FILLON CHAMPION 46 DEL 3.

 

 

 

 

 

 

Christer Jönssons bygge av Fillon Champion.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christer har nu kommit så långt i bygget av sin
Filon Champion, att han
har börjat på vingarna.

Han har tillverkat giggar för vingarna, så de ska
få den form som framgår av ritningen.

Giggarna kan ju användas som hållare för vingarna
då modellen är färdig, så de bibehåller sin form och
inte slår sig.

Som du ser,  ska ha en elmotor i nosen, för att på ett
enkelt sätt kunna ta sig upp i termiken.

Jag vet mina besökare är mycket mera kunniga än
vad jag är, så jag avstår att kommentera bilderna.

Du vet…en bild säger mer än 1000 ord.

Vi väntar med spänning på fler bilder,  som beskriver
vingarnas framväxt Christer !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hits: 0

“MARA” A FREE FLYING WING

 

 

 

Ett mästerverk av Markku Tähkäpää !

 

 

 

 

 

 

 

 

En modellflygets mästare, speciellt då det gäller byggandet,
har avlidit.
Markku har gått bort efter ett långt liv med modellflyget.

Jag har beundrat hans byggen med oändlig respekt
Säkerligen var han en av de främsta yrkesmännen i världen.

Så gott som alla hans modeller har gjort djupt intryck på mig.

En av dessa modeller som speciellt jag tagit intryck av,
är en flygande vinge, som han döpt till “MARA”.

Namnet är likt både på finska och svenska.

Under en tävling i Rinkaby lyckades jag ta några bilder och
jag ångrar djupt,  jag inte tog fler eller lyckades filma.

“Mara” hade ett mycket högt glidtal och flög vid handkast
hänförande bra. Då jag såg modellen i luften tänkte jag,
landar den aldrig ??

Kanske jag publicerat en del av bilderna förut, men modellen
är så enastående,  så den tål att ses hur många gånger som helst.

Här kommer bilder med sparsamma kommentarer.

Luta dig bakåt och sitt i beundran inför vad Markku byggt !

Jag har 700 bilder på Markku och jag kommer att publicera
ett urval av dessa som en hyllning till en enastående
modellflygare.  Så håll ut !

 

 

 

 

                                                                                                                                     En skönhetsupplevelse !

Markkuu preflight checks his “MARA” free flying wing.

The model is top craftsmanship.

 

 

 

                                                                                                          

                                                               It just kept on floating…

Look at the wingtips and their warp !

 

Markkuus friend Matti with the “MARA”.
In the background Markkuu.

I would not dare to toss a model like this…

Look at the intartia-job…unbelievable !

A wing from a master´s hand.

 

 

The “MARA” was constructed and built 1999-2000.
Take a look at the small note; “The fuselage is made of aspen. The outer side is shaped
first. Then the inner side is carved out”. So the fuselage is carved out out of a solid
piece of aspen wood….
The fuselage is very thin. Who can do that kind of job today ?

 

Markku with another of his beautiful planes.

 

 

Suomalainen mallilentäjä




Hits: 0

OLD TIMER FREE FLIGHT…

 

 

 

 

 

…jag blir aldrig trött på att se bilder på vackra modeller !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vissa bilder väljer jag att ofta återkomna till. De ger mig
möjligheten att återuppliva positiva minnen och upplevelser
och att än en gång förstå hur inspirerande modellflyg är.

Modellflyg för mig kan jag aldrig uppleva som någon
sorts tvång.
Däremot, är det något,  jag alltid har lust att syssla med,
då det berikar mitt liv både själsligt och fysiskt.

Ibland funderar jag,  vad det är som präglat mitt livsintresse
för just begreppet “Flyg” ?
Jag tror för min del, att det helt enkelt är begreppet “Flygning”.

Alltså, att något kan färdas genom luften på ett
kontrollerbart sätt.

Jag antar,  att riktigt hängivna utövare av modellflygets
olika delar inte har problemet att hålla intresset vid liv,
utan deras problem är kanske att begränsa tiden och
resurserna man lägger på hobbyn.

Det finns människor,  som är helt hängivna sin hobby
och som modellbyggare kan ägna tusentals timmar åt
att färdigställa ett projekt.

Belöningen kommer tusenfalt,  efter man fullbordat
det man försatt sig. Då kan byggaren säga:

Det är jag,  som har rott detta projekt i land !

Skrämmande många lyckas sitta vid sidan av vägen och
se livet passera som en lång kö av bilar, vilken kan tyckas
oändlig, tills de plötsligt ser sista bilens bakljus försvinna
i fjärran och plötsligt förstå att, detta är vad jag inte
gjorde
med mitt liv…för det går inte att backa en till
synes oändlig bilkö…

Därför kära besökare, ut i naturen modellflygburen !

Här är lite bilder på människor,  som aldrig tröttnar…

Jag lägger inga kommentarer ihop med  bilderna,
eftersom det skulle avslöja min djupa okunnighet,
vad gäller friflyg…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hits: 0

JAG BEHÖVDE EN MOTTAGARE FÖR TELEMETRI FRÅN MINA TERMIKMODELLER

 

 

 

 

 

 

Ibland undrar jag…

 

 

 

 

 

 

Visa källbilden

 

 

 

…hur utvecklingen kan gå så fort,  som den gör ?

Den tekniska utvecklingen, brukar jag hävda, sätter
inte längre gränser.

Låt mig förklara; Jag har varit sändareamatör i många år
och innehar signalen SM6LMH. Min certifikatklass hette
förr klass “A”. Vad det heter nu vet jag ej.

Klass A innebär att man har full behörighet och tillgång
till alla amatörband
och att man sända och ta emot
telegrafi i minst 80-takt.

För många år sedan kunde man köpa en handhållen
transceiver
för 145 mHz och den kostade då 2500 kr.

Eftersom jag är modellflygare och då jag flyger termik
är jag i
behov av en mottagare för telemetri.

Jo, jag kan köpa en mottagare hos svenska företag
för 1500 kr…men, jag gjorde ju som de flesta att jag
googlade på
E-Bay efter något jag kunde använda.

Där kan man finna det mesta. Det jag använt de sista 7
åren,  är
en liten transceiver för VHF och UHF av
fabrikatet BaoFeng, som tjänat mig väl.

Det som nu hände, var att batteriet, ett LiPo,  hade gett
upp andan.

Alltså var det till att googla efter batteripack. Visst, det
fanns att köpa
i Kina.
Kostnaden för batteri, tull, moms och PostNords befängda
“Kinaavgift” gjorde att jag skulle åka på 325 kr.

Så jag googlade på en transceiver i stället. På E-Bay fann
jag en
firma i England som sålde en nyare version av den
apparaten jag hade.

Priset var för två (2) enheter med frakt i min brevlåda
500 kr. Alltså knappt 240 kr/styck !!

Så varför skulle jag köpa en lös LiPo-acke ?

