…kan det bli resultatet av…
…mobiltelefonberoendet hos människor ?
Jag står i en av gångarna i en av våra plåtköplador
och lägger märke till en flicka, som oavbrutet
tar fram och stoppar ner sin iphåne.
Under en tid av 1 minut kollade den stackars
människan sin telefon fyra gånger…
Vad är det människor måste kolla fyra gånger i
minuten ?
Jag frågade en gång en ung människa, varför hon
kollade och vad hon kollade.
Jag förstod omedelbart efter min fråga, att jag
gjort mig skyldig till, om inte ett majestätsbrott,
så hade jag i alla fall visat, att jag var en åldring
och att jag intet förstod…
Så jag fick stå i där i min solitära okunskap.
En ny trend i den småbonniga staden jag bor i,
är att unga människor går med sin mobil i
handflatan, som om man bär fram en tallrik
för att servera något.
Varför går man med en telefon på ett sätt,
som om det gällde en presentation av
en maträtt ?
Kan det var för att visa omgivningen, att här går
det minsann en person med en Iphåne version 28…
Vi var ute på en bättre restaurang i min hemstad
härom kvällen.
Ett par kom in och satte sig vid ett bord.
Genast, som en reflex från Pavlovs hundar,
åkte deras telefoner fram, där de satt mitt emot
varandra och ett intensivt fipplande och gnidande
på displayen påbörjades under total tystnad.
Jag menar, om man går ut för att äta lite gott
i trevlig miljö…varför framkallar detta en betingad
reflex, som manifesterar sig genom ett maniskt
fipplande på en telefon ?
Varför inte helt enkelt samtala med varandra ?
Personligen använder jag min telefon (6 år gammal)
till att ringa med. Det är för mig inget terapeutiskt
medel, som tillfredsställer mina basala sociala behov.
Min telefon stänger jag av, så ofta jag kan för att
få vara ifred.
Tala om för mig, varför vi ständigt ska vara nåbara ?
Varför måste man ständigt kolla SMS ?
Hur kunde vi klara av att hantera vardagen förr,
då vi hade en stor svart bakelittelefon i hallen och
det existerade bara en operatör, som hette Televerket…
Det fungerade.
Berodde detta på något, som heter planering ?
De som växer upp som mobiltelefonmissbrukare,
hur blir deras sociala kompetens i framtiden ?
Kommer den generationen att förlora förmågan
att samtala eller konversera öga till öga ?
Kommer vi att få en sorts sociala analfabeter i
framtiden, som utan iphånen saknar det instrument,
vilket gör, att de kan meddela sig med sina
medmänniskor.
Är den trenden, ivrigt understödd av reklammakarna
inom mobiltelefonimperierna, något vi ska eftersträva ?
Jag menar, är den utvecklingen, något som
gagnar oss vanliga människor och ger oss
ett rikare liv ?
Varför måste…man ha tre miljoner appar
i telefonen ?
Kan inte livet gå vidare, utan att vi kan beställa
pizza med 32 olika program ?
Jag blev informerad av en bekant, som är
lärare på gymnasiet, att eleverna har svårt…
att skriva skrivstil. I stället textar eleverna,
som vi åldringar gjorde, då vi var 6 år gamla
och ville lära oss bokstäverna.
Är det ett resultat av den allmänna fördumningen
eller digitaliseringen ?
Jag har tänkt tanken, att om internet, mobiltelefonsystemen
och tv stängdes av en fredag kl 1500…vad tror du
skulle hända ?
Hur lång kö utanför psykakuterna ?
Ja, jag vet jag är en gnällspik, men det var bara
lite funderingar från en åldring, som tydligen
tiden och det som kallas utveckling har sprungit ifrån.
Ingressbildens Copyright tillhör CNN/Catherine Jackson
Jag fick en omfångsrik kommentar av Ingvar Nilsson
och den var värd att publicera här.
Hej & Hå!
Ja du Mats – du är ju som Kapten Stofil –
Världens främste bakåtsträvare!
Jo jag kan förklara varför en modern telefon måste
bäras som vore detta en flat tallrik med någon vätska
på som inte får spillas ut… Det är nämligen så att jag
har en sådan som nu förvisso har ett drygt år på nacken,
men principen är den samma:
Själva displayen (vem vet förresten idag att i Danmark
så hette iallafall på 1980-talet display i bestämd form
“Telletallet”) har numera en rundad ytterkant och den
fortsätter alltså en bit ner efter långsidorna. vidrör
man denna nedböjda del av displayen någonstans så
förutsätter denna smarta telefon att man ger någon
sorts kommando. Sålunda så lägger man den på den
helt öppna handflatan för att inte missa/avbryta något
som utspelas på displayen.
