallt möts man av information,  att något är inställt
på grund av Coronaviruset.

Vi kan inte göra annat,  än att finna oss i det.                                                                                                                  

Jag tycker det är tråkigt,  att exempelvis inte få träffa
OT-flygarna nere i Bollerup eller vid Skånes Fagerhult.

Kan något förbättra situationen ? Nej, jag tror inte,
något
radikalt inträffar, utan vi få leva i en mindre värld.

Tänker vi efter,  så är ju inte läget lika långvarigt,  som då 
landet var isolerat under 1939 – 1945. 

Vi kanske kan få  aningen  av den känslan, hur befolkningen
upplevde isoleringen under kriget.

Vi kommer att klara det. Vaccin…? Kanske om 15 månader,
vilket torde vara det enda,  som kan ta kål på viruset i samhället.

Modellflyga det kan vi fortfarande göra,  om vi umgås med
förstånd.

Speciellt för oss åldringar gäller det att iakttaga försiktighet, då
vi tycks vara mera receptiva för viruset och vi blir sjukare.

Det som många människor upplever nu, efter en tid med smittan,
det är bristen på de sociala kontakterna.

Man kan inte leva ett virtuellt liv framför dator, bakom en Ifåne
eller limmad i en fåtölj framför tv-apparaten. Därför kanske
människor att frestas bryta bestämmelser om folksamlingar.
Detta utgör en katalysator för spridning av viruset.

Men inte är det roligt,  att inte kunna åka på flyguppvisningar eller
att inte kunna åka på storsegelträffar,  ShootOuten på Ålleberg
eller andra meetings.

Livet blir fattigare.

Men vi håller ut, för vi modellflygare och flygintresserade,
vi är ett segt släkte med SISU !

 

 

Ingen upplyftande information…

 

 

 

 

 

 

 

OM JAG ÄR FÅFÄNG…

 

 

 

 

 

…nej, inte är jag väl kokett direkt…

 

 

 

 

 

Oval Drawing Eye Transparent & PNG Clipart Free Download - YWD

 

 

 

…men för lite mer än 2 år sedan gick jag igenom en 
gråstarrsoperation och fick min syn ordnad.

Jag såg bra och livet lekte.

Men efter ett år tyckte jag synen försämrades
och jag fick symptom,  som liknade starr….

Jag vet det finns något som heter “Efterstarr”,
men det var det inte.

Ögonläkaren sa,   att mina ögonlock var tunga
och hängde som gamla tyllgardiner, vilket
gjorde
att ögonfransarna böjdes ner framför
ögat som en
gles jalusi.

Vad gör man ? Kontaktade en  ögonklinik
som utför ögonlocksplastik, där man
sa,
att detta fixar vi lätt som en plätt.
Priset på operationen är 16000 spänn.

I dag har jag ordnat till ögonlocken.
Läkaren tog bort
hud och fläsk och sa,
att resultatet blev fint…

Den som tror,  man går in i behandlingsrummet
ful och med
med hängiga ögonlock och kommer
ut som en ung vacker
adonis, den bilden
försvinner snabbt,  då du ser dig i spegeln
efter
ingreppet.

Det är ingen vacker syn,  som möter dig !

Det ser ut, som om jag gått 32 ronder mot Mike
Tyson, då
han var i sin krafts dagar !

Mina ögonlock har regnbågens alla färger som
skrämmer betraktaren. Jag liknar en tvättbjörn…

Men det kommer att försvinna ihop med
svullnaden.

Det bästa är dock,  att jag redan nu  märker,
hur bra min syn blivit igen. Inga mer jalusier.

Operationen tar ca en timma och görs under
lokalbedövning.

Efter ingreppet körde jag min bil hem och tog
på eftermiddagen
min vanliga strandpromenad.

Gött att det är gjort, för god syn är en förutsättning
för
mitt modellflygande då modellen är på långt
avstånd.

Jag förväntar mig avsevärt bättre livskvalitet nu.

Så något att glädjas åt i dessa deprimerande virustider.

Keep it up,  keep your distance !

 

 

 

2 timmar efter operationen….inte vackert, men…

JOVISST VAR JAG UTE OCH FLÖG TERMIK I GÅR…

 

 

 

 

 

…eftersom vädret var perfekt.

