Kategorier
Naturbilder

EN AV MINA FAVORITFÅGLAR…

 

 

…större strandpiparen.

 

 

 

Detta är en allmänt förekommande vadare i kustnära landskap.

Du kan se de trippande på raska ben i vattenbrynet letande efter föda.

Nu, under häckningsperioden försvarar de sitt bo och ungar med stor aggressivitet mot trutar och måsar, vilka försöker inkräkta.

De är lätta att känna igen även i luften,  då de flyger med vingarna vinklade på mitten i en rask flykt.

Varför de kallas strandpipare ? Jo, då de flyger,  kan man höra deras typiska pipande läte. Inte att missta sig på.

Jag tog några bilder på långt håll…

 

Kategorier
Naturbilder

MINA EVIGA PROMENADER…

 

 

 

…längs stranden av Laholmsbukten.

 

 

 

Ja, för jag måste röra på mig,  även om jag inte kan flyga mina modeller.

Denna årstid i södra Sverige är i regel inte den,  som inbjuder till flygaktivitet. Kraftig blåst och regn har vi en period av nu, eftersom jetströmmen tvärs över Atlanten har flyttat sig. Jetströmmen bestämmer,  hur lågtrycken över Atlanten ska vandra från väst mot öst.

Som jag skrivit otaliga gånger,  är en promenad längs havet, där vi bor är en lisa för själen.

Denna promenad, där  vi är förunnade en fri horisont,  bjöd på mycket svag vind och solsken.

Alltså flygväder…men paradoxalt nog vinden var för svag för att kunna utöva hangflyg med mina segelmodeller.

Dock, det blir alltid en nästa gång. Bara man får ha hälsan. Min husläkare gav mig svart på vitt i går efter den årliga kollen sägande: “Du är en frisk människa, inga medicinska problem, så kör på i livet”…Så det kan inte vara bättre.

Således tar jag tillvara dagarna,  så gott jag kan.

Som vanligt möter man de trogna strandpromenerarna och en och annan hundrastare.

Enda fågellivet var en kråka, som kom förbi med en mindre fågel i näbbet. Kråkor är predatorer och matoppertunister. Men sådan är naturen.

Efter promenaden längs stranden till parkeringen Tönnersa gick jag längs skogsvägen åter mot Lagaoset.

Det var inte lätt att ta sig från stranden till skogsvägen, då det var verkligt högt vatten i bäcken, som rinner just innanför dynbältet.

Jag erfor ett par försynta knackningar i skogen av den större hackspetten, men den var inte synlig.

Nåväl, efter 7 km åter till min bil nöjd och belåten och med öppet nyluftat sinne for jag åter hemmet.

Jag fotograferade med min IFåne.

Häng med om du har lust, eller varför inte ta själv en promenad i detta spännande naturreservat.
Kör till Snapparp, sväng av vid macken, kör runt och följ skylten “Lagaoset”.

 

Kråkan sitter stolt med sitt byte i näbben.

Man vet aldrig…

Isen skapar figurer,  som endast din hjärna rik på fantasi kan se.

Tja…vad är detta…jag tog bilden för ljuset genom isen.

En al som strandat. Kanske den slår ut till våren. Det har skett förut.

Den gamle gårdvaren något ankommen bärande sin vinterpäls höll kollen…

…och hans kollega sträckte fram handen och sa “Hejsan”

Tallarna har ryckt fram till dynkanten, där de så småningom blir ihjälslagna av vinden.

En sak lade jag märke till, som jag inte sett förut. Alveden var rödbrun. Kan det bero på påverkan från kraftiga minusgrader i kombination med saltvatten ?

Kråkan flaxar iväg med sin lunch.

Storskarven har bitit i gräset. Kan vara fågelinfluensa.
Kolla näbbet. Som gjort att fånga fisk med. Vilket dessa fåglar gör med besked. Ca 1 kg om dygnet.

Vårt Halmstad 20 km bort.

En metallfågel ritar sina förgängliga streck.

En vindpinad tall. En överlevnadskonstnär i den barska strandmiljön.

Ja, detta var den isvintern…

Skuggspel.

Bäcken som avvattnar strandskogen mynnar i Lagan och är viktig för öringreproduktionen.

Detta vattendrag ändrar konstant utseende, beroende på att vattnet transporterar mycket sand.

Lagaoset

En alstam blankpolerad som en säl…

Jag fann en isfladdermus…eller isfågel…

Dynkanten efter kraftig vind, lågtryck och således högvatten.

Det var minus 3 grader.

Fast mossan prunkade och vinkade åt mig sägandes:
“Våren kommer” !

Kategorier
Naturbilder

JULDAG…

 

 

…strandströvardag.

 

 

Efter för mycket julmat kändes det nästan som ett tvång att få ge sig ut på en promenad.

