Ett lovvärt initiativ av Conny Andersson, medlem i Ålleberg ModellFlygKlubb, att samla flygare av oldtimermodeller för segelflygplan till en träff i Falköping, som ser ut att kunna bli en succe.
Hoppas vädret blir bra ! Ett tag såg det mörkt ut, men utsikterna är nu onsdag bättre.
Här kan läsa om meetinget:
http://www.scalevintageglider.n.nu/traffar
Vi ses
mats
..Så här snäll ser jag ut, när jag är hos fotografen för att ta en körkortsbild
så jag kan köra Mopsrace…….
Men så här är jag egentligen:
mats
I had ordered a new ignition system for Lennart´s 6 cylinder boxer engine.
I did find a company in Germany, http://www.becker-fm.de/
who could provide a system for 6-cylinder 4-stroke engines. The owner of
the company, Horst Becker was most helpful and we do recommend the company.
The gear arrived and it was complete. The only item one has to add is the power source.
As the crankshaft did ”stick out” through the backplate of the crankcase it was easy
to attach a wheel on which the magnets were to be inserted. 3 magnets were needed.
These magnets triggered the sensor and told the ignition when to deliver a spark.
The system worked right out of the box, but a word of caution, install the device
properly and follow the instructions provided.
As you can see on the video the engine is an easy starter. Using an electric starter
will save nerves and fingers…
The enginefaced some difficulties maintaining the top rev due to starving on fuel in
the carb. The engine will be modified with a new manifold with three carbs and
this will most certainly cure the problem and add another 3-400 r/min.
If anyone has any questions I will try to answer them via my blog or via E-Mail
Here some pictures. I am sorry for the not so very good quality, but I was using
an inferior camera.
Next time you will be able to watch pics and video from a professional camera.
The engine with it´s new ignition system. Noticeble are the relatively
thin cables for the spark plugs.
The Black Box mounted on the main engine bulkhead/firewall.
The box is very well designed and easy to attach.
Not very many cables. Power in, pulse in and 6 cables out. One for each spark plug.
The caps for the spark plugs
Looks nice and clean to me….
You can see part of the carb which is originally built for a much smaller
engine. The carb will be replaced by a 3 new carbs.
This i the manifold with it´s 3 carbs supposed to replace the current single carb.
Cables from another system compared to Beckers cables.
Yeah, I wish I had owned this piece…..
Carb and exhaust.
This is the company making the engine run properly.
The aluminum wheel Lennart fabricated and put on the crankshaft coming out thru
the back plate of the crankcase. It made it all so easy. The wheel is holding the 3
magnets giving pulses to the logic parts.
Here you can see one of the very tiny magnets inserted. When the magnets are attached one has to be very careful so the poles of the magnets are in the right direction.
Work according to the instruction and do not jump any steps like you do when you
are seting up a new tv-set…..
Lennart Persson who just enjoyed listening to his wonderful SAWO
A small video, which will be followed by a much better after the engine has received it´s new carbs !
Läs här om flyguppvisning och Aeromuseum:
http://www.aeroseum.se/goteborgaeroshow/
mats
Rolf startar sin fina hangmodell. Eftersom modellen är högpresterande kostar den ett antal tusenlappar...
Som väl alla vet……är vädret i Sverige omväxlande.
När vi åker till Ystad för att flyga hang, är det med
en förhoppning, att vinden ska ligga på SydVäst,
då det är den bästa vinden, för att hangen runt
Kåseberga-Hammar ska funka.
Väderutsikten från yr.no såg bra ut då vi åkte:
Torsdag, fredag och söndag kunde vi räkna med SV vind.
Tyvärr blev det inte så. Torsdagen startade jag min
modell kl 0900 och då var jag vid Löderup,
som ju ligger söder om Kåseberga.
Vinden var sned mot syd. Lyftet just
så jag kunde flyga min Blue Phoenix.
Men vid 1100-tiden kom sjöbrisen,
vilken låg rakt in mot kanten. Således iväg mot Hammar.
Nu är det ju så om Lagen Om Allts Djävlighet,
att militären hade proklamerat skjutningar på
Kabusa Skjutfält hela veckan. Röda flaggor hissade,
varför naturligtvis tillgången till Hammar inte fanns.
