..några glimtar från Dornier-Museet Friedrichshafen.
En av de konstruktörer av flygplan som hamnat lite i skymundan
är Dornier.
Man får ju erkänna han satte sin absoluta personliga prägel på
sina konstruktioner.
Varför bygger man inte sådan plan i dag ? Ja, jag vet.
Men håll med om det varit spännande att embarkera en Do-X och studsande på Atlantens vågor flyga till Amerika.
Har du vägarna nedåt södra Tyskland, passa på och
gör ett besök på museet. Vi gjorde det och det var en fin upplevelse att se en
konstruktör, som vågade ta steget och gå utanför konventionerna.
Varför inte införa sådana kärror för inrikesflyget i Sverige… Kolla namnet : Silberfuchs (Silverräven vilket väl passar)
Tänk att ha kunnat stå på Bromma och säga till en bekant:
“Jag ska ta Silverräven till Malmö, vi är framme om 7 timmar”…
Korrugerad plåt är billigt och ger vridstyvhet åt konstruktionen.
Detta är världens starkaste jetmotorer. En Bristol Pegasus, som förutom den används här på denna VTOL från Dornier, var i bruk på Harrier och Concord.
Nytänkande
DO-X
Kanske inte aerodynamiskt fulländat.
Är detta ett skepp eller ett flygplan…
Frisk luft var gratis här för besättningen.
Dornier 235 Der Pfeil. Andra världskrigets snabbaste kolmotordrivna plan med utomordentliga flygegenskaper.
Klockad toppfart 846 km/tim.
STOL
Här fanns 12 stycken 12-cylindriga motorer. Skulle du kolla stiften hade du en grannlaga uppgift, för det fanns 288 styck !
DO-X fanns att köpa i modell på museet. Då kostade en modell 8000 kr cirka. Modellen byggd i plåt.
Jag kunde inte låta bli att fotografera dessa damer
i bokskåpet i butiken, som rubriken säger “Käcka tyska flickor “.
Hoppas den lyfter…
Flygpionjärer. Längst åt vänster kanske den skickligaste
flygare som någonsin levat: Ernst Udet, som flög sin Flamingo,
vilken skymtar i bakgrunden.
På ingressbilden kan du se honom i sin “Flamingo”, som egentligen heter U-12, innan han gav sig av till Spetsbergen för att leta efter “Italia expeditionen” som nödlandat med sitt luftskepp på isen och då dumpat nästan hela sin besättning med gondol.
Resterna for upp i skyn med det nu lätta luftskeppet och har såvitt känt ännu inte landat…
Jag tror inte, det föds fler, som kan genomföra
uppvisningar i likhet med Ernst Udet.
Det går inte, att genomföra uppvisningar i dag
på det sättet, som Udet gjorde.
Säkerhet…tror jag inte det talades om. Säkerheten var förankrad i pilotens, Ernst Udets, skicklighet och omdöme.
Han tillhördeen generation, som hade sin flygrötter
hos pionjärerna för luftfart under 20- och 30-talet.
Kanske de hade devisen “Går det så går det”…
Synd hans liv slutade på det sätt det gjorde, vilket var alldeles för tidig.
Udet var bra på att rita elaka karikatyrer av de då härskande politikerna i Tyskland. Speciellt Göring var utsatt för Udets teckningar.
Jag tycker, att Ernst Udet på ett sätt är
en andlig själsfrände till den franske flygaren Antoine Saint- Exupery.
Läs Antoines böcker. Speciellt där han berättar om då han var postflygare i Nordafrika under 20. och 30-talen. För att inte tala om han mest kända bok “Lille Prinsen”.
Kolla videon nedan och låt dig bli imponerad, av vad
en flygare som hette Ernst Udet kunde åstadkomma
med sin U-12 Flamingo under tidigt 30-tal !
Här kan du klicka för att läsa om Udets flygmaskin.
Motorn i Udets Flamingo. En Siemens-Halske SH 14 A-4. Gav ca 150 hk från de 7 cylindrarna. Snyggt svetsarbete
på avgassamlaren. Det påsvetsade röret med ett trattliknande
föremål är hur man tillförde varmluft till förgasaren för att
förhindra isbildning . Snyggt arrangerat.
Tänk att denna 30-talskonstruktion flög så bra i händerna på Udet … En nu 100 år gammalt plan. Kolla på plåten bakom motorn. Där
sitter motorföretagets logo. Siemens-Halske. Som låg i Brandenburg-Berlin. Bland annat Fieseler Storch hade i en del versioner S/H inline motorer i stället för Argusmotorn.
