Kategorier
Hangflyg modell

DEN OPTIMALA UPPLEVELSEN…

 

 

 

Jag fick en innehållsrik dag

på Hovs Hallar i fredags.

 

 

 

Eftersom jag är en mycket aktiv flygare av modeller på hang,  är det för  mig väsentligt att veta väderläget.

Om jag vill flyga hang, vill jag veta vindriktning och styrka. Det är ju vinden,  som skapar förutsättningar för mina flygningar på ett hang.

De senaste veckorna har bjudit på lågtrycksväder med i huvudsak sydvästliga vindar, vilket inte är de bästa ur hangflygsynpunkt.

Vinden ska var helst väst (Tönnersa Strand), nord-nordväst (Hovs Hallar).

I fredags skulle det växa in en högtrycksrygg mellan lågtrycksfronterna med nederbörd, vilket kunde skapa förutsättningar för hangflygning med modeller på Hovs Hallar.

Precis som yr.no utlovat,  blev det solsken med behaglig temperatur och mycket svag vind från nordnordväst.

Det skulle kunna utveckla sig till en bra dag på Hovs Hallars låga hang vid Segeltorp.

Men eftersom det var i stort vindstilla, for jag under resan till Litorinavallen vid Tjärby för att få flyga lite termik.

Dit anlände jag kl 1100 och fann att sjöbrisens förbannelse slagit till.

Från 0-200 meter hade vi en kall laminär sjöbris från Kattegatt, som effektivt såg till att stoppa eventuell adiabatik. Över 200 m var det de vanliga nordvästliga tryckvindarna.

Så fungerar sjöbrisen. En stor pump, vilken suger in kylig luft från Kattegatt , som ska ersätta den uppvärmda luften, som stiger över inlandet.

Så jag packade ihop min “Introduction” och satte kurs mot Hovs Hallar.

Där jag under min färd förstod att köra genom Båstad med bil, det var inte att tänka på. Det var kö redan före Båstad Entré.

Alltså körde jag en omväg över Hallandsås och kom  fram till parkeringen vid Hovs Hallars Värdshus.

Parkering var överfull av naturlängtande turister. Mycket tyskar, danskar och holländare,  dragande nytta av vår svaga krona.

Vet du,  att en dansk krona kostar 1:60 nu ? Då jag växte upp, kostade en dansk krona 76 öre…

Uppackning av prylar och promenad ner till hanget. Under promenaden märkte jag,  att vinden var ca 2 m/sek rakt på, vilket lovade gott.

Montering under överinseende av många nyfikna turister och start.

Inte mycket lyft, men modellen väger 1 kg med 3 m spännvidd och det var inte svårt att hålla sig uppe även i denna svaga vinden.

Sittande på bänken njöt jag av min flygning och naturupplevelsen.

Har man flugit sina modeller,  så mycket som jag gjort, sitter det i förlängda märgen. Jag flyger modellen omedvetet, så min hjärna kan syssla med annat.

Ska jag göra en jämförelse hur det fungerar, jämför jag med då jag, eftersom jag är sändaramatör, kör telegrafi.

Jag kan under tiden jag sänder eller tar emot telegrafitecknen, samtidigt syssla med helt annat med fingrar eller hjärna.

Vår hjärna är fantastisk.

Jag njöt av min lugna flygning, där modellen verkligen svävade fram i lugnt tempo, skapande intrycket av något byggt av människan, som verkligen kan flyga !

Jag tycker det är ett mirakel rent känslomässigt varje gång. Jodå, jag vet varför ett plan flyger, men detta faktum skapar hos mig andra tankar också.

När jag sitter där fullständigt avslappnad skapar det en meditativ stämning, nästan ett Yogaliknande sinnestillstånd.

Men det blir en paradox…ett meditativt  tillstånd ser jag som ett läge,  där perceptionerna utifrån inte påverkar mig. Alltså sinnesintrycken inverkar inte på mig.

Men…jag har märkt, då jag sitter och mediterar under mina flygningar, då reagerar jag mycket starkt på plötsliga sinnesintryck…

Exempelvis en sjungande fågel, den ljumma vinden som för med sig en doft av den eterisk oljan från kryptallens varma barr och enebuskarnas bär. Eller ett över Kattegatt upptornande Nimbusmoln.

Hmm…märkligt…men det är ju paradoxalt eller ?

Dock härligt. Mina själsliga batterier laddas och min hjärna fylls med goda intryck.

Under de 3 timmar jag flög, kom det fram människor och frågade om modellflygande och jag lovar, jag försökte göra alla till modellflygare !

Alla jag träffade var trevliga och de tyckte,  att  sitta på marken och kunna flyga en modell till synes utan motor, det var en otrolig upplevelse.

