Pimpim är 12 veckor och har redan nu en inneboende skönhet som är tidlös-…………..
eller säger man kanske, att hon är så ful så hon är söt….
En mops är det i alla fall, som bor hos min kusin sen 2 dagar.
Hej, jag heter Pimpim, vad heter du ?
Mops 12 veckor.
mats
Det är höga toppar och dalar. Platsen där vi var heter Oberstdorf, känd för sin backhoppningstävling och sin nya skidstadion.
Ligger på ca 900 m höjd och är normalt snösäkert. Att bo i Oberstdorf som turist är enkelt, då man hittar hotell och Gästehaus överallt. Ska man bo en längre tid så boka via internet på :
Enkelrum i Gästehaus under lågsäsong ca 350 kr inkl frukost.Du får ett mycket vänligt bemötande. Livet i området går avsevärt saktare än i myrstacken hos oss. Du hittar inga Maxi och andra stora inköpscentra, utan här går man till bagaren, slaktaren osv som finns i kvarteret. Allt är här mycket småskaligare.
Man är inte bunden av en massa måsten. Skillnaden är uppenbar, för alla som har ögon. Det vi märkte var att vi såg inga, som nånsin glodde på tv. Vi såg inga som febrilt gick och knappade sms på sina mobiltelefoner på gatorna. Bredband, tja sa man, kommer det så kommer det. Sund inställning.
Det man som turist ser, är hur gediget allt är byggt, när det gäller hus och fastigheter. Inget fusk här inte, utan det byggs i traditionell stil.
Avståndet Oberstdorf-Halmstad på min mätare när vi kom hem var 1500 km. Vi körde från Oberstdorf kl 0730 och klev över tröskeln i Halmstad 2300. Detta inkluderade ett par pauser och en färja.
Vad allt kostade ? Resa, bostad, mat, biljetter till kabinbana och annat för två personer under 7 dagar ca 12000 kr.
Att gå ut på bykrogen för att äta middag kostar per person inklusive vin eller öl ca 150-200 kr/person. Då får du mat av hög kvalitet.
Vi köpte även med oss lite mat hem och åt på hotellet, när vi inte ville gå ut.
Här kommer några turistbilder:
Detta är ett typiskt Gästehaus i trakten av Oberstdorf. Orten vi bodde i heter Schöllang och ligger 5 minuter från centralorten.
Överallt hittar du restauranter med vanlig matsedel och i regel alltid med traditionellt bayerskt kök. Där vi bodde fanns det både ferievåningar och vanliga rum. Mycket hög kvalitet på boendet. Vi rekommenderar detta stället varmt.
Ni kan kolla på deras hemsida:
http://www.gaestehaus-alpenblick.com/dokumente/index.html
Vy från där vi bodde in mot byn. Kyrkklockan slog varje kvart och angav också vilken timma det var. Kyrkokupolen är typisk för Bayern.
Man har i Allgäu mycket kor av en speciell ras, som heter naturligt nog Alpkor.
När de går och betar på de branta sluttningarna, trampar de upp platåer. Annars kan man ju tycka att alpkor borde ha kortare ben på ena sidan för att kunna stå upprätt alltid……
Detta är strömfåran i Breitachklam, som enkelt uttryckt betyder Bred bäcken som är hopklämd.
Den har skurit ner i kritmaterialet så det ser ut som Coloradofloden i USA.
Där stenar har legat och dessa av strömmen har bragts i rotation har grytor uppstått.
Denna bild visar i någon mån hur djupt ner bäcken skurit.
På ett ställe hade kanterna rasat ner och 50000 ton massor täppte bäcken 1993. Det dröjde 6 månader innan allt uppdämt vatten tryckte bort raset och 500000 ton vatten grus och sten forsade ner. Denna våg förstörde all turistisk logistik i Breitachklam, men det är nu uppbyggt igen.
Att gå igenom hela vägen tar minst 4 timmar och är jobbigt då det är stora höjdskillnader. Vi gick den lilla turen ca 2.5 timmar och det ska jag säga var jobbigt även det. men det var värt det, för det var en skönhets och naturupplevelse.
Byn Fischen, som ligger på andra sidan dalen från vårt boende.
En morgon när man slår upp de ljusblå så hade det kommit rejält med snö på topparna. Snögränsen ligger här på ca 1300 m.