Som vanligt…blev det 8 km vid stranden och tillbaka via skogen nere vid Lagaoset.

Då jag går där, händer alltid något oväntat…och för den delen det förväntade.

Vi hade ett lågtryck och nordvästvindar av kulingstyrka häromdagen, vilket medförde högvatten i södra Kattegatt.

Det hade påverkat dynkanten så tillvida,  att den blivit som avhuggen av en kniv i framkanten.

Uppe på stranden hade havet transporterat upp sand, som så småningom kommer  att hamna på kanten av dynerna och bild en ny högre mjuk kant.

Alltså transporten av sand är en Perpetum Mobile, ett Pater Nosterverk av naturens eviga energi.

Inget speciellt hade spolats upp, som jag kunde se på min promenad. Jag hittade några små bärnstensbitar i strandkanten.

Annars var det mest danska mjölkförpackninger…fast jag trodde,   att man bara drack öl i vårt broderland…

Inte en människa syntes, men jag mötte en glad hund,  då jag lämnade stranden och gick upp mot skogen.

Det var lite spännande,  då jag passerade den plats ,där jag observerat en större hackspett flera gånger. Jag stannade till och till min glädje erfor jag ett försynt knackande uppe i en tall. Om nu en hackspett kan hacka försynt.

Hur som helst han var fullt sysselsatt med att plocka fram de feta fröerna ur tallkottar.

Har du märkt,  att man om du stannar upp i naturen och bara lyssnar, så kommer du att märka,  hur naturen och dess invånare talar med dig ?

Jag var på plats redan 0830,  så det var nog skälet till,  att det var folktomt. Eller så var människorna på väg hem från Julottan…

Jag fångade några ögonblick med min telefonkamera. Som med förlov sagt tar bra bilder…

God fortsättning på Dig !

Ser du randen med brytande vågor ? Det är där Lagans utgående vatten möter Laholmsbuktens saltvatten.

Här bryter vågorna.

De brytande vågorna går efter hand mot stranden, eftersom den nordgående strömmen i Laholmsbukten driver Lagans vatten längs stranden mot norr.

Mycket skum bildades i dag. Beror inte på förorening, utan det är en alg som bildar skummet.

Svårt att se skillnad på brytande vatten och skum…

Det jag tycker om, den obrutna horisonten.

Det närmaste vinter jag kom förbi.

Min hackspettskompis…

En vacker fågel…

Den är allmänt förekommande i våra marker nu.

Inte speciellt skygg. Bilderna tagna på 30 m avstånd lite hastigt.

God Fortsättning säger han åt betraktarna !

Kategorier
Naturbilder

JA, VAD GÖR JAG, OM INTE DET ÄR MÖJLIGT ATT MODELLFLYGA…

 

 

 

 

 

…jo ut i naturen cykelburen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ibland är ju väderläget sådant, att även en så lidelsefullt
intresserad
modellflygare som jag avstår från flygeri.

Men,  nåt måste jag göra för att hålla mig sysselsatt.

Jag kan inte sitta och vänta på sådant,  som inte kommer
att ske…

Därför tog jag kamera och cykel  och begav mig ut i det
halvdimmiga,
gråa och sura vädret.

Jag,  blir i alla fall inte upplyft av vårt nuvarande väder.
Vinter vill jag ha med snö och -10 C !

Då jag kom till Lagan hade det klarnat upp och solen
tittade fram. Det kan du se på bilderna.

Tills rätt väder kommer,  kan du ögna igenom
fuktiga naturbilder. Inget att yvas över, men lite
av jag såg längs mina strövande vid Fylleån och  Lagan.

 

 

 

 

 

 

Vid Fylleån…fuktigt dimmigt. Inte är detta upplyftande nu.

Vid Tullgrens kvarn fanns relativt mycket vatten vid fångdammen…
Bilden har jag tagit med 1 sekunds slutare för att skapa en känsla
av rörelse…

Här samma motiv tagen med 1/500-dels sekund. Inte lika verkningsfullt eller ?
Fast bilden triggar min hjärna att uppleva ljudet av plaskande vatten dock…

Den sneda konstruktionen är en laxtrappa, som ska underlätta
för den återvändande vandringsfisken att nå sina lekområden.

Jovisst, den är på gång…naturen.

En gren med torra löv som ger en illusion av en dansande urtidsfågel…tycker jag i alla fall.

Strömmande vatten kan vara vackert, då det till synes
med lätthet ramlar över kanten. Har du tänkt på hur
mycket energi det finns i fallande vatten ? Fantastiskt.

Jag fascineras av solljuset,  som silar genom en svensk granskog.
Jag finner det personligen svårt att passera detta motivet utan att föreviga det.

Mina associationer går till konstnären John Bauer.

