Kategorier
Termikflyg

“DER KLEINE FALKE.”..

 

 

 

…eller på svenska, den lilla falken…

 

 

…är ett nykonstruerat derivat av den klassiska modellen “Der kleine Uhu” från Graupner i Tyskland.

“Der kleine Uhu”, vilket betyder “Den lilla örnugglan” var en friflygande modell från sent 50-tal som byggts i flera tiotusentals exemplar.

Nu finns den som en modern byggsats  för RC-flyg och omdöpt till “Der kleine Falke”.

Anders hade byggt en och kom och flög med den. Jag tror,  han sa att den vägde komplett knappt 200 gram…med motor, acke och en lös vario…

Kolfiberrör som kropp, vingen av Jedelsky-typ. Påmonterad elmotor.

En modell för svaga vindar som flyger på minsta termikblåsa och på mycket små hang.

Modellen visar,  att tekniken inte sätter hinder överhuvudtaget i dag.

Eftersom vädret var i stort noll vind och sol, var jag ute med en termikmodell och fick utan minsta svårighet 2,5 timmar i termiken.

Detta trots sjöbrisen kom vid 1330-tiden.

Då den kalla sjöbrisen blåser in,  försvinner all termik på låg höjd. Men om du klättrar till ca 100 meter, kommer du in i den termiska varmluften, som hovrar ovanpå den kalla sjöbrisen.
Sen kan man flyga termik. Sjöbrisen är som ett kallt täcke, vilket tvingar upp den  icke laminära termiska luften.

Det är därför,  man kan se moln,  som driver åt olika håll under sjöbrisdagar.

Det fanns gott om glador,  som jag kunde flyg rote med. Jag lade dessutom  märke till,  många åt norr flyttande ormvråkar.

Ännu en härlig termikdag och jag ser fram mot morgondagens termikflygningar, vilka också tycks arta sig väl om man kollar prognosen på yr.no.

Vi ses….

Jo det blev bilder oxå …luftbilderna är bilder klippta ur en video från min lilla Mobius. Därav kvaliteten.

Anders med sin lilla modell.

Off she goes…

Jag hade föredragit lite mer V-form,  eftersom den saknar skevroder.
En modell blir mer agil med lite mer V-form.

Snygg i luften

V-stabbe, vilket jag inte gillar på termikmodeller. Varför, tja det är en känsla efter 52 års termikerfarenhet.

En fin typisk modell från Anders modellplansfabrik. I stort klarlackad, delvis klädd med tunn glasfiber. Allt för att få en bra kompromiss mellan styrka och vikt.

Här hangflyg på en av gravkullarna…

Motorn väger 5 gram…

Migrerande människor.

Man kunde inte klaga på vädret. Här Cumulus Congestus vid Hallandsåsen.

Hej, sa jag till ormvråken.

Man förstår,  varför den döptes till Den lilla falken,  då man ser den avtecknar sig mot den blå skyn.

Njutbart

Efter flygning.

Gladan som försökte tävla med min  “Introduction” i termikblåsan, men som fick ge sig. Kolla hur gladan fäller vingarna för att öka hastigheten,  då hon vill piggybacka på mig i min blåsa.

Kolla hennes vingspetsar ,  allt för att förminska det inducerade motståndet…

Jag är i verkligheten bara ca 1 m från fågeln. Kameran förvränger med sin vidvinkel perspektivet.

Här hade pixlarna svårt att hänga med…

Ormvråk som också ligger närma min modell.

Det jag gilla mest. Sitta i min stol och njuta min modell i en blåsa.
Tror du jag känner detta avkopplande ?

Landning

Kategorier
Hangflyg modell

JAG KUNDE INTE MOTSTÅ SUGET…

 

…att få flyga…

 

…eftersom det var utlovat nordväst på Hovs Hallar.

Enligt yr.no kunde vi förvänta oss svag, 1-3 m/sek nordväst mellan 0800 och 1200.

Så det blev att ge sig av i ottan. Vädret var heltäckande molntäcke med låga Stratus, men ute över Kattegatt kunde jag se en uppklarning komma, så jag närde visst hopp om hyfsat väder för flyg.

Då jag anlände 0830 till parkering,  möttes jag av strilande regn, men det var bara att avvakta i bilen. Efter 20 minuter slutade regnet och jag bar ner min modell och det som behövdes till Segeltorpshanget.

Segeltorpshanget når du,  om du går igenom grinden på parkeringen i sydlig riktning.

Nå, jag monterade modellen, hängde på en kamera på ett enkelt sätt i nosen som filmade bakåt och tejpade en kamera på min glasögonskalm, som filmade, det jag såg på.

Men…jag hade glömt min sele till min radio…Min Frsky 20 Tandem 20 x är en tung pjäs med fästpunkterna för en sele monterade. Dock jag var för lat att gå upp till bilen igen och tänkte, det går att flyga i alla fall.

Utkast i vinden som inte översteg 1.5 m/sek och min modell flöt fram på hanget. Inga problem att hålla sig uppe även utan applicerad klaff.

Men att flyga utan sele, det är värdelöst. Jag har använt sele i 35 år och har vant mig, så dagens upplevelse då jag håller min sändare i handen var inte bra. För att göra det bekvämare,  kunde jag ju sitta på bänken vid hanget och flyga.

Det fanns inga skärmflygare, så luftrummet var fritt.