Detta är en vanlig syn i Allgäu varje dag.
På morgonen ska korna ut och på kvällen ska de hem.
Här ligger inte gårdarna spridda utan gårdarna ligger samlade i en by, så bli inte förvånade om ni möter kreatur på vägen.
Mannens klädedräkt är allmän här, så det är snarare regel än undantag, att man är klädd traditionellt.
Bilden är från en av Die Deutschen Alpenstrassen, som är speciella vägar med högt naturvärde. Denna vägen går till Oberjoch från Sonthofen, som ligger ca 20 km från Oberstdorf.
Ja, så här ser det ut. Som Sound of Music……..
En av topparna vid Oberjochvägen. Vackert.
En liten vy över Oberstdorf tagen på vägen till Kleinwalsertal. Ni ser den nya skidstadion med sina två hoppbackar. Det finns ännu en hoppbacke som heter Skiflugchanse där man hoppar väldigt långt. Den ligger just utanför Oberstdorf och jag kan inte för min själ förstå att man vågar hoppa ut från en sån backe.
På väg upp i kabinbanan till WalmendingerHorn 2000 m + över havet. Där var 4 meter snö…….
En landningsplats för skärmflygare. Det fanns skärmflygställen överallt. Måste vara ett eldorado och vara skärmflygare här.
Avskedbilden förställer en av urinvånarna. Den typiska alpkon. Alla kor minutiöst välvårdade och alla kor försedda med en malmklocka runt halsen. Tänk er 50 kor som går och betar. Varje ko har en klocka som pinglar. Hur tror ni det låter i dalen?
Mats
på Höka. Den kan hämtas hos mig mot beskrivning.
mats
På torsdagskvällen var som vanligt ett gäng på Höka och flög. Lennart hade sin Extra och Cub, Uno hade med sin fina J34 Hunter och Frank kom på att tändsystem kan störa radion…
Uno flög Lennarts fina Extra, som flyger just som en Extra ska flyga. Aerobatiskt. Framför allt hans motor går fint i den modellen. Är det inte en tvåcylindrig Tartan ? Sådana modeller som Extra är dock lite svåra att landa. Det är lätt att kapottera.
Unos J34 Hawker Hunter är en tjusig och relativt välflygande modell med indragbara ställ och impellermotor. Den flyger väldigt skalenligt. Roligt för Uno, som ju flög J34 under sin tid i Flygvapnet. Jag har inga flygbilder i dag på hans modell, för jag har redan publicerat bilder i tidigare inlägg .
Frank trälade med sin modells motor, som är en konverterad glödstiftare till tändstift. Frank sa den funkade förra året, men det gjorde den inte i år.
Efter han startat, fick han svårartade störningar från tändsystemet och han hade att landa fortare än kvickt. Han kom ner hel och kunde edteråt konstatera, att det var tändsystemet, som krånglade.
Det flögs oxå med frigolitvinge, som dock oturligt nog tappade mottagaren, tror jag. Hoppas de hittade den igen. Krister P flög med sin aerobatträningsmodell, som flyger bra.
Kallt var det på kvällen, kan jag säga och blåsten var envis.
Lite bilder kommer här:
Unos J34, stationerad på F9 Säve.
Hawker Hunterns framsida, utan beväpning i balkarna men med fälltankar under var vinge. I nosen 4 x 30 mm automatkanoner M/55B.
Rakt framifrån.
Huvudställsben med inbyggd fjädring.
Nosställ med fjädring och täcklucka.
Nosställ och luftbroms
Uno flyger förbi med Lennarts Extra
Extran innan eventuell sättning.
Takeoff
Landning……hur tror ni det går ?
Ja, ni får gissa vad som hände sen………
Lennart och Uno efter testflygning.
Frank grejar med tändsystemet
”Nu kommer det att funka”, säger Frank
mats
Dagens digitala teknik har ju inneburit en revolution, när det gäller den enskildes möjligheter att åstadkomma bra bilder.
Man behöver inte köpa systemkameror för 50000 spänn, utan man kan få till hyfsade bilder med en kamera för en tusenlapp.
Sen hänger ju det mesta på motivuppfattningen.
Min filosofi är att använda min kamera, som impressionisterna målade under slutet av 1800-talet. Alltså jag vill fånga en känsla, som skickas vidare till betraktaren.