Ofta har jag på min blogg och i andra sammanhang påpekat,  hur viktig den fria havshorisonten är för mig.
Att bo i granlandet är för mig en omöjlighet.

Vi som bor vid kusten är priviligierade, då vi har tillgång till de fria vyerna vid ett hav och vi tar det som självklart.

Hur det är för de som bor i skogslandet, fick jag berättat av ett par, som flyttat till Halmstad från Anderstorp för ett år sedan. De berättade följande lite kortfattat:

“Vi besökte ofta kusten runt Halmstad för att kunna uppleva havet med dess olika attribut. Ett av de viktigaste var den fria horisonten. Då vi åter åkte hem till de småländska granskogarna,  fick  vi en deprimerande känsla, då vi visste, att var än vi skådade, såg vi bara granar.

Vi kunde inte vila blicken !

Till slut bestämde vi oss för att flytta till Halmstad, eftersom havet lockade oss så starkt.

Vi har inte ångrat det en sekund” ! 

Under 60-talet minns jag,  hur smålänningar vid Midsommartid kom som utsläppta ur fållor ner till Östra Stranden för att leva ut sin längtan efter havet. Då betraktades detta som något lustigt, men nu förstår jag tankarna bakom det.

Är du modellflygare och flyger hang,  får du din längtan efter fria horisonter uppfylld med råge.

Att flyga hang med en modell på Hovs Hallar är en storartad upplevelse. Skulle vinden på något sätt svika modellflygaren, kan man njuta av naturen. Jag tröttnar aldrig på denna platsen !

Pröva du också ”

Nåväl, deomde…efter 3 timmar i luften i underbart väder landade jag  varande mycket nöjd med min flygupplevelse.

Vinden gick upp och ner i styrka under dagen och ibland var det på gränsen. Man ska bara aldrig ge sig !

Lite bilder som vanligt. Alla bilderna är klippta ur videon från min Mobius, som satt tejpad på vingen filmande framåt. Kvalitén är av förståeliga skäl inte på topp, men de duger.

 

Landningplats

30 ungnöt höll koll på mig.

Japp, jag slog emot en buske då lyftet var dåligt.
Inga skador.

Just landat

De fria horisonternas landskap

En gammal man njuter.

Livet blir inte bättre än så här.

Final

Hangflygarbänken…

Eftersom jag är lat…landade jag närmare parkeringen.

Det gäller att vara på alerten och undvika taggiga buskar och stenar.

“Done Deal” !

 

Bilfärd Hovs Hallar – Båstad.

 

Kategorier
Kultur

ARTEFAKTER FRÅN RUINERNA AV ETT VARV

 

Gammal teknik

 

 

Inte mycket återstår av vårt varv på Söder men ett par hantverksminnen går att finna.

Det står fortfarande ett par gångspel vid slipen och jag lyckades efter viss möda tyda den rostiga inskriften.

Jag blev nyfiken på historien bakom dessa Capstans.

 

Först lite historia från Wikipedia:

Ordet, kopplat till  det  fornfranska capestan eller cabestan(t) , från fornprovensalsk cabestan , från capestre “remskiva”, från latin capistrum , -a grimma, från capere , att ta tag i, verkar ha kommit till engelska ( 1300-talet) från portugisiska eller spanska skeppare vid tiden för korstågen. [1] Både enhet och ord anses vara spanska uppfinningar. [2]

Kallas här för gångspel.

På ringen står det: Maker Stockton on Tees. Som jag skrev om i förra posten om varvet. Stockton är en stad som ligger vid floden Tee i England. Denna stad var danad av den industriella revolutionen i England och fick ett kraftigt uppsving då malm och kol gjorde det möjligt att utveckla produkter av järn och speciellt då gjutgods.

Rejält gjutgods här. Fast täcklocket är sönderslaget.

Det fanns ytterligare en capstan eller som man kan säga på svenska, ytterligare ett gångspel, som var lite mindre. Observera uttagen för trähandtagen, som förenklade hanteringen.

Här kan ni se hur spärrarna fungerar, så inte spelet backar. Spärrarna hugger tag i de kanter, som ni kan se på förra bilden, om ni spanar noga .Spärrarna kunde ju spärra åt båda hållen,
beroende på hur man ställde in de. Det finns capstans, eller gångspel,    som har en växellåda inbyggd, som ger mer kraft men naturligtvis mindre väg. De två på varvet här är direktdrivna.

Capstans användes både på stora segelfartyg och de tidiga ångfartygen. En del Capstans drevs av en vindmotor för att underlätta hantering av riggen. De ersattes sedan av ångdrivna winschar och efter det av hydrauliskt eller  elektriskt drivna spel.