Nu är det inget större problem, för vi kan flyga vid
det som kallas Jordgubbsodlingen.
Här är hanget inte bara lika högt,
utan man kan även flyga DS där.
Enda nackdelen är att man måste promenera
med modeller och annat 5-600 meter och klättra
70 meter uppåt. Gör ju inget, då vi som
är modellflygare inte är lata.
Framkommen till hangkanten mötes jag av
frisk vind, 10-14 m/sek SV,
vilket borgade för knallyft !
Således förberedde jag min trogna Arrow 1 (4) för flygning.
Min Arrow 1 väger 950 gram, spv är 150 cm
Tursamt nog, hade jag med min skärmflygaroverall,
vilket behövdes, då vinden var minst sagt kall.
Alltså start med köldstyva fingrar,
påslag av sändare och mottagare samt koll av funktion.
På detta hanget är kantrotorn mycket markerad och
stark vid hård vind, varför man måste vara försiktig
och ha planlagt starten. Iväg kom jag och efter ett
par vändor hade jag trimmat modellen, som jag ville ha den.
Omedelbart förstod jag, att modellen skulle lastats med
300 gram bly. Men blyet låg i bilen, så jag fick flyga med,
vad som fanns.
Jag kunde flyga löpor, som var ca 350 m långa.
Eftersom kantrotorn var stark, gällde det ju
att ligga i kantrotorns uppvind,
som ju ger extra skjuts åt modellen.
Om det gick undan ? Det kan ni skriva upp.
Tror aldrig jag flugit så fort förr med en obelastat modell,
som väger 950 gram !
Då jag är mycket intresserad av DS, plockade jag höjd,
gick in över kanten och ner i lä. När jag tog upp och
mötte den laminära kustvinden hörde man en ”smäll”
och planet ökade sin hastighet kraftigt.
Efter 3 varv hade jag fått upp farten och jag kunde
malla in mig för att flyga den bästa parabeln.
Positiva vändpunkten ska ligga i bakkanten av toppen
och negativa vändpunkten ca 20 m under toppen och 40 m bakom.
Jag flög DS en god stund och det gick vanvettigt fort
tyckte jag. Min modell är ju 10 år gammal och
jag tog det försiktigt.
Efter 50 minuter i luften skulle jag landa och kolla modellen
och lugna nerverna. Inte helt lätt att komma ner.
Eftersom jag försökte landa där hanget är smalt,
hade jag inte mycket spelrum för att sätta ner modellen.
Men genom att använda kråkbromsen, styra med sidoroder
kom jag ner hel med visst besvär.
Jag tänkte, det ska bli roligt att lägga upp en film
av flygningen, eftersom kameran satt i nosen……
Stefan Blomgren från Karlshamn ringde och jag sa, att han skulle få se flygningen på min blogg.
Synd att jag inte satte på kameran ordentligt bara…….
.fingrarna var tydligen alltför styva….
Vinden hade nu minskat till 5-8 m/sek , så jag slängde
ut med en garanterat startad videokamera
för att försöka få DS-video.
Det visade sig att kombinationen mindre vind och
ett vindskifte mot V nästan helt förstörde möjligheterna för DS.
Det blev en kort snutt, som jag ska lägga upp ihop med de andra filmerna.
Men det kommer fler tillfällen med bra vind.
Då kommer jag att se till, att min modell är minst 400 gram tyngre,
eftersom det gäller att kunna behålla momentet under flygning i DS.
Man får inte tappa farten, då kan det hända otrevligheter,
om man inte orkar ut på hangkanten igen.
Min kamera kommer att vara i videoläge och inspelningsläge !
På torsdag eftermiddag dök de andra medlemmarna upp
efter resan från Västergötland , som gått via Skåne-Hobby.
Nog fick de glada gossarna från Skaraborg bra lyft !
Vi bodde på olika ställen. Jag bodde hos Henry
på Österlens Gästhärbärge i Glemmingebro och
övriga i stugbyn i Sandskogen i Ystad.
På fredagen var det västlig vind, varför en del av oss
åkte till Löderup och körde elseglare och en del åkte till Kåseberga,
Ales Stenar och flög hang på sned vind.
Vi hangflygare har ju alltid backkupsysselsättningar
när vi är i Ystad, så overksamma är vi inte.