Ibland vill jag bara glida på i den svaga vinden och njuta av min egen flygning. Man behöver inte flyga som en skottspole under konstant aerobatik, utan man kan faktiskt bara koppla av.

Det blir en god upplevelse trots frånvaron av sele.

Vinden mycket svag, men jag kunde enkelt klättra till nästan 100 m höjd. Det visar,  hur effektivt ett havshang är med sin laminära vind.

Precis som yr.no förutsett,  lade vinden av ca 1100 och jag gjorde dagens sista landning på Segeltorp 1115.

Nöjd, belåten och frusen, det var 5-6 C, packade jag ihop och åkte hem full av goda upplevelser och revitaliserad.

Jag tog lite bilder med mina två Mobius. Alla bilder är klippta ur videosnuttar.

Det blev också en icke editerad video från mina två kameror.
Förvänta inte för mycket…men det ger kanske en känsla,  hur det är att flyga på Segeltorp med en lätt modell tidigt en kylig vårmorgon.

Vi ses på Hovs Hallar !

 

Klart för take-off.

“Regntunga skyar vartän jag ser “…om någon är gammal nog för att minnas Alice Babs,  som framförde sången skriven av Hasse Ekman.

 

Segeltorpshanget. Bäst nordvästlig vind, men går oxå på väst.

“It´s up to you now”…

Här ser du, att molnen börjar lätta.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ÄNTLIGEN EN FLYGDAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

Nordlig vind och solsken…

 

 

 

 

…och en och annan mycket lätt skur mötte mig på HH idag.

Jag hade svår abstinens från för lite hangflyg, men fick idag lite lindring. Vinden lovad nord på HH ca 3 m/sek, vilket borde borga för bra lyft på Platån.

Kom ner, monterade, kollade och startade. Bara för att mötas av stark turbulens och ett misstänkt oresponsivt sidoroder.

Jag flög ett par vändor, landade och kollade modellen. Sidoroderhornet hade lossat, men jag hade med CA i bilen ,så det var enkelt att fästa.

Sedan ny start och allt var,  som det skulle vara med min “Introduction” . Denna modell har jag med, då vinden är svag, därför den kan flyga på den minsta vindpust.

I två timmar var jag i luften och bara…flög. Ingen aerobatik och inga konstigheter, utan jag bara njöt av det faktum, att jag kan styra en modell som flyger till synes utan motor…

Två gånger fick jag en kort regnskur med några droppar, men inget som hindrade mig i min flygning.

Så nöjd efter 2 timmar i luften i 7 graders värme landade jag vid sydvästra delen av Platån.

I morgon eller övermorgon, vilket är torsdag, åker jag dit igen, eftersom svag nordväst är lovad.

Lite bilder blev det.

 

Skyn såg dramatisk ut.

Små regnskurar dök upp.

Min “Introduction” med en noskamera.

Done deal…

Blåsippa

Bokträden spricker ut.

Äventyret…

Kategorier
Termikflyg

ÅRETS FÖRSTA “RIKTIGA” TERMIKDAG.

 

 

Solsken och termik…

 

 

 

…triggar min lust att termikflyga.

Efter en lång , i modellflygutövarens tycke, bedrövlig väderperiod tycktes denna dag kunna utvecklas, så vi suktande termikflygare kunde kunde få en flygdag.

Jag tog med min “Introduction”,  eftersom det är en ytterst lätt 3-m elseglare.

Min nya FrSky Tandem 20X skulle invigas. I modellen satt en “Archer” mottagare med telemetri.

Nu är det ju så, att ibland är tingen emot mig…

Då jag kom till mitt flygställe och efter att otåligt ha monterat, så testade jag…Motorn gick inte. Riva isär modellen och kolla. Aha, tänkte jag, det är trottelsladden från reglaget som lossat från mottagaren…Stoppade tillbaka sladden i mottagaren, skruvade på vingen och testade. Det enda propellern gjorde var ett sakta hackande.

Av med luckan och då såg jag, att en av sladdarna från motor till reglage lossat.

Aldrig får man vara glad eller ?

Tillbaka med sladden och nu funkade det, som det skulle.

Himmeln var vackert blå utan ett enda Cumulusmoln.

Alltså torrtermik, men med tanke på instrålning och ingen vind, var jag övertygad om,  att att det var adiabatiskt i luften

Jo det var det, men min nya radio var tyst. Inte ett pip från telemetrin. Däremot såg jag på displayen varion och höjdmätaren. Den senare pinnade på bra uppåt.

Nåväl, jag fattade att det var något i min inställning av sändaren vad gäller telemetriljud , som var fel. Men jag beslöt, att det får jag fixa, då jag kommit hem.

Hade jag inte pip från variometern,  så fick jag i alla fall höra intensivt kvitter från vårens budbärare, sånglärkan.

Runt mig hade jag ett tiotal lärkor, som spelade intensivt och hävdade revir inför häckningen. Vet du att spelande lärkor i regel håller ganska exakt 80 m höjd ?

Lärkornas spel är för mig evigt kopplat till flyg i min hjärna. När jag fullskalaflög, hörde vi lärkspelet över flygfältet.

Det lättar upp sinnet.

Jag hade startat kl 1000, så jag hade gott om tid.

1430 landade jag för dagen och kände mig otroligt nöjd.

Denna tid i luften kändes som obetalbar.

Hemkommen löste jag  ljudproblemet med min sändare genom att googla på YouTube.

Så nu funkar allt.

En härlig dag och fin start på termikåret.