Denna, den större Strandormen med kraftiga horn liggande på lur vid stranden av
Laholmsbukten hade säkert raspat
i halsen på den, som spetsat på att äta upp honom…

En gammal bekant, den gamle gårdvaren kämpade på med trötta steg i den mjuka
sanden med sin tunga packning.
Men han ger sig inte. Han har haft revir vid
Lagaoset  i 7 år. Lite rynkigare i ansiktet bara har han blivit efter tidens påfrestningar…
…men vem blir inte det ?

Bäcken som avvattnar naturvårdsområdet. Viktig reproduktionsresurs för vandringsfisk.
Jag tycker länsstyrelsen kunde dämma upp vattendraget bakom dynområdet på gränsen mot
den strandnära skogen. Det hade skapat en fin biotop för flora och fauna.

Detta är det ständigt föränderliga Lagaoset…Lagans mynning ut i Laholmsbukten.
Dagens enda bild med ett egenvärde…tycker jag.

Dynerna förändras hela tiden. De eroderas ner och byggs upp.
Geodynamik. (Geo=Jord, Dynmik=Rörelse)

Lagans vatten pacificerar Laholmsbuktens vågor.

På andra stranden en man som bruka leta bärnsten . Fast varför rotar han i det,
som Lagan fört med sig? Där finner han garanterat ingen bärnsten.
Jag frågade,  om han hittat något under sina ständiga sökexpeditioner
..Nä, sa han. Jaja, han får ju frisk luft
i alla fall under sina promenader.
Jag rekommenderade
honom att åka till Ravlundastranden för att hitta bärnsten.

Tyvärr har  jag inte namnet på denna träskallen, som låg och kisade i det plötsliga solskenet.
Men med hans markerade överbett får jag vibbar från  Bart Simpson.

Denna Pilödlan (sagitta lacerti) blängde lite ogint och misstänksamt på mig, då jag hastade förbi.

PimPim 9 år  säger att både hon och jag börjar gråna i skägget…

 

Kategorier
Naturbilder

SISTA DELEN AV MITT STRANDSTRÖVERI.

 

 

 

 

 

Här kommer några av de återstående bilderna

från mitt besök vid Tönnersa naturområde.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilderna är inte mycket att orda över. Jag hoppas,
de i någon mån talar för sig själv ?

 

Hoppas min nästa post beskriver något om
modellflyg…

 

 

 

 

 

Portalen in i min modellflygvärld.

Tallarna, krokiga av den eviga västvinden har
samlat för att motstå miljöns påfrestningar.

En fläkt av lite obscenitet eller ?

Del av texten på Länsstyrelsens informationssten
vid parkeringen…med ett tänkvärt konstaterande.

Naturen förändras,  då betingelserna blir  annorlunda.
Här växer björkar på själva hangkanten.

En bild där skyn speglas i vattenbrynet. Som en god illustration till den store
grekiske filosofen Platons föreställning om en idévärld och en sinnevärld.
Alltså,  världen som vi uppfattar den med våra sinnen är bara en blek kopia
av idévärlden,  vilken Platon betraktar som den riktiga,  egentliga världen.
Självklart…våra sinnesintryck filtreras och påverkas  under dess resa
genom vår hjärna, efter det att vi tryckt  på “Enter”….

Ser du den vassa horisontlinjen.
Var tacksam du kan se den. Tänk om du bott i en granskog…

Långbent som alla vadare…och försedd med mycket långa örsnibbar…

Jo, jag håller koll här och hälsar alla välkomna till
min värld, varifrån jag har mycket att berätta !

Stranden är bred och just här är sanden hård.
Om
du skulle ha lust att motorflyga kanske…

Ser du så pinade björkarna är ? De blir aldrig högre,
utan snarare tynar de bort, då de nått denna höjd.
En naturens egen regulator av höjdsträvan hos björkar…

Området mellan strandens sanddyner och den strandnära skogen
döljer en gammal dynlinje. Vilket visar hur föränderlig naturen är.

Trädens stammar är formade efter den dynamiska miljön, som påverkar all växtlighet.
Med dynamisk miljö menar jag vind, nederbörd och betande kreatur.

Tönnersa Strands Gordiska Knut…,  eller magiska träcirkel ??
Naturen, där inget är slumpmässigt, däremot anpassningsbart.

Den fullständigt vanvettiga tunga trafiken maler ständig, på den passerande E 6.
Har du tänkt på, hur svårt det är få uppleva tystnaden i dag ? En väg som E6 skapar
en stark bullermatta, vilken lägger sig över landskapet 24 timmar/dygn.
Finn och uppskatta tystnaden, den gör dig gott !

Två tallar i ett försynt famntag…

 

Ytterligare lite info och denna gången om ytan bakom
hanget på Platån på Hovs Hallar.

Man har rensat bort  slyet, vilket gör det möjligt att landa
här, om man har en modell,  som kräver  yta vid landningen.