Senare på dagen åkte vi bort till Jordgubbsodlingen och flög.
Eftersom jag hade annat för mig lördag och söndag,
åkte jag hem fredagkvällen. Rapport över lördagens
och söndagens aktiviteter kommer.
Eftersom vi som flyger hang är vindberoende,
kommer vi nog i Ållebergsklubben att nästa år
inte spika datum. Vi kommer att ange ett intervall,
då vi kan åka.
Ser vinden ut att bli bra och är det fritt från skjutningar,
gör vi en spontanresa ner. Vid den tid det är aktuellt,
alltså i april-maj är det ganska lätt att ordna billigt boende.
Men hur som helst, här kommer lite bilder och jag ska
redigera mina onboardvideos,
så ni kan åka med mig på hanget !
Sebastian startar sin elseglare vid Löderup.
Elseglare på väg upp för att kunna flyga på ”baksidan” av hanget vid Löderup.
Tänk vad elkärror gör livet lättare för en modellflygare.
En av Ållebergklubbens juniorer startar sin Blue Phoenix.
Aktivitet
Blue Phoenix på finalen.
Iväg !
Pierre Rosén, ägare av Sky Adventures, som säljer kunskap och allt man behöver för skärmflygning.
En del av Sky Adventures butik i Kåseberga. Vi var flera som handlade fina solglasögon där till bra pris.
Sky Adventures hemsida: http://www.skyadventures.se/
Några Ållebergare som lyckats bestiga kullarna vid jordgubbsodlingen…
Conny med sin Vintagebergfalke
Conny ordnar en Vintageträff i maj i Falköping. Kolla hans hemsida:
http://www.scalevintageglider.n.nu/traffar
Några hangflygare sysslar med Modelwaiting……alltså väntar på att vinden ska vrida upp.
Min första Arrow av 4. Inköpt för 10 år sen och still flying strong !
Så pigg som bara en pensionär från Skaraborg kan vara !
Conny har startat
Modellhangflyg – En skönhetsupplevelse.
De djärvaste som kom först spjärnar emot 14 m/sekund sydvästlig vind.
En modellflygare begrundar förutsättningarna för sin flygning.
Roffe kommer ned några av sina otaliga modeller. Hur hinner han med allt ?
Montering för Rolf
Härligaste tidpunkten det är när man startar på ett fint hang med en fin modell.
Vad som finns hos piloten nu ? Förväntan !
Nä, han störtar inte. Han dyker bara upp lite fart.
Här går det undan. Hangflygningen i hård vind när man befinner sig i kantrotorn, det sållar agnarna från vetet.
Tro mig.
Här flyger inte modellen i kantrotorn utan under.
Rakt fram bortanför horisonten – Polen.
Ari får hjälp med sin kärra
Conny startar med en elegant gest Aris kärra.
Aris lätta modell åker ut i frisk vind.
Knut startar för att testa om det går att åka på baksidan av hanget.
Kullen i bakgrunden flög vi sedan på, då vinden låg rakt på där.
En Ållebergare över det Österlenska landskapet.
Tre utspridda Ållebergare vid Löderup
Traditionsenligt avhåller Ålleberg Modellflygklubb sin träff i Ystad, för att kunna flyga på fina hang.
Innan jag redovisar flygeriet, tänkte jag försöka beskriva med egna bilder, hur det ser ut, där vi är.
Jag återkommer med mycket intressanta bilder och filmer. Ni kommer att få er en riktig åktur i en av mina hangmodeller……..jag lovar !
Utsikt mot Kåseberga från Löderup. Hamnen till vänster.
Ett av de, som man tycker, oändliga hangen. Är egentligen rester av rullstensåsar som bildades
vid avsmältningen av inlandsinsen.
Del av det Österlenska kustlandskapet.
I lä av kanten odlar man intensivt. Ser ut som man strukit ut åkrarna med
en spackelspade, när det är nysått och ringvältat.
Österlens landskapsfågel…gladan. En stor, färgrik och allmänt förekommande fågel.
Detta är inte sälar som står på huvudet, utan det är tyska fiskare, som utnyttjar Sveriges
möjligheter att fiska gratis och bära hem kanske 25 öringar per man efter 3 dagars fiske.
