VÅGSPEL OCH VATTENLEK

 

 

 

 

 Ett hav

 

 

 

 

 

 

 

 

Hösten sägs vara Eolus och Pluvius årstid.

Stämmer kanske till en del.

Vi fick ett lågtryck över oss i veckan som producerade
varmfronter
med mycket Stratusmoln.

Som du vet,  är ju karaktären på ett Stratus, ett moln
med regn.

Vinden friskade på till 10-14 m/sek.
Som det kallas i Norge blev det
“Liten kuling”.
Detta namnet beskriver vindstyrkan,   frisk bris,
mera målande, tycker jag.

Eftersom jag är född och uppväxt vid ett hav, dras
jag till stränderna,  då
vinden ökar och vågorna
rullar in med allt högre höjd och kraft.
Det blir och är en fysisk och sinnlig upplevelse för
mig.

Min resa gick först till stranden söder om Halmstad.

Vågorna inte speciellt höga, då vinden var  nordvästlig.
Under min spaning ut över det hastigt andandes havet,
tycktes jag skymta
en säls blanka huvud…

Fram med kameran  men till min besvikelse var  det
inte en knubbsäl jag hade i
sökaren utan en surfare
med sin bräda.

Två av surfentusiasterna höll till vid Handikappbadet,
där
de ibland fick uppleva vågor med lite höjd, vilka
dög att
rida och uppleva friheten på.

15 grader i vattnet…krävde våtdräkter, vilket gjorde,
att de på avstånd till förvillelse
liknade sälar.

Min färd forstsatte söderut mot Fylleåns mynning,
där jag brukar
spana på fåglar och njuta den fria
horisonten.

Nu var det ingen trängsel i det oroliga  lufthavet
med fjäderklädda varelser.

Ett par vilsna storskarvar vevade sig obestämt  fram
i motvinden och några småfåglar
flög upp framför
mina fötter under min promenad.

Jag ber om ursäkt om jag störde er !

Just då jag lämnade stranden och hade fotograferat
färdigt, 
kom regnet och vätte ner  stenarna med droppar,
vilka snabbt
blev nervätta och blänkte.

Det blev signalen för mig till att avbryta exkursionen
och dra
mig hemåt till skyl och skydd.

På hemvägen observerade jag  kanadagäss, grågäss
och fiskmås,
som var och en på sitt sätt hade ordnat
sig på åkrarna i nästan  militär ordning.

Eftermiddagen blev en upplevelse, som trots vädret,
blev positiv.

Jag får intryck,  som får min hjärna att fundera.
Är inte upplevelser en stor del av våra liv ?

Några ögonblick från mitt möte med havet,
om du orkar…

 

En knubbsäl ?

Nä, två surfentusiaster som lögade sig i böljorna…

Våglek…

Vågskvalp…

Våg med lockigt hår…

En brädseglare som rider i horisonten som en fjäril…

…med till synes irrationella hackiga rörelser.

Skummet glider av klipporna efter en kaskad av sönderslaget  vatten.

Ett brusande hav…jag kan inte vara utan dess lukt,
dess mäktiga ljud och dess oförutsägbara rörelser..

…utan hav blir det inget liv…säger storskarven,
som ror sig sakta framåt i motvinden.

“Följ mig”,  säger molngatan,  “Så kommer du till Halmstad” !

Skummet yr vid Påarp

Strandkål. Just nu rikligt förekommande. Duger att äta om så önskas.

Regnet kom som att vrida på en kran och blötte stenarna blanka snabbt….

…kanske därför fiskmåsen körde huvudet i jorden…

Kanadagäss, fiskmås och grågäss har ställt upp sig i den friska vinden,
Var och en på sitt sätt.

BENEDEK-PROFILER OCH MOTORCYKLAR…

 

 

 

 

 

…jag fick ett trevligt mail…

 

 

 

 

 

 

…av Ingvar Nilsson,
där mc-förarens och modellflygarens möda framgår
med humor.

 

Hej Mats!

Jag hoppas allt är bra hos dig, blåsigt som fanken är det dock.
Västkustträffen är flyttad en vecka framåt till 21/9.  fan tro’t,
det blåser nog lika mycket då… men det har ju den fördelen
att jag för en gångs skull kan vara med och köra Hylterallyt
som startar kl 10.00 från Örnatorget i Hyltebruk.

Jag har 11 mil dit så det blir transport i min lilla husvagn som
fyller 40 år i år.

Som en kuriositet kan jag nämna att jag hade anmält Svalan
M75Lyx från 1953 till Anderstorpsrallyt som startade i Reftele
och Stora Segerstad naturbruksgymnasium. Hit var det 9 mil.
Ja det borde jag klara att köra, sedan dryga 8 mil rally och så
hem igen.  2 veckor innan så nöp kolven igen. Nej – även om
jag fått ordning på kolv o cylinder så vill jag nog veta att den
rullar problemfritt…  så jag ändrade till Triumph Tiger110 från
1954 istället.  Trajan har sämre körställning än Svalan men – OK
– den är ruggigt driftsäker.  jag kör hemifrån rätt tidigigt,
väderprognosen regn och blåst.  Det får bli ett s k Allvädersställ.

Efter 500 meter inser jag att det är svinkallt och kör hem och tar
på ett vanliga jeans och en tröja till. Kör igen och då slocknar min GPS…

Jaha – ingen spänning till lyset (jag har kopplat spänningsmatningen
till GPSen så att den får laddning när bakljuset är tänt)  – äsch fan –
det är söndag morgon och bara litet duggregn – jag har ju illgul
varselväst så jag syns nog och fortsatte. Ibland kom några minuters
lyse under färden men mestadels utan lyse.

Rallyt gick rätt bra men det kom en åskskur vid starten.
Efter målgång var det mat – rikligt med vällagad söndagsstek och
jordgubbspaj efter.

Det regnade hela hemvägen och det var luriga sidvindskast att
parera men jag kom hem utan missöden.  Nästa dag – felet var
att kablarnas ändar var förtennade i plinten på ljusomkopplaren,
tennet kallflyter ju och ingen har rört detta sedan 1982.

Nu hade skruven ramlat bort där minusmatningen kommer från
batteriet (plusjordat 6 volt Lucas). Men det fanns 2 oanvända
plintar så det var bara att ta ena skruven.  Ja detta skall väl hålla
min livstid ut…

Och Svalan?  – jo den har brittisk Panthermotor med en förkrigs
Lucas dynamo som skall ge 35 Watt, men det gör den inte, kanske
25 Watt. Men elsystemet på Svalan (som är byggd i Falun) har Hella
elsystem och det var inte något som var kopplat när jag köpte den
så här vet jag precis hur det elektriska är utfört. Hella-systemet är
givetvis minusjordat men 6 Volt.