 

Fast röjarna kunde tagit trädet mitt på åkern oxå…ty enligt lagen om allts
djevflighet, kommer min modell att träffa trädet under landningsförsök…

 

Kategorier
Okategoriserade

MARIS TRANQUILLITATEM…

 

 

 

 

…kunde Laholmsbukten kallas i dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-_dsc8132

 

 

Ofta har jag beskrivit min strövtåg  mellan Lagaoset och
Tönnersa Strand på min blogg.

Det har inte varit så mycket flyg sista tiden, ty årstiden är sparsmakad
med tillfällen,  då man kan modellflyga. Men jag gör mitt bästa!

I dag är vädret vackert och då jag brukat förmiddagen för att promenera,
kommer jag att i eftermiddag, förhoppningsvis om jag hinner,  att ge mig
ut med min “Sparky” för lite
flygning. Det kommer redogörelse och video
på mitt bildkonto, som ni
med behörighet att logga in kan se på.

Det var,  då jag kom till Lagans mynning helt vindstilla och  temperatur
10 grader. Härligt i November med dessa temperaturer.

Min promenad ner till Lagan från parkeringen bjuder på många motiv
och jag fångade några.
Dessutom mötte jag en av de trägna fiskarna på väg
hem efter ännu en dag
med fiske utan ett enda napp. Men han sa,  att
det är inte fångsten som är
viktig, det är att man har möjlighet att
komma ut och uppleva naturen
och bara märka känslan: 

Jag lever och har förmånen att uppleva allt omkring mig.

Precis min åsikt också. Kan jag inte flyga,  kan jag uppleva en natur,
som i dag var enastående. Som ni ser i rubriken på denna posten, har jag
döpt den till “Lugnets  Hav”.

Laholmsbukten uppvisade inte en krusning.  Det enda som störde den
blanka ytan,  var där Lagan vällde ut i havet. Där bildades kort sjö med
stationära vågor, eftersom vattnet som rinner ut stöter på den uppgrundning
vid mynningen,  som skapats av Lagans förmåga att transportera sand och
deponera den vid mynningen.

För övrigt ingen rörelse på ytan.

Uppe i dynerna stod en samling militärer och hade någon form av
genomgång. Kändes märkligt att se militär personal här, med tanke på,
att vi nästan inte har något försvar mer…

Vid min promenad norrut observerade jag oljeklumpar i strandkanten.
Ska jag försöka härleda varifrån oljan kom, skulle jag chansa på,  att den
kom rullande på botten av Lagan. Eftersom Lagans vatten senaste tiden har
tagit nordlig kurs längs stranden,  är det naturligt att oljeklumparna hamnar
där. Oljan var bunden i sand och det var tjockolja. Klumparna hade formen,
som om de rullat längs botten av ån. Hoppas bara det inte kommer upp fler.

Ilandspolade maneter finner man hela året. Arten är öronmaneter och
i sällsynta fall blå brännmaneter och mera vanligt röda brännmaneter.
Att bränna sig ordentligt av en röd manet är otrevlig och förutom smärtan
kan det orsaka en allergisk reaktion, som kan behöva bekämpas med
kraftigt intag av steroider. (Kortison) Röda brännmaneter har längre
armar,  än man kan tro.

Som vanligt var strandkanten dekorerad av ilandflutna plastpåsar.
Plastpåsar i havet är vår tids gissel. Hur det ska lösas? Gör som i Kalifornien,

Förbjud plastkassar.

Jag trodde jag kanske skulle se en fiskgjuse, för det är ju ännu milt väder,
men det blev noll observationer. Endast patrullerande havstrutar och
vingelflygande kråkor.

Länsstyrelsen har avverkat mycket i den strandnära skogen, för att
återställa miljön, vilket kommer att gynna de djur,  som lever normalt
i en strandbiotop.

Det tycker jag är bra gjort, för att ha en länsstyrelse som är på hugget
med naturvård är viktigt. De som håller i detta hos myndigheten ska
vara människor som kan driva sina idéer och få de genomförda.
Det har vi nu.

Jag är övertygad om,  att besökande i området kommer att uppleva
ett väldigt lyft. Naturligtvis tog jag lite bilder och redovisar en del här.
Håller sig vädret i morgon,  ska jag dit med min modell.

Jag promenerade från Lagaoset norrut längs stranden till Tönnersa Strand.
Sedan upp till skogen och genom skogen tillbaka söderut till Lagaoset.

Cirka 8 km.

Så nu, häng med  en flanörs irrande vid Laholmsbukten !

24-_dsc8093

Man har gallrat kraftigt i den strandnära skogen.

28-_dsc8118

 Gallringen av tall och björk kommer att skapa en biotop av mångfald.03-_dsc8032

När man gallrar i dag, kör man inte som slåttermaskin över ytan.
Man sparar träd som är av betydelse för de som lever i miljön.