Tyskarna kommer i flockar med sin frysboxförsedda husbilar.
Synd att vi som svenskar och EU-medborgare inte får fiska i tyska vatten på samma sätt…..
Mjuka rörelser……
Ser ni avsatserna/stigarna på sluttningen ? Det är fåren som trampat upp dessa
under sin betning.
…och här har vi en snart utslagen….?? Rätt svar ger en glass till sommaren !
Det fanns tusentals storspovar och här på bilden tofsvipor i luften ystra i
det fina vårvädret.
Knoppar för trädens blad börjar bli tunga nu. De samlar väl kraft för att kunna slå ut.
På läsidan av hangen växer ett sparsamt bestånd av buskar och träd. Marken hålls
öppen av betande får . Så kommer det upp nåt spirande träd, försvinner det i regel
ner i en fårmage.
En ganska rofylld horisont, gränsande till det ständigt föränderliga Östersjön.
I det blåsiga landskapet får buskar och träd afrofrisyr.
Backsippa, en fridslyst växt, som har etablerat sig vid Hammar sen ett par år.
Vill ni se oändligt med backsippor, åk till Stens Huvud Nationalpark.
Fler fårgångar vid Löderup. Dessa kanter hjälper till att skydda mot erosionen.
Vi flög här vid jordgubbsodlingen i torsdags, beroende på att militären hade skjutningar
på Kabusa Skjutfält hela veckan. Men detta är ju inget dåligt hang…?
Vad resan gick ut på. Några flygare på kanten vid kvällssol.
Det kommer mer !
mats
Traditionsenligt arrangerar Ållebergsklubben sitt Ystadhangläger även i år. Det brukar vara stor uppslutning både från arrangörsklubben och andra klubbar.
Varför många kommer ? Därför alla är positiva och det råder en kamratlig anda, så man känner sig välkommen.
Alla modellflygare är välkomna med eller utan plan för fina upplevelser.
Här några bilder från gångna träffar:
Ordföranden i Ålleberg Modellflygklubb Rolf Maier.
Information:
mats
mats
För en gångs skull var vädergudarna med oss i lördags. Solsken tack vare en snabbt inväxande högtrycksrygg och en avtagande väst-nordvästlig vind gav oss goda förutsättningar för testflygning av en nybyggd Lunak.
Pär har lagt 3-4 månaders hårt arbete på denna scratchbyggda modell, varför han var aningen försiktig med provflygningen.
Inte riskerar man 3 månaders arbete med 5 sekunders flygning under dåliga förutsättningar ?
Själv ville jag till Hovs Hallar, men Pär sa att Tjärbyhanget kommer att fungera bra. Detta inlandshang har gett oss många fina flygningar genom åren, då man, om inte vinden är för stark, kan kana på hanget och sen plocka inrullande blåsor och kurva upp sin modell, så högt man önskar.
Tjärbyhanget har också en vidunderlig utsikt över den sydhalländska kustbygden.
En av de första frågorna jag ställde till Pär, var om tyngdpunkten var ok……..Han sa han beräknat tyngdpunkten. Då vet jag av erfarenhet att det skadar inte med 50 gram extra……
Vinden låg mellan 4-7 m/sek och den kom cirka 25 grader snett med dragning mot nord. Dessutom var vinden byigt på grund av termikbildning framför hanget. När termikblåsorna byggs upp och släpper påverkar det strömningen av luft kraftigt och det gör att vinden vid hanget inte blir laminär och därmed sjunker hangets verkningsgrad.
Nåväl, Pär kastade ut sin Lunak och starten såg bra ut. han hade ansatt ca 12 grader klaff på modellen. Ganska snart efter start blev det svårigheter. Dels genom att det var väldigt turbulent på låg höjd, dels genom att modellen var lätt i nosen. Pär beslöt att landa på åkern framför hanget för att inte riskera sin modell. Att landa långt ifrån sig och dessutom stående högt är inte lätt. men genom att iakttaga skuggan från modellen på marken får man en grund att bedömma höjden.
Pär fick efter en äventyrlig landning ner modellen hel. Eftersom inget bly var med i väskan fick modellen åka med hem för modifiering av tyngdpunkt.
Modellflygare ger sig inte, utan nu åkte en mycket lätt modell konstruerad 1951, tror jag, fram. Ursprungligen en friflygande modell, men nu rc-konverterad.