Just nu är en rätt ovanlig s k Blåqvarna Sport från 1953 på ingång.
Hustrun skall hälsa på sina systrar och övrig släkt i Krakow så det
är ett bra tillfälle att smyga in denna nätta lilla MC. 120 cc tvåtakt,
upplagt avgasrör och limpsadel. 


Den skal vara med på torget i Falköping den 28 september – det är
mikaelsmässjippo på stora torget mellan kl 10 och 14 och min klubb
MCV Falbygden har ombetts att visa gamla motorcyklar. Ja ställer
man upp på sådant här så blir det alltid godwill på ett eller annat sätt.

Här i Borås finns inget för oss med motorcyklar som är aktivt, här är
det bilar som gäller, i Östra Frölunda är traktorer och stenkrossar,
skördetröskor och sådant.

Foto på min kommande cykel – står hemma hos Alf Eskilsson
https://photos.app.goo.gl/v9AzU1X7DtPhsJFw6

Det blev en lång parentes…

Jo jag förbereder nästa års flygande litet, den nya friflygande
motorklassen D1. Här blir väl tidsgränsen 1970 eller tidigare
. Lasse Larsson har skickat mig Modellflygnytt nr 2 – 1962 där
modellen “Clear Miss 2” konstr. av Lennarth Larsson finns ritad.
Som motor kan en COX TeeDee användas.

Jag har googlat på “airfoil B-8356-b3 och får massvis med träffar
. Problemet är dock att antingen så är min syn usel eller så är
min hjärna oförmögen att begripa vad fanken det är som visas.

Kan du ge mig litet hjälp så jag kan se ifall detta är något som
ser vettigt ut ? Det är samma profil på vinge som stabbe.

Nedanstående två bilder är mitt omedelbara svar:

 

Skärmdump Profili

 

Ingvar, ladda ner ett program som heter Profili.
Jag har använt det i 15 år och det är oumbärligt
för den som vill veta mer om aaerodynamik och
vingprofiler. Du kan simulera vilken profil du vill.
Alltså rita en egen profil och testa om den fungerar.

Det är gratis, men jag rekommenderar,
att du betalar 100 spänn för  att regga det,
eftersom du då för full tillgång  till programmets
alla delar.

Inte har det blivit mycket fluget detta år för mig.
Men jag skall intesifiera mina försök att begripa mig
på termiken.

Har köpt en “plug’n’play” motorseglare efter att knäckt två st
Blue Phoenix (halvskabbiga köpta på swapmeetings).

Efter många överväganden blev det en liten men väldigt
välkänd Multiplex EasyGlider4.  Som jag är usel radioflygare
så köpte jag en simulator som jag precis installerat på min
laptop.

Ja inte bara termik, med det allt blåsigare vädret
kan man säkert flyga litet hang på fler ställen än Ålleberg

Jag har satt radio i den och valde en “glider template”.
Det var intressant att skevarna går 100 % ner men bara
50 % upp i detta grundtemplat för en elseglare (jag har
Multiplex radio) , men såvitt jag sett på gamla flygfilmer
så går skevarna  bara ned på t.ex. Piper Cub och de tycks
dessutom gärna hänga ner när vingen är i stillhet…

Min kommentar;
Normalt sett går skevroder upp 70 % och ner 30 % av den
totala rörelsesträckan. Detta för
att undvika skevroderbroms,
som får  planet att hänga med
stjärten i en sväng ochsom
motverkar densamma.

Piper Cub, PA-18 har en speciell upphängning av skevroderna.
Det uppfällda rodret “går ner” under vingens profil för att
bromsa vingen, vilket till viss del eliminerar skevroderbromsen.

Att se en Cub släpa sig runt  med hängande stjärt i en
sväng på grund
av dels icke differentierade skevroder och
bristanda förmåga att
hålla nosen i horisonten, topp- eller
bottenroder med sidoroderpedalerna, är en styggelse för
ögat !

Vill du veta mer om skevroderbroms så läs HÄR.

Nedre skevrodret till PA-18 och du ser dess framkant,
som går ner under vingens profil för  att bromsa,
då rodret fälls upp..övre roder PA-12.

Jag fick förresten en liten bok som var helt oöppnad bortsett
från en dedikation från författaren till “Olle”.
Boken heter Älg-Gustafs pojke och ser ut att vara skriven
av Erik Bratt. Erik var väl knappt tonåring när han var med
och hjälpte till med Uppsalas första privatägda flygplan S-81
som senare blev SE-ADD. 

 

 

 Civilflygplan Pettersson S-81 landar på Malmens flygfält. Tillhör Flygvapenmuseums bildarkiv.

Jag gissar att “Olle” är Sven-Olof  Borg, en välkänd modelflygare,
han lever men har antagligen minnesproblem (jag har kontakt
med hans dotter Anette Carlsson,  som säger att “pappa tror
att han klarar sig själv,  men det är personalen på hans boende,
som är så proffsiga, att han inte märker att dom fixar allting
så han är jättenöjd” ) ,  men hans grejer har donerats till SMOS.

Alltså denna lilla bok är bara så otroligt underhållande…


Med mina bästa hälsningar // With my best regards

Ingvar

HOVS HALLAR OCH POLISER SOM INTE KAN SKRIVA…

 

 

 

 

 

 

…det hänger väl ihop…

 

 

 

 

 

 

Nej, varken bildligt eller bokstavligt.

Bilden av mitt favoritflygställe Hovs Hallar, är
taget från Google Earth.

Det är mycket bra kvalitet på Googles kartor och
satellitbilder, som vem som helst kan ladda ner.

Ställ detta emot bestämmelserna, som finns i Sverige om
avbildning från luften…då ser du hur absurd lagstiftningen
är i landet.

Jag antar,  att myndigheterna inte lägger ner  energi
på att lagföra flygbilder tagna av den enskilde

skärmflygaren eller modellflygaren. Det vore att kasta
resurser i sjön.

Vet du,  hur många drönare med kamera, som finns
i landet ?

Nä, inte jag heller, men de stora aktörerna har sålt 300000…

Andra absurditeter är,  att att poliser inte kan skriva
begriplig svenska. Polisskolorna, räknas inte det som
postgymnasiala utbildningar ? Polisaspiranterna kan
inte skriva svenska ?