Jag beställde två apparater  på E-Bay eftersom säljaren
hade ett extra erbjudande nu. Hans firma fanns i England
och därmed skulle jag slippa tull,
moms och PostNordavgifter
eftersom England fortfarande… befinner sig inom EU:s
tullgränser.

Jag fick apparaterna levererade,  exakt på den utlovade
dagen
till min dörr.

Transceivrarna heter BaoFeng UV-5R och du kan läsa dess
prestanda här.

Denna apparat har otroliga prestanda enligt mitt sätt att se.
Det är en duo-bandare. Det betyder den fungerar både på
VHF och UHF.

Som sändareamatör får jag använda sändardelen på
amatörbanden. Max uteffekt 5 watt.

Är du inte licensierad sändaramatör, får du bara lyssna.

Den kan mycket mer,  än du anar. Men som sagt, jag har
den som monitor för
min telemetri från mina termikmodeller
för att stötta mitt   flygande.

Hade jag för 30 år sedan visat amatörradiokompisar
denna radio
hade de inte trott de sett !
Priset 240  kr hade verkat en omöjlighet.

Jämför priset på en ny komplett apparat, 240 kr med ett
batteri 325…

Apparaten kan du köpa i Sverige för ca 600 kr.

Men som sagt är du sändaramatör och behöver en liten
smidig handapparat,
satsa på en Baofeng UV-5R.
Eller om du behöver något som du kan lyssna med.

Gå till denna sidan på E-Bay om du är intresserad.

Jag kan inte låta bli att tänka; Hur kan man sälja det
så billigt ?

Undrar hur mycket återförsäljaren betalat fabriken i Kina ?
50 spänn…?

 

 

Så här ser lådan ut.

Baofeng UV-5R

Laddaren.

 

Hits: 0

FILLON CHAMPION 46

 

 

 

 

 

Här kommer del 2 av Christers projekt

att bygga en Fillon Champion 46.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag talade med Christer Jönsson i går och han berättade,
att han just börjat bygga på vingarna.

Att bygga dessa vingar, som har en mycket speciell
utformning, är inget byggaren snyter ur näsan på
10 minuter.

Byggandet kräver förberedelser och noggrannhet.
För byggandet har Christer byggt två giggar så allt
ska bli som han vill.

Christer berättade att han hoppas ha modellen klar till
tidig vår 2020 för provflygning.

Det ska bli spännanade att se den i luften och få bekräftat,
att den flyger lika bra,  som modellen John Woodfield har
byggt och som du kan se flyga i en YouTubefilm i mitt
förra inlägg om modellen.

Här kommer lite mer bilder från Christers bygge och eftersom
jag vet,  att du som besökare på min blogg har stora kunskaper
om byggandet av en balsamodell, så avstår jag från egna
okunniga kommentarer.

Enjoy !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det kommer mera !

Hits: 0

MÖTE MED EN GANSKA SÄLLSYNT FISK

 

 

 

 

 

 

Mitt strövtåg vid stranden en grå onsdag morgon.

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom det inte är vare sig hang- eller termikflygväder
och jag
inte vill gå hemma och bita på naglarna, for jag
till stranden
av Laholmsbukten.

Det är en plats jag gärna besöker, vilket medför, att jag
är där nästan
varje dag, då en promenad och de upplevelser
jag får, är en lisa för
själen.

Jag känner mig vitaliserad både själsligt och kroppsligt
efter en
promenad där.

Det som gör att jag och andra som brukar promenera
där blir 
revitaliserade,  är att vi har en fri horisont i havet.

För mig och andra betyder detta ofantligt mycket och
denna betydelse blir
större, ju äldre vi blir.

Jag tackar Gud,  att jag inte bor omgiven av mörk och
dyster
granskog, utan att jag kan lyfta blicken och se
en horisont
som öppnar upp för visioner och fantasi.

Vädret var grått och dystert, men jag tänkte som så, att
det händer säkert något oväntat i dag också.

På stranden var jag nästan ensam, så när som en kvinna
med 4 lösspringande hundar. Stranden ingår i ett
naturvårds
område och där är förbjudet att hundar lösa.
Men det gäller
tydligen inte alla. Jag ville inte påpeka
faktumet ,att hundar ska hållas
i koppel, då det just nu
inte är häckningssäsong för fåglar.

Min promenad tog mig, från det jag brukar kalla
“Det ständigt
föränderliga Lagaoset”,  vidare norrut
just i strandkanten.

Eftersom vi inte har haft en enda riktig höststorm än,
har det
inte spolats upp något intressant på stranden
i stort sett.

I år har vi knappt haft en kuling ens vid Hallandskusten.

Det kanske kommer nu,  då jetströmmen har flyttat
på sig.

Vi är lovade ett väderomslag till kallare väder och därvid
nordliga vindar.

Efter en km promenad observerade jag något, som låg i
strandkanten 100 meter bort. Min första slutsats var, att
det kunde vara en utlekt laxhane, men det var det inte.

Det var en något sällsynt gäst i Laholmsbukten, som inte
syns så ofta, en klumpfisk.

Denna märkliga fisk, både vad gäller utseendet och
beteendet.
Fisken vägde ca 10 kg och såg frisk ut utan synliga
skador.

Klumpfisken är inte världens bästa simmare i svenska
vatten,
så den kanske bara har spolats iland, eller så
har den fått en
sötvattenchock i Lagans vatten, som
flyter norrut längs
Laholmsbukten.

Klumpfisken blev fotograferad och jag informerade
fiskbasen.se
om det jag funnit.

Således ett lite oväntat fynd. Den största klumpfisk
man fångat
i svenska vatten vägde 375 kg. De kan dock
i varmare vatten
väga upp till 2500 kg !

Jag såg inga fåglar som sträckte, utan de enda fåglarna
som
uppehöll vid stranden var de vanliga matoppertunisterna
kråkor och havstrutar.

Det blev lite bilder, på det jag såg under min promenad,
som
varade i 1.5 timma.

Om du vill se några ögonblick från mitt strövtåg så häng
med det är gratis !

 

 

 

 

En liten planta, som vägrar erkänna det är senhöst, en Saltarv.

En som inte klarade det ända upp…

Ett litet strå – vind – tid. Slutligen skapades det en cirkel.
Ett tecken som visar, att det blåst mest sydostlig vind på sistone.

Denna gamle tjurbocken var lika vresig, som då jag sist gick förbi.

Jag fick en skymt av den Huvudlöse Strandcrawlarern, då han körde
högerarmen i sanden för att snabbt kunna försvinna.

Dagens överraskning; En Klumpfisk i strandkanten.
Märklig fisk på alla sätt. Inte helt ovanlig i våra vatten.
Dock ser man den sällan.

Lagaosets skarpa näsa, som är under ständig och snabb omskapning.

Du ser själv att du har valet; barkad eller obarkad alstock.

Förstår du det är rofyllt att gå längs havskanten här ?
Ser du ryggfenan på knölvalen bakom sandreveln…eller
…är det en våg ?

En strandad manet, vars färger fortfarande är att ana…

Ännu en bild på Klumpfisken.