Modellen åkte iväg och jag blev överraskad att den klarade de turbulenta förhållande så bra som den gjorde. Modellen har ju en gamaldags profil, som var avsedd att kunna hålla modellen, när den friflög, i luften så lång tid som möjligt. Det medförde ju att den penetrerade motvinden dåligt. Det blir lite drake över flygningen.
Efter landningen monterade vi min OneCam på hans modell och Pär startade på nytt.
Allt gick bra och en snutt av filmen kommer jag att lägga upp här.
Bilder tog jag och jag filmade ganska mycket. Filmerna håller jag på att överföra och det tar en evinnerlig tid då de är av verkligt Hd-format, men jag lägger upp de här så snart jag redigerat materialet.
Filmerna ger en bra bild av hur det var att flyga på Tjärbyhanget den 20 april 2013.
Om vi var nöjda……Jovisst var vi. Provflygning och allmän flygning med Pärs modeller. Men jag då ?
Jo, det man inte har i huvudet, måste man ha i benen…….jag hade glömt att låsa min sändare till mottagaren i min termikmodell, eftersom jag just uppdaterat mjukvaran i sändaren. Naturligtvis ingen bindningskabel med……
Nu har jag uppdaterat alla mina modeller till sändaren !
Som sagt, här kommer en drös bilder och om ni ger er till tåls kommer det en film om äventyret förhoppningsvis snart.
Håll ut !
Pär monterar Lunaken. Nästan lika gul som hans japanska racerbil….
Vingfastsättningsluckan och skruven man låser vingarna med.
Kolla roderna Pär ! Kommande bilder är klippta ur videon.
Snart…..
There she goes…..
Än så länge ok……
Svänger…jodå.
Pär på låg höjd framför hanget. Lyftet försvann troligen
beroende på en blockerande termikblåsa.
Där satt den…..ser värre ut än det var. Men Pär höll säkert andan….
Ska Pär plantera sin radio, som ett minne av sin Lunak….?
Ser helt ut i alla fall.
Sen är det bara att sträva uppför kanten. Men det är en baggis för
oss pensionärer som inte är lata !
Här är kroppen till den före detta friflygande segelmodellen.
Den heter SM2:an och är konstruerad av Ragnar Odeman inför VM 1952 i England.
Han placerade sig då som VM-2:a.
Konstruerad 1952 på Ålleberg och numera rc-fierad med två servon av Pär.
Sidenklädda sprygelvingar….nästan en sinnlig upplevelse för en
gammal modellflygare och byggare ! Det är annat än plastfilm det !
Start ! Ni kan se min OneCam på vänster vingrot.
En yngling som njuter frukterna av sin möda, kunskap och erfarenhet.
En modell i nästan himmelskt ljus…..
En konstruktion från 1950 – I andra hörnet 2000-talet
Symboliken kan ni tolka som ni vill.
En modell flyter över det Sydhalländska landskapet.
I bakgrunden Hallandsåsen med sin näsa Hovs Hallar.
Undrar om konstruktören av modellen kunde förutse,
att modellen skulle flyga fortfarande efter 65 år ?
Ska jag vara stygg kan jag säga: Här är två artefakter…….men det gör
jag inte……det är bara en modellflygare som lutar sig mot en sten
som restes för 1500 år sen.
Ser ni björken i sluttningen ? Den skulle vi modellflygare
vilja slippa se. Den är magnetisk och attraherar modeller….
Ett knäckt vingöra efter en landning i turbulent luft.
Ca-lim. 30 minuters arbete, sen är vingen ok.
Som ni ser inga sura miner.
Så här en vingspets ut som är nylagad. Balsan laskad
och nytt siden pålagt, spännt och lackat.
Såedemede !
Här är en liten videosnutt;
Eftersom jag vet att Pär byggt sin Lunak färdig, åkte jag ner till honom i hopp om att få se modellen i luften.
Oturligt nog var vinden kraftigt byig, varför Pär klokt nog höll sig på marken i stället för att riskera 4 månaders arbete under en tveksam provflygning.
Kan man inte flyga kan man som Pär och hans fru ägna sig åt trädgårdsarbete………
Jag tog några bilder på hans nu färdiga modell, som är ett scratch-bygge från början till slut. Inget kinesiskt färdigbygge här inte.