Jag upphör aldrig att förvånas. De skriver svenska,  som
är i en del fall obegriplig. Exempelvis avstavar man
man ord som,” cykel hjul”  ,” men lös”, ” lama djur”.
Varför ?

Ett resultat av redigeringsprogram i datorn ?
Eller kan det var brist på bildning och kunskap ?

Vidare använder man apostrofer utan vett och sans.
Exempelvis “Huset´s tak”…” Göran´s Bygg”…

Apostrofgenitiv finns inte i svenskan.

Undrar bara hur de skriver Lars hus med apostrofgenitiv ?

Kanske Lars´s…dock det värsta jag sett var “Lar´s…

Ja, det känns tryggt med henpoliser som är bra på
Ifånefippel, 
men som inte kan skriva en riktig polisiär
rapport…

Nä, ut i naturen hangburen !

 

 

DYSTERT FLYGLÄGE…

 

 

 

 

…om jag kollar nederbördsprognosen …
i dag tisdag…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det har varit dåligt modellflygväder på sistone.
Det har varit dåligt med sol, det har varit dålig
hangvind. Mest sydväst och sydost.

Jag vill ha N-NV, så jag kan åka till Hovs Hallar.

I måndags regnade det inte i alla fall, men det
var klent med instrålning. Vinden var ca 1 m/sek,
som naturligtvis triggade min lust för termikflyg.

Jag for iväg till mitt vanliga flygställe, monterade
och startade.

Tog upp Avan på 150 meter och kollade termikläget.
Som du kan se på bilderna var det 7/8 Cumulus och
då naturligtvis lite instrålning.

Termiken fanns,  men blåsorna var klena och oregelbundna.
Men icke förty, genom att flyga väl och försiktigt
kunde jag sakta gnaga mig upp.

Uppskattar jag steg med 0.2 m  per varv…men håller
man på länge, då tar man sig
upp.

Det är ju spännande att flyga under marginella
förhållanden.

Därför då sätt den personliga skickligheten och
erfarenheten
på prov.

Just att flyga “väl” är viktigt. Flyger du för sakta,  kan
din modell
vika sig,  då du svänger med vinden och då
tappar du 2-4 meter, 
som du sedan mödosamt får
gneta ihop.

Då jag ligger i en svag blåsa använder jag mina roder
så lite
som möjligt. Det finns ingen anledning  att veva
med roderna
under sådana omständigheter.

Jag försöker trimma modellen, så den flyger just
ovanför
vikningshastigheten och sen med trimmen
ställa in
kurvradien, så modellen i stort flyger själv.

Flyger du så har du bäst möjlighet att lyckas.

Min start var 1000 och klockan 1130 landade jag framför
mina fötter.

Nöjd.

Jag gick en runda och tog lite naturbilder.
För du vet ju nu hur min Ava ser ut i luften.

Jag skulle egentligen haft min Mobius på kroppsbommen
för att
dokumentera sidoroder och höjdrodrets rörelser.

Men enligt Murphys Lag hade kameran ett mjukvarufel
så jag fick inte igång den. Sådant händer och sker.
Turligt kunde jag rätta till det hemma,  där jag installerade
om programvaran.

Min Mobius jag skulle använt är ju 6 år gammal nu,  så
kanske dags att köpa en ny ?

 

Lite bilder blev .

 

 

 

Termikflygare beredd

Du ser…nästan 8/8 Cu…

Utsikten är befriande och upplyftande.

Ekarna blir krokigare och krokigare i ryggen,
efter hand som åren går och vinden trycker på

Blåklocka en av biotopens vanligaste och flitigaste örter.

Spindelns lilla nät fångar morgondimman och gör den synlig.

Du ser att dimman och fuktigheten kondenserar på växtligheten.

Jo, en av mina favoriter.

 

 

 

 

En modellflygares plats. Flygstol, vindriktningsvisare…

Efter senaste tidens regn har gruset spolats
bort från vägen och blottat större stenar.

Brottet som var ett resultat av stormen “Gudrun” 2005.
Minns du, för tiden går fort.

Som ett rengnagt skelett…

Översikt där jag flyger termik.

 

 

NJUT AV EN VACKER FRIFLYGANDE OT SKALAMODELL

 

 

 

 

 

“Loose Racer”

 

 

 

 

 

 

 

YouTube är en källa till nästan oändliga resurser.
Dessutom ger de en blogginnehavare möjlighet
att bädda in filmer på den egna sidan.

Denna pilot och filmare har lagt upp många fina
filmer på likaledes fina modeller på tuben.

Här kommer en video med en bra flygande modell.

Bilderna kräver inga kommentare,  då de uttrycker
det,   som åskådaren traktar efter…

Det går att flyga en modell utan radio…fast det
är svårare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HUR TROR DU DET KÄNNS ATT FLYGA EN GRIPEN UNDER BELASTNING ?

 

 

 

 

 

Det är något, som ställer stora fysiska krav på piloten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är ju inte ofta, man får tillfälle att se och höra en
pilots fysiska reaktioner under en uppvsining, då
piloten är utsatt för hög belastning.

Som du kommer att förstå, är påfrestningarna på
gränsen till vad människan klarar. Planet klarar mycket
mer,
men han som styr…

9 G…har du åkt,  det som ser ut som en centrifug på ett
nöjesfält
någon gång ?

Jag tror det fanns (finns) en sådan på Liseberg.
Den generar 3 G. Multiplicera det med 3, så har du de
påfrestningar
som piloter utsätts för.

Till sin hjälp att klara detta,  har man G-dräkt och speciell
andningsteknik, så blodet inte försvinner från hjärnan.

För tio år sedan flög ofta ryska piloter uppvisningar
utan G-dräkt,  för att visa de var av rätta virket…
Ja, vi såg hur det gick på uppvisningarna…haverier i parti
och minut.
Tur ryska ingenjörer har konstruerat kanske det
bästa
räddningssystemet för piloter,  som tvingats  lämna sitt
flygplan.

Nedanstående  film, som är utomordentligt fint producerad
och dessutom
är mycket instruktiv och informativ, fann jag
på YouTube.
Filmen gjord av SAAB som har (C).

Så kolla filmen och lyssna !

Men spänn fast dig först !

PS.  Jag skulle önskat en kamera, som visade pilotens
spakrörelser och eventuell användning av sidoroder under
de långsamma rollarna…

 

 

 

Brant sväng

Urgång ur loop

Inverterad på väg ur loop.

Slow roll

Malmen Linköping med SAAB-fältet.

Plané och final.