07-_dsc8038

Strandnära skog är utsatt för blåst och salt, vilket gör att träden inte växer som flaggstänger,
utan de försöker anpassa sig så gott de går. Därför ser det ut,  som de är drabbade av reumatism.

08-_dsc8042

Här säger tallen: Pardonnez mon pauvre apperence !
Allt i en djup bugning för besökanden.

32-_dsc8139

En tall som sticker upp en arm

09-_dsc8044

Stigen från parkeringen Lagaoset, som leder ner till Lagan.

10-_dsc8047

En varelse som ligger med nosen i vädret jämte stigen.

34-_dsc8149

Ännu en varelse som synes vara högfärdig…

33-_dsc8146

..fast denna strandvarelse verkar en aning mer timid…

35-_dsc8153

Framkomst till Lagan.

11-_dsc8053

Bäckens flöde har ökat något. Borde vid denna tiden på året vara 5 gånger mer vatten i bäcken.

12-_dsc8058

Detta är den mindre Sandhasaren, som med evolutionens hjälp har
fått sin nos så förstorad,att han har utvecklat stöd för den.

13-_dsc8061

Han,  som alltid hävdar ,  att han är den som bestämmer vid Lagaoset ,
var ganska lugn idag…

14-_dsc8065

..vilket berodde på att han hade fått ett barn…

37-_dsc8164

Där Lagan rinner ut bildades stående vågor, då Lagans vatten mötte uppgrundningen i havet.

16-_dsc8070

Rester av bordläggningen…

18-_dsc8077

Man pratar om Loch Ness-monstret…Då har ni inte sett Lagaos-monstret. Här är en nytagen bild

19-_dsc8078

Ett utomordentligt fint hang både för skärmflyg och för modellhangflyg.

21-_dsc8084

Som jag hävdat flera gånger, hanget är just å bra det kan bli, med de fysiska förutsättningarna som finnes.

22-_dsc8087

Kanten borta vid nedgången från parkeringen Tönnersa Strand.

42-_dsc8192

En…vad som kan vara illa medfaren blå brännmanet…men jag är osäker.

41-_dsc8188

Plastpåsarna är en  förbannelse för våra  stränder och  vår natur.
Hur lång tid tar det,  innan en påse är helt nedbruten ? Vi måste minska användningen av dessa
plastpåsar,
om inte ekosystemen ska skadas. Hur man löser det ? Enkelt. Lägg en avgift på varje
plastpåse med 3 kr, så
kommer garanterat användandet av plastpåsar att sjunka med 90 %.

I England har man lagt 75 öre i skatt på påsarna och det har minskat användandet med hälften.
I Kalifornien har man helt sonika förbjudet användandet av plastpåsar. Människorna märkte,
att
jorden gick inte under på grund av detta beslutet.

Vi har levt under flera hundra år,  då vi handlat utan plastpåsar. Skulle vi inte klara det i dag ?

40-_dsc8184

En vesen öronmanet, som ligger på stranden och väntar på sitt diskreta försvinnande.

39-_dsc8181

Då Lagan flyter ut i Laholmsbukten svänger den åt höger och lämnar det den fört med sig längs stranden

38-_dsc8173

Civilisationens avtryck i naturen. Tjockoljeklumpar i strandkanten.
Jag fann ett hundratal på 200 m strand. Kommer troligtvis via Lagan.
Blir uppenbarat till sommaren,  då de badande trampar i oljan…

36-_dsc8156

Lagans vågsystem i mynningen och bortom sträckande sjöfågel.

48-_dsc8242

Det finns inte många hinder på stranden som kan vara besvärligt vid landning med en modell.

46-_dsc8235

Här ser du hur ripströmmar formar stranden. Det är en varning för badande.

43-_dsc8193

Denna växtlighet talar om,  var dynkanten fanns innan stormen “Gudrun”…

20-_dsc8082

Hangkanten norrut från Tönnersa Strand.

19-_dsc8078

Västlig vind och du har ett perfekt hang för din modell eller skärm.

58-_dsc8289

En tall som tyvärr har brutit nyckelbenet…

57-_dsc8285

Nyuppsatta bostadsrätter, som har haft besök av någon..som försökt
hacka upp ingångshålet.
Det kan man förhindra med en plåtskoning, eller
att
man nubbar dit  pappspik runt hålet. Man ska aldrig fästa någon “sittpinne”
utanför ingångshålet. Det gynnar bara boplundrare av olika sorter.

56-_dsc8282

En gallring röjer de mest fantasirika former på träden.