Det kan man se på de tekniska lösningarna, som bär Pärs signum.
Spännvidd knappt 3 meter. Vingbelastning ca 40 gram. Modellen klädd med Japonpapper
och sedan lackad med cellulosalack.
Ser ni den lilla luckan ? Det är till vingfastsättningens låsning. Luckan fungerar som så:
Ett tryck öppnar den, nästa tryck låses den.
Allt är uppbyggt för att det ska bli lätt och starkt. Precis som ett riktigt plan !
Låsning av vingen med en skruv. Planet försedd med konventionell bakkanklaff som originalet.
Här hoppas jag ni kan se skruven. >det var dåligt ljus i Pärs källare, därför svårt att plåta.
………..å så vänstervingen.
Så där………………
Tjusig modell som har karaktär !
Allt på modellen är framtaget i Pärs verkstad, även huven.
Hårt trädgårdsarbete kräver en paus……….i vårsolen.
Pär Lundqvist Veinge, glad modellflygare !
mats
Fick ett tips i dag om en kompaktkamera till bra pris,
utrustad med en optisk sökare, som gör allt mycket
lättare, när man filmar i starkt ljus.
Googla på beteckningen: Canon Powershot-a1400,
så får ni fakta. Priset ca 920 kr. Tillkommer frakt.
Filmar i Hd.
Här hittar ni inköpsställena:
http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=1594371
Oldtimer är huvudorgan för Sveriges Oldtimerflygare och skrivs av Sveriges kanske mest kunniga modellflygare med nästan oändlig erfarenhet.
Här kan ni läsa om Sveriges Modellflygares Oldtimer Sällskap (SMOS):
På denna bloggen kan ni se vad vi sysslar med under ”kategorier” så välj ”Nostalgoteket”. Där hittar ni friflygbilder.
Den som tagit omslagsbilden på sista numret av tidningen, förbjuder min blyghet att tala om…..
mats
Här några bilder från vår stad Halmstad visande hamnen, utsikt från Galgberget och lite djur och natur.
Grågässen puttrar omkring ute vid Oceanhamnen.
Två grågäss på finalen.
Landställen utfällda med utspärrad simhud.
Man surfar en bit på simhuden.
Tills man sjunker igenom och tryggt har skrovet flytande i vatnnet.
En fågel som har minskat starkt i antal på senare år. Skrattmåsen. Kanske kallar den sig
själv nu Gråtmåsen, eftersom de blir färre och färre….
Vacker och välanpassad fågel. Tycker om att flyga termik.
Vår stad med sikte på Svenska Malts silo och kraftvärmeverket.
En feederbåt kommer med containers från någon av de större hamnarna. Containrarna ska till
BilTema som är en aldrig mätt konsument av importgods från Kina.
mats
Ser härligt ut eller…..?
Här kör man så det inte bara glöder……………utan här eldar man för fullt.
mats
Det gäller att spänna klorna…..
…och fälla ut klaffarna.
….kanske ta nytt tag.
…nästan klart, nu gäller det bara att taxa in till uppställningsplatsen.
Ja, då var detta grejat.
Två grågäss går in för landning
Tyvärr fick jag inte landningen på isen. Den var ganska roligt.
mats
mats
Jag var ett ärende öster om Halmstad, körde en sväng genom Tönnersjö och SveaSkog.
Inte var det mycket att se, men vintern är kvar. Jag besökte en kompis, som äger Ekebergs Gård och han hade haft många vildsvinsbesök.
Låter lite märkligt ibland, när man hör markägare klaga över svinen, samtidigt som man matar grisarna för att kunna skjuta enkelt från ett gömsle. När jag körde genom SveaSkog , såg jag flera skjutlavar med åtel framför…åtlar som bestod av gammalt bröd, wienerbröd, småkakor, majs och sockerbetor.
Inte konstigt att man märker en degenerering i vildsvinspopulationen. Den yttrar sig bland annat som en av människans välfärdssjukdommar, karies. Detta på grund av wienerbrödsdieten.
Ett annat resultat av matningen är att suggorna i sin första kull inte får 2-3 kultingar, utan de får upp till 5-7 stycken. Det naturliga urvalet urvattnas och stammen blir sämre.