Sättning

 

 

 

 

 

INGVAR NILSSON SKICKADE MIG LITE KOMMENTARER…

 

 

 

 

 

…om konsten att friflyga…

 

 

Hej Mats och tack för en massa foton från en av de
tre tävlingsdagarna i Bollerup!

Ja Bollerup är ju ett Lantbruksinstitut och Naturbruks-
gymnasium.
Bollerup är otroligt populärt bland eleverna, eftersom
man kan ha med sig sina egna husdjur, ja det är i
första hand fyrbenta djur som börjar på H.

Att vi inte kan TÄVLA på Rinkaby drabbar ju inte bara
oss utan även brukshundsklubbar m fl för samhället
nyttiga föreningar.

Det finns inget förbud att flyga modellflyg på Rinkaby
– allemansrätten gäller – man bör dock fråga om lov
hos arrendatorn.

Det är organiserad civil verksamhet, som riksdagen
inte vill upplåta sina välskötta beteshagar till.
Enda undantaget är scouterna, som ju har självaste
Sveriges Konung bland medlemmarna.

Detta år saknade vi Markku Tähkäpää som tyvärr
avlidit nyligen.
Mats, du har på massor av foton från tidigare år
visat hans mästerliga byggen, som är rena konstverk
och dessutom flyger fint…
(Jag ska lägga upp en särskild post om Markku senare Ingvar)

Du nämner kurvroder litet varstans. Varför har man
det?
Jo, om vi tar en FRIFLYGANDE segelmodell (den har
alltså ingen radiostyrning eller sådant utan är som
en såpbubbla som flyger helt på egen hand) – den
drar vi upp med en tunn lina som kan vara upp till
100 meter lång. Ja linan kan vara en pianotråd,
men det finns aramidlinor (t.ex. FireLine eller
SpectraLine), som är nästan lika stumma. Linan får
inte töja sig för då tappar man den rätta känslan,
för vad modellen har för sig 100 meter upp.

Jo – det finns en lurig passage, när man drar upp
modellen och
det är , när den kommit så linan är
30 grader vinkel, dels är det helt
andra vindförhållanden,
när den kommit såpass högt, dels hamnar
linans
fästpunkt litet längre bak,  när modellen börjar räta
upp sig.

Det är vanligt att modellen nu skär brant neråt åt
antingen höger
eller vänster. Att den skär åt sidan,
kan man oftast klara genom att
springa mot
modellen, så att linan inte är sträckt och då kan
den flyga
på det som den är trimmad – alltså glidflykt
– när den rättat till sig,
kan man börja dra i linan igen.

För en väldig massa år sedan kom man på att ge
modellen ett AUTORODER. Om modellen vid varje
startförsök vill dra åt vänster, så kan man ge litet
motroder. Fiffigt?

Jo – men hur blir glidet sedan då? Ja,  det blir ju
inte alls, vad man ville.
Därför så har man två justerbara stopp för rodrets
utslag. En liten fjäder drar rodret till sitt “glidflyktsläge”.
Men när man kopplar sin lina,  så kopplar man även
en extra ögla eller sprint, som med en liten lina
spänner rodret åt det håll,  som behövs för att
modellen skall gå snällt uppåt på linan. Här i
Skandinavien har vi oftast trimmat modellen så att
glidflykten blir stora högervarv.

(Jag har efter tusentals timmar av termikflygning med fina
Rc-modeller gjort en ovetenskaplig iakttagelse,  att då jag
kurvar i högervarv, då tycks min modell stiga bättre, än vid
termikflygning i vänstervarv. Admin)

Så – när man har modellen högt upp ovanför
huvudet och det fortfarande drar i linan uppåt, så har
modellen hittat uppåtströmmande luft och då är det
rätta ögonblicket att koppla ur linan.

På moderna segelmodeller F1A med modern starkrok,
så krävs att man drar med 15-20 kg neråt, för
oldtimermodeller med s k “rak-krok” räcker det oftast
att ge linan litet slack.

Om man tittar på Mats bilder,  så ser man en flagga
under modellen.
Denna flagga fyller två funktioner, dels så ser tidtagaren
exakt när själva flygningen börjar (när man kopplar ur
linan alltså) , dels ger flaggan ett litet luftmotstånd,
som gör, att när det slackar, så flyger
modellen ifrån linan och är alltså losskopplad.

Man kan även ha en  liten fallskärm. Fallskärmen har
samma funktion
som flaggan, men den vecklar ut sig,
när linan kopplas loss och
linan sjunker långsammare
till marken.

Har man pianotråd,  så vill man vinscha in sin lina
snarast,
så den inte får ett skarpt veck. En fiskelina
har ju inte detta
problem,  men den kan fastna i
klövervallens klöver och blir väldigt
besvärlig att vinscha
in. Man får inte heller lämna linan på marken,
då kan
någon snava på den…

För gummimotormodeller kan man ha liknande
arrangemang, ett autoroder,  som påverkas av motorns
moment. Likaså har man detta för förbränningsmotormodeller
och när motorn stängs av med motortimern, så ställs
även rodret om till glidflyktsläget.

På något ställe nämns Gunnar Viwardsson, men han
var inte med nere i Bollerup. Det är Göran Larsson som
gärna flyger sina förbränningsmotormodeller.

Ende deltagaren från Norge kände på sin motors
propeller under lördagen och han kom med högerhanden
inlindad i en trasa och fick skjuts till Ystad där dom
sydde litet…

Själv är jag ju ingen tävlingsmänniska, men har man
en modell som inte gärna vill komma ner,  så blev
det ett silver till mig, där jag blev slagen med totalt
3 sekunder av segraren.

Efter en tävling är det mycket jobb,  när man kommer
hem, för man inte noggranna anteckningar,  så märker
man inte förrän vid nästa tävling vad man glömt fixa.

Vingar och stabilisatorer skall sättas i sina fixturer för
att inte bli skeva,
jord och annat skall tvättas bort,
motormodeller skall göras rena.

Tack för bilder o texter Mats! /// Ingvar, urgöteborgare
som bor i Borås

 

En modern timer, som kan liknas vid en väckarklocka och som
initierar ett avbrytande av någon av flygningens moment.

Startlina med vimpel och i änden en ring som sätts i modellens startkrok.

Här ser du en tunn lina, som spärrar kurvrodret under uppdrag.
Vid urkoppling dras den lilla sprinten ur och kurvrodret aktivers
så modellen börjar svänga i förhoppningsvis termik.

Du ser den tunna nylonlinan som håller kurvrodret på plats under uppdrag.

