SKÄRMFLYG ALICANTE

Ännu en vecka i solens och värmens Alicante i Sydspanien

Santa Polahanget med fyren till vänster, som naturligtvis heter Faros på spanska. Som ni ser mycket flygaktivitet.

För att få uppleva mycket skärmflyg och lite sol och värme åkte jag med Pierre och SkyAdventures ,

till Alicante i södra Spanien. Flög från Kastrup och tre timmar senare steg vi ut i 25 grader och solsken. Transport till Santa Pola där vi som vanligt bodde i fina hus försedda med all bekvämlighet för ett bekvämt boende.

Direkt efter att grejorna var inburna, så var det ut till hemmahanget vid Santa Pola för premiärturen. Vinden svag men med lite god vilja gick det att flyga.

Efter en hel dag på hanget var det hemåt för dusch och sen ut till en restaurant för livets nödtorft. Ja så gick veckan, där höjdpunkterna var flygen vi fick på Santa Pola på fredagen. Jag startade tre gånger och fick nästan 3 timmar i luften. Senare kommer jag att ladda upp fina flygfilmer från dessa flygningar.

En av dagarna på Santa Pola skulle jag starta i hård vind och hade två man, som ankrade mig vid starten. Både de två ankarna och jag steg till väders !! Så det blev att dra i bromslinan så snabbt och så hårt som möjligt, för att skärmen skulle dö ochkomma ner.

Som tur var, gick det ganska bra. med ganska menar jag , att ingen av mina mänskliga ankare fick något skada. Däremot jag fick lite blessyrer och hade jag inte haft hjälm på mig , hade jag inte suttit här nu, för jag slog hjälm med fart i en sten så den skadades ordentligt. Så allt kan hända……

På lördagen var det dags för Palomaret, vilket är ett berg 30 km från Alicante. Starten ligger på 700 meter och man startar rätt ut från kanten, som är mycket brant. Vädret var kanon och jag fick jättehöjd, tyckte jag själv i alla fall.

Luften var termisk, vilket betydde att det var turbulens, som innebar att man for runt i selen under trasan. Men med min fina Gradient Golden gick det som smort och efter mina 3 timmar och 27 minuter i luften, fick jag bekräftat, vilka fina egenskaper min skärm har.

Jag fick två ordentliga frontinslag, som jag kommer att visa med stillbilder och HD-film senare. Inslagen löste sig snabbt tack vare de goda egenskaperna på skärmen.

Det var tjockt med flygare på Palomaret av många olika nationaliteter och detta ställde krav på trafikdisciplinen i luften och vid start och landning. Allt gick bra, men jag medger att min nacke var något öm efter allt spanande efter andra skärmar.

Hemfärden skulle starta från Alicante 1045, men vi kom inte iväg förrän 1200 på grund av, att man hade överlast av bagage.

Jag tycker det är märkligt, att ett bolag inte har koll på bagagevikten, eftersom allt bagage är incheckat och vägt. Men bolaget vi flög med, gör ju samma som alla bolag, man överbokar. När piloten kollade vikten, beordrade han lossning av bagage, som togs med av ett annat plan.

Det var 50 golfutrustningar och ett par skärmsäckar däribland min., som lastades av.

Det betydde ,att när jag kom till Kastrup var min säck försvunnen. Anmälde det och tjänstemannen sa ,att de hoppades finna min säck….?

Värdet på säcken är med det tillbehör som fanns där inklusive 3 kameror, radio, variometer och annat 45000 spänn. Roligt………att bli av med det, när man ska åka ner till Ystad på lördag och bo där en vecka. Som tur är, har jag en ny sele liggande och en skärm går ju att låna. (Hoppas jag…) 🙂

Det kommer mycket mer bilder från flygningarna, som jag hoppas ger en känsla för betraktaren , hur det är att flyga i Alicante och framför allt, kommer jag att ladda up HD-film , tagen med min nya GO-Prokamera.

Så stay tuned, det kommer mer. Om någon har frågor, maila mig. Adressen står i ”About” på startsidan.

Här kommer en snabb uppläggning av diverse bilder med lite förklaringar. Mina andra bilder ligger på en USB-hårddisk, som tyvärr befinner sig på drift i min skärmsäck.

Bedömning av landningsplats uppe i bergen vid Palomaret. Alltid viktigt att veta: Hur flyger jag in för att landa säkert.

Terrängen karg och vild. Bergen är inte låga !