Jag tycker mig ana ordet ”dubbelmoral” här. Man klagar över grisarna, samtidigt som man matar…….?
Några bilder.
Kanadgässen, en inkräktare och icke önskvärd art i vår fauna, visar vilka födgenier de är. Här ihop
med svenska grågäss.
Kanadgässen är talrika som Egyptens gräshoppssvärmar. Rätt tillagade är de goda att äta.
Några grågäss lättar och flyger en runda för att sen återvända.
Grågäss, lätta att känna igen.
Vid denna tiden ser jordbrukslandskapet torrt, kallt, vindpinat och sterilt ut.
Inne i Försöksparken ligger snön kvar, där inte solen når.
Sluttningen ger skugga så snön kan ligga kvar. Gruset kryper med solens hjälp
fram som två långa smala fingrar längs vägen, som för att känna sig fram försiktigt.
Modernt skogsbruk. Ser i mina ögon ut som ett ekologiskt sammanbrott.
Så här såg inte tallarna ut förr i tiden. Nu står de som enda överlevande efter en slutavverkning.
Ser ut som magra tysta åskådare spanande efter sina grankompisar, som nu ligger paketerade i
sågtimmervältor för vidare transport till sågverken.
En korp lämnar i lugn flykt sin utkiksplats i en töretall.
Kanske en av Odens korpar. Minns ni vad de hette ? Hugin och Munin. Vet ni vad
namnen betyder ? Hugin betyder ”Tanken” eller Den hågade”. Jämför när man säger
”Ha något i hågen”. Munin betyder ”Minnet”. Orden är fornnordiska, vilket ju kanske lät
ungefär som dagens isländska.
Stora Skärsjön med halvmetertjock is. Perfekt för isfiske…..eller modellflyg.
Bilderna tagna med normalobjektiv på ganska långt avstånd. Därför är inte kvaliteten super.
mats
Jo, för nu har medlemskortet från min klubb kommit, så man kan flyga…..
Fast jag tycker SMFF (vi) kunde haft färg på kortet som förut.
mats
Jag har en GoPro 3 Black Edition, som jag är väldigt glad för
tack vare dess fina prestanda. I och för sig är den för dyr i Sverige.
Fick chansen att köpa den billigt via lite kontakter, så priset var rimligt.
Jag testade kameran både video och pics och fick ett superbra resultat.
Allt gott och väl så långt. Nästa gång jag skulle ut med den, så ville jag
radera allt , på det minneskort som följde med, vilket var ett
kvalitetskort på 32 Gb. Enklast som vanligt att formatera, är ju att ta
minneskortet, sätta det i en kortläsare och formatera i rätt format i
datorn. Det gjorde jag också och satte tillbaka kortet i kameran.
Ut med en ny fotokärra med GoPron fint sittande i nosen, kollade
allt och slog på kameran. Där stod man i -7 grader förväntansfull
och så fick man det glada meddelandet: SD Error……
Alltså, packa ihop hem, bort med kameran och in på skrivbordet.
Ny formatering och test. Samma meddelande SD Error.
Klart man blev glad. Jag tänkte att kanske drivrutinerna i kameran
är korrupta , så jag gick in på GoPros hemsida och skulle uppdatera.
Möttes av det glada meddelandet: Se till att du har ett tomt,
fungerande minneskort i kameran……Förstår ni att detta är
ett Moment 22 läge ?
På alla sätt försökte jag lura kameran att acceptera kortet.
Jag startade kameran utan kort, stoppade sen in kortet och fick
kortet att säga ok. Men jag kunde inte göra nåt med kameran.
Till slut ville den inte starta.
Jag lade det åt sidan och åkte nästa dan till firman,
som sålt den till mig. En yngre man tog kameran, sa att jag hade gjort fel…….
Gör du det då rätt nu då, tänkte jag. Han tog kameran, slog på den och
det glada budskapet SD Error lyste lite hånfullt. Sen tog han ut kortet,
formaterade det och stoppade tillbaka det. Resultat i displayen: SD Error.
Nu var han inte jättekaxig mer. Ut i affären tog ett nytt kort i hyllan,
stoppade in det och än en gång det glada budskapet om korrupt
minneskort. Han gick än en gång ut på lagret, hämtade en ny kamera,
stoppade i mitt minneskort och igen sket det sig för honom.