Har du ingen mekanisk eller elektronisk timer, gör man som förr i tiden.
Man använder en sakta brinnande lunta…som efter bestämd tid bränner
av ett gummiband, så att stabben flappar upp hjälpt av gummiband och
modellen fusar ner förhoppningsvis något så när kontrollerat.
Denna bilden tycker jag,  visar funktionen på ett instruktivt sätt.

 

 

JAG FÅR OMÄNSKLIGA TANKAR I MITT HUVUD…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

… om de som sparkade ihjäl två igelkottar !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du läst  artikeln om de två “männen,” som
sparkade ihjäl två igelkottar.

Jag blir rasande, då jag ser,  att sådant kan inträffa i ett,
som jag hittills trott,  fortfarande vara ett  civiliserat samhälle.

Tror du käre läsare,  att någon normal person i Sverige
skulle göra något sådant ? Nej, detta  är inga normala
personer. Det är människor utan respekt för livet.
Det är människor,  som inte förstår, att man tar inte ett
liv, bara för man kan.

Dessa missdådare förtjänar bara mänskligt förakt.

Jag är en människa med lång livserfarenhet jämfört
med dessa djurplågare. Under min ungdom såg vi
många igelkottar och tror du vi ens tänkte tanken, att
orsaka dessa djur någon skada, eller att vi  funderade
på att
slå ihjäl en igelkott ?

Igelkotten är en symbol för ett djur,  som ofta lever nära
människor och därmed är de sårbara på grund av dess
vanor och fysiska egenskaper.

Fortfarande har jag svårt att förstå,  vad dessa båda
kretiner
som sparkade ihjäl djuren hade för avsikt ?

Dådet har filmats och fotograferats av flera personer och
jag hoppas innerlig, de åker fast, lagföres och dömes till
adekvata straff.

Men jag är realist, de får antagligen skyddstillsyn
“Samhällstjänst” i 10 timmar och dialogsamtal och
korvgrillning med två hen-poliser…

Detta blir ett hån mot alla som respekterar liv,
varhelst det förekommer.

Men min grundläggande fråga är: Efter vilka preferenser
och
moraliska normer är dessa vandalerna uppfostrade ?

Hur kan kan det komma sig, att vårt samhälle skapar
människor , som företar sig detta ?

Framför allt…varför ingrep ingen ? Är andan i Sverige
              sådan,  att vi vänder bort blicken och låtsas  det inte händer ?

Tur jag inte var där,  då det skedde !

Jag känner en total förakt för gärningsmännen och det de gjorde !

1920-TALETS FLYGHJÄLTAR…

 

 

 

 

…som det redovisades för den samtiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har plöjt igenom lite öppna arkiv vad gäller
lite notiser om segelflyg från 20- och 30-talet.

Dessa exempel visar väldigt väl tidsandan, som innebar
ett stort intresse för begreppet flyg och dels hur man
behandlar och kommenterade en nyhet då.

För oss, som kallar oss moderna människor, kan en
del notiser tyckas bisarra…

Varje bild berättar ju sin historia. Du ser också att vid
denna tid utan dator, internet och mobiltelefon, kunde
pressen lätt skapa en hjälte.

På något sätt var just hjälteskapandet en produkt,  som
kunde hantera efterkrigsbesvikelsen, tron på samhällets
utvecklingen och som kunde levandegöra begreppet “Flyg”
hos den stora
befolkningsmassan.

Här kommer några tidstypiska dokument, så backa
tillbaka längs stigen !

 

 

Smaka på namnet: “Postsegelflygning”…

Han störtade till marken…död av hjärtslag.
Det gäller att väcka intresset i bildtexten…
Undrar vilket glidtal hans plan hade ?

Hänga på ett hang i 36 timmmar…och sen landa i en hamn.
Det är det som skapar en hjälte. Undrar om maskinen
var  utrustad med ankare ?

“Öresund besegrat”…vem har inte besegrat Öresund på något sätt ?

 

 

Sporten krävde sin offer.

Undrar om detta kunnat ske i dag ? Jag menar, att man
applåderar efter att piloten  har satt planet i marken…

Man kunde utmana sitt öde över Kattegatt.

Ingen händelse är för liten för pressen vid denna tid.

 

WasserCuppe det stavas Wasserkuppe.
Har man ingen korrekturläsare ?

Hur ska rubriken förstås egentligen ?
Jag menar,  man kan tro hon tappade sin skärm
i Rehn och sen föll i floden utan skärm…

 

Det pågick mycket hemsnickeri vid denna tid.
Undrar om maskinen flög…

 

 

En något bisarr notis. “Blåste ur” …

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS 2019 SWEDEN FINAL POSTING.

 

 

 

 

 

Här kommer det sist hopskrapade

 

 

 

 

 

 

De sista bilderna jag publicerar från fredagens tävlingar
som SMOS anordnade vid Bollerups Lantbruks…heter det
Universitet ?

Hoppas någon haft glädje av bilderna. Annars kan man
ju kolla till vintern då det  är 2 grader varmt, frisk vind
och snöblandat regn.

Då kan det vara en lisa  för själen att se bakåt vägen.

 

 

 

 

Några modeller som slagit ut i klövervallen.

Esko, kuuntele minua nyt!

Fuseanordning enligt finsk modell.

Lite tillfällig reparation…

Principen för hur man får tillbaka en modell till Terra Firma.

 


Herr och fru Strömdal

Lars något ärriga modell. Vilket inte är negativt,
eftersom det visar att den används.

Lars-Erik

Slickern startar…

Viktig detalj vid friflyg, det är en bra kikare.
Moderna kikare har ofta inbyggd syftkompass,
vilket underlättar eftersök av modellen.

 

Detta är en bra kikare,  som många använder

 

 

Ingvars modellflyg- och motorcykelhusvagn

Små husvagnar, små bekymmer.

 

 

 

 

 

Per Q:s låda

Överraskad ?

Matti kopplar ur modellen.

 

 

 

 

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS 2019 SWEDEN PART 5

 

 

 

Detta är post nummer 5 av 6 från Bollerup.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta är lite blandade bilder från fredagens tävlingar.

Som vanligt kan det upplevas som dubbletter men det
är det inte.
Det blir en post till med det sista.

 

 

Bo-Eskil och Tyko tar ut sina hästar…

Lars-Erik från Anderstorp förbereder sin trogna Slicker 50

fuserier

Själva Verket.

Datorn som sköter det mekaniska

Jag stod lite nära…

…och fick ducka för att undvika en ofrivillig snaggning.