51-_dsc8265

Björkskogen närmast dynerna har det inte lätt.
Dessa träden vet jag är
mer än 40 år gamla…

52-_dsc8266

En vacker skägglav…

53-_dsc8276

…som jag tycker sprider sig mer och mer mot förr…
Strukturen på växten tycker jag påminner om vissa cellstrukturer
vi förhoppningsvis har i våra hjärnor. Naturen vet vad som är bäst.

44-_dsc8218

Länsstyrelsen har satt upp en snygg sten, vilket bidrar till att höja statusen på området.

29-_dsc8126

När jag körde hem höll solen på att gå ner och sista bilden blir från Fladje Backe mot solen.

Kategorier
Naturbilder

INTE ÄR JAG DIREKT UPPLAGD FÖR MODELLFLYG NU…

 

 

 

 

 

 

…så jag fick bege mig ut  med min kamera…

 

 

 

 

01-01-_dsc3837

 

 

 

 

..till välkända marker. Det blev till Lagans mynning i Laholmsbukten.

Där jag varit många gånger, för jag genomför min motionsrunda där
nästan
varje dag. Jag kan min runda nu och märker minsta förändring
i naturen längs min väg.

Även om jag har usel syn just nu. Skulle blivit opererad i första ögat i veckan,
men kirurgen sjuk..
Är lovad att jag ska var klar med båda ögonen innan
1. December. Ska bli härligt.

Synen är viktig, om man är en observerande flanör eller för att inte tala om,
då man
flyger en modell. Speciellt som då jag flyger högt och långt ifrån mig.
Men som sagt,
snart kommer jag att se som i fornstora dar.
Synd man inte kan se ut som i fornstora dagar oxå…

Där Lagan mynnar i Laholmsbukten, platsen kallas Lagaoset, där sker
ständiga
förändringar i landskapet på grund av Lagans och havsströmmens
påverkan.

Mynningen ser aldrig likadan ut vecka efter vecka.
Jag undrar hur många tusen ton sand,  som Lagan och strömmarna i havet
flyttar
under en vecka ?

Vi har i regel en nordgående ström,  som viker in vid Hovs Hallar, följer
Laholmsbukten
och svänger ut riktning Tylön. Den medför näringsrikt vatten
söderifrån och transporterar
sanden som Lagan för med sig och avlagrar
längs stranden, som sedan av vindarna förs upp i dynlandskapet.

Å andra sidan,  vid nordlig vind,  har vi en sydgående ström, som kan sätta
med 2-3 knop
närmast stranden, vilket badande ovana vid förhållandena
ibland med skräck fått erfara.

Då jag var där häromdagen,  var det helt förändrat mot för en vecka sen.
Vi har haft ostlig = frånlandsvind vid Laholmsbukten i mer än en månad nu,
allt på grund
av ett högtryck över Skandinavien. Högtrycket försvagades,
men har nu börjat växa till
sig igen. Den mest trovärdiga vädertjänsten och
den mest ansedda i världen är yr.no
har förutsagt ostliga vindar minst en
vecka till.

Ostvindar är de sämsta,  då det gäller hangflyg. Vi har inga bra hang på
den vinden.

Då ska man bo i trakten av Ravlunda/Kivik.

Ostlig vind medför också för vanligt elflyg turbulens till skillnad från den
laminära
gradientvinden.  Gradientvinden  är förenklat uttryckt,  den vind,
som inte påverkas av dess friktion mot jordytan.

Nåväl,  jag flanerade runt och det som slog mig var stillhet. Det hände
inte mycket, 
det hördes inte mycket.
Har naturen redan slagit igen inför vintern ?

Lite liv observerade jag och jag tog lite bilder under min promenad.
Tiden går fort,
då man är upptagen med något,  man gillar. Men efter 2.5 timma
avbröt jag, då jag hade
andra uppgifter att utföra.

Alla bilderna tog jag med min Sony,  som hade ett 300 mm zoomobjektiv,
vilket ju har sina
begränsningar,  då det gäller näraliggande objekt.
Om min dåliga syn inte hade påverkat fotograferandet, 
kanske att resultatet
kunde varit bättre och om inte om funnits…

 

 

27-52-_dsc4363

Denna gamla tallen är nu död. Frid över dess minne och för en hjältemodig kamp
mot envetna vindar,
som till slut pinade livet ur den. Jag har följt den i minst 20 år
och sett den blivit svagare och svagare, tills
den förra året förlorade alla sina barr.
Nu stod den här under  de fallande björklöven.

02-03-_dsc3857

80 Cormoraner…de äter var och en ca 0.5 kg fisk om dagen. Vid Lagaoset finns ca 450-600 stycken.
Det blir ca  1800 kg fisk på en vecka, däri inräknat smolt man släpper ut.
Ja, jag kallar det Cormoraner, för det kallas fåglarna i Europa. Ett namn som
passar deras utseende och beteende bättre än det mesiga ” Storskarv.”