Han bytte kort och satte i sitt nya med lika deprimerande resultat.
Jag sa att ring generalagenten och kolla, om vi gör nåt fel.
Jag hade stått där en halvtimme och sa, nu får ni ordna en lösning.
Således fick han krypa till korset och ringa generalagenten.
Efter 10 minuters instruktion kom han med en handskriven lapp.
Enkelt uttryckt stod där:
FORMATERA ALLTID MINNESKORTEN I KAMERAN
MED KAMERANS EGET PROGRAM.
Det är lätt gjort i menyn. Gå till
”Verktyg” – Papperskorgen – Radera allt – All/Format – Yes
Sen fungerade alla , vi testade.
Jag har läst på nätet, hur mycket problem detta skapat för användare
och jag tycker det är skit, att inte importören kunde skickat med en lapp,
där denna anvisning om formatering stod. Det är många som fått problem,
hängning, omöjlig att starta och naturligtvis omöjlig att uppdatera.
Så vad som gäller, är att formatera i kameran med kamerans program.
Uppdatera din kamera enligt länken nedan !
Här kan du klicka, så får du information, hur du uppdaterar
din GoPros Firmware.
kan vädret vara behagligt. Det var det i dag fredag. Vindstilla, solsken och 2 grader kallt. Kan det vara bättre på vintern ?
Det vill säga, om man är flygsugen….det var jag i alla fall, så jag åkte ner till Höka med ett lätthanterbart plan, som man kan flyga med vantarna på….
På modellen hade jag min OneCam kamera, för att kunna kolla hur den fungerade efter lite förändringar.
Som vanligt var det ingen kö till pilotrutan, utan man gick ut på jungfruelig mark. Det fanns inte ett mänskligt spår.
De enda spår man kunde se, var hararnas patrulleringsspår runt hus och längs staketen.
Nåväl, på med vingen, i med acken, koll att allt fungerar, på med kameran och iväg. Det var som att flyga i grädde !
Men när jag klättrat till ca 100 m, då fick jag termik. Termiken var väldigt stark och modellen steg fort, tills jag hade svårt att se dess läge i det starka solskenet. Mina solglasögon är ju vanliga 300 kronors skräp, men jag har lovat mig själv, jag ska köpa ett par solglasögon med riktiga slipade glas, så man kan se perfekt. Jag provade sådan förra sommaren och det var skillnad som natt och dag, jämfört med skräpet jag hade.
Landningen försökte jag göra riktigt bra, så modellen inte skulle köra ner nosen i den lösa snön. Det hjälpte inte, modellen sjönk ner efter bara en glidning i snön på en meter. Hur mycket snö det var på banan ? Mellan 15-20 cm. Mer än jag förväntat.
Jag lägger inte upp nån video, för Hökafältet är så väl filmat , så de flesta vet, hur det ser ut.
Däremot några stillbilder om ni glömt hur det ser om vintern på vårt fält.
En hares till synes irrationella spår
Stugan i vinterdräkt
Hade detta varit från en Walt Disneyfilm, hade någon kommit och spelat på istapparna….
……ser ut som två personer suttit på bänken under snöandet och lämnat avtrycken kvar…..
Inte har det varit trängsel här inte…………….
Klart för start.
Landningen, som inte blev vad jag hoppats på…
….för det var pulversnö.
Haren respekterar staketen. Trots det inte finns skyltar……
Just precis, en älg har älgat omkring på campingen, för vem skulle annars älgat omkring….?
Ett vildsvin har dragit fram. Man ser borsten på undersidan av kroppen släpat i marken.
Matsök av gris.
Hoppas detta är sista vinterbilderna….men säker kan man aldrig vara.
mats
Men när jag kom ut i dag kl 0730 såg jag att vintern kommit tillbaka. 10 cm snö minst hade det kommit. Minus 3 grader…..
Ja, hoppas detta är sista sucken av vintern.
Vi får göra som lopporna, vi får leva på hoppet !
Roligt att hoppa in i en djupfryst snöig bil….
Tur man inte ställt in snöplogarna.
Inte så där övermåttan vårlikt…
Till och med kråkorna såg deppade ut.
mats