ELD OCH LÅGOR….

hade jag i min modellflygverkstad förra söndagen.

Orsaken till att bloggen gått på tomgång i 10 dagar har en enkel förklaring. Jag har inte hunnit, på grund av att jag hade en mindre brand i mitt förråd, där jag har min modellflygfabrik inhyst.

Så här gick det till: Jag skulle ladda en LiPo-acke på vanligt sätt och använde min I-Charger som vanligt. Anslöt och kollade att det fungerade. Efter en timma gick jag ut för att kolla och hörde då att brandvarnaren tutade. Just som jag skulle ta i dörrhandtaget, small det i lokalen.

När jag öppnade dörren vällde kolsvart rök ut och det brann på flera ställen. Jag tänkte i 5 sekunder och beslöt att försöka slå ner elden själv. Om jag inte inom 2 minuter lyckats, skulle jag ringa 112. Således kröp jag in och tog tag i de saker som brann och kastade ut dessa på betongplattan utanför. Sen in som en galning till köket och fyllde en gryta med 5 liter vatten. Aldrig har väl en gryta fyllts på så sakta……..Efter 3 vändor med vatten hade jag släckt till 90 %. Resten tog jag sen utan problem. Problemet var, att röken var garanterat giftig. Dels från de brinnande LiPo-cellerna och dels från den plast som brann.

Det var inte roligt att se in i min fina verkstad efteråt! Allt var kolsvart, precis allt. Röken hade trängt in överallt i lådor och förvaringsutrymme. Det första jag kontrollerade var mina splitt nya spektrummottagare. När jag avlägsnat höljet, kunde man se hur plaströken hade avsatt saltsyra på kretskorten. Vem skulle våga flyga med sådant ? Nästan all elektronik gick åt pipan, det gäller både för modellflyget och mina instrument jag använder, när jag pyssalar med elektronik som sändareamatör.

Frågan som uppstod var ju: “Vad gör jag nu”?

Jag tog ett sammanträffade med en skadereglerare på mitt försäkringsbolag och gjorde upp en plan, hur vi på ett så enkelt sätt som möjligt skulle kunna lösa det. Att lämna in elektroniken för sanering är ekonomisk vansinne, så vi kom överens om, att allt som kunde misstänkas vara osäkert i funktionen skulle kasseras.

Nästa problem var förrådet som sådant. Det är så, att ett förråd till en bostadsrätt är försäkrat genom bostadsrättsföreningen. Det betyder, att om jag skulle överlåta till föreningen att sanera förrådet, hade jag fått betala en hög självrisk och så hade det tagit en evighet. Jag informerade föreningen, att jag gör det själv. Det var inget roligt arbete. Men jag var tvungen att röja ut rubbet. Allt som var skadat i soppåsar och allt kanske användbart lade jag i plastlådort med lock från BilTema.

Det blev 8 sopsäckar med brandskadade verktyg , tillbehör och modeller. Sen var det bara att sanera ytorna , som var kolsvarta. Det var inte lätt. Men efter saneringen och att jag målat alla ytorna 4 gånger, var mitt förråd som nytt. Låt mig säga, att jag jobbade som en galning för att få det klart. Tidsåtgången för sanering och målning ca 50 timmar.

Då saneringen och målningen var klar, kontaktade jag skaderegleraren och kom överens om, hur mina skador och förluster kunde dokumenteras. Det var inga problem, för alla kvitton satt i pärmen i min bokhylla, dessutom hade jag för 4 månader sen dokumenterat precis allt jag hade i förrådet med min kamera. Till skaderegleraren skickade jag bilder förr och nu samt originalkvittona.

Det brann alltså på söndagkvällen och påföljande vecka på torsdagen, var skadan reglerad. Det var inga problem vare sig med belopp och ersättningen för eget arbete. Man prutade inte ett öre på mina krav, eftersom jag kunde dokumentera allt skadat/förlorat. Försäkringsbolaget ska ha all heder för detta !

DÅ undrar man ju varför acken flög i luften……….och det gör jag än !

Ska man se det positiva, i vad som hände, var det , att jag kunde göra mig av med 75% av mina saker. Det vill säga, allt som jag inte använt de sista 3 åren. SKönt att bli av med det !

Det som jag ger bort är alla mina modellmotorer, tankar, hjul och tillbehör. Nostlagiska modeller har jag gett bort inklusive min GuldFutaba-sändare. Så nu är det gott om plats.

Jag har också köpt en rejäl brandsläckare för framtida eventuella behov. Vidare ska jag skaffa en plåtlåda, där jag ska förvara LiPo-celler och ha de vid laddning.

Jag tar laddning av LiPo-celler nu med större allvar än innan, vilket nog är ett bra tips för alla. När en LiPo-cell på grund av överladdning flyger i luften, tar den fyr och brinner som en bengalisk eld !

Dessutom måste jag säga att jag hade tur. Hade jag kommit 30 sekunder senare, hade jag inte kunnat släcka själv.

Såedemede !

Här kommer lite bilder: Betänk att ytorna är avtorkade en gång, så det mesta sotet är borta.