03-04-_dsc3859

En tanker på svaj i Laholmsbukten i väntan på att anlöpa ..

1-fullskarmsinfangning-2016-10-20-131955

Fartyget på bilden.
Här kan ni se alla fartyg som har AIS installerad vilket 99% har idag.

04-05-_dsc3865

Tur vi har Cormoranerna som vaktar…

 

05-06-_dsc3869

Denna Tjurbocken har legat och blängt här i ett par år…
att han aldrig tröttnar ?

06-08-_dsc3890

Jovisst, det blommar än. Använd Den digitala Floran för att artbestämma.

07-09-_dsc3907

Här brukar finnas en kraftig bäck. men som på så många ställen i
Sverige är den uttorkad på grund av exceptionell torka.

08-10-_dsc3912

Denna individen gör inte ens så många knop som vattnet i Lagan,
utan han,  ja ni ser ju att det är en hanne,  försöker väl bara hålla
sina få tankar samlade och under kontroll i sin träskalle…

09-13-_dsc3930

Lagans vatten  och havsströmmen bygger och raserar.

10-19-_dsc4065

Jag tycker att en kråka har en lika hotfull silhuett som Cormoranen har.

11-22-_dsc4091

När jag ser en Cormoran flyga just över vattenytan…

12-23-_dsc4092

…associerar jag av någon anledning till ett japanskt torpedplan
i Stilla havet under dess anflygning mot ett fartyg…

13-24-_dsc4107

Den gamle gårdvaren vid Lagaoset. Om möjligt
ännu vresigare efter att ha flyttats runt mot sin vilja…

14-28-_dsc4133

Kråkorna är predatorer med en inbyggd försiktighet.
Jag var 125 m från denna och kråkan lyfte,  så fort jag tog
upp min kamera…

15-31-_dsc4171

Strandade maneter har inbyggda lysdioder eller…

25-46-_dsc4287

De ändrar utseende hela tiden i vågskalpet.

26-47-_dsc4298

Speciellt om du fotograferar med blixt. Vilket jag
inte kunde då jag stod 3 m från den då jag plåtade.

16-33-_dsc4199

Detta belätet sa,  han hade besvär med en förväxt visdomstand
och han var på synnerligen dåligt humör…

17-35-_dsc4210

Här blommar det glatt i sol
Marviol

18-37-_dsc4229

Saltarven börjar bli lite ankommen nu

20-41-_dsc4265

…och klorofyllen backar tillbaka.

21-42-_dsc4270

 

22-43-_dsc4276

ser ut som en lysande juvel…

23-44-_dsc4281

 

24-45-_dsc4286

19-40-_dsc425212 km Västhang att flyga på om vinden är västlig.
Men nu…helt tomt.

Här nedan tre bilder från SMHI om strömmar. Läs här om du är intresserad.

1-fullskarmsinfangning-2016-10-21-103420

3-fullskarmsinfangning-2016-10-21-103714

Ovanstående mycket typiskt i Öresund.

1-fullskarmsinfangning-2016-10-21-140750

Kategorier
Naturbilder

NÄRKONTAKT AV TREDJE GRADEN…

 

 

 

…med fåglar och imaginära strandmonster…

 

 

SONY DSC

 

 

 

Jag var ute och flög i går, så flygsuget var inte uttalat i dag.

Men eftersom vädret var bra, i alla fall varmt för årstiden och jag inte kan
sitta inne och dvala, var jag tvungen att ge mig ut för att uppleva!

Jag hade inte gnista att cykla, eftersom jag gjort det så mycket sista halvåret.

Vinden var sydvästlig och det gjorde flygning på hang omöjligt.

Men som sagt det hindrar inte man promenerar längs hanget.
Så jag körde ner mot Lagans mynning via Fladje och Snapparp.

Efter passagen av Genevadsån och kommen uppför backen, såg
jag att fälten var fullsatta av gäss.

Visst jag stannade och tog fram kameran. Gässen var inte skygga,
utan bara de som var närmast vägen vaggade sakta iväg.

Det var grågäss i mängder och bland dessa ovanligt många
vitkindade gäss.

Jag tog lite bilder i alla fall och förbannade mig själv, att jag
inte hade med mitt stora zoomobjektiv. Men så är det.

Nere vid Lagaoset var det tomt på människor. Däremot var det
väldigt gott om storskarv, eller som jag tycker de ska kallas
cormoraner.

Vet ni hur mycket en slik fågel konsumerar i form av fisk varje
dag?

Den äter mellan ett halvt till ett kilo fisk om dagen.

Uppskattningsvis fanns det här och nu 250 skarvar.

Det betyder de sätter i sig ca 200 kg fisk om dagen.
Det är 6000 kg varje månad.
Nog förstår jag yrkesfiskarnas aversion mot dessa predatorer.