 

 

 

 

 

 

 

 

1 m/sek, växlande vindar och 20 grader C…
Kan det bli bättre för termikflyg ?

Jag tror inte det, så jag var ute och fick mig 2 timmar
i termiken. Den var utbredd och kraftig. Ska jag 
klaga på något…så var det att sikten var inte bra,
då jag flög långt ifrån mig horisontellt och vertikalt.

Jag har publicerat så mycket bilder, då jag flyger termik,
så det blir inga modellbilder denna gången.

På Tjärbyhanget har vi två stationära glador och en stationär
tornfalk. Jag vet,  var de häckar.

Då jag satt i min stol och njöt naturen,  kom de två
gladorna
och lade sig på hanget, inväntande en termikblåsa.
Jag fick möjligheter att ta lite bilder. Avståndet var 75-125 meter.

Gladan är en märklig fågel, om man jämför med exempelvis
ormvråk.

Ormvråken är en mycket bättre termikflygare. Gladan däremot
flyger gärna ihop med min modell,  då jag kurvar termik.

Om jag flyger i en blåsa, en glada flyger förbi, så ändrar den kurs
målmedvetet till modellen, som den antagligen ser som en
artfrände.
Flyttar jag mig, följer gladan efter min modell,  som en hund
som ledsagar sin husse.

Det märkliga är och här kommer essensen i mitt resonemang,
det är,  att om jag lägger modellen att kurva i sjunk, då lägger
sig gladan i samma sjunk och kurvar…

Har inte evolutionen kommit ifatt gladan ?

En glada flyger mycket klumpigare än en ormvråk, som är
en verklig finlirare,  då det gäller att finna termik och utnyttja
en termikblåsa.

Men gladan är en vacker fågel och använder sin kluvna
stjärt intensivt,  då den flyger för att korrigera i luften.

Förutom gladorna kom tornfalken, som är en utomordentligt
vackert tecknad fågel med sin rostbruna och röda färg.

Tornfalken häckar i en lada ca 1 km från hanget och jag
har observerat den i minst 5 år nu.

Tornfalken en skicklig jägare av insekter, sork och andra
smådjur. Står i luften och
ryttlar (hovrar) spanande med
sin utomordentliga syn.

Tornfalken har stora ögon,  som sitter brett isär, vilket gör,
att den har ett bra stereoskopiskt seende,  som ger den
möjlighet
att upptäcka minsta rörelse på marken och
bedöma läget.

Som sagt,  i denna posten blir det bara befjädrade flygetyg…

Modellflyg är inte bara flyg för mig, det är också i allra
högsta grad en naturupplevelse. Eller skulle jag vilja 
säga, en naturmedlevelse !

 

 

 

Jetströmmar den 20 april 2020.

Här kan du se jetströmmen just nu. Den går i ett Omegamönster
över Skandinavien. Just väster om Norge det kraftiga
högtrycket som ger oss sol och ingen nederbörd.
Jetströmmen är den väg,  längs vilken lågtryckscentran vandrar.

Observera vingpennorna i spetsen, vilka reducerar det inducerade motståndet.

Jag tycker gladan ser aggressiv ut…

Se här hur den korrigerar i luften med vingar och stjärt.

Som sagt, jag hade fåglarna på 75-150 m avstånd.

 

En korp kom som ett bombplan,  vevande sig fram med kraftfulla vingslag i diset.

Tornfalken…alltid på spaning

Tornfalken är mycket skicklig på att ryttla.

Inget som sker på marken undgår dess skarpa blick.

En ensam sädesärla på en nyharvad åker. Visst ser den exponerad och  utsatt ut…

Gladan en ganska stor fågel.
Landskapsfågel på Österlen.

Här ser du dess aktiva kluvna stjärt som korrigerar.

Plåt i luften som ritar rakknivsvassa vita streck mot den intensivt blåa skyn.

BOFINKEN BOSSE…

 

 

 

 

 

 

…håller koll på huset.

 

 

 

 

 

 

 

ANDERS PREMIÄRFLYG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

Någon gång ska vara den första…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders är en modellflygare som efter 30 års
uppehåll har återupptagit modellflyghobbyn.

Han är främst intresserad av segelflyg och jag träffade
honom för första gången vid Tjärby-hanget.