Jag plåtade med min lilla Mobius som vanligt och klippte stillbilder ur videon.

Inte superbilder utan bara mina ögonblick.

Lärkorna fotograferade jag på 100 m avstånd,  då jag skulle fara hem.

Det är inte lätt att plåta lärkor fulla av flygglädje…

Häng med mig !

Då jag trodde det var ok att starta…

Till slut…

Som Ikaros

Konstig  kulör på skyn…

Ut i naturen termikburen.

Jag hade glömt min flygstol…

Sånglärka

Kategorier
Hangflyg modell

MED “ZUNI” PÅ HANGKANTEN…

 

 

 

…flugen av Anders

 

 

 

En av mina modellflygkompisar, Anders från Halmstad har byggt många av “Art Hobbys” modeller.

De är välflygande, lätta och vackra.

Både jag och Anders flyger mycket nere vid Tönnersa Strand på dynkanten mot havet.

Det är Sveriges längsta hang,  från Påarp till Skummeslöv.

Vill du ha info om hanget så kontakta mig.

Här är en film,  då Anders rattar sin “Zuni” nere vid stranden.

“Zuni” är ett jordbrukande folk som kommer från New Mexico.

Som jag brukar säga: Ut i naturen hangburen !

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

MINNS DU SOMMAREN ?

 

 

 

Luta dig bakåt och återupplev !

 

 

Med tanke på årstiden och vårt väder blir ofta min tillflykt till min modellflygbilder.

Ingressbilden på kråkan som lutar sig mot den snåla vinden får illustrera tidpunkten på året.

De är mina räddningsplankor för att fly säsongens melankoli och mörker.

Därför då jag sett lite av bilderna, då börjar min fantasi vakna till liv. Den säger mig,  att det kommer tider för modellflyg.

Här kommer lite av mina bilder, som kanske erinrar ?

Häng med…

Kategorier
Okategoriserade Old Timer flyg

LITE OLDTIMER FRIFLYGANDE MODELLER

 

Friflygande modeller från då…

 

 

 

Jag tröttnar aldrig på modellflyg, vad det än är.

Det jag publicerar blir i alla fall uppskattat om jag ska mäta efter mail och SMS…

Så här kommer lite slumpmässig bilder ur mitt enorma arkiv.

Håll till godo och spänn fast dig !

 

Kategorier
Old Timer flyg

HAR DET INTE FRASAT…

 

 

 

…i din brevlåda ?

 

 

…så beror det på att du inte är medlem i SMOS…

Sveriges enda modellflygtidning kom med sin senaste edition i dag.

Alltid lika välkommen med intressanta artiklar och ämnen.

Om du klickar på länken kan du också bli lyckliggjord !

 

Kategorier
Termikflyg

VAD ÄR DET FÖR MENING MED ATT MODELLFLYGA…

 

 

 

…egentligen…

 

Tja, det beror vilka preferenser och värderamar man har.

För mig är modellflygning något som ger mig mycket upplevelser.

Både positiva och negativa. För mig har det varit mycket positiv input. Alla dessa goda saker lagras i min hjärna och hågkomsterna stimulerar mitt tänkande och fantasi, vilket gör livet härligt !

Alltså modellflyg medför så mycket mer än själva det mekaniska flygandet. Modellflyg är för mig porten till upplevelsernas förlovade land.

Dagens flygning med en termikmodell väckte många tankar, vilket jag i någon mån beskrivit i undertexterna på mina bilder.

Syftet med dagen förutom att flyga termik var att försöka fotografera migrerande ormvråkar, som nu samlas i stora mängder för färden mot Afrika och södra Europa, där de tillbringar vintern.

Därför hade jag monterat min trogna GoPro på kroppen av min modell och ställt in den på video. Det går ju alltid att klippa bilder ur en video, även om kvaliteten inte blir bra.

Termiken var av typen “Torrtermik” , vilket innebär att den stigande varmluften inte når sådan höjd, att dess fuktighet kondenserar och bilder de ulliga sommarmolnen, eller som det heter Cumulusmolnen.

Att fuktigheten inte kondenseras beror på ett spärrskikt, som kallas “Inversion”, vilket kan vara ett lager med varm luft, som spärrar den stigande luften, då energin i termiken inte räcker till att komma högre.

Jag hade tur med fåglarna, för det fanns gott om “Skruvar” med rovfåglar, vilka kurvade upp sig i termiken, för att de sedan skulle kunna glidflyga vidare söderut. Rovfåglar flyger energisnålt och utnyttjar termiska uppvindar mycket skickligt.

Att fotografera en fågel i luften från min modell… det är inte lätt, eftersom man hela tiden får chansa med riktning av kameran. Går det så går det…

Efter mer än 2,5 timma i termik var jag nöjd, packade hop och for hem nöjd.

Men allt har två sidor…då jag monterade minneskortet i datorn, så jag att acken i kameran gett upp andan i ett ganska tidigt stadium…Alltså Murphys Lag gäller…

Jag fick några bilder, men de som jag var säker på borde blivit bra, de blev bara en förhoppning.

Nu har  jag bytt acke i kameran och det kommer fler tillfällen.

Dock inte i dag då det ska bli relativt frisk vind, vilket är ett aber,  då man flyger termik. Exempelvis om det på 100 m höjd blåser 6 m/sek, betyder det att för varje termikvarv jag gör, så kommer modellen att driva i väg ca 25 m..