En knubbsäl ligger på stranden och utgör nu föda för fåglar.
Det är naturens kretslopp. Inget går tillspillo. Tänk om vi
människor hade lärt oss ?

Jag såg en liten välslipad träbit på stranden. Undrar hur länge den
flutit omkring på sin resa utan mål ? Det måste ha varit länge
då träbiten var impregnerad med tjockolja,  som hindrar den från
att ruttna och brytas ner. Tänk om träbiten kunde berätta,  var den växt
och hur den hade rest ..

Hits: 0

BYGGET AV EN FILLON CHAMPION 46

 

 

 

 

    Christer Jönssons bygge av en Fillon Champion 46.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En av mina modellflygvänner, Christer Jönsson från Lund,
har låtit
mig ta del av hans bygge av en ursprungligen friflygande
modell, men
som nu är konverterad till rc-modell.

Modellen är inte helt överensstämmande med originalmodellen
från
1946, men den är som den är, då den kommer som en byggsats.

Renlevnadsmännen får bortse från detta och i stället acceptera
modellen som den är.

Christer träffade jag vid en SMOS tävling för friflygande modeller.
Han hade med flera stycken och han är en idog byggare.

Jag bad att han skulle dokumentera sitt bygge så jag kunde
presentera
det här till glädje för många hoppas jag.

Modellen är inte så där helt vanligt men den är värd uppmärksamhet.
John Woodfield i Cornwall, England har byggt en och det var hans film,
som
inspirerade Christers bygge.

Jag har redan publicerat en del material på bloggen, men vi kör det
igen för nytillkomna besökare.

Här kommer Christers beskrivning på bygget med egna ord:

 

 

Efter att jag såg John Woodfield flyga sin 1946 Fillon Champion
på   Mats blogg 
tänkte jag,  den ska jag bygga som höst/vinter projekt.

Jag delar gärna med mig om bygget med Fillon Champion inköpt
hos Belair Kits i England.

Det finns bilder på bygget  lesgpr.free.fr .

Byggsatsen har 3 st ritningar i storlek 170 x 90 cm ritad för friflyg,
så det var att tänka om till konvertering till RC vilket krävde, att
man får konstruera rörligt höjd- och sidoroder.

Bygget är inte helt enkelt, utan det krävs några år i byggbranschen
för att bygga denna modell .

De utskurna delarna är mycket brända av laser ( tror jag ), vilket  kräver
mycket putsande för att få bort det brända.
Det ingår inga lister i byggsatsen.
När jag fick byggsatsen i början av juli 2019 kunde jag inte hålla
fingrarna borta, utan  jag var tvungen att börja bygga,  även om det var
tänkt som ett vinter projekt. Projektet  såg så utmanande ut så jag
körde igång.

Klädsel blir Oralight transparent yellow.

Som hjälpmotor om nöden kräver,  har jag monterat en Ammo borstlös
in-runner i fronten med fällbar propeller. “
Om någon har frågor om bygget, kan ni kontakta Christer.
Maila mig, så kan ni få hans E-postadress.

Här kan ni se utvecklingen av Fillon mellan 1941 – 1946 vad gäller stabbe och fena.

Detalj av fena /sidoroder.

  Ritningen

John Woodfields Fillon Champion . En mycket vacker modell.

Fena och höjdstyrverk modifierat för rc.

Fastsättningssadel för stabbe/höjdroder.

Sidoroder. Lätt.

Stabben

Kropp med uppbyggd vingsadel. Tyvärr i dålig upplösning.

Rejäla ytor.

Christer med sin modell av en  tjeckiskbyggd Baby

Christer tävlar i OT för segelmodeller styrda med radio.
Här hans Blue Phoenix som går till väders.

 

 

Det kommer mera.

Hits: 1

HANGFLYG VID LÖDERUP, YSTAD

 

 

 

 

I det nu rådande bedrövliga vädret,

låt oss minnas

de goda stunderna med modellflyg…

 

 

 

 

 

 

…då vi var i Skåne för att flyga hang vid Löderup.

I 20 år har vi, medlemmar i olika modellflygklubbar,
träffats
under några dagar i början av maj, nere vid Ystad,
för att
flyga och ha  trevlig social samvaro.

Under åren har vi bott på Österlens Gästhärbärge med sin
värd Henry.

Därifrån är det kort väg till Löderup, Kåseberga och Hammar,
där vi utövar vår hobby.

Vårt “hushang” är vid Löderup, vilket är lättillgängligt och
där vi inte interfererar med skärmflygare.

Problemet med att flyga i början av maj är vädret. Vi kan
aldrig
säkert förutsäga vädret, utan vi har att anpassa oss.

Med de hang vi har tillgängliga har vi täckt upp de flesta
riktningarna. Blir det
ostliga vindar kör vi till Ravlunda/Kivik.

De bilder jag visar här, är ett bevis på vädrets ombytlighet.
Ena dagen solsken och god sikt, nästa dag dimma med sikt 50 m…

Men flög, det gjorde vi. Så här kommer lite bilder från Skåne
med natur och modeller. Något att pigga upp oss med i det
gråa väder vi har just nu.

Vädret är just nu låst med envisa ostliga vindar och ganska
varmt.

Jag hade föredragit nord- till nordväst, klar luft så jag kunde
flugit
hang på Hovs Hallar.

Men det kommer. Enligt långtidsprognosen för Skandinavien
kommer 
ett omslag om ca 10 dagar förhoppningsvis.

Men här lite minnen från maj 2019 då vi njöt av vår
hobby i Ysta
d !

Alla bilder i luften tagna med Mobius. Bilderna på marken
tagna med min Sony.

 

 

 

Platsen där vi flyger: Löderup. Inga dåliga hang !

Rolf-Erik startar Roffes Grafaz Maxi.

Vingar över Östersjön.

Lagom lyft nu. Ca 3 m/sekund och god sikt.

Du ser det finns vågformer både i havet och på kanten. Kantvågorna är kreaturens stigar.

Här gäller det att hänga med…

Kent tar sitt pick och pack…

Vi ska njuta av modellflyglivet !

Vår depå. Som du ser kan vi köra ända upp.

De tre musketörerna…

Kråkbroms aktiverad.

Tucano, en ganska snabb modell. Tucano är en långnäbbad sydamerikansk djungelfågel.

Landning

Jo, det gick bra.

En rote segelmodeller på hanget.

Här ser du dagens annalkande dimma…

…men det avhöll inte Rolf-Erik eller…

…Kent från att montera och flyga.

Kent satsar in i dimman…

Ibland var lyftet knapert, men det gick.

Kalle kollar sin programmering…tror jag ?

Det skånska staketet försvinner sakta in i dimman.

De något spöklika träden på hangkanten…

…får en speciell karaktär nu.

Solen kämpar på för att lysa igenom och lyfta dimman som rullar in från havet.

 

Hits: 2

HADE JAG VARIT EXEMPELVIS RYSK PILOT…

 

 

 

 

 

…skulle jag tänka mig för,

  innan jag utmanade en F 22 Raptor !

