”Att diskutera med Pär Lundqvist är som att försöka
svälja en gammal rödbarrad torr julgran med roten
först”
var det nån som sa. Om det är sant…? Njae det är det väl inte…..riktigt.
Pär och jag har klämt åtskilliga timmar tillsammans både under flygning, bygge och ändlösa diskussioner och han är väl den som påverkat mitt flygande mest. I alla fall de första åren.
Vi har flugit ihop sen mars 1973 och det är ju just nu 37 år sen.
Klart man har mycket värdegemenskap efter alla dessa år. Jag har lärt mig efter Pär och han har kanske plockat nåt korn efter mig. Vi har ofta haft diametralt motsatta synpunkter om vissa saker, men i grunden har vi nog samma uppfattning, om vad modellflyg ska vara.
I dag skulle Pär ut och lufta sin Klemm 25. Det är en lätt modell, ca 1350 gram utrustad med en Webra Speedy 1.8 motor.
Modellen byggd helt i skala, både vad gäller form och profiler.
Jag har själv haft Kricks Klemm 25 och jag har sett en hel del Klemmar flyga och det ska ju sägas, att en relativt liten Klemm är inte helt lätt att flyga, detta på grund av dess stora sidoförhållande på vingarna och dess elliptiska spetsar.
En annan sak man ska beakta, är att ytorna på fena och sidoroder är relativt små. Har man då en modell, som ytmässigt är helt i skala uppstår problemet, när man svänger och man balanserar modellens nos i horisonten med topp- eller bottenroder.
Det kräver stora utslag på sidorodret och ger man för mycket, kan nosen ramla eller om man ger för lite, då ramlar stjärten i svängen.
Klemm 25 var ett mycket lätt plan med liten motor, vilket gav den egenskaper som en motorseglare i stort sett.
Vi träffades nere på Pärs fält i närheten av Veinge, där det finns stora ytor för start och landning. Modellen var försedd med skidor.
Motorn var för att sitta inverterad i en modell lättstartad. Efter en ganska kort glidsträcka lättade han och flög.
Allt gick bra, men han hade problem med sin mottagare. Det yttrade sig som tillfälliga glitchar och det påverkade flygningen i hög grad.
Får Pär en annan mottagare, kommer det att bli perfekt.
Här kommer några bilder på Pär och hans Klemm.
Naturligtvis hade jag lyckats ställa in min kamera i fel mode, så bilderna blev lite vesna.
Andra bilder har jag klippt från videon jag tog, varför de inte heller är 100% ok. Men de duger för sitt syfte.
Vi närmar oss våren och ett tecken är snön och isen längs vägarna smälter. Grusen och smutsen i snön gör att värmen från solen absorberas och påskyndar avsmältningen.
Cykelbanan längs den gamla banvallen mot Laholm är nu nästan helt snöfri. Men drivorna längs kanterna finns kvar som beviset på vår halländska vinter.
Dagsmejan tär på snöytan på Pärs fält. Man kan se hur mycket värme ett ensamt grässtrå kan förmedla genom den grop, som bildas runt det spretiga strået.
Pär Lundqvist, en modellflygare ung i själen med ett bibehållet brinnande intresse för sin hobby: Flygkultur.
Montering av vingar på Klemmen.
Tankning av modell.
Koll att det finns power till glödstiftet.
Vad som finns framför brandskottet i Pärs Klemm.
Motorn upphängd i pianotråd, för att efterlikna originalupphängningen.
Plastslangen den grova till vänster förser förgasaren med luft.
Motorn är försedd med Fi/Re vilket betyder Front intake och Rear exhaust. Det gör det enkelt att ordna ljuddämparen, som i Pärs fall här är ett antal Treotuber. Avgaserna går ut bakom bakre sittbrunnen på undersidan.
Den lilla pianotrådskrampan fram tpå den högra kroppskanten är låset för motorkåpan.
Motorfästena lagrade i gummibussningar vid brandskottet för att minska motorvibrationerna och slippa ”Gitarrlådeljud” från modellen.
Pär med sin Klemm.
Klar att starta. Observera kylluftintagen till motorn. Insläppen ska vara 1/3 del av utsläppens area. Har man inte det, uppnår man ingen Venturieffekt och kylningen fungerar inte.
Ett kännemärke: Pär och hans pipa.
Som ni ser är skidorna avfjädrade med hembyggda stötdämpare byggda av gamla radioantenner och fjädrar. Även originalet hade avfjädrade skidor. Hade man inte haft det, skulle planet slagit i bitar vid första landningen.
Pär Lundqvist-Klemm 25
Två markanta skuggor.
Jaha, då var det dags…..
Klemmen i luften. Bilden klippt från videon.
Förbiflygning
Taxning inför start.
Pär har just startat motorn med modellen inverterad. Dett underlättar starten med en inverterad motor.
Klemm 25
På finalen.
Till höger tanken och den är inte stor, men en liten motor behöver inte 1 liter för 10 minuters flygning. Ljuddämparkonstruktionen, ett antal Treoburkar.
Observera sättet att fästa servot. Servot ligger i princip löst i kroppen och fixeras med ytterhöljet till stötstången. Det blir helt glappfritt. Stötstångshöljet kan skjutas fram och tillbaka, genom att man trycker på pianotrådens ögla som håller fixeringen vid servot. Det gör det lätt att ställa in rodret neutralt eller göra andra nödvändiga justeringar. Detta vil jag kalla en typisk Lundqvistinnovation!
Lastad och klar.
Pärs vingfastsättning. Två styrklackar styr vingen. Under styrklackarna två pianotrådskrokar som passar in i motsvarande pianotrådsöglor i kroppen.
Två hål i ändsprygeln. I det ena hålet sitter kontakten för skevrodret, som kopplas automatiskt när vingen hängs på plats.
Jämte kontakten ett smalar hål vari finns en excentrisk skruv, som låser vingens ovansida i en ögla i kroppen.
Pär säger att detta är ett enkelt sätt att fästa en vinge.
Inte en Klemm 25 utan en Boeing-747 som passerade.
Här är en filmsnutt som visar när Frank provflög sin Apache på Tönnersahanget. Apachen är ett välflygande plan som kostar ca 1000 kr i inköp. Finns nog fortfarande att köpa hos Staufenbiel, annars googla.