Alltså förstår du att 5 minuters termikflyg i frisk vind driver modellen åt lä en avsevärd sträcka.

På söndag blir det Hovs Hallar, där yr.no har lovat svag nordvästlig vind.
Det ser jag fram emot ! En söndag på Segeltorpshanget i svag vind…härligt.

Här kommer lite bilder som är klippta och kraftigt uppdragna från videon, därav kvaliteten.
Jag är ingen vän av knivskarpa bilder,  som visar ett statiskt objekt…hellre lite suddigt som fantasin stimuleras av…

Luta dig tillbaka…

 

En glada flyger rote med mig. Det finns en liten “Koloni” med glador,  just där jag flyger.

Gladan är en ganska risig termikflygare. Det är en piece of cake att stig ifrån den, om man ligger ihop i en blåsa.
Ormvråken är mycket skickligare.

En glada drar fram axlarna för att kunna öka hastigheten.

4 ormvråkar.

Gladan är en skoningslös predator.

Gladan med sitt typiska kännemärke; den kluvna stjärten.

Här reagerar gladan på min annalkande modell.

Min rote etta.

Avstånd till fågeln är mindre än två meter.
GoPron gör, att det ser ut som 10 m…

Förr hette traktorerna, Volvo, Bolinder Munktell och Fordson. Nu heter de Valmet och John Deere…

Dammet som harv/såmaskin drar upp fångas och stiger upp med termiken.

Kan inte bli bättre; Min modell, Biltemstol och fint flygväder med vacker natur.

Jag kräver inte mer.

Blåklocka under sen blomning…

En nöjd åldring…

Kategorier
Hangflyg modell

LITE HANGFLYG MED ANDERS PÅ TÖNNERSA.

 

 

 

Det var fin vind i lördags…

 

 

 

 

…på vårt kusthang vid Tönnersa/Laholmsbukten.

Cirka 6-7 m/sek väst, vilket är rakt på kanten. Svårigheten, om man vill tala om det, var att komma ner till hanget, eftersom bäcken mellan dynerna och skogen var översvämmad, så det blev till att gå en omväg.

Anders hade med sin mycket lätta “Zuni” vägande ca 300 gram…

Finns att köpa HÄR.

Jag hade med min ärrade Spirit, som jag alltid kan lita på…nästan.

Det visade sig att ett av oken satt fel på klaffservot, varför jag fick deaktivera klaffen.

Det är stor hjälp med rejäl klaff,  då man ska landa på kanten för att slippa ta sig ner på stranden.

Att flyga utan klaff är inget reellt problem, utan jag kom ner hel efter mina landningar.

Lyftet var bra, men Tönnersahanget ger bäst lyft vid 3-5 m/sek… Märkligt…tja det är bara så. Man lär sig egenskaperna på hanget efter att ha flugit där under 50 år…

Anders “Zuni” är en relativt snabb och vändbar modell. Hade Anders lagt i 100 gram barlast, hade modellen ökat hastigheten och penetrationen.

Modellen är attraktiv, tål lite dåliga landningar på grund av sin låga vikt, men är modellen så lätt, så kommer det med ett pris…sprödhet.

Så man får flyga med vett och sans.

Jag fick chansen att flyga modellen och det var med den setupen Anders hade mycket svårt för mig att komma överens med modellens karaktär. Jag är van att flyga utan exponentiella utslag och jag flyger med mycket små spakrörelser.

Anders modell krävde i stort sett tvärt om. Stora rörelser, speciellt på höjd, som reagerade först vid nästan fulla spakutslag. Men vi har alla vår egna inställningar…

Vi landade på på kanten lite bakom hanget vilket var relativt enkelt. Du kan se bilderna. Anders kunde flappa ner elevonerna och få klaff, som underlättade landningen.

Alla bilder har jag tagit med min Mobius. Dels en ombordkamera och dels min “glasögonkamera”.

Alltså kameran på glasögonskalmen filmar det jag ser. Mycket enkelt och bra.

Bilderna klippta ur videon och med tanke på kamerans storlek är de inte dåliga.

Det finns en bra sekvens då Anders landar på kanten, som är värd att kolla.

Här kommer en bunta bilder…

…och en hastigt editerad video…som jag inte är stolt över direkt…

Spänn fast dig och häng med !

 

Anders “Zuni”

Ingen trängsel på stranden i dag. Min ärrade Spirit…still going …

Start

Efter landning

Japp, så här ser den ut.

Mannen på toppen…

Vingarna klädda med tunn balsa förstärkt med lätt glasfiberväv.

“Go for it”!

Så här landar man vid Tönnersa !

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Done deal!

Min Spirit på väg att landa.

Anders vadar till parkeringen

Kategorier
Okategoriserade Segelflyg

DET GÄLLER ATT PASSA PÅ…

 

 

 

…mellan regnfronterna.

 

Att vara modellflygare,  är att följa väderutvecklingen noga.

Personligen litar jag på yr.no, vilket är världens bäst ansedda vädersida. Man har prognoser,  som väl stämmer med verkligheten.

SMHI och väderinstitutet,  som det kallas,  “Storm” ger jag inte mycket för.

Det skulle i måndags bli en fin mellandag mellan fronterna med solsken och lite vind.

Jag planerade  genast att komma ut med en modell för att få flyga termik.

Dagen blev som yr.no lovade och jag möttes av blommande Cumulus i skyn, vilket indikerade termik.

Montering av modell och start. På 50 m tog jag en blåsa och steg,  just så högt jag ville.

