WASSERKUPPE MUSEUM…

…här är en knippa bilder på modeller.

Jag har valt att inte beskära, utan jag lät bilderna innehålla flera modeller
för översiktens skull. På själva museet finns hundratals modeller att se på.
Den överväldigande delen i nyskick, utom de historiska modellerna som
man låtit vara i originalskicket.

Förutom flygplan finns där hundratals modellmotorer som beskriver
utvecklingen av förbränningsmotorn för modellflyget.

När man gick runt och kollade tänkte i alla fall jag, hur många timmars
arbete och tänkande ligger bakom konstruerandet och byggandet av all
a dessa plan och tillbehör ?

Här är lite bilder:

En häftigt stor modell av en Ka-6E. Undertill till vänster en SG-38.

Ett tidigt glidflygplan i modell. Se den märkliga spakuppsättningen. Hur kunde man hålla reda på allt ?

En modell från tidigt 30-tal, där man löst problemet med tyngdpunkten genom pilformade vingar.

En “Reiher” med mer än 6 m spänvidd. Den finaste modellen på Wasserkuppe.

Planet hade autentiskt fungerande instrumentering !

“Reiher”, byggt enligt dåtidens koncept med knäckta vingar. Ett vackert plan.

Här är byggaren till “Reiher”.

Här kan ni kolla en film med en “Reiher”:

http://www.clipwings.com/index.php?command=show_video&video_id=843

Hoovercraft, Dc-3 och tidig elseglare.

Allting går med elektricitet….

En Klemm-25. Inget superbygge, men det duger.

Länk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hanns_Klemm

Två representanter från senare delen av 30-talet som stora modeller.

Motorkärran, ett biplan är en Fieseler F2 Tiger, som konstruerades
av Gerhard Fieseler inför VM i konstflyg 1934.

Håll kollen på det närmsta svartvita planet. Det kommer att
dyka upp sen i fullskala från Friedrichshafen.

Främst en Westland Lysander. Engelskt plan som användes för bland
annat sambandsflyg och till landsättning och hämtning av agenter i
ockuperade Europa.

Länk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Westland_Lysander

Till höger en De Havilland Tiger Moth.

I bakgrunden en flygande vinge för hangflyg från sent 60-tal tidigt 70-tal.

Allt behöver inte vara kolfiber och kevlar. Går bra med
japonpapper, balsa och spännlack/zaponlack också.

Ett sätt att få upp segelmodeller av ej alltför stor spännvidd:
Piggybacking. (Betyder att åka snålskjuts)

I bakgrunden en liten del av motorsamlingarna.

En fungerande modell av en trecylindrig Anzano stjärnmotor.

Ånyo, en Minimoa.

Länk till flygfilm:

http://www.youtube.com/watch?v=XUFxKNui8rc

Segelmodeller med en Ka-6 främst.

Länk:

http://en.wikipedia.org/wiki/Schleicher_Ka_6

Diverse plan.

Det är svårt att forma plywood på mer än ett håll. Alltså att dubbelkröka
är nästan omöjligt, därför ser plan vars kropp är klädda med ply ut
som lapptäcken.

Om man inte tänker så mycket på det estetiska, bygger man en låda i stället som ovanstående.

Linkontrollerade modeller som ju var det enklare sättet att
kontrollera sin modell, om man inte hade radiostyrning.

Till vänster en modell med en Dynajet liknande motor.
Samma typ av motor som satt i V-1. Alltså en puls-jet-motor.
För ett helsikes liv och flyger fort.

Planet ner till höger en TR-modell, som ska flyga visst antal
varv så fort som möjligt inklusive tankningar. Jag garanterar
att motorn tar på första flippen ! Tankningsnippeln sitter monterad
på fingret på meken och tanken fylls medan han startar motorn.
Allt för att spara tid.

En linkärra som jag tycker är snygg. “Boogie Woogie”.
Ni kan se att modellens sidoroder är riktat åt höger för att
förhindra att modellen skär inåt i cirkeln vid flygning.