 

 

 

 

 

 

 

Vet du om att USA inte har sålt en enda F22 Raptor ??

Varför tror du det är så ?

F 22 är en verklig “Air Superiority Fighter”. I dagens läge
finns inget motsvarande plan, som kan matcha detta .

Tror du mig inte ?

Kolla denna uppvisningen på RIAT i England.

Vad säger du ? Gripen ? Tja, den åsikten får du ha, men
realtiteterna är tyvärr andra.

Luta dig bakåt och spänn fast dig, så åker vi !

Observera hur stabbhalvorna jobbar ihop med skevroderna,
som är förvånansvärt små.

 

 

 

Hits: 5

LÅT OSS SE TILLBAKA PÅ ANGENÄMA UPPLEVELSER

 

 

 

 

 

 

Med tanke på det usla modellflygvädret…

 

 

 

 

 

 

…förfaller man lätt till att se bakåt vägen för att minnas
lite ljusare stunder.

Till exempel fann jag i mina arkiv en filmsnutt från vårt
flygande vid Löderup, Ystad som kanske kan ge lite tröst…

Ålleberg Modell Flygklubb har åkt dit i ett 20-tal år för att
flyga och umgås.

Vårt “hushang” är vid Löderup eftersom det är lätt åtkomligt
och vi slipper skärmflygare.

Filmen visar då Kent flyger sin modell i sned vind. Filmen
visar hur mycket potential det finns i en modern F3J-modell.

Så håll tillgodo med ett par minuters vårflygning från Löderup.

Inget komplicerat utan bara lite ombordfilmning med min Mobius.

 

 

 

 

 

 

 

Hits: 2

SVERIGE 2019

 

 

 

 

 

Kriminella gängledare kallas till kaffe-

och pizzakalas med polisen i Malmö.

 

 

 

 

 

 

Sverige förfaller. Förtroende för de statsbärande
myndigheterna
är historiskt lågt.
Vem har förtroende för myndigheterna i dag ?

Polisen har i Malmö upplevt 28 skjutningar. 6 är uppklarade.

Saknas kompetens, resurser, styrning eller vilja ?

Ett bevis på samhällets hjälplöshet och  polisens inkompetens
är tisdagens utlysta möte
med 12 kriminella i Malmö.

Polisen ser alltså gangsters som en förhandlingspartner !

I varje normalt land hade dessa suttit bakom lås och bom.

Men i sagolandet Sverige dricker man kaffe och äter pizza
tillsammans med åklagare och polisbefäl.

Jag slutar aldrig att förvånas.

Myndigheterna registrerar våldet, men  har inte en aning
om hur detta våld ska bekämpas.

I Malmö sköts en ung mamma ihjäl,  då hon var ute med sitt
barn.
Nu ska de som representerar förövarna mingla med polisen.

Ett hån mot offren och medborgarna..

Förövarna ska inte styra vårt samhälle efter sina egna regler.

Detta är Sverige 2019.

 

 

 

 

Hits: 3

STRANDSTRÖVERIFUNDERINGAR OCH ÖGONBLICK

 

 

 

 

 

…bara för att ladda mina själsliga batterier…

 

 

 

 

 

Det var några dagar sen, jag gick vid stranden,
beroende på att jag varit ute i en vecka i stort
för att plocka svamp.

I dag var det lagom grått väder för att gå ut
en runda längs Laholmsbuktens strand och sedan
avsluta med en skogsvandring tillbaka till bilen.

Min bil parkerade jag vid parkeringen Lagaoset.
Sedan är det nära att gå ner till Lagan.

Längs stigen ner mot Lagan finns det på vänster sida
tallar, som är
hårt tuktade av den eviga vinden.

Vinden tycks ha vissa regler för hur höga tallarna
kan bli…
Hit men inte längre
säger vinden och det ser man,
då det ser ut som om trädens kronor
vore snaggade
med en maskin.

Deras kronor är platta som frisyren på en USMC-soldat
1960.

Detta fenomen har tvingat fram fantastiska former
i trädens lägre grenverk.

Jag har fotograferat detta förut. Bäst är om du går dit
för att uppleva det själv.

Tänk om vi människor hade varit lika idoga,
som
vinden är, då det gäller att förändra något ?

Min ingressbild ovan vill jag  ska utstråla en  känsla,
som ger dig ro i sinnet och tid för att bromsa upp
dina tankar, så du förstår, vad du egentligen tänker…

Lagaoset, som betyder floden Lagans mynning,
är under
ständig förändring.

Det sker hela tiden sandflytt orsakad av Lagans strömmar,
havet och vinden. Så bli inte överraskad,
om du
finner platsen helt annorlunda från en dag till en annan !

Jag gick längs den absolut folktomma stranden riktning
norrut,
för jag vet,  det  dyker alltid upp något intressant.

Jag blev inte heller denna gång besviken.

Den gamle gårdvaren, som har funnits  på post vid
Lagaoset i 7 år,
han var fortfarande på alerten och
blängde lite ilsket på mig, då
jag använde blixt för
att plåta honom…

Diverse mystiska och kanske mytiska djur brukar alltid
dyka upp och stimulera min fantasi.

Utan fantasi har du inga drömmar…vad har du då att
leva för ?

Under promenaden vid den absoluta strandkanten
skrämde en gigantisk, ja jag säger gigantisk,  lax nästan
slag på mig, då jag stötte den just i strandkanten.

En kraftig plums en meter från mina fötter resulterade
i en stor virvel av sand och en stor skugga, som försvann
i det grunda vattnet över en sandrevel ut i havet.

Mitt hjärta slog i alla fall några extra slag, då det skedde
fullständigt överraskande.

Då jag såg den simma iväg,  som en lång mörk skugga
skapande en våg ovanför sig, var min första tanke,
att detta
måste vara en knubbsäl…eller en tonfisk…
men efter att
jag lugnat mig,  förstod jag det var en
jättelax.

Tonfisk har uppträtt de senaste tre åren i södra Kattegatt
i större stim, så tanken på tonfisk var inte helt galen
.
Fast en tonfisk tror jag inte uppehåller sig så nära stranden.

Vattendjupet vid strandkanten var  knappt en meter,
på grund av att Lagan eroderar kanten och skapar en
ränna med djupare vatten än normalt.

När jag hämtat mig från denna häftiga upplevelse
fortsatte
jag längs kanten norrut riktning Laxvik och
hittade en nyss ilandspolad havsöring på
ca 5 kg.
Öringen var blank.
Vitfågel och andra matoppertunister hade just börjat
kalasa på den.
Jag undrade ju,  vad som hänt ?

Men det är klart, även fiskar blir sjuka och dör.

Efter ytterligare 25 m fann jag en utlekt laxhanne, så kallad
“Besa” på ca 7-8 kg. Han var antagligen på väg ut ur Lagan,
eller något av dess biflöden efter lek.
Men han orkade inte efter älskogen

Han var mera illa medfaren och hade säkert legat död i sjön i
mer än ett dygn.