Efter 50 minuter i luften fick jag via min telemetri info, att min mottagaracke började sjunka i spänning. Alltså avbröt jag, landade och bytte acken.

Klockan var ca 1430 nu och jag kunde se,  hur varmfronten närmade sig  med sina höga moln. Vidare märktes att sjöbrisen påverkade termiken. För  att kunna få termik fick jag klättra till 100 m med elmotorn, sen kunde jag få anslutning och kurva upp mig.

Sjöbris är den vind som uppstår, då skillnaden i temperatur mellan hav och land uppstår på grund av solinstrålningen. Luften över land stiger och då sugs sval luft in från havet. Där jag flyger,  når sjöbrisen, om den inte är stark upp till ca 100 m höjd. Sjöbrisens svala luft rör sig alltid närmast marken, eftersom kall luft är tyngre än varm. Sjöbris och dess motsats landbris är som en stor pump. Sjöbris,  då blåser in mot land och landbris,  då blåser det ut mot havet.

Sammantaget fick jag 2.5 timma i luften. Finns inget bättre, än att sitta i Biltemastolen med modellen i bra luft, där den flyger i stort sett själv. Detta är goda upplevelser för mig.

Jag tog lite bilder, vilka beskriver molnbildningen under min flygdag.

Bilder från min GoPro, som olyckligtvis hade lite  sololja…på objektivet, vilket gjorde att en del av skärpan gick förlorad.

 

Cumulusmoln och Cumulus Congestus.

Prima segelflygväder med termik.

Här ser du fronten på väg från sydväst med sina höga moln.

Dessa molnen visar att termiken är stark.
Relativt höga och kraftiga.

Stolen och modellen…två essentiella objekt för mig, då jag flyger.

Jordbrukarna tröskar då vädret tillåter.

Redan nu börja ormvåkarna att sträcka söderut.

En duktig termikflygare.

Jag gillar blåklockor…

Cumulusmoln som gått igenom inversionen och vilka kan utvecklas till Nimbusmoln.

Termikflygarens önskesky…

En termikflygare

Landning

Observera det valsformade Cumulusmolnet framför fronten.

Start

Söderut

Kategorier
Old Timer flyg

REGN, BLÅST OCH 12 GRADER VARMT…

 

 

 

…inte direkt det väder vi

modellflygare drömmer om.

 

 

 

Efter en normal halva av Juli med svenskt sommarväder ändrades jetströmmen över  norra halvklotet, så att lågtrycken kom till oss som på löpande band. De komplicerade trycksystemen skickade som final en regnfront från Baltikum över oss, vilket gav mycket regn.

I Halmstad har  vi fått ca 20 mm/dygn senaste tiden och kvällspressen har  gått bananas och beskrivit det  som Armageddon…

Då det inte blev kaos/katastrof/syndaflod, kunde vi ana en besvikelse i pressen, då man haussat upp en stämning av jordens undergång…

Nu tycks vädret var på väg att stabiliseras och vi kan enligt den allvetande kvällspressen förvänta oss “normal sommar”.

Då kanske vi kan bege oss ut med våra modeller igen och erövra skyarna. Det  har varit dåligt med modellflygandet senaste 14 dagarna.

För att stå ut i dåligt väder brukar  jag se tillbaka på tider, då vi kunde flyga. Friflygande Ot-modeller har jag ett mycket stort bildarkiv med och det är alltid berikande att gå bakåt och se,  hur det kunde vara. Om inte annat ser  jag,  hur jag och alla andra blir äldre. Åren går…

Här kommer lite slumpmässiga bilder. Låt ditt minne väckas och din fantasi stimuleras !

 

Kategorier
Hangflyg modell

KONSTEN ATT MISSLYCKAS FEM GÅNGER.

 

 

 

 

5 gånger är mer än 1 gång…

 

 

…vilket jag gjorde,  då jag skulle flyga med min “Lilloo”.

Jag och Frank skulle försöka flyga min “Lilloo” på Tönnersahanget, eftersom det är 5 m/sek rakt på, vilket skulle garantera bra lyft.

Men jag misslyckades grundligt.

Varför ? Troligen en kombination av olika orsaker.

Tänkbara skäl, fel tyngdpunkt, för stora utslag på elevonen, dåligt lyft, how knows ?

Vi vidtog de åtgärder,  som var adekvata, men det hjälpte ej. Troligtvis kräver modellen bättre lyft.

Modellen har nu fått mindre utslag och utslagen  är mycket mer exponentiella, än vad de var vid detta flygtillfället.

Vi får se hur det går…som flickan sa.

Här en liten videosnutt som visar mina tillkortakommanden;

Kategorier
Old Timer flyg

ÄR DU UTLESS PÅ FRIFLYGANDE OT-MODELLER …

 

 

 

 

…då är detta inget för dig…

 

 

 

 

…därför jag tröttnar aldrig på att se hur byggares möda och arbete omvandlas till glädje och tillfredsställelse, då deras modeller flyger, som de önskar.

Detta lilla anspråkslösa bildspel är från Svenska Mästerskapen i OT-Skalaflyg för friflygande Ot-Modeller i Skånes-Fagerhult på dess flygfält vid Fedinge.

Håll tillgodo !

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

SOM VANLIGT DÅ VI FLYGER…

 

 

 

…något oväntat sker.

 

 

 

 

Häromdagen träffade jag David från Falköping vid Hovs Hallar, där han ville flyga hang.