Nu har han skaffat fler modeller och ville prova på 
att flyga vid Hovs Hallar.

Vilket naturligtvis gläder en gammal hanguv som mig.

I söndags var det utlovat 2-4 m/sek nordväst, varför vi
bestämde attvi ses vid parkeringen på HH.

Förhållandena då vi kom var ca 1 m/sek nordvästlig
vind, varför vi gick till Segeltorpshanget.

Vinden var svag, men eftersom Anders modell var lätt
och försedd med motor startade han.

Om man flög noga och försiktigt gick det att hålla
sig uppe.

Det var mycket människor ute och promenerade
och till min förvåning fanns det fullt med folk i restaurangen…

Med tanke på Covid-19 viruset är det något, som jag aldrig
skulle ge mig in på.

Under eftermiddagen kom ett stort gäng skärmflygare
från Göteborg som fick konstatera att man eventuellt
kört 36 mil i onödan…

Men vid 14-tiden kom det lite sjöbris och en av 
skärmflygarna startade, kanade ett par vändor innan
han i brist på vind var tvungen att landa.

Anders drog fördel av den ökande vinden och kunde,
tror jag , riktigt njuta av sin premiärdag på Hovs Hallar.

Så småningom var vi nöjda och gick upp på Platån,
där jag visade,  vad man ska ta hänsyn till,  om man
flyger där.

Sen gick färden i skilda bilar tillbaka till Halmstad
och med som jag hoppas positiva och ljusa minnen
av den första flygningen för Anders på Hovs Hallar.

Här en liten fotostory och en snutt från en ombordkamera
på Anders kärra.

Häng med !

 

 

 

Första starten Hovs Hallar…

Efter första landningen.

 

 

Liten FotoStory

 

 

Ombordkamera i Anders modell.

 

 

 

FÖRSTA BILDERNA…

 

 

 

 

 

…med mitt nya zoom-objektiv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I söndagsmorse var jag ute med min kamera för
att kunna få lite naturbilder.

Jag är ju nyfiken på hur objektivet fungerar…

SÅ jag åkte ner till hamnen Halmstad, parkerade
och knallade runt.

Bilderna jag tog är tagna på lååångt håll, 1/4000-dels
sekund och i all hast.

Här kommer några ögonblick på fåglarna och
ni känner säkert igen arterna.

Skäggmesen är för en favorit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skäggmesen…har slokmustasch.

KARANTÄN…

…hur upplevs det ?

 

 

 

 

 

 

 

Vi är alla medvetna om det som kalla Covis-19.

Ett influensavirus som spridit sig från Kina ut
över världen. Nästan,  för Cook Islands är fritt
från viruset.

Lite långt att åka dit förstås.

Är man som jag fyllda 70,  är man automatiskt
hänförd till en riskgrupp.

För mig har det inneburit en i stort sett självvald
isolation från andra personer. 

Jag vill inte riskera något, om jag kan undvika det.
Således har vi bunkrat upp mat, så svälten ska kunna
undvaras i 30 dagar.

Jag handlar en gång i veckan på Lidl, där man har
öppet för riskgrupper från 0700 onsdagar.

De få gånger jag varit där kl 0700,  har jag varit ensam
kund.

Efter inköp spritar jag händer, MasterCard och plånbok.
Allt för att minska risken för infektion.

Tack och lov att jag är modellflygare, eftersom det inte
kräver andra människor.

Den som har noll intressen,  tror jag har svårt att stå
ut med att göra ingenting.

Jag märker vid samtal med andra att bristen på sociala
kontakter börjar  påverka människorna.
Många, i alla fall äldre, saknar de dagliga kontakterna
med vänner och grannar. Tala i telefon, javisst, men
det är inte samma ska som att träffas personligen.

Vi kan hoppas att vetenskapen kan ta fram ett vaccin
inom ett år i alla fall. Ett vaccin eller fullständig karantän
är enda sättet att få bort viruset i samhället.

Till min förskräckelse läser jag i en ansedd tidning,
att kroppen inte i alla fall bygger upp antikroppar
mot viruset , efter att man drabbats och överlevt.

Låter skrämmande.

FHM har ju inte rosat marknaden eller förmått lugna
allmänheten genom sin virrige  talesman Tegnell.

