Kategorier
Teknik, allmän

GRIMETONS RADIOSTATION

 

 

 

 

Flyg med till en del av UNESCOs Världsarv.

 

 

 

 

 

 

 

DSC04529

 

 

 

 

Vi åkte till Grimeton i går i det varma vädret, för att se på radiostationen.
Trots varande sändareamatör sen många år, hade jag aldrig varit där.

Vi har ju sett den stora anläggningen med sändarantennen på sina sex
mer än 120 m höga torn många gånger, då vi passerar på E6.

Anläggningen ingår sedan 2004 i UNESCOs Världsarvslista, vilket är unikt.
Denna utmärkelse ställer krav på skötsel och hantering från ansvariga
myndigheters sida. Dessutom läggs mycket frivilligt arbete ner.

Anläggningen är imponerande i sin storlek, vad gäller allt !

Hur man kunde montera  och resa de höga masterna på 20-talet,
det är svårt att förstå. Men,  man behärskade mekanik och teknik
redan då.

Hela anläggningen stod färdig 1924 och fungerade exakt som
planerat.

Det jag lade märke till,  var de vackra stationsbyggnaderna,
som hade ritats
av arkitekt Carl Åkerblad.

Anläggningen byggdes för att kunna upprätthålla telegrafikontakt
med USA via den amerikanska stationen på Long Island. Speciellt
under Andra Världskriget var den viktig, då all trafik via den trans-
atlantiska kabeln var avbruten.

Under sitt bruk modifierades teknik och handhavande kontinuerligt.
Mottagarens antenner fanns vid Kungsbacka och de var milslånga.

Man hade mottagarantennerna separerade från sändarantennerna
för att undvika störningar.

Fram till 1980 användes antennerna  för signalering till våra ubåtar.
Att skicka radiosignaler till ubåtar i u-läge kräver mycket låga
frekvenser,
just vad Grimeton kunde leverera. Frekvensen Grimeton
sände på var 17.2 kHz, vilket innebär en våglängd på 17000 meter.
Betänk att våglängden på din radio hemma ligger på ca 3 meter.

Nu,  som varande museum,  är anläggningen anpassad för besökande
och är i  mycket fint skick. Varje år i början av juli provkör man
Alexanderssongeneratorn, vilken är den del,  som skapar radiovågorna
mekaniskt i stället för elektroniskt.

Just vid den årliga körningen är det många sändareamatörer ,
som
lyssnar efter signalen SAQ och som skickar en lyssnarrapport tillbaka.

Har du aldrig varit där rekommenderas ett besök på detta fina
minne från mitten av 20-talet.

Det finns en mycket välskriven artikel här,  om du vill läsa och få fakta.

DSC04517

Beviset

DSC04757

Den nya byggnaden.

DSC04806

Moderna tider…

DSC04615

Urkunden från UNESCO

DSC04814

Stationsbyggnaden till vänster och till höger huset där amatörradiostationen finns.
Amatörstationens signal är naturligtvis SK6SAQ

DSC04825

Den vackra stationsbyggnaden

DSC04837

Här hänger en loop-antenn för amatörradiostationen.

DSC04846

Här syns den nya servicebyggnaden.

DSC04542

De vackra byggnaderna ritades av  arkitekt Carl Åkerblad.

DSC04528

Man utför ett kontinuerligt underhållsarbete på masterna.
Kolla männen i korgen, som höll på att måla.

DSC04687En vridbar Logperiodisk antenn.
En sådan antenn fungerar på ett brett frekvensspektrum

DSC04694

Matarpunkten för radioenergin. Rejäla doningar behövs
då man kanske kör 150 kW.

DSC04704

Trattarna som syns,  är för att förhindra överslag
av de mycket höga
spänningarna i antennen.

DSC04707

Antennsystemet för sändaren är komplicerat.

DSC04714

Hur fick man upp toppdelen…

DSC04781

Någon spanar mot skyn…

DSC04789

Olika arbetskorgar.

DSC04816

Delar av antennerna över jord.
Under jord är nedgrävt miltals med tråd ingående i antennsystemet.

DSC04673

Del av ett slutsteg med keramiska rör.
Till vänster det som liknar propellerblad, det är en
avstämningskondensator. Rejäla don behövs för att
hantera de mycket höga spänningarna.

DSC04674

Halmstads Nya Verkstadsaktiebolag installerade denna travers 1928.
Fungerar fortfarande. Efter 88 år…

DSC04678

Delar av sändaren och manövreringsenheter.