David bor numera mellan Gislaved och Smålandsstenar, varför han ju har en bit att köra.

Vädret var perfekt med svag nordvästlig vind och behaglig försommartemperatur.

Förvånansvärt lite folk vid denna normalt välbesökta naturplats.

David flög med dels in flygande vinge, vilket jag ska berätta om senare och med sin fina “Ceres” fullkompositmodell.

Jag kanade runt med min “Introduction” alltid pålitlig i svag vind.

Vi hade en bra dag med näktergalar, gulsparvar, gökar och glador. Gladorna rövade ägg ur fiskmåsarnas bon vid stranden. Glador är rovdjur !

Då David flög med sin Multiplexvinge ? var han nog lite okoncentrerad, därför vi stod och pratade och var tvingad att göra en forcerad landning just framför hangkanten.

Alla som varit och flugit vid Segeltorp vet, att landar du i slyet framför kanten…då har du ordnat jobb åt dig, då du ska bärga modellen.

Modellen ligger ca 6 m in i slyet nere på kanten och vi beslöt,  att modellen ska vi bärga, då vi har bättre kläder och utrustning.

Ett långt glasfibermetspö, minst 8 meter är en god hjälp att fiska upp modeller med. Spöet försett med en snara i spetsen.

Jag själv några gånger fått bärga min modell från denna täta djungel av vildnypon, vresros och hagtorn. För att inte tala om,  då jag åkt ner där med min skärm…

Därför vet jag, vad som krävs för att komma helskinnad därifrån. Man ka ha en kraftig overall, rejäla skor och tjocka skyddshandskar. Allt för att vara skyddad mod de miljoner taggar,  som finns på växtligheten.

Jag har plockat taggar i en vecka från händer och armar efter att ha rotat efter en modell…

Bortsett från Davids bortflygning hade vi en fin dag och vi kunde åka hem trötta, solbrända och med fina upplevelser.

Modellen ska vi om nån dag åka ner och bärga. Som modellen ligger och med torrt väder närmsta tiden, så ligger den säkert där den ligger i sitt rede.

Jag ska redovisa bärgningen här senare.

Häng med !

Mina bilder tagna med min Sony och framför allt med min lilla eminenta Mobius actioncam.

Här kommer ett urval.

 

Hanget vid Segeltorp. Cirka 30 m högt och utmärkt lyft. Synd invasiva växtarter har brett ut sig. Då vi började flyga här under tidigt 70-tal, fanns här bara gräsbeväxta sluttningar.

Davids flygande vinge, som gick ett oväntat öde till mötes…

Ceres, en fin högpresterande modell.

Gladan som rövade ägg vid stranden bland fiskmåsarna.

Ständigt spanande efter möjligheter till mat…

Davids flygande vinge tar i under sväng…

En av de stadiga fåglarna vid HH är gulsparven med sitt typiska läte ” Fi-fi-fi-fi-fi fritt flyt”

Tjänare ! Kolla som han kniper om grenen,  han sitter på..

Ceres över Kattegatts fria horisont.

Tänk om haft en sådan modell 1975 ?

David koncentrerad

 

“Ceres”en snabb modell.

Modell och pilot Segeltorp Juni 2023

Tidigt på dagen kom dimmoln rullande in söderifrån.

Ja, du ser själv modellen…inte det enklaste att bärga, men vi kommer att göra det.

 

Kategorier
Termikflyg

FLYGA TILLSAMMANS MED GLADOR

 

 

 

Glador tycker om att ligga i samma termikblåsa som modellflygaren.

 

 

 

Under  många av mina termikflygningar har jag haft sällskap av likaså termikflygande fåglar.

Främst glador, ormvråkar men även tranor.

Tranorna är de bästa termikflygarna följda av ormvråkar.

Glador är inte goda termikflygare. Om jag flyger med min modell och det är sjunkande luft, kommer gladorna till mig i tron det finns termik, även om jag kurvar i sjunket.

Kanske det är en betingad reflex, likt Pavlows hundar, som får gladorna att kurva ?

Eftersom jag ofta har min Gopro på modellen, har jag försökt, då tillfälle ges att fotografera fåglarna.

Det är inte lätt, då det är svårt att sikta. Men ibland lyckas det då jag videofilmar och sedan kan klippa bilder ur filmen.

Min bästa film är,  då jag flög i en fin termikblåsa med ca 50 tranor. Mäktig upplevelse.

Denna gången lyckades jag få lite bilder,  som beskriver en glada liggande i samma blåsa som min modell.

Finns det en glada nära där jag flyger termik,  så kommer fågeln och piggybackar. (Piggybacka =Åka snålsjuts)

Bilderna klippta ur min video därav lite dålig kvalitet.

Jump in and buckle up !

 

 

Frankie och Mats

Glada på termikjakt

I samma blåsa

“Nu gäller det att hänga med”, säger gladan.

Modellflyg

Vy med Cu-moln

Den jag flög rote med

Min rotetvåa

 

Vacker fågel och en utpräglad och anpassad predator

Ava Pro, ett utmärkt plan med goda egenskaper.

Kategorier
Termikflyg

HÄNDELSERIKT BLIR DET OM MAN MODELLFLYGER.

 

 

För mig händer för det mesta det oförutsedda…

 

 

 

 

 

…då jag är ute  med mina modeller.

De enda som kan sia om framtiden är nog politiker och journalister ?