Varför inte låta en talesman med en naturligt auktoritet
framträda inför allmänheten ?

Vem ? jag skulle föreslå fd chefen för FHM,  Giesecke som
en utmärkt talesman.

Nä, nu ska jag se  till,  att min Spirit är laddad, för i morgon
söndag är det lovat 3 m/sek rakt på på Hovs Hallar.

Jag dyker upp vid 12-tiden,

om någon är intresserad.

Du kan ringa mig och kolla 0706277120.

Så ut i naturen hangburen !

 

 

 

 

 

 

 

VAR ÄR TOFSVIPORNA ?

 

 

 

 

 

Är luftrummet stängt för migrerande fåglar oxå ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I år har jag observerat 2 + 3 tofsvipor =5 tofsvipor totalt…

Jag undrar varthän de har flugit ?

Aldrig har jag vid denna tid under våren sett så få av
arten.

Men det har sin naturliga förklaring antar jag.

Vi får väl göra som lopporna…leva på hoppet.

Min bror med fru körde ner till Skanör-Falsterbo för
att spana
på flyttfåglar. Jag ser fram emot en rapport

Eftersom vinden i dag låg på nordväst 8-13 m/sek
var modellflyg
uteslutet.
Även en flygentusiast som jag har vett att säga stopp,

då förhållandena är alltför barska.

Över de nysådda fälten flög jorden i stora moln över
till grannarnas
marker.
Ett evigt fram och tillbakagående maskineri.

En fågel jag tycker har ökat i förekomst är gravanden.
(Om det nu är en and)?

Bygger sitt bo på åkrarna därav namnet; Gravand-grävande
and.

Några bilder blev det från Hovs Hallar,  där jag skulle
träffa 2 presumtiva nya hangflygare,
vilka ville ha
lite info om begreppet hangflyg och vad som är att tänka på

vid flygning på HH.

Jag tog lite bilder, eftersom jag köpt nytt zoomobjektiv.
Hoppas det är bättre
än mitt gamla för det var 5 gånger
dyrare…

Så hoppa in och åk med !

 

 

 

 

Över de lätta jordarna skiftas jorden mellan goda grannar…

En ensam sädesärla förgyllde min eftermiddag…

 

 

Utan spaning – ingen aning…

Hej, jag heter Ärling....

 

Mycket färg för att tilldra sig insekter för pollinering.

Gravandshane med sin knöl vid näbbroten.

 

 

“Mira”, ensamkommande flykting från Rumänen, men
som inte omfattas av den så kallade gymnasieamnestin.

 

 

COME FLY WITH ME !

 

 

 

 

 

…says man at the top…

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag och mitt sällskap var ute på en promenad längs
stranden av Laholmsbukten.

Långt bort syntes två ryttarinnor på sin hästar, men
jag tyckte jag såg något  annat, som fångade mitt intresse
glittrande och glänsande i solskenet…

Fråga mig inte varför, men jag kopplade den snabba
solreflexen med ett modellplan.

Det var ett modellplan, som flög på hanget i den svaga,
men fullt flygbara vinden.

Komna närmare, såg vi,   det var en flygande vinge,
vilken
ritade  sina imaginära ellipsformade mönster
i luften ovan kanten.

Piloten var Anders från Halmstad.

Han berättade,  han flugit i 4 timmar, vilket i någon mån
väl torde indikera hans intresse för hangflyg…

Det märkliga var,  att han valt pilotplats exakt på den plats ,
där också jag brukar stå och flyga. Gott omdöme !

Vi pratades vid på parkeringen och han visade sin andra 
modell, som var en DLG-liknande konstruktion från Kina.

Enligt Anders flög båda modellerna bra.

Jag vevade in några bilder jag tog från stranden, då vi
gick förbi och några bilder från parkeringen.

Hoppas vi ses fler gånger på hangen Anders!

Det verkar , som vi ännu en gång kan få ihop ett hangflygande
gäng på 5-6
entusiaster,  som flyger bara för det är lustfyllt !

Här  kommer några pics !

Bilderna tagna med min systemkamera med 
normalobjektiv och med min Mobius,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EN RUNDTUR BLAND JOHN WOODFIELDS SEGELMODELLER…

 

 

 

 

 

Kolla och det är tillåtet att bli imponerad !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

John Woodfield byggare och modellflygare bosatt
i Cornwall har tagit oss med på en rundtur i hans trädgård
och modellflygfabrik.