Jag tycker dessa capstans är värda att bevara. De är ju mer än 100 år gamla och är representanter för en epok, som aldrig kommer igen.

Historia:

1875

Stålproduktionen på Teesside börjar när Bolckow, Vaughan & Co Ltd , tidigare Bolckow, Vaughan , öppnar Cleveland Steelworks i Middlesbrough. Med Bessemer-processen har verken tre masugnar.

1876

Albert John Dorman inleder ett partnerskap med Albert de Lande Long som tar över West Marsh Ironworks i Middlesbrough. Dorman Long grundas.

1879

Bolckow, Vaughan & Co Ltd. förvärvar Southbank Steelworks. Firman övertalas också av Sidney Gilchrist Thomas att anta den process som han och hans kusin Percy Gilchrist utvecklade. Detta tillåter användning av lokal järnsten som hade en hög fosforhalt. Bolckow, Vaughan & Co Ltd var redan väletablerade tillverkare av järn som ägde många järnbruk och ugnar och sågs som drivkraften bakom den snabba expansionen av Middlesbrough eller “Ironopolis” och Storbritanniens ledande tillverkare av tackjärn. [3]

1889

Dorman Long är registrerat vilket gör det möjligt för företaget att ta över verksamheten från företaget med samma namn. Företaget har förvärvat Brittania-fabriken i Middlesbrough. [4]

1899

Dorman Long bygger ett nytt stålverk på Clarence-fabriken i ett joint venture med Bell Brothers .

1900

Bolckow, Vaughan & Co Ltd förvärvar Clay Lane-verket och flyttar produktionen från järn till stål, äger 21 av de 91 masugnarna i Cleveland-området [5] och blir de största tillverkarna av stål i Storbritannien och möjligen världen.

Skriv “Varv” i sökrutan på min blogg upp till höger för att läsa mer om varvet i Halmstad.

Kategorier
Nostalgoteket

“WHEELS AND WINGS” 2023 I FALKENBERG.

 

 

 

Jag tror arrangörerna har gjort bort sig nu.

 

 

 

 

Jag har besökt eventet i flera år och har alltid sett fram emot det med förväntan.

Men årets upplaga var jag lite tveksam till, eftersom arrangerande klubb hade förbjudit en viss kategori av bilar.

Så kallade “Pilsnerbilar” hade icke tillträde. Man sa, att man ville vårda kulturen med välskötta amerikansk bilar…

Om inte så kallade “pilsnerbilar” hör till bilkulturen, så vet inte jag, vilka som gör det…

Dessa bilar och dess förare och passagerare var ju kryddan för åskådare och deltagare under cruisingen genom Falkenberg.

Varför ? Jo dessa bilar och dess människor var de, som stod för det oväntade .

Nu riskerar eventet att bli en tråkig uppvisning av välputsad plåt, då inget sker…

I fredags var jag där under cruisingen och det var något vi åskådare iakttog med viss likgiltighet.

Allt var så förutsägbart. Ett Pater Nosterverk av välputsade bilar körde cruisingvägen som ett ändlöst tåg, vilket var fast förankrat på skenorna. Inge risk det hände något oväntat !

Jag har  aldrig sett så lite folk som var åskådare vid cruisingen som gårdagen. Vid en snabb rundfråga (9 personer) sa 7 att de saknade “Pilsnerbilarna” !

Det var avslaget milt sagt.

Risken är,  att om denna typ av V-8 kulturen stängs ute, så kommer den att finna egna träffar och då kommer “Wheels and Wings” att förlora mer deltagare och åskådare.

Jag tycker anhängare och de som innehar dessa utestängda fordon,  i första hand ska ta en diskussion med arrangörerna och om det misslyckas ordna en egen träff.

Jag är övertygad om, att detta skulle bli en framgång.

 

Denna Opel Kadett ingick i cruisingen…inget som väcker känslor hos en V-8 entusiast ?

Nä, det ska vara sådana här bilar, de lämnar ingen oberörd !

Kategorier
Old Timer flyg

DU SOM PASSERAT TONÅREN…

 

 

 

…minns du schlagern “Volare”…

 

 

 

 

…som sjöngs av bland annat den dansk/italienske sångaren Dario Campeotto och Dean Martin ?

“Volare” är italienska och betyder “Jag flyger” eller “jag svävar”.

Det är just det modellflygares flygplan gör och det upphör aldrig att fascinera mig.

Just begreppet “Att flyga” är för mig mycket fångande.

Vet du,  varför ett plan kan flyga ? Nä, jag tänkte det.