Aldrig har jag varit beundrare av exercismässiga uppvisningar, där man kan få intrycket, att piloterna är robotar kontrollerade av en osynlig kraft.
För mig är dessa uppvisningar ganska förutsägbara, stela och
stereotypa. Framför allt, tycker jag de är tråkiga !
Vad jag föredrar att se, det är en uppvisning, där piloten flyger
sitt plan, som vore han och planet ett.
Som Tiger Mothen gör i nedanstående video.
Alltså han utnyttjar planets egenskaper maximalt,
utan att det ser överdrivet eller verklighetsfrämmande ut.
Jag har sett för mycket aerobatik med plan liknande de,
som användes i RedBull tävlingarna.
Långtråkigt och mekaniskt.
Jag tröttnar på eviga kniveggsflygningar, som helt litar
på 400-600 bhp och en lateral yta som håller upp planet.
Eller torque-rolls in absurdum.
Försök göra det med en Tiger Moth med 100-130 bhp !
På 30-talet fanns en berömd flygare i Tyskland
vid namn Ernst Udet. Han gjorde vad han ville med ett plan,
vilket gav honom världsberömmelse.
Googla på YouTube efter Ernst Udet, så hittar du filmer.
Sitt ner och förundras om du ser på filmerna !
Ernst Udet var en mycket måttfull och blygsam person,
som tillsammans med andra hävdade, att världens
absolut bästa pilot, det var Hanna Reitsch, som ju var en tysk kvinnlig flygare och sedermera testpilot.
Googla på YouTube på hennes namn.
Har du tillgång till tysk tv, så kan du då och
då på de tyska dokumentationskanalerna som finns, Dmax, Phoenix och N24, se
dokumentärer om flyg från mellankrigstiden.
En film som ger bra beskrivning av flyg på 30-talet
i Tyskland, är en film som heter “Quax, der Bruchpilot”
med Heinz Rühmann i huvudrollern. Letar du, kan du hitta en torrent att dra filmen med…
Heinz Rühmann var pilot i verkligheten och tjänstgjorde,
bitvis i alla fall, på papperet som sambandspilot under
kriget flygande en Me 108 Taifun.
Motpolen till ovanstående sätt att flyga är amerikanska
flottans uppvisningsgrupp“Blue Angels”.
Visst är det skickliga flygare, men det lockar inte mig att se på.
Det blir för mycket rätvinkligt, om du förstår min metafor.
Då jag ser filmen med Blue Angels, tror jag ibland,
att det inte är människor med fri vilja som flyger, utan ..tja, kalla det vad du önskar.
Jo, nu vet jag vad det liknar bitvis: Jag får associationer till en militärparad med en miljon man i Nordkorea, som struttar fram över ett torg.
Där rör sig soldaterna lika mekaniskt.
Men smaken är ju olika…och man blir kräsen,
då man sett ett otal uppvisningar med större eller mindre grupper.
Mitt bästa minne, av låt oss kalla det uppvisning i grupp,
var Patrouille de France och dess uppvisning vid
F 5 Flygdag före flygskolans nedläggning 1995 !
Där fanns inga marginaler vid den flygningen, enligt mitt
och många andras sätt att se det.
Vid en av passeringarna i grupp var två plan mycket nära
att flyga ihop, då de låg efter och under varandra.
Endast tack vare supersnabba reaktioner från piloten,
lyckades han undvika det.
Jag stod ihop med min gamle flyglärare och han sa,
hans hjärta höll på att stanna !
Men här kommer tre videos med dels Ernst Udet,
Blue Angels och enskild Tiger Moth.
Att lägga märke till på Tiger Mothen under de olika rörelserna,
är hur piloten ansätter roderna. Eftersom det går sakta,
kan du se rörelserna bra, då han genomför programmet.
Gissa vilket jag föredrar att se på…
Jag vet det finns piloter, som flyger sina militära flygplan
med fantasi. Framför allt ryska piloter.
Men vi har ju också sett, att flera ryska piloter har totalhavererat,
då de överskridit gränserna med stora förluster i människoliv som följd.
På Flygvapnets Huvudflygdag tyckte jag, att den
enskilda Gripenuppvisningen var komponerad med lite oväntade
rörelser, vilka visade planets förmåga att svänga inom små ytor.
Först vill jag visa en snutt med Ernst Udet från mitten av 30-talet.
Filmen är tagen i USA.
Plocka upp en näsduk från marken med vingspetsen…
…det gör inte vilken uppvisningspilot som helst !
Nedanstående video är en officiell Blue Angelsvideo.