För vad det handlar om, när det gäller bilder, är ju att starta betraktarens fantasi, när han ser bilden. Alltså skapa en känsla eller illusion.
Jag ser hellre på en suddig bild, som uttrycker en känsla, alltså en bild som fångar ögonblicket än en bild på en stork, som står på en åker rätt upp och ner.
I mina ögon finns det inget mer dött än en bild på en stork, eller vad det nu är, tagen med häftigt tele, photoshoppat in absurdum, stående på en åker. Fullständigt meningslöst. Hade varit bättre att ta en uppstoppad fågel och fotograferat den och sluppit allt besvär.
För min del, använder jag min kamera som anteckningsbok, över vad som händer. Det är ju bara att trycka av, till skillnad från förr, när man hade pappersfilm, då man var tvungen att tänka efter vid varje bild, just med tanke på det begränsade antalet bilder.
Att photoshoppa bilder för de ska bli ”konstnärliga”…nä, det är inget för mig. Ändra ljus och kontrast, beskära är ok för mig. Men inget mer.
Om jag ger mig ut för att plåta något speciellt, något som jag ställer vissa krav på, då använder jag ett enkelt stativ från NetOnNet. Kostade 100 spänn. Har jag inget stativ använder jag stöd. Därför då kan du köra med längre exponeringstider och få större skärpedjup.
Att fotografera svartvitt är en annan del av fotografering, jag tycker om.
En svartvit bild är direktare och man kan använda kontraster att uppnå vissa syften med bilden. Det är ju enkelt att göra om en färgbild till svartvitt i ett bildbehandlingsprogram.
Picasa från Google är ett i sin genre ett bra program, som är lätt att använda.
Så plåta på och fånga ögonblicket. Inte så roligt att se på i dag, men i morgon!
Ta inga skyltdockebilder !!! Ta bilden oväntat !!!
(Fast ibland hemfaller jag till skyltdockebilder också)…
mats
Liten film om fåglar ochhangflyg:
Peter i cockpit på vår dragare. Svårighetsgraden att köra denna maskin är i nivå med att flyga en Boeing-747.
I dag var det dags, att lufta vår traktorII av fabrikatet Ransomes årgång ????
Pilot på traktor och tillika igångdragare Peter Gårdö. Vi har den till att dra välten, så ni ska kunna starta på jämnt underlag, när ni är på fältet och flyger.
I dag var dock marken för blöt, eftersom traktorn inte fick grepp utan hjulen slirade. menPeter ger sig inte utan kommer tillbaka.
Depåstaketet är borttaget och arbete pågår, för att restaurera den förstörda dräneringen. Vidare är det rensat sly vid toaletten och vattenslangen är kontrollerad men ej inkopplad.
Bernhard, vår medlem från Tyskland som arbetar på Lidl som chaufför, får hit sin husvagn nästa vecka och kommer att bo hos oss tills vidare. Kan bli i 7 år !
Det blir bra med en permanentboende medlem, som är social och hjälpsam. Kör man ner till fältet, finns det ju då alltid nån att prata med.
Det är också ur säkerhetssynpunkt bra med en permanentboende medlem.
Hoppad du ska trivas Bernhard !
Jag tog några bilder:
Gårdö junior, Linus på väg till undsättning av fadern, som fastnat med maskinen.
Linus, en grabb med initativ och vilja !
Peter manglar asfalten….
Marken var sur, så det var problematiskt att köra.
mats
så att Höka ser så här inbjudande ut ?
Jo det kommer nog. Tänk hur det ser ut om en månad eller så. Grönt och förhoppningsvis varmt.
Är era modellerna redo ?
mats
http://www.youtube.com/watch?v=vSHSn5uIuXc&feature=related
Kolla denna filmsnutt och upplev begreppet ”Total control”.
mats
Skylt åt norr och söder.
I alla fall om du letar efter Hökafältet. I dag satt det en ny skylt uppe vid väg 117. Det är inte en dag för tidigt, med tanke på nya gäster. Dessutom ser det snyggt och proffsigt ut.
Om vi gör en ”Påhängsskylt” som vi kan använda vid meetings eller andra tillställningar blir det ännu bättre. Alltså en skylt man gör till exempel av aluminiumplåt som hängs i originalskylten. Sen kan man fästa olika meddelanden på plåten, som tas bort när evenemanget är över. Ja det är bara en tanke som for igenom hjärnan.