Gustav med blomma i tandemselen på Santa Pola

Gustav innan start med Karin i knäet.

JOS, 70 år ung svingar sig ut

Det är väl klart man är glad, om man just startar…..tycker i alla fall JOS

En av eleverna gör sin takeoff

Medlemmar från Club Parapente Syd på startplatsen.

Fina förhållanden. Framför hanget Medelhavet.

Starten kan vara problematisk……fråga de, som såg, när jag åkte upp med två mänskliga ankare….

Hopsamling inför hemfärden till våra hus som syns i bakgrunden.

Här har jag just landat efter en lång stund i luften.

Karin ordnar upp snörena, innan hon ska starta på Santa Pola.

Jag säger bara, att de andra damerna (och herrarna) i klubben får se upp, Karin kommer att bli duktig, för hon har en naturlig fallenhet och flyger med auktoritet 🙂

En pinjetall vid landningen på Santa Pola. Jag säger inte vem som hängde sin skärm där för 2 år sen……..

Vilda blommar vid Santa Pola.

En elev som gjort sin första landning och är på väg till bilen för upptransport till starten.

Japp, Medelhavet. 15 grader i vattnet. Lite för kallt för mig, men jag såg en stabil spansk senora som tog ett snabbt dopp.

Utslaget. Händer här hos oss om 3 månader kanske….

Faros och skärmar

Min skärmsele med ett i Alicante viktigt attribut: Vattenflaskan.

Gustav landar med sin fina högpresterande skärm. Gustav en lugn och kunnig instruktör med mycket flyg i sig.

Åland rules !!

Gustav med skärm, vind och hav. Kan inte bli bättre eller…?

Stefan gör en lowpass förbi starten

Målmedvetenheten och fokusering syns i Stefans ansikte ! På magen sitter hans nöd- eller räddningsskärm.

Stefan kravlar sig framåt mot kanten med skärmen under full kontroll. Det vill säga, han drar anpassad broms, så inte skärmen sticker framåt.

Kan vara nog så kämpigt att gå framåt med 26 kvadratmeter skärm i motvinden.

Snyggt uppdrag av skärmen. Det gäller att dra upp den jämt, eller att dra upp den enligt den teknik man använder. Ju noggrannare man är innan start, desto lättare är det att få kontroll på trasan.

Här ser Stefan till , att han står rätt och att linorna inte är snodda. Man bygger en vägg med skärmen, vilket underlättar uppdraget.

Nu djä—ar ska jag flyga….

JOS får lite assistans vid starten.

JOS tar några valssteg, bara för han är så glad.

Uppdrag av skärm med hjälp av ankarman, om vinden är lite hård.

Denna dagen fick vi som mest cirka 350 meters höjd över havet.

Stefan gör en takeoff

Så här ser det ut åt söder på hanget. Hanget 120 meter högt och ca 3 km långt.

Detta är, vad skärmflyg handlar om.

Sture med knäskydd till vänster och två man som mäter vindhastigheten.

Förberedelser innan flygning av CPS:are.

En elev får instruktioner av Stefan under överinseende av Anders den trevlige.

Pierre, vår arrangör och huvudinstruktör drar upp tandenskärmen för att flyga en sväng med en elev på hanget, så eleven får en information ,hur hanget fungerar och annat han behöver veta inför den första ensamflygningen.

Tandemekipaget på väg framåt med hjälp av två säkerhetsmän.

Full kontroll

Nu kittlar det i magen på eleven, jag lovar !

En härlig känsla att göra en start på ett fint hang

JOS samlar energi och linor

Upp går skärmen med hjälp av ankare. Ankare har man när vinden är stark för att man inte ska åka bakåt, vilket är extremt farligt.

En fransk elev som ska landa uppe i bergen vid Palomaret.

Den gode fransmannen ser lite förskräckt ut tycker jag……..har håret rest sig på honom ? För hjälmen sitter lite högt eller ?

CPS:are vid landningsplatsen i väntan på biltransport till starten.

Alternativ landningsplats om vinden skulle skifta.

Minsta blomma hade slagit ut. Dessa var ca 5 mm stora.

Så här ser landningsterrängen ut vid Palomaret. Det gäller att ha allt under kontroll vid landningen, annars är risken att…….

Gul prakt

Sture från Åland efter landningen. Hjälm, glasögon, radio och variometer med höjdmätare ingår i utrustningen förutom flygkängor och Stures knäskydd.