Men det gör det tack vare människans drömmar, hängivenhet, kreativitet och uppfinningsrikedom, därför det finns människor som undrar “Varför”.

Här kommer ett par bilder som illustrerar de egenskaper som krävs, för att att en skapelse ska kunna “Sväva”.

Häng med.

 

Sten Persson.
Det ligger 75 års modellflygerfarenhet bakom Stens agerande, då han drar upp sin segelmodell !

Bilderna från SMOS tävlingar vid Bollerup vid Ystad.

“Fly Baby…fly “!

En modell från 40-talet startas.

Två unga pojkar diskuterar…

Själva verket…

Anders Sellmans drömmar går till väders…

Done deal…åter till Terra Firma.

 

Kategorier
Old Timer flyg

DET FINNS BARA EN SORTS POST, JAG KAN HÖRA VAD DET ÄR…

 

 

 

…då det ramlar ner genom brevinkastet…

 

 

…och det är SMOS tidskrift “OLDTIMER” !

Sveriges enda och bästa modellflygtidskrift är emballerad i mjuk plastpåse och dess frasande har jag  lärt mig att känna igen,  då den glider genom brevinkastet på min dörr.

Nu dök just senaste edition upp, eller kanske ska jag säga ner, till stor glädje då det alltid finns mycket läsvärt.

Om du också vill bli lycklig, då du hör ett frasande i brevlådan, så bliv medlem i SMOS !

Medlem blir du HÄR.

 

Bilderna nedan ur senaste utgåvan.

 

Kategorier
Naturbilder

NATURÖGONBLICK

 

 

 

Från mitt besök i Skånes-Fagerhult.

 

 

Jag bevarade några upplevelser från mitt besök i gränsbygden vid Fedingesjön.

Det var, trots torka, men efter det senaste regnet en intensiv grönska med den vackra ljusgröna färgen som utmärker försommargrönskan.

Har man ögonen med sig upplever man skönheten.

Inte bara i natur, utan även i det som kan tyckas skrot finns det en utstrålning som kittlar fantasin att skapa tankar, om det var en gång…

Insekternas värld är fascinerande med sin anpassning och sina former. Inget är tillfälligt eller slumpmässigt, utan allt är ett resultat av evolutionen.

Håll tillgodo !

Silkesspinnare. Tror jag…

…jag kommer att tänka på “Läderlappen” eller “Batman”, vars äventyr man läste om i sin avlägsna ungdom.
Då Läderlappen skulle rycka ut i Gotham City och polisen behövde hjälp, projicerade polismästaren en läderlappssymbol på natthimmelens dramatiska moln, så vår hjälte visste,  han skulle rycka ut med sin kollega Robin i Läderlappsbilen.

Jag kunde bara inte låta bli att ta några bilder…

En get med väldigt stor buk…ska hon kidda nu ?

Lite sent i tid kanske, men…

Jag kopplar denna blomma till Elsa Beskows saga om Tant Brun, Tant grön och Tant gredelin. Blomman påminner om dessas bahytter.

Här var det gott om klöver…

Käringtand

Vädd

Mindre Blåklockan kämpar på.

Ett klassiskt företag. “Regntunga skyar, varhelst jag ser”

Stadigt regn och dis.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

RIKSMÄSTERSKAP I OT-FRI FLYG I FEDINGE 2023 FÖR SKALAMODELLER.

 

 

 

Stibners Memorial 2023

 

 

 

Ännu en gång avhölls tävlingen på Fedingefältet i Skånes-Fagerhult i gränsbygden mellan Småland-Halland och Skåne.

Tävlingen avser Riksmästerskapet i OT skalaflyg för friflygande modeller.

Vädret, som vi brukar ha tur med,  var uruselt, eftersom jetströmmen hade ändrat sin bana och lett in lågtrycken på en bana över norra Europa.

För oss modellflygare innebar det REGN och BLÅST.

Alltså det  sämsta tänkbara för lätta friflygande modeller.

Men trots det dåliga vädret hade entusiasterna dykt upp.

Modellflygare av det rätta virket ger inte upp så lätt !

Men ok, det är lättare att flyga i solsken, 25 graders värme och vindstilla. Drömma kan man alltid…

VI som var där,  vi tävlade med hi spirits och gjorde vårt bästa. Glädjande nog har det tillkommit nya piloter, vilket betyder mycket,  eftersom Karon efter hand som tiden går ror över Styx med vår åldrade  medlemskader.

Resultatet av tävlingen redovisas på SMOS hemsida HÄR.

Här kommer lite bilder jag tog i form av två bildspel och en laddning videosnuttar. Detblevvaddetblev…

Håll tillgodo!