Jag bara strövade längs stranden i den ljumma sydvästliga vinden,
fastslående att nere vid Lagaoset kan man flyga hang på sydvästlig vind…

Hanget är bara 2 m högt, men det räcker för en lätt modell.

Måste testa när tillfälle ges.

Min promenad sträckte sig bort till Tönnersa Strand under vilken
jag fotograferade nödigt och onödigt…

Tillbaka till utgångspunkten gick jag via vägen och stigen i skogen.
Eftersom det är ett naturvårdsområde, låter man naturen sköta sig själv.

Det betyder att nerblåsta träd ligger kvar och detta har skapat en ganska
trolsk natur. jag har sagt det förut, men man får lite John Bauer känsla
när man strövar här.

Nästan under hela min promenad hade jag en ormvråk flygande och
ideligen varningsropande en bit ifrån mig. Undrar vad han ville ?

Efter nästan 2 timmar i naturen packade jag ihop och styrde kosan
för att kolla på en häst.

Som vanligt kommer här bilder, på vad jag upplevde.

Håll tillgodo, jag är inte världens bästa fotograf, men det är jag, som tagit
alla bilderna i alla fulla fall!

Man gör så gott man kan…

 SONY DSC

Grågås en vanligt förekommande gåsart i Sverige.

SONY DSC

Ser ni noga efter ser ni de vitkindade gässen i fågelskocken.

SONY DSC

Landningsvarvet.

SONY DSC

Insvängning på finalen

SONY DSC

Till vänster ser du  en vitkindad gås.

SONY DSC

Grågässen är mycket goda flygare.

SONY DSC

Den överbefjädrade sandreveln vid Lagans mynning,
där skarvarna står skuldra mot skuldra.

SONY DSC

En sommarstuga med luftig planlösning.

SONY DSC

Nåt ormliknande som gapar stort…

SONY DSC

Ser lite hajlikt ut eller ?

SONY DSC

Cormoranens profil är hotfull…

SONY DSCGråtrutarna flyger oavlåtligt spanande fram och tillbaka längs stranden
för att hitta något ätbart.

 

SONY DSC

Han tigger med alla 7 händerna…

SONY DSC

Den smala individen till höger  sa till den stabila damen han uppvaktar:

“Ska du med hem och se på mina tavlor”?

Men föremålet för hans kärlek tycks rygga bakåt lite på hans invit…

SONY DSC

Jag undrade först vad detta var…

SONY DSC

…men till slut slog det mig…

SONY DSC

…det är ju en trätax som stoppat huvudet i sanden…

SONY DSC

Detta är för mig dagens absoluta monster…

SONY DSC

…för det är ett sällsynt exemplar av den Större Strandgalten…

SONY DSC

Ser ni vilka utväxter han har på trynet ?

SONY DSC

…han har ett utseende som bara modersuggan kan älska…

SONY DSC

…och de enda han tänker på är mat, för gapet är alltid på vid gavel.

SONY DSC

På Tönnersa Strand växer ibland alarna upp och ner…

SONY DSC

En trädgren bryts ner på 2-3 år. Hur lång tid tar det för en plastblomkruka ?

SONY DSC

Nästan så man förväntar sig att skåda Apokalypsens ryttare spränga fram över himmeln…

SONY DSC

3. November och över Kattegatt blommar det Cumulus Congestus.

SONY DSC

Varför så mycket snäckskal ? Naturens sätt att säkra artens fortbestånd.

SONY DSC

Uppe på kullens topp…det är min pilotplats.

SONY DSC

Jag har skrivit om dessa björkar förut.

Hur länge dröjer det innan de är borteroderade ?

SONY DSC

Den lilla örten tänjer sin växtperiod in i det sista. Den är inte mer än 4-5 cm i storlek.

SONY DSC

Fast dettas växtperiod ligger nog på 15 år, innan den är nedvissnad.

SONY DSC

En mussla….

SONY DSC

…bara tänk vilken lång DNA-sträng som behövs för att styra tillväxten av skalet….

SONY DSC

Denna bilden tog jag vid Tönnersa,  för att visa hur långt
Lagans vatten flyter längs stranden.

Ni ser att vattnet är humusfärgat brunt.

SONY DSC

För 20 år sen fanns det trägångar att gå på. Ni ser hur naturen har ändrat sig.
Sanden har växt över med ett par meter.

SONY DSC

Trätrallen sticker rakt ut från dynen.

SONY DSC

Jag hittar aldrig ätliga svampar…nästan

SONY DSC

Naturskogen som växer, som den själv vill…

SONY DSC

…varför växer en tall som den gör ? Varför är inte grenarna raka ?

SONY DSC

Fast ännu finns det blommande växter som inte ger sig.

SONY DSC

Ännu mer oätliga svampar.

SONY DSCRåkornas hotfulla siluhett