Fru och herr Anderstorp samt Per Q spanar efter Slickern.

Endast Fredde kan vara så här glad !

Kontemplation

Wakefieldförberedelser

Som vanligt våra gästande pojkar från Finland
hade en lastbil att transportera modeller på.

Jaha, säger Andrea, hoppas timern funkar nu…

Skalaspitt

Matti släpper Eskos OJA 1.

“Rise and shine baby” !

Kurt släpper

 

Lars assisterar Anders inför flygningen med Lanzo-Duplex.

SÅ här ser det ut där framme…

Anders Sellman på väg mot start.

 

Nu…ska du flyga…

 

 

En vacker modell bland Cumulusmolnen

Herr Widells kärra gottar sig i solen…

Freddie ska ta sin Carioca på en tur

 

Hector…trots det imponerande namnet en gracil maskin.

Funderingar…

Hectors kognitiva centrum…

Andrea på väg ut för start.

Finskt stjärtparti…

 

“Så lågt var jag, då jag tog blåsan” säger Sten…

 

“Mmmm, jag undrar det” tänker Lars…

Örten som fältet vi flög på var bestrött med.

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS 2019 SWEDEN PART 4

 

 

 

 

Bilder från fredagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…Å nu blir det bilder igen !

Mina kommentarer är den okunnige lekmannens…
Du får ursäkta mina misstag

 

 

 

 

 

 

Åke justerar

Ånyo visar bilden koncentrationen som krävs, om man ska kunna prestera.

 

Klicka här så får du veta mer om Åke

“Flyg nu lika bra som du brukar”, tror jag Åke tänker just nu.

Bilden,  tycker jag,  visar den samlade koncentrationen hos Åke  och hans son.

 

 

 

Jovisst flyger modellen bra.

Undrar hur mycket Åke under ett långt modellflygarliv
stått i spänning betraktande sin modell i skyn ?

En av Åkes söner har hämtat modellen.

Bilden tog jag med, då den hos mig skapade associationer till filmen
“Äppelkriget”, där Gösta Ekman förekom med en liknande hatt…

Ingvar Nilsson visar det solitära i vår hobby…

En beskrivning på energin och dess omvandlingar.

Jag tror…Richard Borglunds modell.

En samlad  Göran Larsson, som jag döpte till något helt annat först…

Göran har, enligt min mening, ordning på sina modeller i alla avseenden.

 

 

En vacker modell…

…Anders Sellmans Lanzo – Duplex.

 

Anders Sellman tar det långa benet före det korta…

 

 

Hämtningstös – Hämningslös…jag tyckte det rimmade bra…

Esko släpper sin “Oja 1”.

 

 

Kurt Strömdahl på språng. En av de,  som jag tycker,  bästa byggarna.

Matti i teten före Ingemar Knif.

En av våra norska modellflygvänner.

 

 

 

 

Jag får associationer till något djur…men vilket ?

 

 

Lars…hämtar sin modell.

 

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS 2019 SWEDEN PART 3.

 

 

 

 

Hoppas du tycker om bilder från Bollerup…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…för här kommer en ny laddning till påseende.

Jag har funderat lite på platser att utöva friflyg på.
Det jag kommit på, är att det är tur för vår hobby,
att vi överhuvudtaget kan finna en plats att flyga på.

Att flyga friflyg ställer krav på terrängens karaktär
och att det finns fria ytor.

Som tidigare skrivits är det en gåva från skyn…
att Bo-Eskil lyckats utverka tillstånd för vår tävling
på Bollerup Lantbruksgymnasiums marker.

Alla OT-piloter och OT-intresserade skickar  en
tacksamhetens tanke till ordföranden i SMOS.

Som vanligt kommenterar jag sparsamt, för jag
hoppas, du ser budskapet med mina bilder.

Säkert kommer det med dubbletter, men bättre fem
för mycket än en för lite.

Om någon vill ha bild i full storlek, så kan
du maila mig. Adressen finner du på min blogg
under rubriken: “Welcome to my blog”.

Nu flyger vi igen !

 

 

 

 

Andrea hämtar sin “Hector”.

 

En vacker modell. Jag tycker det vackra sitter i förhållandet mellan vinge och stabbe.
För det mesta har modeller som representerar tiden stabbar med lågt Re-Tal.
Denna modells konstruktör har tänkt till, vilket gett bättre flygegenskaper.

 

 

 

Utan spaning ingen aning…

Martin och Fredde.

 

 

 

 

 

 

 

Lars reder ut det…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matti en duktig modellflygare med mycket erfarenhet och kunnighet.

Herr Knif provkastar…

 

 

 

“Bernfest” ett säkert kort.

 

Det gäller att passa på då det är “Bra Luft” !

 

 

 

Ingvar håller upp skyn…

 

 

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS SWEDEN 2019 PART 2.

 

 

 

 

 

mera bilder från fredagen !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som lovat kommer här bilder.

Med mer eller mindre relevanta kommentarer av mig…

Det kan tyckas komma dubletter, men flygandet pågår
i mer än en omgång, därav de skenbara dubbelvisningarna.

Hoppas du uppskattar mina motiv…

 

 

 

 

Rubberpower

 

 

Jag ville visa kurvrodret som är aktiverat

 

Karl-Erik Widell i klövern

Till vänster Eski och med vinschen Matti

 

 

 

 

Fusar modellen genom att öka anfallsvinkeln kraftigt på vingen ?

Det ser ut så för mina ögon…

Frede Juhl, en nestor från vårt grannland Danmark.

 

En egenskap för en duktig modellflygare är noggrannhet.

 

Provkast

 

 

Kvinnan i teamet beredd

Släpp !

Upp på linan…

 

 

 

Koppling där det förhoppningsvis finns bra luft

 

 

 

 

 

 

 

Karl-Eriks lite pennliknande modell.

Kolla kurvrodret…åt höger.

 

 

 

 

 

 

“OJA” betyder ju “Dike” men jag är övertygad det har en överförd betydelse.

Det kommer fler bilder av modellen.

 

 

 

 

 

OLD TIMER FREE FLIGHT NATIONALS SWEDEN 2019

 

 

 

 

 

…Bollerup intogs av friflygare…

 

 

 

…visst är modellflyg vackert …

 

 

 

…för att kunna göra upp om titlarna inom mästerskapen
för OT-Friflyg.

Att tävlingen hölls vid Bollerup, som Bo-Eskil hade ordnat,
berodde på att  ett dåligt beslut fattats i riksdagen, att
de militära övningsfälten inte får användas av civilpersoner…

Ett märkligt och ihåligt beslut, som inte ens Fortifikationsverket
kan hantera.