Platsen där jag fann fiskarna,  var där Lagan sveper längs
med stranden
norrut, så det är sötvatten där.

Nåväl, promenaden fortsatte och på stranden låg en ganska
nyilandspolad knubbsäl. Det är inte ovanligt att finna döda
sälar på stranden. Vi har en relativt stor knubbsälspopulation
längs stränderna i Halland och de ska ju ta vägen någonstans,
då det dör i havet.

Efter dessa tre fynd tänkte jag med viss ängslig förväntan,
vad blir nästa objekt jag finner ?

Jag såg en gammal grön militärmössa på stranden,
drog efter andan och tursamt nog
fanns det inget huvud
eller kropp till den…

Då jag promenerar här nästan varje dag, ser jag hur
naturen
förändras. Sanddynerna minskar och ökar.
Det börjar växa björkar
på dynernas framsida nu.
Det gjorde det inte förut.

Dynerna har aldrig varit så höga, som de är nu. Varje
riktigt
ordentlig västlig storm, ser till att dittransporterad
sand
bygger upp sanddynerna till förut osedda höjder.

I en av de största dynerna, vid nedgången från parkeringen
till stranden, stack en trätrall ut, som en gång badgäster
gick på. Den var sen många år begravd, men vinden hade
eroderat fram den från sanden.
Trätrallen såg ut som en väg ut i evighet och ingenting.

Vind och sand är Pater Nosterverk som kör kontinuerliga
skift  utan att förtröttas.

Under mitt gående i skogen kunde jag se, hur effektivt
fåren och
hästarna hade betat av växtligheten inom
det nytt inhägnade området.

Dessa djur är utomordentliga miljövårdare.

Jag mötte inte en mänsklig varelse på hela promenaden.

Tillbaka till bilen,  aningen stel i benen,  vände jag kosan
hemåt
nöjd med intryck och frisk luft och med mina
batterier
nyladdade.

Även hemvägen bjöd på natur. Vid Fladje Gård stod 8
rådjur och betade i brodden av det höstsådda vetet.

Just vid denna tid kan du få se större flockar av rådjur på
åkrarna.
Jag ångrar jag inte stannade och fotograferade, då djuren
stod på en liten ås och bildade vackra siluetter mot skyn.

Här är några bilder som ingår i bildspelet nedan med lite
förklaringar.

Om du vill, häng med !

 

 

 

 

 

Den gamle gårdvaren har bevakat Lagaoset nu i 7 år
och sitter lika stabilt som tiggarna utanför Maxi.

Se hur naturen strävar uppåt mot ljuset. Ser ut som julgranar från de översta grenarna.

Det är ett hårt liv, sa dessa till mig…men vi dansar ibland en glad hambo tillsammans…

Den vanvettiga lastbilstrafiken skapar en solid och mycket störande bullermatta,
som i den ostliga vinden hördes bra nere vid stranden. Kan man inte uppfinna mer
tystgående däck ? Eller bygga en järnväg på mittrenen…

Detta är den otrevliga Sandoppertunisten, som ligger med sin näsa i vädret
väntande på sin chans…En art alltför välkänd som ständigt utnyttjar andra,
men som aldrig skulle hjälpa någon i hans omgivning.
Det latinska namnent är Oppertunistus Gigantae Hypocrisis.

Är detta en knubbsäl ?

Detta är en knubbsäl. Fotograferad i regndiset på 200 m avstånd.

Denna spensliga individ  stod på öronen, då han skulle ta sig uppför
en sanddyn och hamnade alltså på rygg med paddlande ben och armar i vädret.

Halsstarren sticker upp huvudet ur sanden, kollar läget och frågar: “Har de vatt nåt”?

Den större Krafsaren med fru och barn kopplar av i sanden…

Strandens Surikater, fast här kallas de helt enkelt De Långhalsade Strandspanarna.
Mannen med stolt hållning och kvinnan beundrande sin reslige man  tillsammans
med två av sina barn, som ännu inte utvecklat sina långa halsar…

Denna individen blev så förvånad, då jag fotograferade honom i våras,
att han tappade hakan. Han har inte återhämtat sig än…

Knubbsäl som om inte vandrat vidare, så i alla fall gått iland för gott.

En utlekt stor laxhanne, ca 7-8 kg. Det verkar,  som om den var drabbad av parasiter
eller svamp. Undrar vad den vägde,  då den gick upp i Lagan för att leka ? Kanske  12 kg ?

En nyss ilandfluten havsöring på 4-5 kg.

Lagan flyter längs stranden och deponera det som flyter med.

“November” ? Bryr mig inte, jag blommar i alla fall !

Jag undrar om Elsa Beskow blev inspirerad av styvmorsviolen,
då hon ritade kläderna och särskilt bahytterna i  sagan om
Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå
?
Hette inte hunden Prick…

 

 

Hits: 7

TRÅKIGT VÄDER, OM MAN I HJÄRTAT…

 

 

 

 

…är modellflygare.

 

 

 

 

Denna tiden av året är ofta vädret inte speciellt vänligt
mot oss modellflygare.

Regn och blåst. Blåst och regn…Hade blåsten varit
från rätt håll, så vi kunnat flyga hang i alla fall ?

Men ack nej. Ostlig och sydostlig vind.

Långtidsprognosen lovar lite kallare, men ingen
nordvästlig vind.

Nej vi behöver något att pigga upp oss med då
vårt väder känns som en blöt yllekofta.

Vi sätter oss ner och njuter av lite friflyg från OT SM
i somras i Bollerup !

Luta dig bakåt och släpp loss din fantasi och dröm !

 

 

 

 

 

 

Hits: 5

TRATTKANTARELLHIMMEL OCH IKEAS JUL

 

 

 

 

 

Detta handlar bara om lite korta kommentarer…

 

 

 

 

 

 

Hösttid är trattkantarelltid. Jag tycker om att vistas i skogen
och leta efter svamp. Om jag inte hittar några, är inte dagen
förspilld för mig,  då jag fått en fin naturupplevelse.

Det är för mig lite speciellt att gå i en gles granskog med
nästan ljusgrön björnmossa på marken och bara lyssna
på tystnaden, som ibland interfolieras av en rådjursbocks
rop eller en spillkråkas trummande på plåten på en elstolpe.

I går var jag på en ny plats för att kolla svampläget.
5 meter in i skogen fann jag 1 (en) trattkantarell…
Men efter ytterligare 5 meter bredde kantarellerna ut sig
nästan obegränsat. Jag erkänner att jag fick svampfrossa.
Vad det är ? Åk ut i skogen så kommer du att erfara det.

Efter att ha skördat det första området med svamp gick
jag framåt 5 meter och ännu mer svamp ! Detta bara fortsatte !

Det tog inte långstund innan min bärkasse var sprängfull.
Tillbaka till bilen och ny påse. Det tog inte lång stund att
fylla den också. Sen var mina påsar slut.

Hemkommen vägde jag påsarna och det fanns 12 kg svamp…
som nu är förvällda och infrusna.