DSC04681

DSC04556

En sändare från Rhode & Schwartz för vad som kallades VHF-bandet.

DSC04564

Sätter man lika fina skyltar på maskiner i dag ?

DSC04567

Alexanderssonsgeneratorn. Eller rättare sägt -alternatorn.
Till höger elmotorn som driver alternatorn.
Den stor runda delen är det,  som skapar radiovågorna,
då den roterar med viss hastighet.

DSC04572

Operatörsplats

DSC04574

DSC04578

Sändare från 50-talet ?

DSC04581

DSC04585

En operatörsplats med fjärrskrift och telegrafi.

DSC04589

En telegrafinyckel från LM Eriksson.

DSC04594

En remsskrivare för telegrafi som skrev ut tecknen på en pappersremsa.
En vid den tiden mycket vanlig maskin. Mycket använd inom järnvägs-
väsendet

DSC04597

Fabrikat LM Eriksson. Ett genuint hantverk.

DSC04617

På 20-talet gjorde man reklam för radiorör på ovanstående sätt.

DSC04624

Principskiss på maskineriet.

DSC04627

DSC04633

Två snygga skyltar

DSC04654

En reostat för induktionsmotorer.

DSC04657

skrivare

DSC04661

Del av antennsystemet med namn på riktning…

DSC04740

En damm, som inte är för estetiskt ändamål, utan den innehöll kylvatten
till de delar i en sändaranläggning som blev varma.

DSC04750

DSC04802

Platschefen

DSC04821

 

DSC04665

Mottagarantennernas utbredning.
Som ni ser, de är långa.

DSC04669

 

3 svar på ”GRIMETONS RADIOSTATION”

Alexandersson-dagen som brukar vara på sommaren är en given attraktion. Om jag minns rätt är detta den enda fungerande generatorn med tillhörande antennsystem som finns kvar.
Skulle någon få för sig att bygga en sådan idag för VLF (Very Low Frequency) så finns betydligt bättre material för såväl spolar som kärnor. En sådan häringa mackapär ger extremt ren signal till skillnad från dagens halvledar-byggen där man gärna får litet övertoner…

73 de SM6FHI / Ingvar

Hej Ingvar,

jo jag 6-LMH och min bror Lars -6LRX vi var imponerade. Att man kunde åstadkomma detta 1923.
Men när man ser på sakerna så märks en sak direkt: Kvalitet.Det skulle inte kunna tillverkas
idag med rimliga kostnader. Skulle vara intressant att veta hur många km kabel det ligger i marken…?

Undrar om det slog över i antennsystemen ibland ? Det måste det ha gjort . Jag såg man hade Guba-anslutningar vid feedrarna.
De är ju byggda för att förhindra överslag vid feedrarnas matning till antennen.

Amatörstationen var inte bemannad tyvärr, så där försvann chansen att köra några cw-QSO på deras loop antenn.
Nästa år i början av Juli ska jag dit, för jag vill lyssna hur det låter när allt snurrar med 700 varv/minuten !

Undrar hur det skulle låta i mottagaren på en amatörkortvågsrigg, om man kopplade in den på antennsystemet och
framför allt vad man skulle få för rapport ???

Ungefär som då en sändareamatör som var operatör på norrskenforskningsanläggningen i Kiruna
kopplade in sin Yaesu på antennparken…..20 stycken 3 el Fritzelbeamar.
Man använde beamarna till att exitera jonosfären får att framkalla lokala norrsken.

Japp drömma kan man.

På söndag blir det Malmen. Har kollat alla väderrapporter och det ska vara uppehåll till 17-18-tiden på söndag.
Så vi klarar det med ett nödrop !

Kör så det glöder och flyg lågt och sakta !

Mycket intressant läsning om radiostationen!
Har inte varit närmare än E6, men som son till en militärsignalist under andra Världskriget som tog guld i något & silver i något, så glor man varje gång man passerar ”Grimeton”!
Men nämnde signalist hade samma problem när dom var här uppe på Hallandsåsen under kriget m. trafiken som jag har idag m. min handburna GPS, här uppe får jag fram 5 satelliter av åtta, överallt annars visas 8 satelliter mer eller mindre mest mer!
Tur dom inte la Grimeton stationen på åsen eller dom visste redan då var det var bäst läge.
Forska vidare Mats.
Ha de Rolf

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.