Vi får se vad som händer, för Rinkaby är det absolut bästa
stället för ett friflygmästerskap.

Jag åkte ner till Bollerup på fredagen, därför det var den
enda av de tre tävlingsdagarna, vilken jag kunde vara där.

Som pensionär är som alla vet,  de flesta dagarna inbokade…

Väderläget fredag var ca 23 C, vind VSV 4-7 m/sek och 2/8 Cu.

Vinden lite för stark, men det var gott om lättflugen termik.

Platsen var bra, där man tagit skörden och där man nu hade
en klövervall. Alltså skonsamt att landa i. Dessutom var det
stora ytor, då modellerna drev iväg i vinden.

Jag gick runt och fotograferade i 5 timmar med min enkla
utrustning.
Personligen strävar jag inte efter teknisk perfektion,

för det klarar jag inte. Jag har inte tid att klabba med alla
inställningar.

I stället vill jag fånga ögonblicket mer eller mindre, för att få
en bild som kan skapa en känsla hos betraktaren.

Med betraktare avser jag en person med viss kunskap om friflyg.

Jag kommer att publicera 150-200 bilder i 4-5 poster.

Bilderna kommer i hyfsad tidsföljd i regel utan kommentar,
för jag vill inte avslöja min okunskap, väl vetande att mina
besökare besitter oändliga kunskaper om
OT-Friflyg.

Under dagen såg jag inte en enda haveri…och alla piloter var
nöjda… och glada. Resultatlistor finner du så småningom här.

 

Här kommer bilder, för jag vet bilder…det vill mina gäster på
bloggen ha.

Jag gjorde så gott jag kunde som fotograf…
…och det kommer säkert att dyka upp dubletter…but who cares ?

 

Briefing fredagsmorgonen Bollerup

De som gjorde det…

Fliteline Bollerup

Så här såg marken ut.

 

Fredde och Martin…

Martin pillemarisk ?

Fredde…en ung pojk, som alltid sprider glädje ! 

En liten skalmodell…är inte stor…

…men den flyger !

Per Q:s kärra får inställt motorns komp och bränslenål.

“Vänta tills ni får se den flyga ” !

Ett strävsamt par på väg ut…i rödklövern…

Lars med fru.

Lars kärra på linan.

Jo, det var en klövervall.

Att flyga…bild 1.

bild 2

bild 3

 

 

bild 4

bild 5

bild 6

bild 7…en fena  

Flyg !!

 

matti suomalaiset ilmailijat

Eskos modell

Esko en modellflygare från broderlandet Finland som behärskar att bygga och flyga.

Jag blev betagen av modellen…

…eftersom jag ibland är estet…


 Lars-Erik ger sin Slicker 50 en uppiggande spruta intravenöst inför starten…
Off she goes…Ett ganska osannolikt utseende på en flygapparat.
Men det är erfarenheten,  som säger,  att ett plan i denna klassen
ska se ut ungefär så här för att flyga bra.
Planet har passerat färgvallen.

Landskapsfågeln…gladan.

Andrea håller sin “Hector” i strama tyglar…
Aktivt luftrum…  

 


S-31 Supermarine Spitfire. Reginald Mitchells mästerverk.
Bilden säger mig mycket. Per Q kollar sin motor…övervakad av frun…

 

FILLON´S CHAMPION 46

 

 

 

 

 

 

Följ Christers bygge här.

 

 

 

 

 

 

 

 

Fillon´s Champion är en friflygande segelmodell,
som vann Course Conquer
vid en friflygtävling i  England
just efter kriget.

Personligen fann jag den,  då John Woodfield i Cornwall
hade byggt en
och satt in radio i den.

Filmen han lade ut på YouTube fångade både mitt öga
och intresse,
eftersom modellen var så vacker.

Dessutom flög den  bra.

Inte bara jag blev intresserad, utan även en modellflygkamrat,
Christer
boende i Lund. Christer flyger både radio och
friflygande
modeller och företrädesvis då helst OldTimermodeller.

Jag bad Christer mata på med lite bilder efter hand, som bygget
fortfor, då jag är säker,  många är intresserade.

Modellen fanns i byggsats, som var laserskuren. Det kommer info,
var du kan få tag i byggsatsen.

Här kommer nu bilder,  som illustrerar bygget och jag tror inte
kommentarer behövs…

Har ni frågor,  så besvarar Christer dessa. Skicka frågorna till
mig,  så vidarebefordrar jag spörsmålen till Lund.

Bilderna på John Woodfields Champion är klippta ur hans
YouTubefilm så (C) = johnwoodfield

 

Christer  från Lund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 METER LÅNG CONCORDE TESTFLUGEN.

 

 

 

 

 

Jovisst är det en fin modell…

 

 

 

 

 

 

 

…en 10 m stor modell av Concorde.
Betänk vilka resurser både mänskliga och ekonomiska,
som krävs att ta ett sådant här projekt i hamn.

Vad det kostar exklusive arbetstimmar…jag vet  inte, men
jag uppskattar hårdvarukostnad till ca 400000 kronor minst.

Det tog byggarna två år att bygga modellen.

4 Jet Pack P 300 Pro turbiner = 220000 utan tillbehör…

Servo  18 styck Hacker = 35000 sek…

Radioutrustning.

Byggteamet hade gjort ett genuint arbete.

Provflygningen gick perfekt…även om jag tyckte han drog
lite branta svängar…dessutom en roll under första provflygningen !
Men piloten  flög med stort självförtroende utan att tveka.

Flygningen var perfekt dokumenterad av flera kameror på marken,
drönarkameror och tre ombordkameror.

Jag klippte ut lite bilder ur filmen som du kan se längst ner.

Alla rättigheter YouTube och gruppen Rc-Scale Airplanes on YouTube.

Vi andra som flyger våra Blue Phoenixar,  vi får luta oss bakåt ,
njuta och beundra…och vi får lov att vara
lite avundsjuka !

 

 

Jag tror stillbilderna talar bra för sig själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSVARSMAKTENS FLYGDAG 2019

 

 

 

 

Jag utlovade lite ovanligare bilder,

som innefattar begreppet rök

i olika former…

 

 

 

…och vilka  beskriver ett fenomen, man allt oftare kan se
på flygdagar.

Att släppa facklor har ju till syfte att fånga publikens
uppmärksamhet under en uppvisning.

