…ser ju ganska ödslig ut om man betraktar den ytligt.
Jag kände mig förslöad efter julmat och dålig fysisk aktivitet de sista dagarna ,
så jag begav mig till stranden för en långpromenad och för att få lite bilder och intryck.
När jag kom fram fanns det konstigt nog inte en människa där.
De kanske såg på tv…eller knappade på datorn….eller fipplade på mobiltelefonen….jag vet inte.
En strand, som normalt sett inte har någon växtlighet, skapar om det inte finns människor där en
formidabel tomhet, speciellt en sådan dag som idag, då havet låg blankt.
Det blev bara en stor jämn, tom yta.
För min del spelade det ingen roll. Att promenera på denna stranden är synnerligen givande på alla sätt.
Jag ser hela tiden nya saker, eller ska vi kalla det objekt.
När jag gått nästan hela rundan och var på väg tillbaka, hade det kommit ett par människor med sina hundar.
Naturligtvis hade man släppt sina hundar lösa, vilket enligt flera anslag är förbjudet i naturskyddsområdet.
Det var inga små mopsar, utan det var en nu populär ras som emanerar från Afrika. Mer behöver inte sägas.
En del människor anser sig kunna sätta sig över regler, lagar och förordningar som samhället dragit upp.
Säger man till får man till svar: Ja, men vi trodde det inte hade nån betydelse. Eller så säger man att man inte visste….
Det är så att det är hundägaren som är ansvarig.
Ok nog gnällt om detta. Jag vet man kan inte föra ett enmanskrig mot de hundägare som inte sköter sig.
Utan här kommer några bilder, som jag hoppas speglar mina intryck av stranden
Tomt…..men inte innehållslöst.
Havet låg stilla så när som en svag dyning, som kollapsade mot det utflytande åvattnet.
Att detta är ett alträd det ser jag, men vad ska vi likna det vid…?
En björn som kört huvudet i sanden ?
Efter stormar och högvatten reser alarna på semester via det
vattendraget de växt vid till en av vårt lands bästa stränder.
Denna långnästa varelsen ser i alla fall glad ut
Bara en al…..och jag har gjort stammen mörk med avsikt. Varför ? Jo för att skapa kontrast.
Fast han ligger lite obscent tycker jag eller ?
Den enda vågen i Laholmsbukten.
Inte var man besvärad av solen, men ibland syntes en blek skiva i skyn.
Mycket snäckskal på stranden. Mycket annat också. När jag var liten plockade jag snäckskal åt
min morfar, så han kunde ge sina höns det för de skulle få fina skal till sina ägg.
Det är det nog ingen som gör i dag i hönsfabrikerna. Har ni sett vad det står på en
del äggkartonger? “Ägg från frigående höns i bur”. Är inte detta en paradox,
så vet inte jag. Men allt för att blåsa konsumenten. Mina morföräldrars höns släpptes
ut ur hönsgården var dag och kunde spankulera fritt över ägorna. Om de var gladare än
dagens höns ? Ingen aning, men de värpte jättefina och goda ägg.
I dynbrinken dyker det upp stockar som legat insedimenterade.
Stranden har ju ändrat sig efter hårda vindar och högvatten.
men det är ju inget ovanligt, det har pågått i tusentals år.
En suddig bild på den enda fågeln på stranden.
En fot med världens största liktå…
Frosten låg kvar strax innan 1200
En som sätter näsan i vädret.
Vaedeom…?
Två huvud är bättre än ett eller…
Vet ej vad detta kan vara…
Hundar på stranden
Anslag nummer 1.
Anslag nummer 2.
En ensam ormvråk satt och filosoferade…
Där han satt var ju ganska vackert och rofyllt.
Bilderna har jag tagit med en Panasonic Lumix utrustad med normalobjektiv med lite zoom.
Ett svar på ”EN TOM STRAND…”
Tack för den morgonpromenaden! Skönt att börja dagen med en sådan trots gångsvårigheter.
Drulle Dingwall