Det som väl slår oss mest är hans höga produktivitet, hans
goda hantverk och hans förmåga att bygga ovanliga modeller.

Jag har sen jag först såg hans alster varit mycket imponerad.

Sen ska vi veta att han har fina hangmöjligheter, där han
bor vid kusten.

Undrar om han har tid att ha ett vanligt 7-17-jobb ?

Som han säger på videon, har han byggt mer än 300
segelmodeller och han har mer än 50 flygfärdiga.

Måste   ha kostat lite klöver…

Här kommer några bilder som jag klippt ur Johns video
och själva videon.

Luta dig bakåt och dröm !

 

 

Fillon Champion 40

…som Christer i Lund just har byggt en färdig.

En fin estetisk upplevelse redan på marken.

En konstruktion från 30-talet av Ettore Bugatti…

…originalet försett med skjutande motor i stjärten. 
Det finns en nybyggd replika som flyger.

Lite av Johns verkstad.

 

 

 

FÖLJ MIG FRAMÅT VÄGEN…

 

 

 

 

 

För det blev strövande i stället för hangflyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förresten,  vet du,  att ordet “Rover”, som bilmärket,
betyder “Strövare” på engelska…

Strövare, det är,  vad jag är.

Eftersom jag var vid stranden,  tog jag en promenad
till mynningen av Genevadsån och tillbaka, vilket
är 8.7 km enligt min GPS.

Tur man är ung och vital…?

Vackert i naturen nu då den väntar på att dra igång
växtligheten.

Hela promenaden i skogen var jag beledsagad av
vanvettigt spelande bofinkar,  som exekverade hela
sin vackra sångmelodi.

 

Det du…det är annat än det som kallas “Melodifestival”
på svensk public service tv !

Lite ögonblick fångade med min kamera blev det.

Jag tröttnar aldrig att promenera i naturvårdsområdet.

Alltid något nytt händer under promenaden.

Det gör det aldrig,  då man ligger i dvala framför en tv.

 

 

 

Ser du skillnaden på vattnets färg?
Det är Laganvatten, respektive Kattegattvatten.

Reveln som var försvunnen dagen förut…
Nu byggs den åter upp.

Som sagt…den fria horisonten utan granar.

Tja, vad säger du om bilden ?
Jag vågar inte säga nåt…

Under mina strövtåg längs stranden har jag märkt svenskens önskan
att bygga monument av olika slag.
Här är ett med en vakare som centralelement.
Fast bilden ser av någon anledning
ut som ett gulnat vykort från 1963…

Den tönnerska trämarulken låg och rullade med sina stora ögonvitor…

Glädjeupplevelse under den lång promenaden på grusvägen…
en citronfjäril som flög sin osannolika aerobatik i luften
ungefär som ett torrt löv,  vilket far omkring i virvlarna,
då vinden blåser runt en husknut.

…och strandpiparen sprang på sina pinniga ben framför mig och åt
vad han fann.
Klart fågeln är hungrig efter en lång flyttning.

En hydrofoil av kevlar och kolfiber. Kostar nog en 1000-lapp.
Trodde först en hangflygare glömt sin flygande vinge…

FILLON CHAMPION 40 KLAR !

 

 

 

 

Christer skickade bilder på sin just färdigbyggda OT-kärra.

 

 

 

 

 

 

Christer i Lund skickade mig lite bilder från sitt
bygge av den ursprungligen friflygande Fillon 40 Champion.

Numera byggd för RC-flyg. 

Det som återstår är en annan elmotor, som passar modellen
bättre.

Christer lovar skicka bilder från provflygningen och video.

Det ska bli  spännande att se,  hur modellen beter sig.
Men det finns ingen anledning att vara bekymrad, om allt
är
rätt med tyngdpunkt och vinklar.

Vi ser fram emot en provflygningsrapport Christer !

Här kommer Christers senaste bilder på modellen.

Håll tillgodo och njut en skönhet.

Du finner fler inlägg om modellen om du söker på bloggen.

 

 

 

 

 

De vackra elliptiska vingarna innan klädsel.

…att den blir vacker i luften…lita på det !