Facklorna innebär ett visuellt intryck på den kanske
lite slötittande åskådaren, som ruskar om.

Även på Flygdagen vid Blekinge Flygflottilj fick vi vårt
lystmäte av facklor.

IR-facklor är ett motmedel mot robotar som använder
en värmesignatur att leda in sig på målet.

Släpper man facklor försöker man skapa en hetsignatur,
som är kraftigare än den,  som planet skapar. Allt i hopp
om att avleda roboten från plan till fackla.

Förutom facklor använder man chaff, eller stanniolremsor
som skjuts ut som ett medel mot aktiva eller passiva
radarrobotar.

Dessutom använder man naturligvis radio- och radar
nedtryckande störsändare. Exempelvis i USA, Prawler.

Dessa plan störde ut de ryska legosoldaternas kommunikation
totalt under en av striderna i Syrien. USA hade underrättelser
om att 500 ryska legosoldater förberedde anfall mot en plats
som försvarades av USA.

USA frågade Putin, om han hade egna trupper där och han svarade
nej.

USA satte in sina resurser, vilket främst var artilleri och flyganfall.
De ryska trupperna blev i princip utraderade. De visste inget
eftersom deras kommunikationsmöjlighet var utstörda.
Det var så,  att alla kommunikationsmöjligheter var borta
inklusive mobtelefoner och VHF- och UHFkommunikation.

Men här kommer några bilder från Försvarsmakten Flygdag på F 17.

Känn dig upplyst…

 

 

 

 

 

 

 

En segelkärra ritade sparsmakande mönster i skyn.

 

F-18 släpper facklor

Facklorna från F-18 rörde sig annorlunda än Gripens…

 

En Gripen grupp stiger och släpper facklor

 

Säreget mönster i skyn…

…tur jag inte betalar fyrverkeriet som ensam skattebetalare… 

Skenet reflekteras på Gripens ovansida.

Inducerat motstånd skapar vortex vid spetsarna.

 

En spökliknande figur materialiserades i skyn…
Liknar det,  vilket kallades “Windows” eller “Julgranar” under de allierades bombning
av Tyskland, vilket man använde som målmarkering  utfört av “The Pathfinders”..

En Gripen stiger vertikalt från 1000 m till 8000 m under släpp av facklor.
Ser ut som en skridskoåkares spår uppifrån eller…

 

 

 

 

Det blir nog inte mer nu…men man vet ju aldrig.
Nu har jag redovisat några av  mina bästa ögonblick från Flygdagen F 17.

FÖRSVARSMAKTENS FLYGDAG 2019

 

 

 

 

 

Detta är den 4. av  5 delar

om flygdagen vid F 17.

 

 

 

 

 

Här har jag vaskat fram lite fler blandade bilder från
Flygdagen vid Blekinge Flygflottilj.

Det kommer en speciell post till, med som jag tycker
lite ovanliga och vackra bilder. Dessa bilderna, eller
händelserna,  gjorde stort intryck på publiken.

Som jag tidigare sagt,  har jag tagit bilderna med mycket
basal utrustning. Ett billigt 300 mm zoomobjektiv från
Tamron för flygbilder. Annars ett normalobjektiv för
mina båda Sony A58 trotjänare.

Här kommer en påse bilder !

Håll tillgodo !

 

 

Biltemas P-51 Mustang.

Biltemas Supermarin Spitfire

P-51, där P står för Pursuit = Förfölja.


Stället på väg in.


Spitfire ett vackert plan på sitt sätt.


Jag talade med piloten och bad honom säga vad han först
märkte vid sin första flygning: Han svarade att det var den oerhörda
och brutala kraften i motorn.


Elliptiska vingar och en ny profil gav Spitfire goda egenskaper för luftstrid.

Ljudet ur Rolls Royce Merlinmotorn är imponerande och känns rent fysiskt.

 

En antik Dc-3 med namnet Fridtjov Nansen.

Ovanför kabinen diverse VHF-antenner och en kupol, som jag tror användes vid astronavigering.

Motorer: Pratt & Whitney R-1830-90C

B-17 med motor Pratt & Whitney Twin Wasp = dubbelstjärna 14 cylindrar.

Det ser ut som SAAB B 17 kan landa på stabben på ett amerikanskt transportplan.

Take off för AJS 37 Viggen.

Viggen en stor klump i luften.

                Här ska du inte ställa dig om du är nypermanentad !

J-35 Draken

Han kör så det glöder…

Start

Stället på väg in och fortfarande klaff ute.

Jubileumskärran.

Swedish Air Force Historical Flight

Flyghistoria med SAAB 37, SAAB 35, SAAB 105, SAAB 29 och SAAB 39.

 

ByeBye !

Ett estetiskt tilltalande plan.

Lite av publiken…

…som var nöjd, varm och törstig.

 

 

FÖRSVARSMAKTENS FLYGDAG 2019

 

 

 

 

 

Här kommer den tredje av fem poster  med bilder från F 17.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag ska inte orda, för jag vet du vill ha bilder !

Här kommer några !

 

 

 

 

 

 

F-18 Hornet från Österrike.

Sväng under belastning som synes.

Full fart spar tid…undrar du över det oranga skenet ?
Det berodde på att jag fick med lite av ett avspärrningsrep.

Brant sväng med hjälp av mycket motor, framkantklaff och bakkantklaff.

 

 

Upptagning efter looping.

Sk-35 Draken

Här ser du instruktörens periskop i baksits.

På väg ut för flygning.

J 35:s fighting face.

Beredd

Take off med en Draken rote.

Draken roten som gjorde en fin uppvisning.

Just precis; dubbeldelta.

 

Ånyo fick jag med avspärrningsrepet på bild…

Sk 60 rollar

 

 

 

Jag minns det typiska ljudet på planets gamla motorer, vilka var italienska Turboméca Aubisque .
De producerade ett säreget visslande ljud då de spoolade upp.

En SAAB 105 skulle jag gärna haft som privatplan…

39 gruppen F 17

Jovisst, de flög bra…

…men för mig kan det tyckas vara lite för mycket exercis över det hela…

Men jag förstår argumenten att ha detta på en uppvisning.

Reach for the sky !

Jag tror,  att Viggen är det plan som gör störst intryck hos publiken…

…den kan flyga sakta…

…med full kontroll.

Den omisskännliga silhuetten av en Viggen.

…och repet påverkade oxå denna bild.

SAAB 37 går igenom bildvallen…

Ser avslappnat ut…

Jovisst, det fanns fyrverkeri också.

Den obligatoriska helikoptern.