Men undrar du då – ALLA gör ju inte så?
Man kan nämligen kringgå detta på 2 sätt: Man köper
ett fodral där telefonens kanter skyddas, eller så kan
man faktiskt ändra inställningarna så att den böjda
delen av displayen inte är beröringskänslig längre.
Jag har både ett skyddande hölje OCH avaktiverat
(ja på modern svenska så säger man inte längre deaktivera)
en okänd mängd finesser.
Givetvis kommer de s.k. “Platt-TV-schabraken” också
att få runda kanter så att bilden fortsätter runt hörnet,
ja kanske en bit in på baksidan! Med dagens dumma
sätt att hänga schabraket tätt intill väggen betyder det
kanske att hela familjen i TV-soffan springer fram och
slår sina huvuden i väggen för att inte missa vad som
händer på baksidan…
MEN – jag är ju likaså en god bakåtsträvare som ibland
inte fattar något… Jo den sagda telefonen som inte
är en Apple-produkt utan en lika dyr konkurrent
skaffade jag eftersom min gamla iPhone behövde nytt
batteri och att jag bestämt att fasa ut min gamla MacBook.
När jag står i teliabutiken och tittar på telefonerna
(ja jag är en trogen kund hos det en gång så fina
Kungliga Telegrafverket), så ser jag till min stora
förvåning en som har en penna! Åhhhhh! Jag kände
genast ett sug efter den gamla Palm M500 s.k. handdator
jag haft under många år men som tyvärr inte gick
att använda ihop med Windows Vista. På den tiden
så kunde ett MS Worddokument med enda innehåll
texten “Hejsan!” ta upp ungefär 400 kbyte på datorn.
På Palm så blev detta Word-dokument om jag minns
rätt ungefär 4-5 kbyte – jaja men Palm hade ju
monokrom display och fast typsnitt – kan så vara –
men det lustiga var att om man exporterade detta
enkla dokument till en annan dator, så blev den
400 kbyte… ja ett trolleri!
Men denna lilla handdator lärde sig min handstil
rätt snabbt och jag kunde göra anteckningar precis
lika snabbt som med papper o penna.
Dessa anteckningar tog nästan inget minne alls
eftersom det som sparades var den text jag skrivit
och som sedan tolkats till vanliga tecken.
Ja – men detta var ju helt fantastiskt! Äntligen en
riktigt smart Smart-phone. Jag bestämde mig för
den och bekantade mig med den. Men vad besviken
jag blev när jag såg att telefonen verkade inte vilja
förstå vad jag skrivit… ordet hej tog flera megabyte!
Och det gick inte att skriva löpande text som jag
kunde på min gamla goa Palm M500…
Detta med att titta 4-6 ggr per minut på sin telefon
är ett modernt syndrom. Det finns en diagnos för
detta och beteendet kallas FOMO. Både du och jag
har inte hängt med i utvecklingen så vi kommer
sannolikt att slippa denna tråkiga diagnos som
brukar leda till riktigt allvarliga konsekvenser.
FOMO = Fear Of Missing Out. Man måste numera
kolla vad som händer på FaceBook, Instagram,
Twitter, Twoo, Messenger och säkert massa fler
som vi aldrig ens hört talas om… och inte nog med
att det skall kollas i telefonen kontinuerligt –
man måste dessutom fysiskt närvara på rätt ställen
vid de rätta ögonblicken…
Eftersom du även någonstans på din blogg nämner
att din dyra Zeiss-optik ramlat isär, så kan jag
kommentera så här:
Min nya kamera som köptes för snart en månad
sedan har optik märkt “ZEISS” samt “Vario-Sonnar T*”.
Optiken här är INTE något som Zeiss tillverkat.
Idag är det tydligen så att man kan köpa sig rätten
att märka sin optik på detta sätt. Lusläser man
specifikationer och annat så framgår i just detta fall
att optiken i fråga uppfyller alla de krav som tillverkaren
Zeiss ställer på sina egna grejer och därför han man
fått tillåtelse att sätta denna märkning på optiken.
Jag ser ju en genomgående trend åt detta håll på
nästan allt. Tumba tryckeri som trycker våra svenska
sedlar skall ju – eller har redan – slutat med denna
verksamhet. Jag ser med fasa fram emot dessa nya
sedlar som kanske har en liten extra text “Printed in
China by Kao Feng and his friendly coworkers under
license of Sveriges Riksbank”
… och själv håller jag på att bygga S1:an SPIGGEN 5
(modellsegelflygplan) skapat av “Rune Bananen” för
KSAK 1949. Furu är ett härligt träslag att arbeta med!
Bästa hälsningar // Ingvar, Borås