…jag har svårt att hålla mig borta från min gamla arbetsplats
eller från de kvarteren, där jag växte upp ?
Är det, för man tycker om att få se sådant, man varit van att se ?
Alltså en sorts tingens trygghet och ett sätt att mana fram sina minnen ?
Ja, jag vet inte, men jag tycker om att promenera och i all synnerhet
vid de ovan nämnda två platserna.
Jag är nyfiken på att se förändringarna och framför allt se,
om något som fanns, då jag växte upp, fortfarande finns kvar.
Dessutom är chansen man träffar på intressanta och nyfikna människor.
Jag träffade en man, som visste mycket om Söder i Halmstad och en
man som tillverkade hästfoder… Båda samtalen var intressanta och gav
de inblandade ny information om vår hamn.
Ska man ha kontakt med människor, då ska man gå ut.
Det bästa är att ha en trevlig hund med sig, till exempel en mops,
eller en kamera, därför det blir ett medel att inleda ett samspråk och
katalysator i samtalet främmande människor emellan.
Detta händer aldrig framför dumburken eller scrollknappen
på datorn…det kräver verkligheten.
Denna helgen hade vi i Ålleberg Modellflygklubb annars planerat att åka
till Ystad för att flyga hang.
Men det sprack, på grund av nedanstående väderprognos.
Vi kan inte åka så långt, bara för att vi ska kunna flyga en dag.
Prognos från yr.no såg ut så här:
Så att flyga hang blev intet.
Skam till sägandes, blev det inget annat fluget heller, för jag hade
annat på gång.
När det, jag var tvungen att göra var gjort, tog jag en lång promenad
nere i hamnen och i Järnvägsparken med omgivningar.
Som vanligt knäppte jag lite bilder, som jag redovisar. Medger det
handlar inte mycket om flyg, utan det handlar om natur och byggnadshistoria.
Ni får stå ut med det.
I morgon kan det nog handla om flyg, eller om vädret på lördag är uselt,
så blir det tid för mig under sen söndageftermiddag.
Jag har fått mig tillskickat 2 nya actioncams för test och naturligtvis
är jag nyfiken på att se, hur de fungerar.
Så stay tuned !
Här kommer bilder med förklaringar.
Ja, jag vet, det låter som en paradox:
Visa bilder med förklaringar…
….det borde kanske inte behövas förklaringar, om fotografen varit skickligare?
Kråkan, tycker jag, den har en aggressiv profil.
Är det färgen och den kraftiga näbben…
Kråkan, anpassad och…
…ett födgeni.
I Bulkhamnen var det gott om brunänder.
Brunanden är en allmänt förekommande fågel.
Våtmarkerna vid Bulken är en fin biotop för rastande flyttfåglar
vid denna tiden på året.
De olika arterna kommer och går i omgångar.
Kråkan…alltid på alerten. En hänsynslös predator utan moraliska skrupler.
Storskrake.
Varför tänker jag på politiker, när jag hör ordet “Storskrake” ?
En av stadens få tillverkningsindustrier, Viking Malts silo i hamnen.
Industrisamhället eller brist på sunt förnuft ?
Som en passerande man sa till mig:
Kolla en anka !
Detta ser ut, som ett simmande väsen, vilket är förvånat,
efter att ha tappat sin stjärt…
“Hej, jag är en snatterand, hur är läget” ?
Den paddlade på …hela tiden ivrigt argumenterande…
“En gång fångade jag en fisk och den var så HÄR stor” !!
När jag hastigt ser på en andfågel, får jag associationer till
de damerna, som i sin tillvaro på Vanity Fair har gjort en så kallad
“Läppförstoring”.
För då ser de ofta ut som nära släktingar till Kalle Ankas fästmö Kajsa Anka…
Tornet på Halmstad Slott sticker upp som en halväten chokladdoppad päronglass
Kajen vid Wilsons Magasin, det röda huset till höger,
som en historielös människa i rådhusets
katakomber av en outgrundlig anledning döpt
till det talang- och fantasilösa namnet “kajskjulet”.
Jag tog bilden för att visa, att jämte pollarna vid
kajkanten gick spåren till hamnkranarna,
så de kunde förflytta sig.
Man ser betongplintarna som spåren stod på.
Undrar hur mycket gods av olika sorter som lastats och lossats
här de sista 100 åren ?
Till vänster Merkurius, som är handelns och köpmännens gud
och skyddspatron.
Till höger Neptunus, som stod lägre i rang än Poseidon.
Han var vattnets gud.
Ovanstående pryder Sjömanshuset i Halmstad, vilken är
en utomordentligt vacker byggnad.
JB Berggrens hus
Mitt emot Sjömanshuset ligger en byggnad som tillhörde grossistfirman J B Berggren.
Fastighet byggd i nyklassicistisk romersk stil
med vackra mosaiker över fönstervalven.
Inte byggs sånt här idag…
…jag undrar om hantverksskickligheten finns, som krävs ?
Entrén till Sjömanshuset.
Dekorerad med en fullriggare. Fullriggaren har rår på alla masterna.
Kan undra vem stenhuggaren var?
Järnvägsstationen Halmstad. Ritad av Sven Graatz,
en stadsarkitekt av avgörande betydelse för staden.
Den lokala tidningens journalister brukar kalla Järnvägsparken
för “Stationsparken” därmed avslöjande sin brist på bildning och kunskap.
Jo, jag brukar ringa och påtala det för redaktören.
En gammal kolonialvarugrossist. Löfgren & Jönsson.
Jag arbetade ett sommarlov just i utbyggnaden,
som tillhörde deras kafferosteri.
I början av 1900-talet kunde man bygga med variation och teknikerna
behärskade man, trots att varken datorer eller IFånar fanns.
Ser ut som en redutt från 1650-talet
En redutt från 1600-talet i Stockholm
Jag bara undrar…hur kan man få för sig,
att förstöra ett klassiskt tak med dessa mobiltelefonmaster ?
Spåren förskräckte, så de som skulle ta bort de blev rädda och stack iväg…
Utsmyckning i smidesjärn av Stuveriets gamla byggnad byggd 1912.
Ännu ett exempel hur man kan förstöra en klassisk entré med elkablar,
skyltar och lampor, som är ett absurt stilbrott och som möjligtvis
skulle passa i en källare eller i ett förråd.
Genom denna port har jag gått många gånger, för den leder in till
personalingången då Stuveriet fanns här.
Här ser ni utsmyckningen på byggnaden: HS 1912. Nu är det en sorts hotell.
Hela byggnaden, som nu ligger granne med en friskola.