 

Har du sett IKEAS vinterkatalog ? Där har man i den politiska
korrekthetens namn döpt om vår jul till det bisarra ordet
“Vinterfest”….

Låt mig säga, att hade Ivar Kamprad levt,  hade detta aldrig
skett. IKEA står för mig som något genuint svenskt.
Ska vi skämmas
för det nu ?

 

Om jag har flugit mina modeller på sistone ? Sure !
Jag var ute med min Raven från HK på Tjärbyhanget och
fick en timma i luften i den byiga västliga vinden.

Jag har fått något så när ordning på modellen nu.
Ska bli roligt att flyga den till våren,  eller då det finns termik.

Nä, nu måste jag dra iväg. Ska ut och plocka svamp….

Uppdatering från svampfronten:
Jag fick ihop 8 kg på 1.5 timma…Ligger nu på tork.

 

 

Hits: 6

DET FINNS INGEN GRÄNS FÖR GALENSKAPEN …

 

 

 

 

 

…då genusfanatikerna och “hen” dårarna får blomma ut.

 

 

 

 

 

 

 

Jag förvånas inte längre då jag läser tidningarna eller
ser eller hör något i övrig media.

Vilka vettlösheter som helst kan publiceras i vårt
genuskontrollerade samhälle av könsförnekande,
pekpinneförsedda representanter av henar.

I Dagens Nyheter, i denna av Östermalmsboende
journalister
skrivna tidning, finns det en artikel
under rubriken “Vetenskap” som beskriver  det
globala brännande problemet:

De uppstoppade djuren i våra museum, de har
en ojämn könsfördelning…

Att artikeln publiceras under rubriken “Vetenskap”,
gör det hela ännu mera bisarrt.

Jo,  du läste rätt. De,  som kallar sig “forskare”,  har
efter att ha
undersökt könet på 2.5 miljoner uppstoppade
djur världen  över ,
kommit fram till,  att handjuren
är överrepresenterade !

Fantastiskt ! Forskare ? Vad har dessa intellektuella
giganter för formell  kompetens, som ger dem rätten
att k
alla sig forskare ?

Alla som har åsikter i dag kan kalla sig forskare…
en elev vid Södertörns folkhögskola kan kalla sig forskare,
om man undersökt hur en smörgås faller med smörsidan
mot mattan, om man kastar den över ryggen…förresten
man kan kanske doktorera i ämnet ?

Om jag skickar upp en raket på nyårsafton….är jag
då en raketforskare ?

När människor, som kallar sig forskare, framhåller
könsfördelningen
mellan uppstoppade djur som ett
samhällsproblem och nästan ett
fall för DO, då är
det något fundamentalt
fel i samhället.

Vårt samhälle håller på att brytas ner av  våldskriminalitet,
vår
sjukvård fungerar inte, integrationen har totalhavererat och
vår äldreomsorg hackar fram under ständiga neddragningar…

Då skriver “Forskare” om könsfördelning bland uppstoppade djur !

En stort uppslagen artikel publiceras i landets största
morgontidning på fullt allvar…
l

Tala om fullständiga vettlösheter.

Ska vi skratta eller gråta ?

Undrar hur de könsbestämmer preparat som amöbor och mollusker ?

Förresten, finns det ett mera otympligt ord än “hen” i svenska språket ?

Jag tycker ingressbilden illustrerar HBTQ-problemet bland grisar
på ett utmärkt sätt.

När kommer en forskningsrapport om grisars sexuella frigörelse
från forskarkadern ?

Eller en rapport om det är en rättvis fördelning mellan
han- och honhänge på björkar ?

 

 

Hits: 12

JAG SÅG TILLBAKA PÅ FRIFLYG MÄSTERSKAPET FÖR OLDTIMERMODELLER…

 

 

 

 

 

…och gjorde en liten photostory.

 

 

 

 

 

 

Här en liten video från i slutet av sommaren 2019.

Kanske det väcker lite minnen eller skapar en känsla
hos dig ?

Håll tillgodo !

 

 

 

 

 

 

 

 

Hits: 6

LÅT OSS LUTA OSS TILLBAKA OCH NJUTA AV…

 

 

 

 

 

…denna vackra friflygande modell av Vickers Nene !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under mina färder på YouTube hittar jag ibland något,  jag vill visa
på min blogg.

Denna modell av den brittiska Vickers Nene visar dels hur vacker
en friflygande skalamodell kan vara och dels,  hur piloten/byggaren
genom idogt arbete fått modellen att flyga,  som han vill.

Jag blir mycket imponerad av modellen,  som visas på videon.

Detta är,  vad jag kallar modellflyg.

Bilderna är från videon och den är publicerad på YouTube och
därmed möjliga att använda utan att inkräkta på någon (C)
bestämmelser.

Respekt för pilot och fotograf !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hits: 9

PROVFLYGNING AV MIN GRAFAS MAXI

 

Lite regn…det står vi ut med eller…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I måndags hade jag visst hopp om,  att vädret skulle vara
så stabilt,
så jag äntligen kunde provflyga min Grafas Maxi…

Jag har gått runt hemma som en äggsjuk höna ivrig att
komma
ut med modellen.

Den borde flyga bra, om den är rätt trimmad, så jag hade
stora
förväntningar.

I uppehållsväder for jag söderut till vårt fält, där jag skulle
träffa
Johnny, som oxå ville ha sig en tur med någon av
sina modeller.

Johnny har byggt 4 + 4 Leprachaun segelmodeller.
4 stora och 4 mindre. Jag har presenterat båda på bloggen.
Om du vill ha tag i en fin segelmodell enligt 40-talsstuk,
kan du kontakta mig.

Vid framkomst blev det montering av modellen. Drivacken
var en
LiPo 3600 3 s-acke. Batteriet placerades, där jag
förutsatte det skulle sitta.

Ok, dags att starta. Johnny släppte Maxin och den flög ut
perfekt.

Johnnys första kommentar var .”Den flyger ju makalöst bra” !

Min åsikt då, var att den flög som förväntat.

Men då jag svängde,  såg jag den svängde orent…alltså
beslöt jag
att landa för att kolla alla roder och då speciellt
mixningen för
sida/skev.

Jag flyger med mina termikmodeller,  där jag mixat sido- och
skevroder. Allt för att flyga rent och eliminera eventuell
skevroderbroms, som kostar motstånd och höjd.

Vid landningen märkte jag , modellen hade högt glidtal,
så jag drog
70 grader klaff, vilket sänkte farten.

Dock märkte jag,  att då jag skulle hålla upp nosen innan
sättning
hur det innebar svårigheter…jag kunde inte få upp
nosen som förväntat.

När jag efter landning kollade sidorodret,  då det var inmixat
till skeven, gick det åt fel
håll…?

Generalfel av mig så klart.

Jag skämdes för lapsusen, men rättade till det. Ny start.
Nu testade jag svängarna och nu svängde den ok,  utan
att flyga med
släpande stjärt i svängarna.

Som lök på laxen kom naturligtvis regnet, vilket till en
början jag ignorerade, men
slutligen landade jag.
Då smattrade regnet glatt mot Oralighten på Maxin.