Jag kan det inte. Måndagen bjöd på högtryck, eftersom jetströmmen på norra halvklotet har den bana den har nu, vilket har medfört torrt och relativt klart väder.

Vi hade  sol och kl 11 ca 20 grader. Det borde alltså finnas termikförutsättningar. Vinden var svag nordväst, som gjorde,  att sjöbrisen inte blev besvärande.

Frank hängde med med sin nyprintade elseglare för att provflyga.

Framkommen till termikflygställen möttes vi av 3-4 m/sek NV, klarblå himmel. I kanterna kunde man se Cumulus och vi hoppades det skulle blomma upp,  även där vi var.

Min modell var min Ava Pro, som med förlov sagt flyger  som en dröm, enligt mitt sätt att se det.

Först att flyga var Frank och efter montering kastade jag iväg modellen för honom. Den väger komplett 680 gram, vilket indikerar, att printade modeller är lätta.

Modellen hade V-stabbe, vilket jag är kritisk till på termikmodeller utan skevroder.

Hursomhelst,  modellen for i väg för motor och den var nostung. Men det löste sig. Vad som inte löste sig var, att modellen inte svängde…

Den gick i det höga gräset och den tunna nosen bröts.

Inga problem sa Frank, jag printar en ny kropp.

Hoppas han monterar skevroder sen.

Nästa modell var min Ava, som startade.

Småpluttrig torrtermik som inte var lätt att fånga. Jag vet, efter 50 års termikflygande med modeller, att tidigt på dagen nära kusten är det inte utbredd termik under de rådande förhållandena. Men jag gnetade på och kom upp, så högt jag önskade.

Under min flygning kom glador och piggybackade på min modell. Glador är jämfört med ormvråk usla temikflygare.

Jag ska redovisa mina möten i luften med gladorna sedan.

Senare blev det fart i termiken och det lyfte typiskt över stora ytor och lyftet var starkt.

Inga problem att hålla sig uppe. Jag satt i min Biltema-stol och njöt och trivdes med modellflyglivet,  då jag väcktes ur mitt flygande av att tyget i stolens sits, som var dåligt, plötsligt sprack och jag åkte ner…

Tur jag har en ny stol hemma…

Hursomhelst fick vi en bra dag med våra modeller och Frank flög min Ava eftersom hans modell hade fått en smäll på nosen.

Jag redovisar min närkontakt med fåglarna i kommande inlägg, så stay tuned, vi ses !

 

Ava Pro

Ett utomordentligt bra flygplan.

På väg att landa med aerodynamiska bromsar.

Frankie rattar min  modell.

Efter landning i högt gräs

En glada på väg att piggybacka.
(Piggybacka=Åka snålskjuts)

Den gamle i sin stol…som brakade ihop…

En skugga av sitt forna jag kanske…

Cumulus växer upp i kanterna.

Kolla molnens platta undersidor

Kategorier
Hangflyg modell

MODELLFLYGARE FRÅN SKARASLÄTTEN BESÖKTE HOVS HALLAR

 

 

Vi fick kanondagar

på Segeltorpshanget

vid Hovs Hallar.

 

 

 

 

Stefan och hans fu Elisabeth bördiga från Vara på Västgötaslätten hälsade på vid vårt hushang vid Hovs Hallar.

För en gångs skull blev vi förunnade med mycket
fint väder.

Solsken och svag vind rakt på hanget. Förutsättningar som skapade fina möjligheter för ett njutbart flygande.

Har man bara lätta välflygande modeller,  kan man flyga på vind,  som nästan är 0 på Segeltorp.

Torsdagen var det svagt, men flög,  det gjorde vi i alla fall.

På fredagen startade vinden med ca 2 m/sek,  för att med sjöbrisens hjälp under eftermiddagen öka till ca 6 m/sek,
vilket gjorde,  att vi kunde ta ut svängarna och flyga med goda marginaler.

Men att flyga i svag vind är inte negativt. Vid svag vind prövas din skicklighet. Det gäller att flyga ekonomiskt, vilket innebär,  att ligga just där lyftet är bäst.

Framför allt , måste man flyga rent. Alltså inte glida eller kana i svängarna, inte ligga och flyga med för hög nos, utan låta planet flyga i den anfallsvinkel,  där det flyger bäst.

Man ska undvika att veva med spakarna i onödan. Varje spakrörelse skapar motstånd och det måste du betala med hastighet och således lyftkraft/förmågan att hålla dig uppe.

Att flyga vid Hovs Hallar är en härlig naturupplevelse tack vare närheten till havet. Att bara kunna vara där i vackert väder gör besöket värt.

Redan nu i Maj fanns många besökare på Hovet. Mycket folk från Tyskland, Danmark och Holland.

Jag tog massor av bilder från vilka jag satte ihop en enkel PhotoStory, vilken i någon mån visar vad vi gjorde och upplevde.

Jag är övertygad,  att Elisabeth och Stefan var nöjda  och att vi kan hälsa dem välkomna även nästa år !

Häng med !

 

Kategorier
Hangflyg modell

PÅSKAFTON…EN GLIDARDAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

Påskafton blev en god dag…

 

 

 

 

 

…för hangflyg på Hovs Hallar. En tillfällig högtrycksrygg gav oss stabilt väder med varm luft. Temperaturen nådde 16 grader under dagen. Det är vi inte bortskämda med.

