Jag borde lärt läxan av erfarenheten, att inte försöka fotografera när ljuset är dåligt. Men jag var så flygfotosugen så jag kunde faktiskt inte bärga mig.
Dagsljuset, i alla fall de sista dagarna, har inte varit mycket att skryta med, men skit samma tänkte jag, det funkar nog.
Således in i verkstaden, ut med plan, radio och tillbehör, iväg nerför trappan, stabben in i räcket och gör helt om, fast inte lika fort….
In i verkstaden och reparera knäckt höjdroder, tack för att det finns billigt CA i hos HobbyKing i Hongkong!
Iväg igen något försiktigare.
Jag hade varit sugen ganska länge att fotografera vid havet nere vid Påarp, söder om Halmstad vid Kattegatt. Man kan köra ner ganska nära stranden, så man behöver inte kånka med grejor nån längre sträcka.
Montering av modell och denna gången satte jag dessutom på min lilla minivideokamera på vingspetsen. Jag visste att spetsen flaxar lite när jag flyger, men det skulle få bli vad det blev.
Solen stod lågt, för klockan var 1400, när jag startade. Min kamera är en Canon Powershot, som är minst 5 år gammal, men normalt sett, alltså när ljus finns i tillräcklig mängd, tar den så bra bilder som jag vill.
Kameran sitter i nosen på min modell, som ju har sin motor på en pod ovanför tyngdpunkten. Motorplaceringen funkar bra och om man är snitsig, mixar man in lite höjdroder på trotteln, så du kompenserar för nosnermomentet, som kommer då du gasar på. Jag föredrar att trimma manuellt.
Vind fanns det inte och inget annat, som kunde störa, så det var bara att flyga. En halvtimma i luften blev det med mina 9 Ah LiPo och de var inte slut på långa vägar.
Min lilla videokamera hade filmat i 28 minuter och det fanns 75 % kvar på minneskortet.
Landning och hemfärd.
Här är några bilder och kom ihåg:
Ljuset var mycket dåligt, så skäll inte på fotografen för usel skärpa och teckning!
Detta är stranden där jag startade och landade. Här är helt bekymmerslöst att flyga, om man nu inte dimper i vattnet….
Udden från land rakt västerut. Till vänster Påarp och till höger mot Fylleåns mynning och Halmstad.
E6 ringlar genom landskapet som en aldrig sovande hydra.
Denna bild har mest meterologiskt intresse. De små “trattarna! under molnen indikerar kraftiga vertikala luftrörelser, vilket i sin tur indikerar att det är labilt skiktat. Vad labil skiktning är kan ni läsa på denna blogg.
Bild tagen mot Fylleåns mynning och i horisonten skymtar Pilkington Floatglas.
Ett kännetecken för Hallandskusten här i söder. Bågformade stränder.
Mot Halmstad
Ja, ni ser själva, det var ganska mörkt.
Området mellan E6 och havet är naturskyddsområde. Tala om kontraster.
mats
Här kommer alla bilderna jag tog, så det kan bli lite dubletter.
[nggallery id=50]