Våren ha ju kommit med stormsteg i dag torsdag med temp på 15 grader. Minns ni för en månad sen…????
Peter Gårdö har rensat bland trä och sly med motorsågen så att fältet åter börja få tillbaka sin forna glans. Respekt Peter!
Nu är det ju läge att ta fram nybyggena från byggbänkarna och komma ner och flyga när vädret tillåter. Det är inte surt på fältet.
Vi ses på Höka !
Ni ser, torrt och berett ta emot modellflygare.
Såserdetut
Hökafältet 25 mars 2010
För att ni inte ska glömma hur det såg ut för en månad sen knappt två reprisbilder.
För knappt 4 veckor sen………
Jag är sen lång tid uppbokad då och kan inte smita ifrån den överenskommelsen.
Ni som går dit kommer säkert att få ett roligt och fångande kåseri av Sture, så jag rekommenderar alla Hökaklubbare att besöka Den Gamle Redaktörens föredrag!
Du får dra det sen för mig Sture i förkortad version !
Här är utdrag ur kallelsen från Hökaklubben:
”Torsdagen den 25 mars kommer Sture Tingwall att visa bilder och hålla en pratstund på ca 1-2 timmar om sitt liv med flyg och modellflyg och lite till. Vi kommer att träffas i lokaler på Högskolan i halmstad och vi möts kl 1845 i huvudentren (ingången jämte Trade Center)”
mats
Boken är perfekt, för den lille hemmapularen som sysslar med datorer och lite elektronik, men som inte känner sig helt säker.
Boken är instruktivt och enkelt skriven illustrerad med fina bilder, som beskriver, hur man löser olika problem med datorn eller annat i samband med datorn.
Det är som en uppslagsbok utan att vara tråkig. Vill du ha nyttig info, så offra 39 spänn på en vettig bok !
Deras hemsida:
Omslaget till boken, som är på ca 420 sidor.
Massor med goda illustrationer i boken, speciellt i samband med kontaktering av kablar, som verkar vara svårt för de flesta.
mats
Så det är bara att försöka göra den så läsvärd som möjligt och fixa intressanta bilder.
Önskemål om innehåll går bra att maila till mig.
mats
Kolla då nedanstående bild. Undertecknad ute på en ridtur på Kolur frá Hömrum. Kolur är en stadgad islandshäst, som vet hur man handskas med osäkra ryttare !
Japp så ser det ut. Inte så elegant ekipage, men dock, underteckand sitter i sadeln…mer eller mindre säkert.
Att rida är som att flyga skärm, vad gäller balanseringen.
Kolur ingår som en del av EvaLottas välfyllda stallar. Tack för du vågar låna ut en häst till en gröngöling!
mats
För att vi ska erinras , hur det ser ut på Höka under den behagligare delen av året, lägger jag upp några bilder från den delen av flygsäsongen, när allt går lite lättare.
Vi får en vår och sommar även i år, så bygg färdigt projekten, så de är färdiga för sina elddop på Höka, när värmen kommit!
Den kanske vanligaste blomman på Höka.
Ovanstående bild föreställer en artefakt från 1978 och det är en Bosch elstarter. Den ansågs då vara den bästa och starkaste och användes , när vi startade våra ABC-pylonmotorer.
Starkare än Sullivans stora klump.
Det var bara ett fel. När man tryckte på knappen för att köra den och motorn gick trögt, blev startknappen glödande i stort sett.
Efter att ha grillat min tumme ett antal gånger åkte Boschen med ett svärord i dammen 1978 för att dyka upp, när vi grävde ur dammen för tre år sen.
Jämför man denna bilden med de tidigare publicerade vinterbilderna, så inbjuder denna bilden mer till flygning……
”Där sitter tändkulan”……..
En svindlande estetisk upplevelse !
Finns det nåt bättre än finklippta banor?
mats
I dag fredag var det perfekt flygväder på Höka. Ingen vind och solsken. Klart man tog tillfället i akt.
Nu, när det är så skarp skare, kan man utan problem starta med hjul på snön. Man behöver inte skidor på modellen, även om det är roligt att flyga med sådana.
Roligaste vinterflyget är på en sjö. Vet ni varför ? Jo marken är lika hög överallt, så länge du håller dig över sjön. Det gör, att man kan flyga på ett sätt, som man inte kan under normala omständigheter.