Jag är extremt försiktig med regn på min sändare. Därför jag
har dålig erfarenhet av det.

Johnny flög med sin lilla ASW,  som han lackerat om,  så den
var riktigt
snygg.

Därefter packade vi ihop och åkte hem. I bilen hade jag
emellertid en gnagande tanke
i min hjärna att:

Tyngdpunkten kan inte vara ok. Detta med tanke på att
det var svårt att få upp nosen vid landning. Dessutom
märkte jag på glidet att något inte stämde.

Hemkommen hängde jag upp modellen med allt  i och
jag noterade att
tyngdpunkten var fullständigt galet
placerad…

Alltså kollade hos HAB, som säljer modellen, var  CG ska
ligga. Såg det var angivet, att  den ska ligga 40 mm
från
vingens framkant.

Jag tycker det är långt fram men ok.
På ritningen som följde med modellen är angivit 60 mm
från framkanten. Jag har justerat så jag valde ett värde på
55 mm.

Vi får se hur det flyger

Det betyder oxå , att jag får ändra om lite i inredning i
modellen, så jag kan
få batteriet,  där jag vill ha det,
alltså mycket längre bak. Jag lyckades flytta acken
bakåt så tyngdpunkten hamnade där den ska vara.
Skulle det visa sig att jag måste flytta tillbaka cg längre
fram,  då är detta lätt gjort genom att flytta fram
acken igen.

Nu var min acke onödigt stor 3600 mA. Den ska jag byta
mot en 3-cells 2200 acke, för det är en segelmodell och
inte en motorkärra. Det borde hjälpa justeringen av
tyngdpunkten.

Proppen var för stor,  så den ska jag byta mot en 12 x 6.

När detta är gjort, jag övertygad om,  att modellen
kommer att
flyga mycket bättre och ge mig många fina
stunder i luften.

De korta  flygningarna jag gjorde, visade för mig att modellen
har potential och ett högt glidtal, vilket spännvidden 353 cm
och profilen  en Martin Heppele 32 borde borga för och en
bra polar.

Det kommer en ny rapport om förnyade testflygningar.

Jag tog lite bilder med min Mobius sittande på solglasögonen,
vilket är ett fantastiskt bra sätt att dokumentera sina flygningar.
4 bilder i sekunden utan bekymmer. Du plåtar det du ser på !

Vi ses !

 

 

 

Biltemas stol, segelflygarens bästa vän. Både att lägga modellen på
och att sitta i,  då man har dålig rygg och flyger långa pass.

Inget dåligt fält eller vad säger du ?

Första starten.

Fly baby fly !

Alltid spännande med första starten…

  En low pass…

Johnny tog bilden med min Sony

30 grader klaff

Jag tycker man kan se på modellen, att den vill flyga…

Den gamle snubblar iväg modellen…

En passering sakta med klaff.

Ungdomen är ute med sina modeller i duggregnet..
We are the gutsy people !

Några bilder på Johnnys kärra. Det var mycket dåligt ljus, därför den lite dåliga kvaliteten.

Fullskalasegelkärror har i dag ungefär ovanstående utseende.
De har härmat F3B flygarna…

Det är ju snart något som kallas Halloween. Som jag tycker inte har den ringaste
anknytning till vår svenska kultur.
Men bilden kanske associerar till begreppet…

Man kan knappt se färgerna på modellen i det gråa vädret..

En tryckare.

Min Grafas Maxi ligger till ro i gräset efter testerna.

 

 

 

 

 

Hits: 10

INGVAR NILSSON SKICKADE EN KOMMENTAR…

 

 

 

 

 

…om mödan att programmera …

 

 

 

 

 

 

Jag fick ett mail från Ingvar och som vanligt var det intressant,
så här kommer det:

Hej!

Att programmera sådana häringa grejer brukar oftast sluta med,
att iallafall jag erkänner mig besegrad. Dessbättre är jag varken

tävlingsmänniska eller särskilt prestigebelastad så jag kan be om hjälp.

Varför håller jag på med friflyg och linstyrt modellflyg?
Jo för linflygandets del så är det fortfarande helt analogt och fullt
begripligt för alla –här är det övning och känsla som gäller.


I fråga om friflyg av äldre slag utan en massa finesser som vingar
som ändrar profil och spännvidd,  som det numera blivit i
FAI-klasserna är det trimflygningar som gäller för att hitta modellens
perfekta trim. När man släppt modellen så skall den sköta sig själv.

Jag har en modern skapelse för klass F1S (tidigare E36) som är en
friflygande motorklass med elmotor. Grundreglerna säger 10 sekunder
motortid och oftast har vi 2 eller 3 minuter max flygtid.

Hur länge modellen flyger beror ju i första hand på ifall den är
bra trimmad,
i andra hand att man skickar iväg den i en termikblåsa
och inte minst
att man programmerat motortid och flygtid rätt.

Jag har en F1S som heter Joulebox och köps som byggsats från Kanada.
Man kan köpa den i olika komplett-grader, som ritning, shortkit som
är spryglar och litet småkrafs, et standardkit som är komplett men
utan elektronik och motor, eller en fullt komplett sats med precis allt
utom batteri.

Timern i denna kompletta sats är en sådan där man skall hålla in en knapp,
sedan trycka t.ex 8 ggr för att den skall gå till program 8… kanske blir det
7 pip från den men jag tror det är 8… på 9 olika program skall alltså denna
modell kunna dels trimmas för bra motorflykt med kanske olika motortider
och även olika mycket effekt.

Dessutom när man trimflyger och råkar komma i termik vill man inte gå
en kilometer för att leta efter modellen utan man
vill att den skall flyga
kanske 5 sekunder så man ser att den tar ur på rätt 
sätt när motorn
stannar, man vill kanske flyga 30 sekunder för att se dels
hur glidet är,
dels om den kurvar som tänkt.

Ja det är gott och väl, det finns ett alltså ett program som ger 10 sekunder
motor med full effekt och 115 sekunder innan termikbromsen slår till.
Retfullt om modellen bara är 5-6 meter över marken och bromsen går till,
den landar på kanske 118 sekunder medan maxtiden är 120. Å andra sidan
räcker 115 sekunder bra om modellen är på 100 meters höjd… då blir det
en max med några sekunders marginal.

Vid en flyoff (alltså om det är 2 eller fler tävlande som har flugit bara maxar
och alltså så att säga står på delad första plats vilket man avgör med en flyoff
där man oftast ändrar antingen maxtid eller kortare motortid). Ja då räcker
inte den här enkla timern.

Jag lyckades få köpa samma sorts timer som de flesta använder i Sverige
(den tillverkas inte längre). Denna kräver en programmeringsenhet som dock
är i fickformat.

Här kan jag ställa motortid 0,1 till 99,9 sekunder, jag kan ställa motoreffekt
och jag kan välja tid för termikbromsen från motortid plus 1 – 999 sekunder.

