Efter att ha varit sysselsatt med annat
längtade jag efter en tur längs stranden.
Det känns lite befriande att gå längs en strand, som är tom på människor.
För 14 dagar sen var det som en myllrande myrstack, då badgästerna fanns
här njutande de sista varma dagarna.
Nu var det bara jag och jag kunde spankulera och fundera i splendid isolation.
Det är rogivande att promenera så. Alltid upptäcker man något nytt, trots
man gått där många gånger.
Man märker naturens förändringar, då vi närmar oss hösten.
Det blir oro bland fåglarna, som samlar sig inför flytten.
På stranden ligger det , som turisterna glömt. Skräp i olika former.
I strandkanten ligger det som havet för in varje dag. Plastdunkar, plastflaskor,
vakare, delar av träd.
Havet längs kusten norr om Lagans mynning var brunt av vatten från
den nu forsande Lagan efter det myckna regnandet.
Det inbjöd inte direkt till bad, men vattnet är fortfarande hyfsat varmt.
Efter att ha strövat ner till Lagans mynning vände jag upp mot land
för att gå skogsstigen bort till platsen där min bil stod .
Inne i skogen fann jagen tysk bil och jämte den fanns ett litet tält
där två något förskrämda unga människor såg på mig.
Kanske de trodde, jag var nån sorts ordningsman….men jag sa
att tälta ni på bara. Sköter ni er och inte skräpar ner, finns det
troligtvis ingen, som klagar på er.
Trevliga människor, som berättade om sig själva och hur mycket de
uppskattade naturen i Sverige.
De bodde själva i Ruhr-området, där det i all fall inte råder överskott
på natur.
Vi tänker kanske inte så mycket på det själva, eftersom vi är privilegierade
med naturen inpå oss och tillgänglig för oss alla.
Efter 10 km promenad och 1 timma och en kvart, var jag tillbaka vid starten
med nyladdade batterier.
Så ta tillvara på ditt liv…ögonblicken som passerat är historia…
Jag tog några bilder….
Man ser den tunna svålen av jord, som binder sanden.
Kustsnäppan sprang nervöst framför mig….
…vilket gav mig en chans att fotografera med normalobjektiv.
En strandad knubbsäl.
Inte ofta jag sett det under åren.Kanske en om året.
Luftig bostad med havsutsikt…
En figur som i alla fall sträcker på halsen.
Jag ska stötta dig kompis.