Enligt yr.no skulle det bli 2-4 m/sek nordlig vind, vilket lovade gott. Att flyga i svaga vindar med en lätt modell på HH är en lustfylld upplevelse. Med svag vind, som skapar ett stadigt lyft, är det en piece of cake att ge sig viiingar även utan Red Bulls sockerkaffe…

Vinden från havet är laminär, det vill säga fri från turbulens och därmed skapar den fint lyft på hanget.

Nåväl, vid ankomsten möttes jag av en fullsatt parkering eftersom besökarna var ute efter samma sak som jag, vilket var en fin naturupplevelse den första vårdagen.

Bestigandet av Platån, vilket inte är en sinekur, då stigen upp är fullständigt söndertrampad, vilket gör promenaden svår…för oss som lämnat tonåren och har att bära modell, väska och annat, som hör modellflyget till…

Väl uppe möttes jag av 1 m/sek nordlig vind.

Dock, efter lite vankande av och an  monterade jag och kastade ut min mycket lätta modell med spv 3 m.

Jovisst, hanget bar och jag kunde njuta min flygning…i en halv timma, sen var det slut med vind. Klockan var 1200 och jag närde ett visst hopp,  att vinden skulle ta sig, eftersom solen sken och borde skapa sjöbris.

För att förbereda mig transporterade jag mig upp till toppen av Platån eftersom jag misstänkte,  vinden kunde komma med dragning på NO.

Efter en halvtimmas väntan kom vinden och det blev ny start. Lyften stadigt och starkt, vilket gav mig just en så avkopplad flygning,  som jag önskat.

Eftersom det var mycket strövande turister kunde jag på deras frågor gör ohöljd reklam för vår hobby modellflyg.

Jag tycks alltid träffa trevliga människor här under deras promenader.

I går mötte jag en person, som arbetade vid SAAB och hade en ledande funktion vid utvecklingen av SAAB Gripen version E.

Han gav mig mycket intressant information om planet och hur SAAB besitter absolut spetsteknologi,  vad gäller digital integration mellan olika system.

Jag hade förväntat mig att få se lite flyttfåglar, men det ar dåligt.

Men då jag gick till min bil hörde jag glädjande nog bofinkens sång. Du vet , den som låter i rytm, som då man startar en gammal bil…

Vitsipporna blommade lite försynt på marken som ett tecken på att vi går mot ljusare tider. Hoppfullt.

Klockan 1430 lade vinden av igen och jag packade ihop, lastade bilen och for hemåt.

En av mina flygkompisar, Stefan Tholin fanns i trakten, men då jag besökte HH,  var han upptagen med annat.

Synd vi inte träffades. Men det blir fler gånger. Han skickade en bild på sin vackra Multiplexmodell, som jag bara hört gott om. Hans fru Elisabet är en alltid alert fotograf under Stefans flygsejourer.

Det blev lite bilder i alla fall. Så ha du inget att göra så häng med en tur…

 

Som synes…nästan vindstilla…på Platån.

En bit ut i Kattegatt stråk av vind.

En föraning av det som ska komma…

Stigen upp till Platån…inget gjort för stela åldringar som jag…

Stefans vackra flygande vinge från Multiplex.
Försiktigtvis försedd med elmotor, vilket är bra, om man
flyger under marginella förhållanden och behöver en
räddningsplanka.

Hovs Hallars vilda front mot Kattegatt.

Här ser du hur man rensat enbuskar och vresros, vilket om inget annat förbättrar förutsättningarna för hangflyg, då turbulensen minskar.

Inte direkt styv kuling…

Näsan i kanten,  som kan ställa till det för modell- och skärmflygare…

Här ser du,  att Länsstyrelsen Kristianstad rensat sly.

Bil tagen från Platån.

Kategorier
Hangflyg modell

EN TUR MED MIN SPIRIT ELITE TILL HOVS HALLAR.

 

 

Svag vind…vem bryr sig…

 

 

 

Dagen såg lovande ut på yr.no med svag nordvästlig vind utlovad på Hovs Hallar. Dessutom var det förutsport solsken.

In med grejorna i bilen och iväg. Jo,  jag var mycket förväntansfull, då jag var flygsugen,  efter det som kallas vinter. Fast vintern för mig som modellflygare har i år varit ekvivalent med uselt flygväder…

Nåväl jag anlände till Hovs Hallar och möttes av solsken…och mycket svag vind.

Montering av som skulle monteras och bedömning av läget. Som alltid vankade jag som en äggasjuk höna på kanten och höll otåligt koll på vinden.

Vinden var svag och till slut kunde jag inte hålla mig…Jag kastade ut, det fick bära eller brista…Jo, det bar.

Med 50 års erfarenhet av modellflyg på Hovs Hallar i förlängda märgen kunde jag flyga.

Hanget bar  i den svaga vinden, som naturligtvis var helt laminär havsvind.  Som sagt min erfarenhet och min modell gjorde flygning möjlig. Fast det krävde sin man…

Inte speciellt mycket turister men dock träffade jag ett par från Tyskland,  som jag fick en trevlig pratstund med.

Efter mer än 2 timmar i luften var jag nöjd, packade ihop och åkte hem med modell och en fin upplevelse.

Här några bilder klippta ur en video tagen med en av mina små Mobiuskameror.

Dessutom en liten Photostory från dagens äventyr,  som jag editerade i all hast…

 

Min kamera som vanligt på glasögonskalmen…

 

Start Segeltorp.

Kameran på nosen.

Iväg !

Done deal !

Färdigfluget så av med min gamla Graupnersele från 2003…