Ja här satt jag och försökte få den dumma timern att bli programmerad.
Jag bad om hjälp – njaaa de två främsta F1S-flygarna hade inte riktigt tid.

Men så dök Martin – alltid lugn och hjälpsam – upp och sa att han kunde
hjälpa mig. Ja det största felet jag gjort var att inte avsluta programmeringen
med att hålla nere ENTER-knappen tills displayen kvitterade att programmet
hade laddats. Och sedan var det att positionera servot för termikbromsen –
jag begrep inte hur jag skulle få servot i rätt läge men det fixade Martin på
några minuter.

 
Sedan ligger det jag programmerat kvar tills jag ändrar det aktivt.

Bagateller? Kanske, men om man inte kommer vidare så kommer man INTE vidare.

MVH / Ingvar

 

Hits: 4

PROGRAMMERING AV EN SÄNDARE FÖR FLAPERONS PÅ JR RG 612 BX…

 

 

 

 

 

… kunde drivit mig till kognitivt haveri…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har just…programmerat en Grafas Maxi…det tog mig  timmar !

Programmeringen av sändaren är ju en del av byggandet av en ny modell
som måste göras.

Jovisst, det var enklare förr med 27 mhz  Futaba med 6 kanaler…
Bara montera och anpassa mekanik så roderna gjorde,  det jag ville.

Men nu… behöver man inte anpassa mekaniken med millimeterprecision,
därför du kan  lösa diskrepanser elektroniskt.

Programmeringen för mig är som att skala  ett kålhuvud. Man ser ett
skal och under resans
gång skalar man sig inåt under programmeringen.
En åtgärd kräver en ny åtgärd
och så vidare.

Gör man fel under skalningen, spricker det. Dags att börja om med ett
nytt kålhuvud igen !

Min hjärna vill jag ska komma in i programmeringstänkandet. Alltså att
jag kan logiskt förstå, hur programmeringen är uppbyggd.

Det måste nästan sitta i förlängda märgen,  så jag intuitivt och utan
långa tankeresonemang kan trycka på rätt knappar för att nå rätt resultat.

Hur många gånger jag försökte få till det ? Många. Men till slut
gick alla roder på rätt håll och på rätt sätt
och  alla roder stod i
neutralläge,  då de skulle göra det.

Det kändes som att vinna jackpott på lotto…

Eftersom min Grafas Maxi krävde många kanaler i mottagaren,
tog jag en fullmatad mottagare
från min Gillette F3F-modell.
Den sitter alltså nu i  Maxin.

Men Gilletten då ? Vad ska jag ha för mottagare där ? Jag behöver inte
så många
kanaler mer än dubbelutgångar skev, V-stabbe och möjligheter
att mixa skeven som
flaperons.

Att ha flaperons,  som bromsar modellen,  är ett absolut måste, om du
ska försöka landa helskinnad på Hovs Hallar med hänsyn till alla
buskar och stenar.

Du behöver något,  som tar ner farten drastiskt,  eftersom en
F3F-modell ökar
hastigheten snabbt,  om du trycker det minsta,
vilket skulle omintetgöra varje försök till kontrollerad landning.

Jag hade ett par mottagare från JR som heter: RG 612 BX .
De har telemetrimöjligheter,  utan extra satellitmodul.

En sådan tar jag,  eftersom den har 6 kanaler och det täcker mitt behov
av kanalallokering för Gilletten.

Denna mottagen är utrustad med Xbus. En form av plugandplay för
servo och mottagare.

Jag kollade manualen och grep till verket. Enligt manualen ska
mottagaren binda utan traditionell
bindningskontakt.  Det lät
ju enkelt…
Jag följde instruktionen  till punkt och pricka minst 20 gånger,
men inte band mottagaren till sändaren !

Alltså tänkte jag,  jag skiter i villkoret,  att ingen bindningskontakt
behövs, 
jag använder det. Efter 10 försök lyckades jag binda.
Stor glädje för nu kunde jag
börja programmera.

Det första jag valde,  var “Vingtyp”. Jag valde då “Flaperon”,
eftersom mina skevroder
skulle används som aerodynamisk broms.

Ok, efter valet flaperon kollade jag skevroderna, så de fungerade.
Bara ett fungerade !

Aldrig får man vara glad…Jag hade kopplat ett skevroder till “Aileron”
i mottagaren och det andra till “Aux” kanalen. Det skulle ju bara funka !

För det stod så i manualen…Jag skiftade utgång på mottagaren  till “Gear”
som den andra skevroderutgången
till “Aileron”. Nix, stendött.

Om jag valde alternativet “Normal” på vingkonfigurationen,  då vinkade
båda
skevrodren glatt,  precis som de skulle.

Jag höll på i ett par timmar… och kopplade både si och så och även på
omöjliga sätt. Inget hjälpte.

Ut på nätet och googla efter problemet. Inte något hittades,  som
belyste mina programmeringsproblem,  trots jag plöjde bakåt i
trådarna.

Jag aktiverade “Monitor-fönstret” i sändaren och i läget “Flaperon”
såg jag, att
kanalerna “Aileron” och “Aux” rörde sig, som de skulle.
Alltså inget fel i Tx.

Så dagen efter började jag om igen genom att printa ut manualen för
mottagaren.

 

 

 

 

Jag läste då ovanstående,  om hur man kan växla funktion X-bus
/Aux kanal
i mottagaren. Eftersom jag inte implementerat X-bus ,
då jag inte har servo som stöds av konceptet, brydde jag mig inte
om att läsa om det.
Det skulle jag gjort !

Till min förskräckelse, då jag läste om X-bus , såg jag,  att man växlar
funktion
mellan dess två funktioner genom att ansluta bindningspluggen
i
mottagaren !

Gode Gud tänkte jag, kan detta vara felet ? För jag hade ju använt bindnings-
pluggen i mottagaren , då jag band Rx till Tx ! Det band ju inte annars !

Jag kopplade in ett externt servo till Xbus/aux-kanalen för att kolla om nåt
hände. Inte minsta ljud eller rörelse.  Den var död…

Nu började jag tro på ett under.

Så i med bindningskontakten i mottagaren och bind om.

Ibland kan sanningen vara brutal…efter ombindningen fungerade mina
flaperons på modellen !

Jag klandrar ingen annan än mig själv,  då jag inte förstått problemet tidigare.

Men nu har jag lärt mig och jag vet,  att de flesta modellflygare har svettats
inför
programmeringen av en ny kärra. Speciellt en ny F3B modell med dubbla
skevroder och
dubbla klaffar. Det är inte enkelt med alla olika flitemodes osv.

Jo,  jag har kommit ner till Hovs Hallar med en modell jag programmerat
hemma,  som jag
tyckte fungerade perfekt, bara för att  finna då jag  skulle
flyga, att ett roder gjorde
inte alls,  det jag ville …

Men så är det,  att vara modellflygare…allt ska inte vara så lätt !

Då allt fungerar ok, då kommer den personliga tillfredsställelsen och glädjen !

Nu ska vi ut och flyga !

 

 

Hits: 30