Man kan till exempel flyga lågt, lägga en vingspets i isen , om det nu finns ett tunt snölager och rita ett O eller en 8.
Här är några bilder, jag tog vid grinden. Sen tog batteriet slut i kameran. Så glömmer vi inte ,hur det ser ut och hur läget är just nu med avseende på snömängder och tillgänglighet på Höka.
Tror jag rätt, så har Christer P kört upp spår med traktorn, så vi nu kan köra ner med bilen.
Solen reflekteras i den glatta och hårda skaren.
Universalspår
Grästottarna ger en aning om en kommande vår.
Dagsmejan tar hårt på snön nu. I nästa vecka kommer mildvädret, har meteorologen lovat.
Vi får se…..
Vi ses på Höka !
mats
Inge Ahlin
tog hem segern i ModellFlygNytts Julnötter.
Inge är en av dem, som bidrar med bilder och uppslag till denna blogg.
Jag ber att få framföra mina hjärtliga gratulationer Inge till den meriterande vinsten!
För läsarna kan jag berätta, att Inge lovat förse mig med mera oldtimerrelaterat material. Vi och världen väntar med spänning Inge på dina bilder!
mats
…så vi inte glömmer hur fint det var då. Som en motvikt till vårt nuvarande väder.
Francis klargör sin fina Graupnermodell.
I våras. Från vänster, Leif, Lennart, Thomas och Peter.
Uno, minns du ?
Peters Spitfire landar efter ett uppdrag över Engelska Kanalen i skymningen.
Urban mekar Pitts
Uno skjuter iväg sin impellermodell.
Thommy djupt koncentrerad under flygning med sin Johanna.
mats
Efter 9 veckors oavbruten frost, måste jag erkänna,
att min längtan efter varmare väder är överväldigande.
Tänk att kunna åka ner och flyga på vårt fina fält
utan att man behöver pälsa på sig, som om man skulle
till Nordpolen.
Att kunna flyga sin modell i de naturfagra omgivningarna
och njuta åt den intensiva fågelsången vid vårtid.
Ja, jag får sådana känslor nu.
Jag bifogar några bilder, som minner om den sommar
och vår som var förra året och som kommer igen,
vi hoppas ju fortare desto bättre !
Minns ni liljorna i dammen ?
Minns ni Peters Spitfire redo för nya uppdrag i det mjuka kvällsljuset ?
Minns Thommy, när han flög sin Johanna den där oförglömliga förmiddagen ?
Minns ovanstående gentlemen, när de satt och höll koll på flygandet i förmiddagssolskenet ?
Jag tror alla minns och längtar.
Cirka 20000 bläddringar på min blogg med besökare från 55 länder fram till nu.
Roligt……….för mig.
mats
I torsdags, därför då var vädret hyfsat, var jag vid
Laholmsbuktenstranden vid Fylleåns mynning och
videofilmade lite med min lilla 16-gramskamera.
Det blåste ca 5 m/sek och var -5 C, så det var tämligen bistert.
Som fotokärra hade jag den gamla pålitliga Blue Phoenix,
försedd med en pod där kameran satt med kardborreband.
Tyvärr satt kameran lite snett i rollplanet vilket gjorde
att horisonten blev sned. Så jag lägger inte upp videon.
Lite stolthet har man ju…….
Men jag klippte ut lite stillbilder från videon och här är
de tillsammans med bilder på kamerabäraren.
Förresten testade jag ett gyro i rollplanet för att se
om det blev stabilare. Jo det hade betydelse, för flyger
du ett par hundra meter från dig har du svårt att se
alla små kytt som påverkar din modell och din filmning.
Nu flög modellen som på räls. Så jag har satt ett gyro,
eller rättare sagt en piezokrets, även på höjdroderet.
Vi får se vad det blir av det….
Hemkommen, djupfryst fixade jag det sneda kamerafästet,
så nu ska det bli bra nästa gång.
Nu bilder, men betänk att bilderna är klippta ur en video
tagna med en”nyckelringskamera” vilket gör att upplösningen
är dålig. Dock bättre än inget alls:
Fylleån frusen ända till mynningen
Kameran på sin pod. Enklare går inte.
Blue Phoenix, ett utomordentligt plan, som flyger som ett riktigt flygplan.
